Social- och omsorgskontoret. Anhörigstöd. Slutrapport. Projektledare. Linnea Näsman 2012-02-02

Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd Slutrapport Projektledare Linnea Näsman 2012-02-02

Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4 1.1 Uppdraget...4 1.2 Begreppsförklaring...4 1.3 Anhörigstöd ett uppdrag från Socialstyrelsen...4 1.4 Anhörigstöd i Södertälje Kommun...4 1.5 Anhöriga som vårdar...5 1.6 Vilket stöd vill anhöriga ha?...6 1.7 Anhörigstöd i andra kommuner...7 2. Projektet...7 2.1 Projektets syfte...7 2.2 Projektets mål...7 2.3 Projektets delmål...8 2.4 Projektorganisation...8 2.5 Projektets process...9 2.6 Projektets strategi...10 3. Resultat...10 3.1 Anhörigpolicy...10 3.2 Riktlinjer för Anhörigstödsteamet...11 3.3 IT-baserat Anhörigstöd...12 3.4 Kommunikation och Organisation...12 4. Slutsatser...13 5. Diskussion...13 6. Ekonomi...15 7. Referenser...16 8. Bilagor...16 BILAGA 1: Anhörigpolicy...17 BILAGA 2: Riktlinjer för anhörigstödsteamet...20 BILAGA 3: IT-baserat anhörigstöd...28 BILAGA 4: Projektorganisation Namnlista...32 BILAGA 5: Anhörigstöd - Intern enkät...33 BILAGA 6: Organisation av anhörigstödjande verksamhet i andra kommuner...35 2

Sammanfattning Den 1 juli 2009 förstärktes Socialtjänstlagen 5 kap 10 vilket gjorde det obligatoriskt för socialnämnden att erbjuda stöd för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Med anledning av den nya lagen fattades beslut om att starta ett projekt med uppgift att ta fram förslag på hur anhörigstödet kan utformas för den utvidgade målgruppen. Projektet har i huvudsak resulterat i en anhörigpolicy samt riktlinjer för anhörigstödsteamet. Förslag på en variant av internetbaserat anhörigstöd presenteras som ett komplement till anhörigstödet. Anhörigpolicyn förklarar hur vi ska bemöta anhöriga i kommunens verksamheter. Tanken är att om anhöriga får ett gott bemötande i våra verksamheter så är det ett gott stöd i sig. Anhörigpolicyn följs av en ansvarsfördelning för hur vi planerar att arbeta för att uppnå anhörigpolicyn. Tidigare har det funnits anhörigstöd för anhöriga till äldre i Södertälje kommun, i form av äldreomsorgens anhörigcenter. Efter projekt anhörigstöd är det tänkt att anhörigcenter skall utvecklas till anhörigstödsteamet och då inkludera en större grupp av anhöriga, med nya behov. Den nya målgruppen innefattar: Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående som är äldre, långvarigt sjuk, beroende eller som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. En utvidgad målgrupp ställer också nya krav på verksamheten. Planerad utveckling av verksamheten innefattar: Utökade öppettider, tematräffar, internetbaserat anhörigstöd samt strategier för mångfald, lokal samverkan och information. Riktlinjer för anhörigstödsteamet beskriver verksamhetens utformning. Anhörigstödsteamet arbetar under en styrgrupp och bemannas av anhörigkonsulenter. Anhörigkonsulenterna arbetar med tre olika områden: Samverkan: Lokal samverkan kring anhörigstöd mellan kommun, landsting, frivilligverksamheter och andra aktörer. Tanken är att samordna anhörigstödet för att fler anhöriga ska kunna få stöd. Gemensamma anhörigstödjande aktiviteter arrangeras för ett mer varierat utbud. Stöd: Anhörigstödet utformas utifrån den anhöriges individuella behov. Anhörigstödsteamets utbud av stödjande aktiviteter består av: Vägledande samtal, enskilda stödsamtal, anhöriggrupper, tematräffar, föreläsningar, internetbaserat anhörigstöd samt aktiviteter som bidrar till hälsa eller avkoppling. Vissa av aktiviteterna är samarrangemang med andra aktörer. Utbudet förändras Utbildning: Anhörigkonsulenterna utbildar nyckelpersoner i anhörigstöd. Syftet är att de i sin handledande funktion ska hålla i reflektioner med personalen i arbetet med anhörigpolicyn. Som komplement till det ordinarie anhörigstödet är det önskvärt att erbjuda anhöriga internetbaserat anhörigstöd. Styrgruppen föreslår inköp av tjänsten Gapet. 3

1. Bakgrund 1.1 Uppdraget Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (Lag 2009:549) i 5 kap 10. Enligt bestämmelsen ska Socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Äldreomsorgskontoret och Social- och omsorgskontoret gav med bakgrund i detta utredarenheten i uppdrag att kartlägga kommunens och andra aktörers arbete med anhörigstöd och målgruppernas behov. Kartläggningen presenterades 2010. I januari 2011 anställdes en projektledare för att lägga förslag på fortsatt utveckling av anhörigstödet. 1.2 Begreppsförklaring Dessa begrepp används i rapporten och är tagna ur regeringspropositionen (2008/09:82) Anhörigstöd: Anhörigstöd (eller stöd till anhörig) avser olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhörigas situation. Anhörig: Anhörig är den person som inom familje- eller släktkretsen bistår en annan. Ibland förekommer det också att grannar eller vänner träder in i anhörigas ställe och antar funktionen som anhörig. Närstående: Närstående är den person som tar emot omsorg, vård eller stöd. Begreppet anhörigvårdare används inte frekvent i rapporten eftersom uttrycket ofta förknippas med äldreomsorg och anhöriganställningar. I rapporten används uttrycket nyckelpersoner. Med nyckelpersoner menas i detta sammanhang: Personal utsedd av resultatenhetschef som ansvarar för att lyfta anhörigstödsfrågor i respektive personalgrupp. Kan vara gruppchef, myndighetschef, samordnare, anhörigombud osv. 1.3 Anhörigstöd- ett uppdrag från Socialstyrelsen Staten har i drygt 20 år avsatt stimulansmedel till kommunerna för att de ska utveckla olika former av stöd till anhöriga (Länsstyrelsen 2009:05). Det har man gjort för att det är kostnadseffektivt att stödja anhöriga som ger omfattande insatser till närstående och för att den anhörige är en viktig samarbetspartner. Under 2005-2007 kunde kommuner ansöka om projektmedel för att utveckla ett varaktigt stöd för anhöriga. Möjligheten att söka om medel förlängdes sedan även för 2008-2009. De flesta kommuner har med hjälp av stimulansmedlen byggt upp ett anhörigstöd som i huvudsak har riktats till anhöriga till äldre personer trots att målgruppen hela tiden också har varit anhöriga till långvarigt sjuka och personer med funktionsnedsättning. I Socialstyrelsens lägesrapport 2010 konstateras att kommunerna inte har prioriterat att utveckla stöd för anhöriga till långvarigt sjuka och personer med funktionshinder tillräckligt högt. 1.4 Anhörigstöd i Södertälje kommun I Södertälje kommun har äldreomsorgskontorets anhörigcenter funnits sedan 2009. Målgruppen för anhörigcenter har varit anhöriga som vårdar eller stödjer personer över 65 år, eller som har en 4

demensdiagnos. Det har även funnits en muntlig överenskommelse om att även anhöriga till funktionshindrade kan vända sig till anhörigcenter. Denna överenskommelse är det dock inte många som känner till. Andledningen till att man valt att inte aktivt informera om möjligheten kan vara att verksamheten ännu inte anpassats eller bemannats för den utvidgade målgruppens behov. På anhörigcenter finns tre personer anställda; två personer i anhörigstödsteamet och en frivilligsamordnare. Tidigare, fram till juni 2011 var även demensteamet en del av anhörigcenter. Anhörigstödsteamet består av en anhörigkonsulent och en kurator. De har lagt upp arbetet så att kuratorn arbetar mer praktiskt och anhörigkonsulenten mer planerande och strategiskt. Anhörigcenters utbud har bestått av stödsamtal, anhöriggrupper och anhörigcafé en gång i månaden. De har också arbetat med att genom utbildning och handledning vägleda personal i att stödja anhöriga. Verksamheten har sedan starten 2009 inte haft några skriftliga riktlinjer för vad verksamheten ska innehålla och verksamheten har formats allt eftersom. Verksamheten har haft ett professionellt fokus, och föreningar/frivilliga/andra aktörer har haft en mindre roll. Inom psykiatri och missbruk finns också stödjande verksamhet för vissa grupper av anhöriga. Inom psykiatrin finns PPI-grupp (psykopedagogisk intervention) som anhöriga till brukare som drabbats av psykos erbjuds att gå. Det bygger på att brukare och anhörig går tillsammans. Först är det föreläsning, och sedan diskussioner i smågrupper. Anhöriga får då möjlighet att i en grupp, som leds av en samtalsledare träffa andra anhöriga i samma situation. Inom missbruksöppenvården inbjuds anhöriga till anhöriggrupp inspirerad av 12-stegsprogrammet. Dessa stödformer har ett mer terapeutiskt fokus där medberoendet/den närståendes behandling är i fokus. Kartläggningen av anhörigstödet som gjordes av kommunens utredarenhet 2010 visade på följande slutsatser: Strategi bör tas fram. Policy och riktlinjer som bör ingå i kommunens styrdokument. En informationsstrategi behövs. Informationen till allmänheten och målgrupperna om socialnämndens skyldighet enligt den nya bestämmelsen bör utvecklas. Anhörigstödet inom de nya målgrupperna måste analyseras. Organiseringen av anhörigstödet måste utredas. System för uppföljning och utvärdering bör etableras. Frågan om ansökningar om behovsprövad insats bör ses över. 1.5 Anhöriga som vårdar Marianne Winqvist har skrivit kunskapsöversikten individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd som gavs ut 2010. Enligt Winqvist har anhörigomsorgen ökat under 90-talet. Förklaringen till denna ökning är inte fastlagd. I stora drag framkommer i studier på individnivå av anhörigas motiv till att ge omsorg tre övergripande förklaringar. Det handlar dels om uppfyllande av sociala normer eller plikt, dels att hjälpen är uttryck för positiva känslor/kärlek och/eller att den anhöriga vill återgälda något som han/hon tidigare fått. 5

Anhöriga kan vara vårdare i olika grader. Vissa bor med den de vårdar och har ett totalt omvårdnadsansvar, medan andra gör en insats om dagen eller någon gång i veckan. Bengt Eriksson och Lena Ede har skrivit rapporten Anhörigas insatser och samhällets stöd. De menar att omsorg till en anförvant ska vara grundat i ett individuellt och fritt personligt val och vara ett komplement till den offentliga omsorgen. De menar också att det förekommer att anhöriga tar anhörigvårdarrollen fast de inte vill, kanske på grund av krav eller förväntningar från andra och/eller pliktkänsla. Enligt en studie gjord av den europeiska anhörigföreningen Eurocarers, vårdar omkring 15 procent av befolkningen i Europa någon äldre eller funktionshindrad. Dessa vårdar dock olika mycket, från knappt en gång i veckan till att vårda på heltid. Enligt Marta Szhebehely som skrivit rapporten Kommunens stöd till anhörigvårdare så är var fjärde person över 65 år anhörigvårdare på hel eller deltid i Sverige. Det är således en stor andel personer som vårdar någon närstående, ofta utan ekonomisk ersättning. 1.6 Vilket stöd vill anhöriga ha? Enligt Winqvist bör anhörigstödet utvecklas från att ha utgått från generaliseringar om vad anhöriga behöver, till att bli ett mer individuellt anpassat stöd. Detta ställer högre krav på anhörigstödsverksamheterna, och på kommunerna i stort. Inställningen bör vara att den anhörige får beskriva vad just hon eller han behöver för stöd, och att detta så långt det är möjligt tillgodoses. För att kunna veta vilka den enskilda anhörigas behov av stöd är och om stödet fungerar på avsett vis måste de anhöriga själva tillfrågas. En metod för att fånga upp behov av anhörigstöd är att använda sig av anhörigstödplaner. Det finns en modell, som kallas COAT (Carers Outcome Agreement Tool). I den modellen intervjuas den anhörige med frågor under dessa rubriker: - Att hjälpa dig att vårda - Göra livet bättre för dig - Att göra livet bättre för din närstående - Få hjälp och stöd med god kvalitet Till varje område hör också en stödplan för uppföljning och utvärdering av den överenskomna hjälpen och stödet. Den innehåller också en manual som vänder sig till personalen. Enligt Winkvist har Jönköpings kommun använt sig av COAT. Där intervjuades 100 anhöriga, och sedan har man gjort statistik på vilka anhörigstödjande åtgärder som mest efterfrågats. Erfarenheterna från Jönköping är att de anhöriga främst önskade: - Information om sjukdom och behandling samt information om olika stödformer i samhället. -Förtroendefulla relationer De ville ha hjälp med de känslomässiga aspekterna av vårdandet och stöd i att planera för framtiden. De önskade stödjande samtal, både enskilt och i grupp. - Avlösning De anhöriga önskade att få avlösning i hemmet av en person som de har förtroende för och som också engagerar sig i den person som skall tillbringa tiden med avlösaren. 6

1.7. Anhörigstöd i andra kommuner Anhörigstödet runt om i landets kommuner varierar från att enbart handla om förmedling av kontakter, till att ha ett mycket varierat utbud, eller att ha ett mycket smalt utbud där verksamheten satsar på någon specifik del, t.ex. må- bra aktiviteter. Studiebesöken i projektet har gjorts till kommuner som är kända för att ha ett välfungerande och utvecklat anhörigstöd; Uppsala, Örebro och Karlstad. Tanken var att plocka russinen ur kakan eventuellt implementera det som fungerade bra i Södertäljes anhörigstöd. Samtliga erbjöd anhörigstöd till en vidare målgrupp av anhöriga. De anhörigstödjande åtgärder som de uppfattade som mest efterfrågade, och som fanns i deras basutbud var: - Enskilda stödsamtal -Anhöriggrupper - Avlösning i olika former - Föreläsningar på olika teman (diagnoser, information av sjukgymnast/arbetsterapeut, sorgebearbetning osv.) - Internetbaserat anhörigstöd - Någon må-bra aktivitet (det kunde vara massage, avslappning i massagestol, yoga, någon utflykt eller kortare resa) Sammanfattningsvis kan sägas att trots att basutbuden i verksamheterna var liknande så varierade utformningen av verksamheterna ganska kraftigt. Det finns olika styrkor i olika verksamheter. Till exempel hade Örebro en mycket strukturerad modell för marknadsföring samt tydliga riktlinjer för anhörigstöd. Anhörigstödet i Karlstad verkade vara väl känt och etablerat och hade gott flöde av anhöriga som hade kontakt med verksamheten. Uppsala hade ett mycket välgjort informationsmaterial och hemsida, med enkla uttryck som är lätta att förstå och känna igen sig i, samt en väl utvecklad samverkan med landstinget. Samtliga kommuner som vi gjorde studiebesök i hade samarbete med frivilligverksamheter. I Uppsala håller frivilligorganisationerna i en del av anhöriggrupperna och temacaféerna. I Karlstad har de en modell där frivilliga utför avlösningen. I Örebro höll cirkelledare från studieförbund och välgörenhetsorganisationer i anhöriggrupper i samverkan med anhörigstödet. 2. Projektet 2.1 Projektets syfte: Syftet med projektet har varit att utveckla anhörigstödet i Södertälje kommun. Detta främst för att få ett bredare stöd som når ut till fler anhöriga samt att utveckla samarbetet inom kommunen och med andra aktörer som sjukhus, vårdcentraler, mottagningar och försäkringskassan. Projektet har utgått från lagar, socialstyrelsens rekommendationer samt Södertälje kommuns värdegrund. 2.2 Projektets mål: Projektets mål har varit att ta fram förslag på stödformer för att Södertälje kommun ska kunna erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. 7

2.3 Projektets delmål: 1. Anhörigstödet inom Social- och omsorgskontoret har utvecklats och implementering har påbörjats i organisationen. 2. Anhörigpolicy med riktlinjer har formulerats och godkänts. 3. Ny broschyr om anhörigstöd har tagits fram och finns tillgänglig på flera olika språk. Webbinformation har utvecklats och uppdaterats. 4. Intern kommunikation; Inom äldreomsorgskontorets och social- och omsorgskontorets verksamheter har alla medarbetare som kommer i kontakt med anhöriga kunskap om anhörigpolicyn, anhörigcenters roll, samt har tillgång till broschyren att dela ut. 5. Extern kommunikation; Samarbete är inlett med sjukhus, vårdcentraler och mottagningar inom Södertälje kommuns geografiska område. Målsättningen är att de informerar om anhörigstöd och delar ut broschyren till anhöriga. Anhörigstödet har marknadsförts i tidningar och annan lokal media. 6. Inspirationsföreläsning för personal med tema anhörigstöd med externa föreläsare är genomförd. 7. Vi arbetar med en ny strategi för att nå anhöriga med annan etnisk bakgrund än svensk. 8. Må-bra aktivitet finns för anhöriga. 9. Mall för mätning av mängdstatistik för anhörigstödet har utformats. 2.4 Projektorganisation Projekt Anhörigstöd har pågått under tiden 110110-120131. Linnea Näsman har varit projektledare under hela projekttiden. Projektet har haft en styrgrupp bestående av chefer från verksamhetsområdena äldreomsorg, funktionshinder, psykiatri/missbruk. Projektledaren har kontinuerligt rapporterat till styrgruppen som har fattat alla beslut i projektet. Projektgrupperna har arbetat fram utvecklingsförslag som presenterats för styrgruppen. Projektgruppen för mångfald och anhörigstöd bestod av personal med språkkompetens och kunskap om kulturer i de största etniska grupperna i Södertälje. Projektgruppen anhörigstöd inom Social- och omsorgskontoret bestod av personal som arbetar inom funktionshinder eller psykiatri/missbruk som har erfarenhet eller kunskap om anhörigstöd. Arbetsgruppen för utveckling av avlösningen samt anhörigpolicyn bestod av personalen på anhörigcenter, tillika referensgrupp. Referensgruppen anhörigcenter har haft veckovisa uppföljningar med projektledaren, har träffat projektgrupperna och deltagit i flertalet av projektets aktiviteter. Projektledaren har haft två möten med KHR (kommunala handikapprådet) och KPR (kommunala pensionärsrådet). Namnlista på projektdeltagare, se bilaga 4. 8

Styrgrupp Projektledare Projektgrupp Mångfald Projektgrupp SK Arbetsgrupp Policy, Avlösning 2.5 Projektets process: När projekt anhörigstöd skapades var det planerat att projektet skulle drivas av två projektledare, men slutligen rekryterades bara en. Projektet har bedrivits i en tid när förändringar i organisationen har varit på väg. På grund av detta har avgörande beslut för projektet försenats, som exempelvis att rekrytera en anhörigkonsulent. Vissa delmål i projektet har på grund av ovanstående orsaker bara delvis kunnat bearbetas (mål 3-6). Till exempel var det inte lämpligt att påbörja en stor kommunikationssatsning när tillräckligt med personal inte fanns på plats. Av samma anledning var det för tidigt att inleda samarbete med landsting och primärvård. Projektet har istället på uppdrag av styrgruppen utrett internetbaserat anhörigstöd samt organisation av anhörigstöd. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av projektets faser. Introduktionsfasen: De första tre månaderna i projektet ägnades åt att lära känna anhörigcenters verksamhet och att läsa in all tillgänglig litteratur, forskning och rapporter på anhörigstödsområdet. Projektplan skapades. Arbetsfasen: Sex månader ägnades åt arbete i projektgrupper och arbetsgrupper, studiebesök i andra kommuner, studiebesök inom kommunen till relaterade verksamheter/föreningar. Arbetet med att skapa utvecklingsförslag har skett i två projektgrupper och en arbetsgrupp. Utvecklingsförslagen från grupperna för anhörigstöd inom social- och omsorgskontoret, mångfald och avlösning redovisades i delrapporten. Beslut togs i styrgruppen om att tills vidare avvakta med avlösningsförslaget. Studiebesök har gjorts till anhörigstödjande verksamheter i städerna Karlstad, Örebro, Uppsala. Lokalt i Södertälje har Mor Afrem Kyrka, Ramz Johannes Kyrka, Frizon/kvinnofrid och HSO besökts. Deltagande vid anhörigriksdagen i Varberg och i nätverk med anhörigkonsulenter (nätverket yngre och södra nätverket) samt två dialogseminarium med Socialstyrelsen. Projektledaren har haft informella samtal med ca 10 anhöriga som har beskrivit sina önskemål om stöd. Under skapandet av utvecklingsförslagen har åsikter och synpunkter från referensgrupperna tagits upp. Projektledaren har haft två möten med KPR (kommunala pensionärsrådet) och KHR 9

(kommunala handikapprådet). Veckovis har projektledaren haft informella avstämningar med anhörigstödsteamet. Rapportering i form av delrapport. Utvärderings, kommunikations och summeringsfasen: De sista tre månaderna i projektet ägnades åt skapande av anhörigpolicy tillsammans med anhörigstödsteamet. Projektet har också arbetat med utredning av organisation av anhörigstöd samt internetbaserat anhörigstöd. Samtliga berörda nämnder: Socialnämnden, Omsorgsnämnden, Äldreomsorgsnämnden samt Järna, Hölö/Mörkö, Vårdinge/Mölnbo samt Enhörna kommundelsnämnder har informerats om anhörigstödsteamet samt projektet. Projektledaren har deltagit vid NkA s (Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga) mötesdag i Stockholm och berättat kort om projektets resultat. Anhörigstödsteamet har också deltagit med presentation och bokbord vid anhörigdagen och KPRdagen. I slutrapporten redovisas projektets process och måluppfyllelse samt anhörigpolicy, riktlinjer för anhörigstödsteamet samt internetbaserat anhörigstöd. 2.6 Projektets strategi Projektet har tagit in fakta, erfarenheter och kunskap om anhörigstöd från flera olika håll: - Forskning och litteratur. Framförallt studier där grupper av anhöriga fått svara på vilket stöd de önskar Lokala patientföreningars önskemål och erfarenheter av stödbehov - Samtal med anhöriga - Exempel och erfarenheter från anhörigstödjande verksamheter i andra kommuner - Erfarenheter och kunskaper hos projektgruppdeltagarna och personalen på äldreomsorgens anhörigcenter - De politiska nämndernas och rådens kommentarer på information - Socialstyrelsens rekommendationer - Styrgruppens riktlinjer. Styrgruppen representerades av chefer för äldreomsorgen, funktionshinder, psykiatri/missbruk inom både utförare och myndighet. 3. Resultat Huvudresultaten i projektet är anhörigpolicy, riktlinjer för anhörigstödsteamet samt internetbaserat anhörigstöd (se bilaga 1-3). Resultatet är indelat efter dessa huvudresultat som rubriker, med tillägg av en rubrik för kommunikation och organisation. 3.1 Anhörigpolicy Anhörigpolicyn skapades av anhörigstödsteamet tillsammans med projektledaren. Anhörigpolicyn motsvarar syftet för projektet samt delmål 2 och 6. Anhörigpolicy: Bilaga 1. 10

Inför skapandet av anhörigpolicyn fanns ett behov att ta reda på hur utgångsläget ser ut i verksamheterna. Intresse fanns av att se hur personal i verksamheterna tänkte angående stöd till anhöriga. Såg man det som en naturlig del av arbetet eller inte? Hade man uppfattat att anhöriga hade behov av stöd, och i så fall vilken sorts stöd? På grund av detta skapade projektgruppen för anhörigstöd inom social- och omsorgskontoret en enkät som skickades ut till gruppchefer/samordnare. Den skickades till arbetsledare eftersom de har ett ansvar att arbeta med personalen i bemötandefrågor, samt att de träffar mycket anhöriga. Resultatet var mycket skiftande. Vissa såg behovet av anhörigstöd, andra gjorde det i mindre grad (se bilaga 5). Slutsatsen av enkäten var att, för att förbättra stödet till anhöriga behöver vi arbeta med följande frågor: * Hur sekretess kring brukaren kan hanteras i förhållande till anhöriga * Hur man kan kombinera brukarfokus och anhörigstöd * Struktur på anhörigstödet behövs Tanken med anhörigpolicyn är att om anhöriga får ett bra bemötande, så är det ett gott stöd i sig. Policydokumentet är bara början på ett arbete, det viktiga är värderingsarbetet som följer med policyn. Anhörigpolicyn förklarar våra intentioner för hur anhöriga ska bli bemötta socialtjänstens verksamheter. Ansvarsfördelningen som följer policyn förklarar vilket ansvar olika yrkesroller har i detta arbete. En del av anhörigstödsteamets tid kommer att ägnas åt att utbilda arbetsledande personal. Målet är att bemötandet av anhöriga i verksamheterna ska svara mot anhörigpolicyn. Det syftar också till att bringa klarhet i frågeställningarna kring sekretess/brukarfokus och struktur kring anhörigstöd. 3.2 Riktlinjer för anhörigstödsteamet När projekt anhörigstöd avslutas kommer anhörigstödet att utvecklas från att ha varit äldreomsorgens anhörigcenter till att bli anhörigstödsteamet, med en större målgrupp av anhöriga. Den nya, utvidgade målgruppen ställer nya krav på verksamheten, med nya behov och önskemål. Utgångspunkten är att allt stöd ska anpassas individuellt, men samtidigt behöver verksamheten ha ett basutbud. Verksamheten behöver ges utrymme att utvecklas successivt med nya stödformer när det utkristalliserar sig vilket stöd som den utvidgade gruppen önskar. Nyheter som planerats i verksamheten är utökade öppettider (kvällstid), utökad samverkan, tematräffar, internetbaserat anhörigstöd samt strategi för information och mångfald. Det blev tidigt i projektet tydligt att det var avgörande att ta fram riktlinjer för anhörigstödsteamets verksamhet. Dels för verksamheten behöver ett tydligt uppdrag, men även för att anhöriga och personal internt och externt ska kunna ha en uppfattning om vad verksamheten erbjuder. Detta är en förutsättning för att kunna skapa samsyn och samverkan. Riktlinjerna har arbetats fram i styrgruppen med utgångspunkt i projektgruppernas utvecklingsförslag, önskemål från anhöriga, forskning och erfarenheter från anhörigcenters verksamhet och från andra kommuner. Anhörigstödsteamet har haft regelbundna avstämningar med projektledaren och lämnats möjlighet att lämna synpunkter på riktlinjerna innan de togs i styrgruppen. Riktlinjer för anhörigstöd: Bilaga 2. Dessa riktlinjer behandlar projektets mål samt delmål 1, 2, 7, 8 och 9. 11

Riktlinjerna innehåller en mångfaldsstrategi som satsar på språk. Denna strategi skapades av projektgruppen för mångfald och anhörigstöd och motsvarar delmål 7. Se riktlinjer för anhörigstödsteamet (bilaga 2). Utvecklingsförslaget från projektgruppen i mångfald finns i sin helhet i delrapporten. Projektets delmål 8, att skapa en må-bra aktivitet för anhöriga, har ännu inte uppnåtts, eftersom det prioriterades av styrgruppen att först skapa policy och riktlinjer för verksamheten. Må-bra aktiviteter är dock med som en stödform i riktlinjerna. Eftersom målgruppen för anhörigstödet blir större, behövs också fler som stödjer och fler varianter på stöd. I riktlinjer för anhörigstödsteamet finns strategi för samverkan. Det är en målsättning att skapa ett flöde i verksamheten av anhöriga så att många får stöd men sedan slussas vidare till andra stödformer, föreningar etc, vilket förutsätter ett lokalt nätverk. Behov finns att kunna följa upp verksamheten för att kunna utveckla den mot att över tid motsvara anhörigas behov. Planering för statistikuppföljning finns i riktlinjerna, och motsvarar delmål 9. Detta underlag för uppföljning har utgått från de parametrar som socialstyrelsen följer samt det interna behovet av statistisk uppföljning. Riktlinjerna för anhörigstödsteamet skall uppdateras årligen eftersom den anhörigstödjande verksamheten är under ständig utveckling. 3.3 IT-baserat anhörigstöd Ett nytt mål som tillkommit under projektets process var att utreda internetbaserat anhörigstöd. Det möjliggör för anhöriga att hitta andra anhöriga som de har något gemensamt med, och stödja varandra, oberoende av tid på dygnet. Det ska fungera som ett komplement till anhörigstödet eftersom det inte är alla som har möjlighet att använda det. Projektet har tittat på tre olika varianter av internetbaserat anhörigstöd och styrgruppen har föreslagit inköp av ett av dem. Internetbaserat Anhörigstöd: Bilaga 3 3.4 Kommunikation och Organisation Delmål 3-5, som handlar om kommunikation, informationsmaterial och samverkan med landsting och primärvård har bara delvis genomförts i projektet. Det berodde på att det inte bedömdes lämpligt att inleda en kommunikationssatsning innan policy och riktlinjer, organisation och bemanning var klart. Däremot har det skapats strategier för en långsiktig kommunikation och samverkan i policy och riktlinjer. Det kommer att finns möjligheter för anhörigstödsteamet att spinna vidare på de många kontakter som skapats under projekttiden. Bland annat tog projektledaren kontakt med Södertälje sjukhus, som tyckte att ämnet var mycket angeläget och var intresserade att på bred front få information om kommunens anhörigstödsverksamhet. När anhörigstödsteamet har öppnat för en bredare målgrupp och kontakten återupptas finns möjlighet att utforma en metod för kontaktöverföring för anhörigstöd. Det vore då en god idé att göra det gemensamt med kommunerna Salem och Nykvarn, för att förenkla hanteringen för sjukhuset. 12

Anhörigstödets funktion har under projektet kommunicerats vid många sammanhang, både internt och externt. Internt vid styrgruppsmöten, projektgruppsmöten, chefsmöten, interna studiebesök och i politiska nämnder. Externt vid besök till tre församlingar, vid informationsmöte på HSO (handikapporganisationernas samarbetsorgan), anemonen (föreningar i samverkan för anhörigstöd) vid äldredagen, anhörigdagen och vid besök på mötesplatser. Troligtvis har det resulterat i att kännedomen om anhörigstödsteamets verksamhet och kunskapen om anhörigas situation har ökat. Ett nytt mål som tillkommit under projektets process som uppdrag från styrgruppen var att utreda organisation av anhörigstödet. Syftet var att ge styrgruppen en översikt på var anhörigstödet bäst kan placeras organisatoriskt. Projektledaren gjorde en enkätundersökning där 15 kommuner fick svara på frågor kring hur anhörigstödet var organiserat samt vilka för och nackdelar de kunde se med placeringen (se bilaga 7). Ett intressant resultat från enkäten om organisation var att det blev tydligt att anhörigstödjande verksamheter är starkt beroende av samverkan, både internt och externt. I de fall som förebyggande verksamheter arbetade nära varandra så såg personalen samordningsvinster i det. 4. Slutsatser Om erforderliga beslut fattas och anhörigstödet utvecklas enligt plan i anhörigpolicy och riktlinjer för anhörigstödsteamet så finns det förutsättningar för att: - Anhöriga till äldre, långvarigt sjuka, beroende eller fysiskt eller psykiskt funktionsnedsatta i Södertälje kommun erbjuds ett individuellt anpassat stöd - Anhöriga till brukare i social- och omsorgskontorets verksamheter får ett gott bemötande och ett vardagligt stöd i verksamheterna. - Anhörigstöd finns i olika former och varianter - för att passa så många som möjligt- ett resultat av samverkan. Anhörigkonsulenterna är den samordnande länken. 5. Diskussion Enligt Socialtjänstlägen skall kommunerna erbjuda stöd till anhöriga i alla socialtjänstens målgrupper. Projekt Anhörigstöd har haft som syfte att ta reda på hur detta stöd kan se ut och på vilket sätt stödet ska genomföras i Södertälje kommun. Ibland kan det verka som att svaren är lika många som det finns anhöriga eftersom stödet skall vara individuellt anpassat. Projektet har tagit sig an denna utmaning vilket har resulterat till att kommunen har fått beslutsunderlag och förslag på anhörigpolicy och riktlinjer för anhörigstödsteamet. Det har varit nyttigt att titta hur landets andra kommuner har gjort i frågan eftersom alla har samma lagstadgade krav på sig att lösa utmaningen. Projektet har haft förmånen att besöka flera kommuner och titta på deras anhörigstödjande verksamheter. Det har visat sig att verksamheternas inriktning och utbud skiftar starkt. Socialstyrelsen utkommer med rekommendationer men inte några riktlinjer och lämnar därmed en stor frihet till varje kommun att utveckla sin verksamhet. 13

Detta leder till att det inte finns några direkta rätt eller fel i sammanhanget, vilket troligtvis har bidragit till att kommunerna har så skiftande verksamheter. En viktig del av projektet har varit att ta in förslag, åsikter och erfarenheter från olika håll, försöka få ihop det till en fungerande helhet och samtidigt hela tiden ha de anhörigas bästa för ögonen. Något som ständigt kommer upp när man lyssnar in och undersöker de anhörigas behov och önskemål om stöd är den ekonomiska aspekten av vårdandet. Projektledaren har fått bortse från detta och titta på övriga behov, som förtroendefulla relationer, kunskap och avlösning. Dock är det svårt att blunda för denna viktiga ekonomiska aspekt. Det kan vara svårt för förvärvsarbetande anhöriga att kombinera vårdandet med förvärvsarbete. Många får gå ned i arbetstid, eller kan inte arbeta alls. Den ekonomiska situationen kan då bli mycket svår för en del. Många har under projekttiden kommenterat denna aspekt, som anhöriga, politiker och frivilligorganisationer. En idé var att det vore bra med ett liknande system som finns vid vård av barn. Detta borde diskuteras på statlig nivå. Ett observandum i arbetet med anhörigstöd är en pågående process i kommunen, växthuset, eller LEAN. Många verksamheter strävar mot att öka andelen värdeskapande tid. Den värdeskapande tiden har då i en del verksamheter definierats som tid med brukaren. Det är viktigt att tid med anhöriga också definieras som värdeskapande tid! Då kan LEAN-arbetet förstärka arbetet med anhörigpolicyn. Det har varit väldigt positivt att se det stora engagemang och intresse som finns hos så många människor, ett intresse av att hjälpa andra! Det finns många frivilliga som gärna ger av sin tid för den goda sakens skull. Även hos professionella, som vid kontakter med landstinget och habiliteringen, har det direkt varit positivt när vi pratat om att samverka kring anhörigstöd. Det här är oerhört viktigt och angeläget är en kommentar. Det handlar till mångt och mycket om att hitta former och kanaler för detta samlade engagemang. Grunden för samverkan finns nu i policy och riktlinjer, som ska uppdateras regelbundet. Att ett utvecklingsprojekt genererar frågeställningar och diskussioner hos personalen är ganska vanligt och så har det varit även under delar av projekt anhörigstöd. Bland annat har frågan diskuterats om det är professionellt eller inte att involvera frivilliga i anhörigstödet som projektet föreslagit, om specialisering är viktigt eller inte eller om mångfaldsfrågan skall hanteras enligt förslaget som presenterades i delrapporten. På grund av dessa diskussioner, samt att vissa beslut kring titlar och arbetsfördelning inte kunde fattas av ledningen förrän projektet lämnat sin slutrapport, var det svårt att komma igång med vissa av de planerade praktiska aktiviteterna under projekttiden. Det finns inga självklara rätt eller fel på dessa frågor. Styrgruppen har övervägt olika möjligheter innan beslut kring riktlinjerna fattades. Verksamheten kommer nu att starta i ny form som anhörigstödsteamet. Teamet besitter en stor samlad kompetens och har alla möjligheter att utvecklas enligt plan. Förhoppningen inför framtiden är att all personal inom social- och omsorgskontorets verksamheter kommer att ge anhöriga ett gott bemötande och efterleva anhörigpolicyn. Anhöriga i alla åldrar och 14

livssituationer blir erbjudna ett individuellt anpassat stöd, träffar andra i samma situation och finner möjligheter till vila och återhämtning. Förhoppningen är också att anhörigstödet aldrig kommer att sluta utvecklas, utan fortsätter så att fler möjligheter öppnas för anhöriga! 6. Ekonomi Projektet har finansierats med stimulansmedel. Ingående balans januari 2012: 2 531 000:- Förutom stimulansmedel, som betalades ut sista gången 2009, finns reserverade medel för anhörigstöd i statsbidraget. Årligen utdelas genom statsbidraget 2 757 000:- till kommunen för anhörigstödjande verksamhet. Kostnader för projektet (januari 2011 till och med januari 2012) Lönekostnader 466 000:- Anhörigriksdag 3 personer 15 300:- Resor till studiebesök 7 000:- Litteratur/Kontorsmaterial/Dator/Övrigt 15 000:- NKA dagen Stockholm 4 personer 1800:- Summa 505 100:- Budgeterat belopp för olika aktiviteter som inte ännu genomförts kvarstår att använda för inplanerade aktiviteter: Inspirationsföreläsning 4 st (40 000:-), Marknadsföring (200 000:-), Utbildning av personal i anhörigpolicyn inklusive vikariekostnader (400 000:-), Må-bra aktivitet för anhöriga (60 000:-). 15

7. Referenser Winqvist, Marianne: Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd, Nationellt kompetenscentrum Anhöriga 2010. Szebehely, M et al: Kommunens stöd till anhörigvårdare: anhörigas erfarenheter och synpunkter, socialstyrelsen, 2002. Nilsson, Henrik: Anhörigstöd med mångfald en kartläggning. Gemensam studie NkA och Röda Korset, 2010. Eriksson, Ede: Anhörigas insatser och samhällets stöd, IKU-rapport, Karlstads universitet, 2005. Borén, Åsa, KsK, Anhörigstöd i Södertälje kommun Kartläggning av befintligt stöd, 2010. Nilsson, Henrik, Anhörigstöd med mångfald en kartläggning. Gemensam studie NkA och Röda Korset, 2010. Länsstyrelsen i Stockholms Län (2009:05) Stöd till anhöriga, kartläggning av projekt startade med statliga stimulansbidrag i Stockholms län 2005-2007. Socialdepartementet (2008). Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående. Ds 2008:18. Stockholm: Socialdepartementet. Socialtjänstlagen, www.socialstyrelsen.se Mycket återstår för att utveckla stöd till anhöriga, lägesrapport, socialstyrelsen, 2010 http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2010december/mycketaterstarforattutvecklastödtillanhoriga Eurocarers www.eurocarers.org Nationellt kompetenscentrum Anhöriga www.anhoriga.se Befolkningsstatistik www.scb.se Action www.actioncaring.se Amigo www.ippi.se/vard-och-omsorg/anhorigstod Gapet www.gapet.se 8. Bilagor BILAGA 1: Anhörigpolicy BILAGA 2: Riktlinjer för anhörigstödsteamet BILAGA 3: Internetbaserat anhörigstöd BILAGA 4: Projektorganisation Namnlista BILAGA 5: Anhörigstöd Intern enkät BILAGA 6: Organisation av anhörigstödjande verksamhet i andra kommuner 16

Anhörigpolicy Södertälje kommuns policy gällande anhörigstöd innebär att vi ska ha en helhetssyn på människan. Vi inser att alla människor har sina individuella behov men är också en del av ett socialt sammanhang. Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående ska känna sig delaktiga och uppmärksammas för sina insatser. Deras kunskap ska tas tillvara på ett respektfullt sätt som genererar ett ömsesidigt förtroende. Våra verksamheter ska genomsyras av ett anhörigvänligt förhållningssätt vilket innebär att anhöriga ska känna sig sedda, lyssnade till och respektfullt bemötta. Anhöriga som så önskar erbjuds ett individuellt anpassat stöd. Fastställd av: Äldreomsorgsnämnden den 21 februari 2012 Vårdinge/Mölnbo kommundelsnämnd den 21 februari 2012 Hölö/Mörkö kommundelsnämnd den 23 februari 2012 Socialnämnden den 28 februari 2012 Omsorgsnämnden den 1 mars 2012 Enhörna kommundelsnämnd den 5 mars 2012 Järna kommundelsnämnd den 6 mars 2012 17

BILAGA 1 ANHÖRIGPOLICY Socialtjänstlagen 5 kap. 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lag 2009:549 Generellt och specifikt anhörigstöd Anhörigpolicyn förtydligar värderingar och synsätt gentemot anhöriga (generellt anhörigstöd). Tanken är att om anhöriga får ett bra bemötande i våra verksamheter så är det i sig ett gott stöd. Utöver det finns möjlighet för anhöriga att få ett individuellt anpassat stöd (specifikt anhörigstöd). Anhörigstödet kan exempelvis bestå av stödsamtal, anhöriggrupper/utbildning eller må bra aktiviteter. Det kan även vara biståndsbedömda insatser av anhörigstödjande eller avlösande karaktär. Kontakta anhörigkonsulent eller handläggare för mer information. Ansvarsfördelning Alla personalkategorier inom social- och omsorgskontorets verksamheter har ansvar för stödet till anhöriga. Ansvarsfördelningen syftar till att förtydliga ansvar för att social- och omsorgskontoret ska leva upp till anhörigpolicyn och svara mot Socialtjänstlagen 5 kap 10. Samtliga personalkategorier ska informera anhöriga om möjligheten till ett individuellt anpassat anhörigstöd. Ansvariga politiker i nämnder Ansvarar för att generellt och specifikt anhörigstöd finns för medborgarna och att kommunen lever upp till socialtjänstlagen 5 kap 10. Alla berörda nämnder har under februari-mars 2012 antagit anhörigpolicyn. Socialdirektör Är ytterst ansvarig för förvaltningens verksamhet, inklusive stödet till anhöriga. Har ansvar för att följa upp förvaltningens insatser enligt SoL 5 kap 10, samt att, av alla berörda nämnder tagen, anhörigpolicy efterlevs. Resultatområdeschef Lyfter anhörigpolicy för information, diskussion och uppföljning på ledningsgruppsmöten. Resultatenhetschef Ansvarar för att all personal känner till anhörigpolicyn och att den efterlevs. Utser nyckelpersoner och planerar in utbildning i anhörigstöd för dem hos anhörigstödsteamet. Om anhörigträffar anordnas kan resultatenhetschefen bjuda in anhörigkonsulenten till träffarna. Nyckelpersoner för anhörigstöd Nyckelpersoner är personal utsedd av resultatenhetschef och kan vara exempelvis gruppchefer, samordnare, myndighetschef eller anhörigombud. Nyckelpersonerna går anhörigstödsutbildningen som anordnas av anhörigstödsteamet. De ansvarar för att initiera och hålla i reflektioner med personalen där anhörigas situation berörs. De vägleder i frågor kring sekretess och hur enskilda situationer kan hanteras på bästa sätt. 18

Övrig personal Ansvarar för att arbeta efter policyn vilket innebär att ha ett gott bemötande av anhöriga. Deltar vid anhörigträffar efter önskemål. Handläggare Handläggare har en nyckelroll i att inventera och tidigt uppmärksamma den anhöriges behov av stöd. I handläggningsprocessen handlar det om att lyssna in både den sökandes och den anhöriges situation, för att försöka hitta en lösning som kan fungera för båda. Det är även viktigt att handläggaren är medveten om den anhöriges rätt att ansöka om insatser för egen del, anhörigstödjande insatser. Anhörigkonsulent Ansvar för det operativa anhörigstödjande arbetet, vilket i första hand innebär att erbjuda ett individuellt anpassat stöd till anhöriga. Verksamhetens utbud förklaras i riktlinjer för anhörigstödsteamet. Den samordnande, utbildande och möjliggörande funktionen i arbetet med anhörigpolicyn innebär att anhörigkonsulenterna på uppdrag av styrgrupp utbildar nyckelpersoner i anhörigstöd eller anordnar andra utbildande insatser. 19

Riktlinjer för anhörigstödsteamet Fastställd av: Äldreomsorgsnämnden den 21 februari 2012 Vårdinge/Mölnbo kommundelsnämnd den 21 februari 2012 Hölö/Mörkö kommundelsnämnd den 23 februari 2012 Socialnämnden den 28 februari 2012 Omsorgsnämnden den 1 mars 2012 Enhörna kommundelsnämnd den 5 mars 2012 Järna kommundelsnämnd den 6 mars 2012 20

BILAGA 2 RIKTLINJER FÖR ANHÖRIGSTÖDSTEAMET Socialtjänstlagen 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lag 2009:549 Begreppsförklaring Anhörig: Anhörig är den person inom familje- eller släktkretsen som bistår en annan. Ibland förekommer det också att grannar eller vänner träder in i anhörigas ställe och antar funktionen som anhörig. Närstående: Närstående är den person som tar emot omsorg, vård eller stöd. Anhörigstöd: Anhörigstöd (eller stöd till anhörig) avser olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. Nyckelpersoner: Personal utsedd av resultatenhetschef som ansvarar för att lyfta anhörigstödsfrågor i respektive personalgrupp. Kan vara gruppchef, myndighetschef, samordnare, anhörigombud osv. Fokus på anhörigstödet Anhöriga har olika behov och stödet skall alltid individanpassas. Det finns två olika sorters stöd, som har olika funktioner. Dels finns det allmänt anhörigstöd, som är stöd utan terapeutisk ansats. Dels finns det terapeutiskt stöd till anhöriga som kan vara en del av brukarens behandling eller som syftar till att förändra beteende. Anhörigstödsteamets fokus på stödet är allmänt anhörigstöd, utan terapeutisk ansats. Generellt och specifikt anhörigstöd Anhörigstödet i kommunen finns i två nivåer, generellt och specifikt anhörigstöd. Det generella anhörigstödet förtydligas i anhörigpolicyn och berör hur vi bemöter anhöriga i kommunens verksamheter. Tanken är att om anhöriga får ett bra bemötande i våra verksamheter så är det ett gott anhörigstöd i sig. Med specifikt anhörigstöd menas individuellt anpassat anhörigstöd. Det kan vara stödformer eller aktiviteter som är knutna till verksamheterna eller anordnade av anhörigkonsulenterna. Den samordnande funktionen för anhörigstödet är anhörigkonsulenten, vars funktion och verksamhet förklaras i riktlinjer för anhörigstödsteamet. Anhörigpolicy i Södertälje Kommun Södertälje kommuns policy gällande anhörigstöd innebär att vi ska ha en helhetssyn på människan. Vi inser att alla människor har sina individuella behov men är också en del av ett 21

socialt sammanhang. Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående ska känna sig delaktiga och uppmärksammas för sina insatser. Deras kunskap ska tas tillvara på ett respektfullt sätt som genererar ett ömsesidigt förtroende. Våra verksamheter ska genomsyras av ett anhörigvänligt förhållningssätt vilket innebär att anhöriga ska känna sig sedda, lyssnade till och respektfullt bemötta. Anhöriga som så önskar erbjuds ett individuellt anpassat stöd. Anhörigpolicyn följs av en ansvarsfördelning som förklarar hur policyn ska kunna efterlevas. VERKSAMHETSBESKRIVNING ANHÖRIGSTÖDSTEAMET Verksamhetens Huvudmål Anhöriga i Södertälje kommun får ett gott bemötande och erbjuds ett individuellt anpassat stöd. Målgrupp Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående som är äldre, långvarigt sjuk, beroende eller som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Arbetsområden Anhörigstödsteamet arbetar med olika metoder för att uppnå målet: Samordnar Stödjer Utbildar Samordnar Målgruppen för anhörigstödet är mycket stor. Anhörigstöd är en angelägenhet för hela samhället och det finns ett gemensamt ansvar. Kommunen har huvudansvaret (Socialtjänstlagen 5 kap 10 ) för anhörigstödet och därmed också en samordnande roll. Landstinget och primärvården har också ett visst förebyggande ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen: 2c Hälso- och sjukvårdslagen: Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Det finns också föreningar och församlingar som ideellt och ibland med ekonomiskt stöd engagerar sig i stödet till anhöriga. Kommunens, och därigenom anhörigstödsteamets roll är att samordna anhörigstödet, både internt och externt. Information om tillgängligt stöd samlas hos anhörigstödsteamet, som kan vägleda anhöriga till olika former av stöd. Det är viktigt att det är tydligt för de anhöriga i vilken regi som insatsen arrangeras. Insatser kan med fördel göras som samarrangemang mellan kommunen och andra aktörer. För att möjliggöra en effektiv samverkan håller anhörigkonsulenterna i lokala nätverk: Lokalt nätverk kring anhörigstöd professionella Lokalt nätverk kring anhörigstöd frivilligorganisationer och församlingar 22

Stödjer Anhörigstödet skall vara individuellt anpassat. Om en viss stödform efterfrågas så ska anhörigstödsteamet sträva efter att erbjuda det. De anhörigstödjande aktiviteterna kan erbjudas av anhörigstödsteamet, av samverkanspart eller i samarrangemang. I anhörigstödets basutbud ingår: Vägledande samtal I ett vägledande samtal lyssnas den anhöriges stödbehov in, den anhörige hänvisas vidare eller ett individuellt anpassat anhörigstöd planeras. Stödet kan erbjudas av anhörigstödsteamet eller samverkanspart. Med fördel används kontaktkartor för hänvisning. Enskilda stödsamtal En begränsad serie stödjande samtal hos anhörigkonsulenten (max 3 samtal/anhörig). Samtalets fokus är situationen som anhörig och hur den anhörige kan finna lösningar och möjligheter i sin situation. Samtalet är tidsbegränsat och har ett tydligt upplägg. Anhöriggrupper Gruppledare är anhörigkonsulent eller samverkanspart. Gruppen sätts ihop med anhöriga som har gemensamma nämnare. Syftet med anhöriggruppen är att anhöriga ska få möjlighet att träffas och samtala med andra anhöriga som befinner sig i liknande situation och finna stöd i varandra. Grupperna har ett i förväg planerat upplägg som anpassas efter gruppens behov och önskemål. Gruppen har en begränsad serie träffar, exempelvis 5 träffar á 90 minuter. Om gruppen vill fortsätta träffas efter det kan de göra det i egen regi. Anhöriggrupp kan också kallas anhörigkurs eller utbildning, beroende på upplägg. Kursen kan då vara mer faktabaserad, då professionella tas in i gruppen och berättar om till exempel hälsa, en viss diagnos/funktionsnedsättning, läkemedel, förflyttningar eller annat. Tematräffar Tematräffar för anhöriga har ett tema som planeras av anhörigkonsulent tillsammans med en förening som fungerar som värdar för kvällen. Tema anpassas efter de olika målgruppernas önskemål och behov. Anhörigkonsulenten ser till att tema varieras; äldre, funktionsnedsättning, långvarig sjukdom, psykiatri/missbruk. Tematräffarna förläggs till kvällstid. De innehåller oftast en kortare föreläsning, med kaffe och samvaro efteråt. Kaffe erbjuds till självkostnadspris. Anhörigcafé för daglediga kan vid önskemål erbjudas på dagtid. Internetbaserat anhörigstöd Internetbaserat anhörigstöd skall fungera som ett komplement till det ordinarie, fysiska anhörigstödet. Anhörigkonsulenterna ansvarar för att administrera inloggningsuppgifter till anhöriga och att vara aktiva i nätverket. En anhörigkonsulent har implementering och samordning av Internetbaserat anhörigstöd som ansvarsområde. Aktivitet som bidrar till hälsa eller avkoppling Må-bra aktiviteter kan arrangeras av anhörigstödsteamet eller samverkanspartners. Aktiviteten utformas efter anhörigas önskemål. Anhörigkonsulenten hänvisar också anhöriga till aktiviteter i annan regi. 23

Utbildar Anhörigkonsulentens roll är central i värderingsarbetet kring anhörigpolicyn. Den samordnande, utbildande och möjliggörande funktionen i arbetet med anhörigpolicyn innebär att anhörigkonsulenterna på uppdrag av styrgrupp utbildar nyckelpersoner i anhörigstöd eller anordnar andra utbildande insatser. Verksamhetens utformning Styrning Gruppchefen för anhörigstödsteamet arbetar huvudsakligen som anhörigkonsulent med ett nära ledarskap och operativt ansvar för teamet. Gruppchefsförordnandet är på 30 %. Styrgruppen för anhörigstödsteamet består av gruppchefen för anhörigstödsteamet samt tre chefer på resultatenhetsnivå som representerar verksamhetsområdena funktionshinder, äldre, psykiatri/missbruk. Ordförande i styrgruppen har ett ansvar på resultatenhetsnivå för anhörigstödsteamet. Cheferna sätter gemensamt upp mål, fattar alla beslut samt följer upp verksamheten. De ansvarar för innehåll, arbetsplan och utvecklingsarbete i verksamheten och har gemensamma mandat som bygger på en samverkansöverenskommelse. Denna samverkansöverenskommelse ska arbetas fram i styrgruppen som ett första uppdrag. Styrgruppens deltagare rapporterar till respektive ledningsgrupp. Ordförande i styrgruppen rapporterar årlig uppföljning av anhörigstödet till årsredovisningen samt till socialdirektörens ledningsgrupp. Bemanning Anhörigstödsteamet bemannas av tre till fyra anhörigkonsulenter varav en har ett arbetsledande ansvar på 30 %. Anhörigkonsulentens Kompetens Anhörigkonsulenten har högskoleutbildning med lämplig inriktning, samt några års arbetslivserfarenhet. Pedagogisk utbildning, samtalsmetodik eller språkkompetenser är meriterande. Det är önskvärt att anhörigkonsulenterna går anhörigstödsutbildningen 7,5 hp på Ersta Sköndal högskola. Anhörigkonsulentens Uppdrag Anhörigkonsulenterna arbetar i team och har liknande arbetsuppgifter, men ansvarsområden/utvecklingsområden kan variera. Anhörigkonsulenterna stödjer anhöriga i hela målgruppen men kan ha ett särskilt ansvar att hålla sig uppdaterad mot ett visst målgruppsområde. Att skapa kontaktkartor och hålla dem uppdaterade möjliggör för anhörigkonsulenterna att kunna ersätta varandra. Styrgruppen ansvarar för uppdragets utformning. I uppdraget som anhörigkonsulent ingår: Vägledande samtal och enskilda stödsamtal Leda anhöriggrupper Samordna lokala nätverk (professionellt nätverk och föreningsnätverk) och planera gemensamma insatser 24