Brandholmens avloppsreningsverk. 1
2 Brandholmens avloppreningsverk.
Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet renas i en grusås vid vattenreningsverket Högåsen. Där produceras ca 5 500 000 m³ vatten per år. Nyköping Vatten har ytterligare 8 vattenverk, som ligger i Stavsjö, Ålberga, Råby, Edstorp, Runtuna, Aspa, Tystberga och Lästringe. Dessa producerar tillsammans ca 240 000 m³ vatten per år. 3 Det rena dricksvattnet pumpas sedan ut genom ledningsnätet till våra vattenkranar. Det som blir över pumpas upp i vattentornet som fungerar som en tryckhållare och en vattenreserv. En viss mängd av vattnet i vattentornet byts ut varje dygn för att det alltid ska vara friskt. Nyköping Vatten använder tre vattentorn. Dessa ligger i Nyköping, Nävekvarn och Tystberga.
Sjön Yngaren 4 12 avloppsreningsverk. I Nyköpings kommun finns det ca 70 mil vattenledningar. Det finns ledningar för rent vatten, dagvatten och avloppsvatten. På avloppsledningsnätet finns det även pumpstationer där avloppsvatten från lokala områden samlas upp och pumpas vidare mot avloppsverket. I Nyköpings kommun finns det ca 60 avloppspumpstationer. Nyköping Vatten har 13 avloppsreningsverk. Det största ligger vid Brandholmen. Verken betjänar tillsammans ca 40 000 personer och varje år renas mellan 5 000 000 6 000 000 m³ avloppsvatten. De små verken ligger i Buskhyttan, Nävekvarn, Ålberga, Stavsjö, Stigtomta, Vrena, Edstorp, Aspa, Runtuna, Tystberga och Lästringe. Högåsen vattenreningsverk Nyköping Brandholmen avloppsreningsverk Mellanfjärden, havet
Så här renas vattnet på Brandholmens avloppsreningsverk. 1. Mekanisk rening Det smutsiga avloppsvattnet pumpas in i avloppsreningsverket via avloppsledningarna. Den mekaniska reningen börjar när vattnet passerar ett tätt galler. Där fastnar cirka 500 kilo skräp varje dag. Skräpet körs till avfallsanläggningen på Björshult där det deponeras. 5
2. Försedimentering Vattnet rinner sakta vidare in i stora bassängblock till nästa steg, försedimentering. Medan vattnet rinner fram sjunker de små partiklarna till botten och kan skrapas bort. Partiklarna kallas för slam och pumpas till en rötkammare. 6 3. Biologisk rening I nästa steg, den biologiska reningen, tas organiskt material och kväve bort. Den biologiska reningen påminner om den naturliga reningen i ett vattendrag. Man använder sig av de mikroorganismer som finns i avloppsvattnet och låter dem växa och föröka sig. Här är vattnet fullt med små plasthjul, som liknar makaroner. Dessa fungerar som bostäder för mikroorganismerna och gör att det får plats många fler, ca 10 000 i varje plasthjul. I bassängerna finns 35 lastbilssläp med plastmakaroner!
Vattnet pumpas in i bassänger som är indelade i sektioner. I de första sektionerna är vattnet syrefritt och i de andra sektionerna tillsätts syre. En del mikroorganismer trivs bra utan syre och andra vill ha mycket syre. De som trivs utan hjälper till att omvandla kvävet som finns i vattnet till kvävgas. Gasen stiger upp ur vattnet och på så vis renas vattnet från cirka 60% av kvävet. I sektionerna med mycket syre jobbar den andra typen av mikroorganismer med att äta upp 95% av det organiska materialet som finns i vattnet. 7
4. FeCl 3 Kemisk rening I det sista steget som kallas kemisk rening, renas vattnet från fosfor. Fosfor är ett växtnäringsämne och finns i bajset men också i tvättmedel. Om vi släpper ut för mycket fosfor orsakar det övergödning i våra vattendrag. 8 För att få bort de upplösta fosfaterna tillsätter man järnklorid vars joner klumpar ihop sig med fosfaternas joner. Det bildas små korn av fosfor som sjunker till botten och skrapas bort. Efter det är reningsgraden hög och vattnet släpps ut i mellanfjärden. Det tar cirka 15 timmar för vattnet att renas på Brandholmen. Slammet som blir kvar Slammet pumpas till en rötkammare där det bryts ner och rötgas bildas. Gasen används till att värma upp reningsverket. Slammet får tillslut en konsistens som liknar jord. Då kan det användas som gödsel i lantbruk och komposter och man har uppnått ett kretslopp. Från maten vi äter, ner i toaletten, till reningsverket, blir till slam, ut på åkrarna och ger näring till ny mat.
Brandholmens avloppsreningsverk. 9
Så hjälper du miljön. Spola inte ner Varför Gör så här istället 10 Förutom toalettpapper är det bara kiss och bajs och sådant som kommer från människor som man ska spola ner i toaletten. Allt annat ska slängas i papperskorgen eller lämnas in på miljöstationer. Bensin, olja, lacknafta, målarfärg, fotokemikalier, bekämpningsmedel Medicin, kvicksilvertermometrar, cigarettfimpar, snus Det är svår nedbrytbart och innehåller miljöfarliga ämnen. De stör den biologiska reningen och kan slå ut de mikroorganismer som bryter ner smutsen i vattnet. Det innehåller kvicksilver och kadmium som gör slammet sämre och otjänligt som jordförbättringsmedel. Lämna till miljöstation. Lämna mediciner och termometrar till apoteket och kasta cigarettfimparna i soporna. Väl släckta förstås! Trasor, strumpbyxor, trosor, kalsonger, bindor, tops, kattsand, rakblad Orsakar mycket besvärliga stopp och störningar i pumpar och ledningar. Kasta direkt i soporna istället. Skaffa en skräpkorg till badrum och toaletten.
Hårdhet dh Fluorid mg/l ph-värde Dosera rätt. Hur mycket tvätt- och diskmedel man behöver beror på hur hårt vattnet är. Hårt vatten kräver hög dosering, medan mjukt vatten kräver låg dosering. Följ anvisningarna på förpackningen. Ett neutralt vatten har ph-värdet 7,0. Vattnet mäts i tyska hårdhetsgrader dh. I Nyköpings kommun råder en blandning av mjukt (0 6 dh), medelhårt (6 13 dh) och hårt vatten över 13 dh. I tabellen bredvid kan du se hur hårt vatten, hur mycket fluor och vilket ph-värde som råder där du bor. Aspa 8,8 0,59 7,5 Centrala Nyköping 6,6 0,70 8,1 Edstorp 11,0 1,30 7,6 Högåsen 6,5 0,71 8,0 Lästringe 7,5 0,79 7,5 Runtuna 7,5 0,82 7,7 Råby 9,0 1,30 7,8 Stavsjö 2,4 0,12 7,9 Tystberga 15,1 0,87 7,6 Ålberga 5,0 0,75 7,9 11
Nyköping ligger vid kusten en timme söder om Stockholm. Närheten till havet, lokal prägel och Europas storstäder inom räckhåll ger dig möjligheter att andas och växa. Producerad av Kommunikationsavdelningen i samarbete med Tekniska divisionen. Maj 2011.