Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun

6:1

6:2

6:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:217-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig: Annica Westling, Verksamhetschef Individ- och familjeomsorgen Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun

6:4 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Lagstiftning... 3 2.1 Lex Sarah... 3 3. Samverkan... 4 3.1 Överenskommelser om samverkan... 4 3.2 Gemensamma verksamheter... 4 3.3 Föreningsbidrag... 6 4. Uppsökande verksamhet... 6 5. Utredning och Handläggning... 6 5.1 Aktualisering av ärende... 6 5.2 Utredning... 6 5.3 Samordnad individuell plan (SIP)... 8 6. Insatser... 8 6.1 Öppenvårdsinsatser... 8 6.2 Behandling på hem för vård eller boende, HVB eller familjehem... 10 6.3 Kontraktsvård... 10 6.4 Egenavgift vid placering på institution eller familjehem... 10 7. Övrigt... 11 7.1 Missbruk av läkemedel... 11 7.2 Spelmissbruk mm... 11 8. Yttranden... 11 9. Grupper med särskilda behov... 11 9.1 Gravida med missbruksproblematik... 11 9.2 Stöd till närstående... 11 9.3 Brukare som missbrukar... 11 10. Referenser... 12

6:5 1. Inledning Detta dokument innehåller riktlinjer för hur arbetet med riskbruk, missbruk och beroendevård ska bedrivas i socialkontorets verksamheter. Dokumentet ersätter Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 i frågor som hanterar riskbruk, missbruk och beroendevård. Riktlinjen ska övergripande säkerställa att socialkontorets verksamhet bedrivs enligt gällande lagstiftning. Syftet med riktlinjen är att ge klienter likabehandling i kommunen samt via samverkan med andra aktörer tillhandahålla insatser för att skapa förutsättningar för den enskilde att leva ett drogfritt liv. Riktlinjen ska samtidigt ge ett övergripande stöd och vägledning för arbetet. De reviderade nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård 2014, Socialstyrelsen, som publiceras i april 2015 skall vara vägledande avseende stöd för ledning och styrningen av missbruks och beroendevården. Riktlinjerna ger också rekommendationer om vilka åtgärder som rekommenderas avseende behandling, vilka också skall beaktas i utvecklingen av den kommunala missbruksvården, se under rubrik 6. Insatser Målgrupper som berörs i de nationella riktlinjerna. Inom socialtjänsten gör man i praktiken inga diagnostiska överväganden, såvida det inte är frågan om samarbete med hälso- och sjukvården. I socialtjänstlagen använd benämningarna missbruk och missbrukare men definitioner av dessa saknas. I riktlinjerna är det missbruk och beroende enligt diagnos klassifikationenerna som avses. 2. Lagstiftning Riktlinjen omfattas av följande lagstiftningar: Socialtjänstlagen (2001:453) SoL Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Lag (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Lag (2009:400) Offentlighets- och sekretesslagen, OSL Fängelselag (2010:610) Brottsbalken (1962:700) BrB Körkortslagen (1998:488) Körkortsförordningen (1998:980). Smittskyddslagen (2004:168) Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT 2.1 Lex Sarah I socialtjänstlagen, SoL och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS finns bestämmelser som reglerar vissa skyldigheter för anställda och de som bedriver verksamhet när det gäller att rapporteringsskyldighet angående missförhållanden och påtaglig risk för missförhållanden i verksamheten.

6:6 Se Riktlinje för Lex Sarah, dnr SN 2013:196 3. Samverkan Socialtjänstlagen anger att vården måste planeras och att nämnden noga ska följa vården, vilket betyder att insatserna inte ska ses som isolerade åtgärder utan som delar i en vårdprocess. En utgångspunkt är även att så långt det är möjligt och lämpligt verka för att den enskilde ska kunna fungera i sin befintliga miljö, att stärka nätverket kring individen och upprätta kontinuitet i arbetet. För att detta ska fungera krävs samverkan med företrädare för andra organisationer och vårdgivare såsom vård- och behandlingsinstitutioner, landstingets psykiatri och beroendevård, kriminalvården, försäkringskassan, frivilligorganisationer i syfte att erbjuda den enskilde bästa möjliga vård. Samverkan med anhöriga är oerhört viktig. För att den enskilde ska kunna erbjudas insatser som utgår ifrån individens behov krävs tillgång till ett differentierat utbud. De insatser som väljs kan vara av såväl stödjande som behandlande karaktär och bör så långt det är möjligt utgå från metoder som har stöd i forskning. 3.1 Överenskommelser om samverkan Överenskommelser på Länsövergripande nivå Riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevård (2008). Gemensamma riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården dnr SN 2009:71 Överenskommelse om samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar, 2012-09-07, SN Länsövergripande strategi för kompetensutveckling i riskbruk, missbruk och beroendevård, 2102 Överenskommelser på lokal nivå Lokal överenskommelse om samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar, 2014 12-01 Lokal samverkansöverenskommelse för riskbruk -, missbruks- och beroendevården mellan landstingets beroendevård och öppenvårdsteam, primärvården, kriminalvården samt Eskilstuna och Strängnäs kommuner, 2014. 3.2 Gemensamma verksamheter Beroendecentrum Kommunerna i norra länsdelen och landstinget har sedan många år samarbetat kring missbruksfrågor och olika samarbetsavtal har reglerat samarbetet och det

6:7 ekonomiska ansvaret. Parterna har sedan 2006-12-13 ett pågående avtal avseende verksamheten Beroendecentrum, efter beslut i socialnämnden, SN 57, 2007-03-20. Beroendecentrum erbjuder psykiatrisk- och medicinsk vård, behandling och sociala insatser för personer med beroendesjukdom och annan närliggande problematik. Verksamheten är en del i den öppenvårdsbehandling som erbjuds målgruppen. Beroendecentrum Ung, BC ung BC Ung är en verksamhet som riktar sig till unga personer till och med 18 års ålder som är bosatta i Eskilstuna, Strängnäs eller Torshälla Stad och som har ett missbruk eller är i rikzonen för missbruk av alkohol och droger. Ungdomarna har utöver det behov av stöd i att bryta sitt riskbeteende eller sitt missbruk, behov av psykosocial/psykologisk utredning. Verksamheten är en samverkansinsats mellan socialkontoret i Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och barn och ungdomspsykiatriska kliniken, barnmedicin och primärvården i Landstinget Sörmland, norra länsdelen. Genom att samordna insatserna för målgruppen ska en effektivare vårdkedja uppnås. BC- Ung verkar för att nå ungdomar tidigt och på så sätt vara ett stöd i att bryta ett begynnande missbruk samt psykisk ohälsa. Vårnäs behandlingshem Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med 4 kommuner i Södermanlands län som medlemmar. Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåker. Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten, omfattande hem för vård och boende och/eller öppenvårdsformer. Vårdförbundet Sörmland erbjuder verksamhet inom missbruksvård, ungdomsvård och familjerådgivning. Gläntan Från och med i april 2015 erbjuder Vårdförbundet Sörmland kommer att missbruksvård för unga 17-23 år. Målgruppen är unga vuxna tjejer och killar 17-23 år med missbruk av alkohol och/eller droger. Verksamheten har under 2014 planerats utifrån det behov av vård som medlemskommunerna uttryckt. Verksamheten tog emot de första vårdtagarna i maj 2015. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med kommunerna gällande planering av vården och fortsatt vård på hemmaplan. Behandlingstiden är ca 3 månader. Behandlingsmodell skall utformas som en modifierad form av 12-stegsbehandling med miljöterapeutiska inslag, där personal och patient/klient utför praktiska göromål tillsammans. Med modifierad form menar vi att interventionerna skall vara korta, behandlingsplaneringen individuellt utformad med möjlighet till individuella samtal. Fysiska aktiviteter skall ingå i den dagliga planeringen och utformas utifrån den unges förutsättningar och önskemål. under vistelsen på Gläntan skall familjearbetet

6:8 inledas för att sedan kunna fortsätta på hemmaplan. 12 stegsbehandlingen skall kompletteras med andra lämpliga evidensbaserade metoder. Upphandling Vårdförbundets ändamål omfattar upphandling av vårdplatser åt förbundsmedlemmarnas och övriga fem Sörmlandskommuners socialtjänst hos andra huvudmän. I uppdraget ingår rådgivning, uppföljning och utvärdering. 3.3 Föreningsbidrag Socialnämnden lämnar bidrag till utomstående organisationer som bedriver verksamheter som är förenliga med socialtjänstens mål och inriktning. Det gäller verksamheter som kompletterar, stödjer eller ersätter socialtjänstens egna insatser och särskilt sådana verksamheter som är individinriktade. Exempel på sådana föreningar är Hjälp mot beroende, Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, Brottsofferjouren och Kvinnojouren. 4. Uppsökande verksamhet I socialtjänstlagen fastställs att socialtjänsten har ansvar för uppsökande arbete. Inom socialnämndens verksamhetsområde, Individ och familjeomsorg finns socialarbetare som utför uppsökande verksamhet, riktad uppsökande arbete och generellt uppsökande arbete vid behov. 5. Utredning och Handläggning 5.1 Aktualisering av ärende Ett ärende hos Individ och familjeomsorgen kan uppkomma genom ansökan eller begäran, genom anmälan eller på annat sätt, t.ex. genom en begäran från en annan myndighet om ett yttrande. Ansökan och anmälan kan vara muntlig eller skriftlig. En muntlig ansökan eller anmälan ska alltid dokumenteras och registreras som inkommande information. Handläggningen ska ske skyndsamt för vuxna, för barn och unga ska skyddsbedömning ske inom 14 dagar. 5.2 Utredning Kort rådgivning ska vara tillgänglig för individen utan föregående behovsprövning. Screeningsinstrument så som Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Drug Use Disorder Identification Test (DUDIT) skall då användas för att undersöka förekomsten av riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Övriga individuella insatser ska normalt föregås av en grundlig utredning med stöd av utredningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI) vars syfte är att ge beslutsfattaren ett tillförlitligt beslutsunderlag och utgöra en grund för valet av fortsatta insatser. Beroende på den enskildes behov och vilken insats som efterfrågas kan dock utredningens omfattning variera. Utredningen bör inte vara mer genomgripande

6:9 än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. Detta ska särskilt beaktas om en enskild ansöker om en behandlings- eller annan stödinsats inom kommunens egen öppenvårds- och behandlingsverksamhet. Möjligheten att bevilja stödinsatser under pågående utredning ska också användas. Ett ärende ska handläggas skyndsamt för vuxna men för barn och unga i högst fyra månader. Utredningstiden avser den tid det tar från det att ansökan/anmälan inkommit till dess socialnämnden fattat ett beslut som delgivits den sökande. Metoder som används vid utredning ska vara evidensbaserade och överensstämma med vad som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. En utredning ska bestå av kartläggning, bedömning och förslag till individuellt anpassade insatser. Av utredningens kartläggning ska framgå den enskildes bakgrund, familjesituation, umgänge, utbildning, arbetslivserfarenhet, bostadssituation, ekonomi, psykisk och fysisk hälsa, missbruk, kriminalitet, tidigare behandling och resultat, egna försök att sluta samt eventuella andra omständigheter som är av betydelse för ärendet. Av utredningens bedömning ska framgå den enskildes sociala situation och sociala resurser, missbrukets svårighetsgrad och varaktighet, förekomst av sjukdom, behov av struktur och vägledning, grad av motivation och beredskap för förändring. Om barn berörs ska detta särskilt belysas. Av beslutet ska framgå vad den enskilde ansökt om, vilka insatser som beviljats, målet med insatsen, omfattning, för hur lång tid beslutet gäller samt information om rätten att överklaga. Avslagsbeslut ska alltid delges den sökande skriftligt. Delegation för beslut regleras i socialnämndens delegationsordning. Sökande ska informeras om rätt till företräde inför beslutsfattaren. Barnperspektiv vid utredning av vuxna Om den enskilde är aktuell för missbruks- och beroendevård och har barn och/eller är sambo med annans barn ska handläggaren alltid använda följdfrågorna som rör barn i Addiction Severity Index (ASI) intervjun. Att iaktta ett barnperspektiv i en utredning som gäller en vuxen får inte medföra att barnets förhållanden utreds. Om det framkommer uppgifter som tyder på att barnet far illa ska det rapporteras så att ställning kan tas till om en utredning av barnets förhållanden ska inledas. Dokumentation, genomförande och uppföljning I socialtjänstlagen (SoL) fastställs att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen ska ange beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Det innebär att både den som fattar beslut om insatser och den som utför dem har skyldighet att dokumentera.

6:10 Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och beskrivningen av förhållanden och ska präglas av saklighet och objektivitet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar som förs och om andra dokument som rör denne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Dokumentationen ska också kunna användas för tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, officiell/övrig statistik och för forskning. För att enskilda insatser ska kunna följas upp krävs att arbetet dokumenteras systematiskt. Se Riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevård dnr SN 2009:71 5.3 Samordnad individuell plan (SIP) Om det finns behov av att samordna insatser från både socialtjänsten och hälsooch sjukvården så ska den enskilde erbjudas en samordnad individuell plan (SIP). Detta för att underlätta, säkra kommunikation mellan olika aktörer och säkerställa ordningsföljden mellan olika insatser. Det finns vinster i att personal som arbetar utanför socialtjänst eller hälso- och sjukvård deltar i SIP arbetet t.ex. skola, försäkringskassa, arbetsförmedling och polis. 6. Insatser De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården ger rekommendationer om åtgärder på nedanstående områden vilka också skall beaktas i denna kommunala riktlinje samt i utvecklingen av den kommunala missbruksvården framgent: Bedömningsinstrument Medicinska test Läkemedelsbehandling och psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av alkohol, benzodiazipiner, cannabis, centralstimulantia och opioider Läkemedelsbehandling och psykosocial behandling vid samsjuklighet Psykosocial behandling av ungdomar Se Riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården dnr SN 2009:71 avseende ansvarfördelningen mellan kommun och landsting. 6.1 Öppenvårdsinsatser Inom Individ- och familjeomsorgen finns olika former av stöd- och behandlingsinsatser. För de flesta av insatserna krävs en utredning och ett biståndsbeslut men även serviceinsatser finns, det är insatser som inte kräver biståndsbeslut eller någon form av aktualisering inom myndigheten. Grunden för arbetet inom verksamhetsområdet är ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Föräldrar och nätverket är nyckelpersoner i ett förändringsarbete och dessa bör alltid involveras. De insatser som erbjuds är: Familjeinriktat stöd och behandling biståndsbeslut erfordras

6:11 Familjebehandling Familjepedagog Funktionell familjeterapi, FFT Kontaktfamilj Kontaktperson Nätverksmöten Samarbetssamtal Individuellt inriktat stöd och behandling - biståndsbeslut erfordras Brottsförebyggande samtal för tonåringar Community reinforcement training ( CRA) Haschavvänjningsprogrammet ( HAP) Kartläggning behov/ motiverande insats Kontaktperson Medling Våld i nära relation Individuellt stöd till vuxna Stöd till unga brottsoffer Trappan - Stöd till barn som upplevt våld i nära relation Gruppverksamheter alla gruppverksamheter är serviceinsatser Anhörigkurs utbildning till vuxna anhöriga som har en anhörig med beroendeproblematik Komet föräldrastödsprogram för föräldrar med barn i tonåren Regnbågen - gruppverksamhet till barn om har nära anhöriga med beroendesjukdom eller psykisk sjukdom. STOPP- Gruppverksamhet för vuxna som utsatts för våld/använt våld i nära relation Återfallsprevention, ÅP - kurs för vuxna som bygger på kognitiv beteendeterapi Öppna verksamheten Brandsta - gruppverksamhet för vuxna med beroendeproblematik 12 stegs behandling på Vårnäs behandlingshem s.k. Öppet intag Vårnäs Inom verksamheten Jobbtorg Strängnäs erbjuds insatser som kan, vid behov komplettera ovanstående insatser, det handlar om bostad, arbete, sysselsättning eller andra kompetenshöjande verksamheter, se Riktlinjer Ekonomiskt bistånd, SN 2013:305 Inom verksamhetsområdet Myndighet och bistånd kan också insatsen boendestöd beviljas till vissa målgrupper, Boendestöd är en insats enligt Socialtjänstlagen (SoL) (2001:453). Boendestöd definieras som bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende. Insatsen anpassas efter den enskildes behov av stöd för att öka möjligheten till att leva ett fungerande vardagsliv. Målgruppen för boendestöd är vuxna personer från 18 år med varaktiga psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller lindrig

6:12 utvecklingsstörning. Boendestöd innebär stöd i hemmet samt vägledning/stöd i att bygga upp ett socialt nätverk. 6.2 Behandling på hem för vård eller boende, HVB eller familjehem Om bedömning görs att öppenvårdsinsatser inte är tillräckliga skall det i utredningen framgå varför kommunens egna öppenvårdsinsatser inte bedömts tillräckliga. En vårdplan som beskriver målet med vården och eventuellt eftervård ska lämnas till utredningen tillsammans med uppgifter om beräknad kostnad för hela vårdtiden. Om bedömning görs att öppenvårdsinsatser ej tillgodoser den enskildes behov utan att det bedöms att det finns behov av behandling på hem för vård och boende är Vårnäs behandlingshem eller Gläntan alltid ett förstahandsalternativ. I andra hand de anlitas de boenden ev. familjehem som är Strängnäs kommun upphandlat via Vårdförbundet Sörmland. Om utredning föreslår att man frångår principerna för val av upphandlad vård ska detta motiveras. Rutinen för placering eller insats utanför ramavtal, Individ- och familjeomsorgen, SN 2014:30, skall i sådana fall beaktas. Institutioner med dokumenterat goda behandlingsresultat som bygger på evidensbaserade metoder ska alltid användas. 6.3 Kontraktsvård Kontraktsvård kan beviljas efter individuell vårdplanering med den enskilde och frivårdsmyndighet. Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse för personer vars brottslighet direkt kan relateras till ett missbruk. För att domstol ska döma till kontraktsvård måste den enskilde gett sitt samtycke till att genomgå behandling för missbruksproblematiken. Frivårdsmyndigheten ansvarar för att utreda och bedöma om förutsättningar för kontraktsvård är uppfyllda enligt lagstiftningen. Kommunen ska därefter göra en individuell behovsprövning enligt socialtjänstlagen där Frivårdens utredning bifogas. En ansvarsförbindelse innebär att kommunen förbinder sig att betala vården efter dag för villkorlig frigivning. Riktlinjen är att socialnämnden ansvarar för kostnaden för 1 månad efter dag från villkorlig frigivning. Vid beslut av socialnämnden om placering på hem för vård eller boende alternativt i familjehem upprättas en ansvarsförbindelse mellan socialnämnden och frivårdsmyndigheten. Socialnämnden skall fatta sitt beslut innan förhandling i Tingsrätt och förbindelsen träder i kraft efter en tänkt frigivningsdag. Kriminalvården ansvarar för att den enskilde erhåller ändamålsenlig utrustning i samband med placeringen. 6.4 Egenavgift vid placering på institution eller familjehem Kommunen får och skall ta ut en ersättning för uppehälle av den som på grund av sitt missbruk får vård och behandling på institution eller i familjehem. Detta oavsett om vården sker frivilligt med stöd av socialtjänstlagen eller som tvångsvård enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Begäran görs hos Försäkringskassan om att ersättning för egenavgiften utbetalas till nämnden.

6:13 7. Övrigt 7.1 Missbruk av läkemedel Enligt gällande lagstiftning har hälso- och sjukvården ansvar för medicinsk vård, behandling och rehabilitering av läkemedelsmissbrukare. Ansvaret innefattar nödvändig psykologisk och psykiatrisk behandling som är medicinskt motiverad. 7.2 Spelmissbruk mm Det är i dagsläget landstingets ansvar att vårda yttringar av psykisk ohälsa som kan ge upphov till olika former av beroenden och missbruk som inte avser alkohol eller drogmissbruk, t.ex. spelmissbruk, matmissbruk, shoppingmissbruk och sexmissbruk. Utredning pågår dock om hur ansvaret ska fördelas i framtiden. 8. Yttranden På begäran av polismyndigheten ska socialnämnden ta ställning till om den enskilde ska ur nykterhetssynpunkt betros med körkort eller vapenlicens. Socialnämndens uppdrag är också att yttra sig om en ung person skulle vara i behov av sanktion från nämnden istället för sanktion från rättsväsendet. 9. Grupper med särskilda behov 9.1 Gravida med missbruksproblematik Gravida med missbruksproblem ska motiveras till kontakt med mödrahälsovården i ett så tidigt skede av graviditeten som möjligt. Samråd mellan socialtjänsten och myndigheter inom hälso- och sjukvården kan ske oavsett kvinnans samtycke om det bedöms som nödvändig insats för att skydda det väntade barnet. Under graviditeten finns två huvuduppgifter, att åstadkomma nykterhet/drogfrihet för att förhindra att fostret tar skada och att förbereda kvinnan för föräldraskapet. Se Riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevård Dnr SN 2009:71 9.2 Stöd till närstående Det finns möjlighet för anhöriga att söka stöd för egen del för att minska risken för ohälsa vid vård av en närstående som har missbruks- eller beroendeproblem, fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller som behöver hjälp på grund av ålder. Genom stödet kan anhöriga få en förbättrad livssituation så att risken för ohälsa minskas. Det är viktigt att stödet anpassas till målgruppen och anhörigas individuella behov. Det kan erbjudas som service och som individuellt bistånd. 9.3 Brukare som missbrukar Det förekommer att brukare på socialkontorets boenden, särskilda boenden boende eller gruppboende för funktionsnedsatta, har en missbruksproblematik. I dessa fall kan personalen på det aktuella boendet få stöd och handledning av personal från Individ- och familjeomsorgen

6:14 10. Referenser Socialtjänstlag (2001:453) (SoL) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Lag (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Lag (2009:400) Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Fängelselag (2010:610) Brottsbalken (1962:700) (BrB) Körkortslagen (1998:488) Körkortsförordningen (1998:980) Smittskyddslagen (2004:168) Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Riktlinje för Lex Sarah Dnr SN 2013:196 Riktlinjer Ekonomiskt bistånd, SN 2013:305 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem. Socialstyrelsen 2014 Riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården Dnr SN 2009:71 Lokal samverkansöverenskommelser för riskbruk -, missbruks- och beroendevård mellan Landstingets beroendevård och öppenvårdsteam, primärvården, kriminalvården samt Eskilstuna och Strängnäs kommuner Dnr SN 2012:466 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation av verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah (SOSFS 2011:5).

6:15 Rutin för placering eller insats utanför ramavtal, Individ- och familjeomsorgen, SN 2014:30 SKL cirkulär 09:66 Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten