Språkstörning
Hur förklaras språkstörning? Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta och tolka språkljud, konstruera grammatiska mönster samt planera och organisera sin talmotorik. Orsakerna är inte helt kända. http://www.myperfectbaby.se/logopederna-tipsar/ Fr Skoldatatekskonf 2014-04-04
Vad är språkstörning? En vanlig definition som man hittar på flera ställen: barnets språkutveckling är inte den för åldern förväntade utan ligger signifikant efter utvecklingen inom andra områden som ickeverbal förmåga, motorisk och socio-emotionell förmåga Störningar i den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillståndet kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer. (ICD 10, FN WHO)
Hur vanligt är det? 6-8 % av förskolebarn har språkstörning Ca 2-3 gånger fler pojkar än flickor diagnosticeras som språkstörda 1-2 % har grav språkstörning Språkstörning
Kurt Hänger inte med vid muntliga genomgångar Vet inte vad han ska göra när gruppen fått en muntlig instruktion Läser långsamt och förstår inte alla ord Tycker att det är jobbigt att skriva Har svårt att bli en i kompisgänget. Det blir ofta missförstånd Fr Skoldatatekskonf 2014-04-04 Stör, bråkar och verkar ointresserad av skolan Eventuellt stor frånvaro
Bakomliggande faktorer Graviditet och förlossning Öroninflammationer Anatomiska orsaker Miljö Ärftlighet
Karaktäristiska drag i utvecklingen Mindre joller Sen debut av de första orden Långsam språkutveckling Svårförståelig, även för närstående Ofta svårt att lära sig nya ord Svårt att hitta ord Ofta nedsatt språkförståelse Begränsad språkanvändning Språkligt och kommunikativt passiv
Men också Har svårt att förstå samband orsak/verkan Svårigheter att deltaga i lekar och andra sociala sammanhang Kan inte använda språket i planering och problemlösning Koncentrationssvårigheter och nedsatt närminne förekommer Kan vara motoriskt klumpig men har mycket spring i benen Kan ibland ha stora svårigheter i kontakten verkar inte veta hur man gör
Dorothy Bishop RALLIcampaign http://www.youtube.com/watch?v=sh0peex81gw&list=pl4e07992d8e22363 C
Ett barn/en elev med språkstörning har svårigheter med: Språkets form ord eller Språkets innehåll eller Språkets användning men ofta med en kombination av alla dessa delar! Lånat fr Skoldatatekskonf 2014-04-04
Lätt språkstörning språkljud/uttal Måttlig språkstörning språkljud/uttal och grammatik Grav språkstörning - språkljud/uttal, grammatik, ordförråd, språkförståelse, språkets användning Fr Skoldatatekskonf 2014-04-04
Språkstörning påverkar Inlärningsförmåga Sociala kontakter Från Skoldatatekskonf 2014-04-04
Elever med grav språkstörning Leonard (2000) menar att hos barn och ungdomar med språkstörning utvecklas ofta emotionella störningar som komplikationer till de språkliga svårigheterna. Detta innebär att elever med språkstörning kan vara i riskzonen för mental ohälsa. Redan 3-4 åringar är medvetna om den kommunikativa förmågan hos andra och söker sig till de med motsvarande språkförmåga som den egna (Bishop, 2000).
Elever med grav språkstörning Blev tilltalade hälften så ofta av sina kamrater som andra elever med åldersadekvat språkutveckling (Rice et al., 1991) Leonard (2000) och Bruce (2007) har funnit att elever med språkstörning har en mer jämlik dialog med varandra (om än mindre avancerad).
Förmågan att berätta kräver ett brett spektrum av förmågor Språkliga Kognitiva Sociala Att man kan sekvensera Förstå orsakssammanhang Erfarenheter Anpassa sig till lyssnarens behov (pragmatisk förmåga)
https://www.youtube.com/watch?v=putiwtefz84&feature=youtu.be&t=9m51s Skolverket: Funktionsnedsättning För likvärdighet mot hinder Sårbarhet för ogynnsamma omständigheter Vi kan ändra omständigheterna! Sårbarheten finns kvar. http://www.livsbild.se/livsberattelser/flickan-med-sprakstorningen/ Fr skoldatatekskonf 2014-04-04
Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
Vad kan skolan och pedagogen göra? http://simondidit.se/?p=400 Hanterbar gruppstorlek Ljudanpassning Rätt plats i rummet Ge förförståelse Presentera gärna uppgifter så att flera sinnen aktiveras Konkretisera och förstärk på olika sätt Hjälp till att ge inre bilder Presentera en uppgift i taget Varva aktiviteter för att bibehålla koncentrationen Ge struktur Repetera, även i nya former! Fr skoldatatekskonf 2014-04-04
Vad kan pedagogen göra? Ge tydliga individuella uppmärksamhetssignaler Vara konsekvent i ord och handling Se till att endast en talar i taget Inväntar svar lotsar, promptar, ger ledtrådar och minneskrokar Tala tydligt Försäkra sig om att vi har förstått varandra
Insatser som inte är effektiva: att anta att sammanhanget är tillräckligt för att eleven ska förstå att ge ord utanför sitt sammanhang och be eleven slå upp det i ordbok att träna under tidspress att spela ordspel där fokus ligger på ordets form att fokusera på stavningen mer än betydelsen att endast använda ordboksdefinitioner att fråga om eleven har förstått
Vad kan man göra? Har man svårigheter att förstå språket blir det extra viktigt att få positiva uppmaningar Överös inte barnet med tal Tala tydligt och långsamt med korta, enkla meningar Ge barnet gott om tid att svara var inte rädd för pauser Gör det meningsfullt för barnet att svara på dina frågor
Vad kan man göra? Var noga med återkoppling, inte lämna det vi inte uppfattat Använd kroppsspråk, gester, visa, peka, tecken, bilder, bokstäver. Hjälp barnet att själv använda dessa strategier Bemöt alla försök att tala och kommunicera på ett positivt sätt Låt eleven visa vad som intresserar bygg på ordförråd och kommunikation utifrån det
Det kan vara viktigare Att tänka kring..att pratläsa böcker och texter än att läsa dem..att arbeta med att producera egna texter än att läsa andras -gärna med utgång från foto på utflykter eller bara vardagliga aktiviteter -eller med utgång från en egen berättelse, sedd film, TV/datorspel o d..att göra egna böcker...att göra berättelser med hjälp av utklipp från kataloger och tidningar
Att tänka kring Det kan vara viktigare att vara närvarande i stunden än att träna särskilda förmågor vid särskilda tillfällen Våra barn behöver TID och TYDLIGHET KASAM
Frågor att ta ställning till: Hur gör vi för att Uppmuntra barnen att använda alla sina språk för att utveckla och fördjupa sina kunskaper? Anlägga språkliga perspektiv på verksamheten genom att medvetet arbeta med språk och innehåll parallellt i planering och genomförande? Ge barnen möjlighet via samtal insikter i att man kan kommunicera på olika sätt i olika sammanhang? Fundera ut vilka språkliga utmaningar olika tema innebär och stötta dem så att utmaningarna blir lagom stora?
Vilka verktyg kan man använda? IT-verktyg Bilder Konkreta modeller Teckenkommunikation Seriesamtal Videofilm och foto Konfliktlösning genom drama
Referenser, litteraturtips och länkar Eriksson, Eva Carlberg. Språkstörning en pedagogisk utmaning, SPSM best.nr.00284 Nettelbladt och Salameh. (2007)Språkstörning och språkutveckling hos barn. Del 1 Nettelbladt och Salameh. (2013)Språkstörning och språkutveckling hos barn. Del 2 Sjöberg, Malena. Ibland låtsas jag att jag förstår. En bok om elever med språkstörning. DHB och Talknuten Svårigheter med Social kommunikation-bearbetad för svenska förhållanden av Astrid Frylmark läs mer på www.ordaf.net http://simondidit.se/ http://www.youtube.com/user/rallicampaign http://www.spsm.se/sv/stod-i-skolan/funktionsnedsattningar/sprakstorning/ http://www.afasi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=68&itemid=85 http://www.skoldatatek.se/skrivet/om-sprak Fr skoldatatekskonf 2014-04-04
Intressanta hemsidor www.blom.just.nu www.sprakenshus.se www.dhb.se www.stamning.se