Cykelvägsplan Kävlinge kommun

Cykelvägsplan Kävlinge kommun Antagen av Tekniska nämnden 2014-xx-xx Remissversion 2014-09-08 Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Datum: 2014-09-08 Remissversion Beställare Projektledare Projektmedarbetare Framsida Mikael Anderson, Gatuchef Kävlinge kommun Björn Petersson, ÅF Infrastructure Sofie Widesjö, ÅF Infrastructure Kävlinge kommun 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Teori Cyklingens egenskaper och effekter... 5 1.1 Miljö... 5 1.2 Hälsa... 5 1.3 Ekonomi... 5 1.4 Trafiksäkerhet... 6 2 Förutsättningar i Kävlinge kommun... 7 2.1 Färdmedelsfördelning... 7 2.2 Befintligt nät... 8 2.3 Trafikolyckor i Kävlinge kommun... 15 3 Övergripande mål... 15 4 Cykelvägsplan... 16 4.1 Nytt nät... 16 4.2 Vägvisning... 32 4.3 Cykelvägsstandard... 35 4.4 Genomförande Prioritering av cykelsträckor... 36 5 Effekter restider och resmöjligheter... 39 6 Ytterligare åtgärder för att främja cyklandet... 40 6.1 Fysiska åtgärder... 40 6.2 Beteendepåverkan och kampanjer... 41 7 Cykelvägar lämpliga att kombinera med parallell ridstig... 43 2

Sammanfattning I Sverige görs närmare 5 miljarder resor per år. Varannan bilresa är under 5 km lång. Korta bilresor står för 3 % av den totala körsträckan i Sverige, men svarar för 26 % av avgasutsläppen. Dessa resor kan i många fall ersättas med cykelresor. I Kävlinge kommun sker 7 % av alla resor med cykel. Motsvarande siffra för hela Skåne är 15 %. I Kävlinge kommun finns idag ungefär totalt 180 kilometer GC väg (gång och cykelväg). Mellan tätorterna finns så kallade regionala cykelvägar. Utöver dessa finns inom tätorterna nät med lokala cykelvägar vilka i varierande grad kombineras med möjligheten att cykla i blandtrafik. Av de cykelolyckor som inrapporterats gällande cykling på separat bana är en lägre andel allvarliga jämfört med cykling i blandtrafik. Att öka cykelresandet är en målsättning som finns såväl på nationell som på regional och kommunal nivå. För att möjliggöra ett ökat cyklande har Kävlinge kommun under många år succesivt byggt ut sitt GC vägnät. I detta dokument presenteras nya sträckor som föreslås anläggas. Genom att komplettera befintliga GC vägar med nya sträckor fås ett nytt nät som skall bidra till att utveckla cykelresandet i Kävlinge kommun. På nästa sida visas planerade nya cykelsträckor. Totalt 44 åtgärder på olika platser i Kävlinge kommun har inkluderats. Åtgärderna har strukturerats i en prioriteringslista vilken innefattar fyra olika nivåer. Åtgärderna i prioriteringsgrupp 0 är delvis beroende av speciella beslut såsom statsbidrag eller exploateringsavtal. Många av åtgärderna är mycket angelägna. Övriga åtgärder kan genomföras av kommunen utan beslut från annan part. Åtgärdernas prioritering baseras på nytta, kostnader samt genomförbarhet. Investeringskostnaderna för de föreslagna åtgärderna i cykelvägsplanen beräknas uppgå till ungefär 80 miljoner kronor. I kostnaderna ingår projekteringskostnader och marklösen. En kostnadsfaktor utöver investeringskostnaderna är driftkostnader, exempelvis snöröjning. Då planen innebär att kommunens cykelvägnät byggs ut kommer driftkostnaderna öka. De föreslagna åtgärderna skulle få betydande effekter för möjligheterna att cykla i Kävlinge kommun. Jämförelsevis stora tidsvinster är möjliga på flera sträckor och dessutom öppnas nya resmöjligheter. Utöver detta finns trafiksäkerhetshöjandeåtgärder. Sammantaget skulle åtgärderna höja cykelalternativets attraktivitet och därigenom sannolikt leda till en ökad marknadsandel för cykelalternativet. Utöver att anlägga cykelvägar finns emellertid en rad åtgärder som ytterligare kan bidra till att höja cykelalternativets attraktivitet. Lämpliga åtgärder är exempelvis: Förbättrad vägvisning Fler cykelpumpar Bättre cykelparkering Bättre kopplingar mellan kollektivtrafik och cykel Läplantering längs cykelstråk Säkra korsningar med motortrafik Åtgärder kring beteendepåverkan såsom kampanjer. Ett antal av de aktuella cykelvägarna är fördelaktiga att kombinera så att de anläggs med intilliggande ridstig. Detta gäller i förta hand följande cykelvägar: Furuhillsvägen Norra Ålstorp rekreation Järavallen anslutning österut Kustvägen Lundåkravägen Grand Prixvägen 3

* *Åtgärderna i prioriteringsgrupp 0 är delvis beroende av speciella beslut såsom statsbidrag eller exploateringsavtal. Många av åtgärderna är mycket angelägna. Övriga åtgärder kan genomföras av kommunen utan beslut från annan part. Åtgärdernas prioritering baseras på nytta, kostnader samt genomförbarhet.

1 Teori - Cyklingens egenskaper och effekter 1.1 Miljö I Sverige görs närmare 5 miljarder resor per år. Varannan bilresa är under 5 km lång. Korta bilresor står för 3 % av den totala körsträckan i Sverige, men svarar för 26 % av avgasutsläppen. Dessa resor kan i många fall ersättas med cykelresor. Om energiförbrukningen per personkilometer sätts till lika med 1 för cykeltrafik är motsvarande energiförbrukning för biltrafik 30, vilket visar på hur mycket mer biltrafiken påverkar vår omvärld. Motortrafik genererar dessutom trafikbuller. Buller ger upphov till en rad oönskade effekter som t.ex. sömnsvårigheter eller koncentrationsstörningar. Som en effekt av det ökade transportarbetet finns idag få tysta områden, med ljudnivåer under 35 dba, i Skåne. Kävlinge kommun har antagit en bullersaneringsplan genom vilken speciellt drabbade fastigheter ges stöd för bullerdämpande åtgärder. Om en stor andel av bilresorna kunde ersättas med cykel skulle dock bullernivåerna och antalet medborgare som störs minska. Att en del bilresor kan förflyttas över till gångoch cykeltrafik kan även ha miljömässiga vinster såsom frigörande av parkeringsytor eller överdimensionerade vägar och gator till andra användningssätt för ett mer hållbart samhälle. 1.2 Hälsa Människan är anpassad för ett liv i rörelse och enligt Statens Folkhälsoinstitut är 50 60 % av Sveriges befolkning otillräckligt fysiskt aktiva. Bristande fysisk aktivitet ger upphov till en rad kroniska sjukdomar som t.ex. hjärtinfarkt, högt blodtryck, benskörhet, slaganfall, diabetes, övervikt samt vissa cancerformer. Stillasittande personer löper dubbelt så hög risk att dö av hjärt och kärlsjukdomar jämfört med fysiskt aktiva personer i motsvarande ålder. Fysisk aktivitet bidrar till ökat välbefinnande och ökar möjligheterna att bevara funktionsförmågor och oberoende vid en tilltagande ålder. Detta innebär även att risken att dö i förtid minkar. Studier visar att ökat cyklande ökar både stresstolerans och allmänt välbefinnande. Efter en studie i Storbritannien framkom det att 85 % av deltagarna i en Cykla till jobbet kampanj märkte en markant hälsoförbättring sen de började cykla till arbetet. Samma studie visade även att 97 % av arbetsgivarna såg cyklandet till arbetet som avgörande för att uppnå en friskare arbetsplats. Att cykla innebär emellertid att restiden används som motion. Att cykla till och från jobbet är för många tillräckligt för att förbättra konditionen och erhålla en rad positiva effekter såsom; starkare ben, minskad risk för högt blodtryck, hjärt och kärlsjukdomar, diabetes m.m. Världsorganisationen, WHO, har satt upp rekommendationer om att vuxna över 18 år bör vara fysiskt aktiva i minst 150 min per vecka för att bibehålla en god hälsa, aktiviteten bör spridas ut under veckan men gärna pågå under minst 30 min var gång. Att cykla till och från arbete kan vara ett bra sätt för att följa denna rekommendation. 1.3 Ekonomi Kostnaderna för att cykla är avsevärt lägre jämfört med att köra bil. Individen kan tjäna tusentals kronor per år genom att byta ut bilresor mot resor till cykel. Den genomsnittliga ägande och driftkostnaden för en mindre bil är ca 95 000 kr (beräknat på att bilen körs ca 1500 mil/år)per år och motsvarande kostnad för en cykel är ca 10 600 kr (första förskaffningsåret). Genom att låta bilen stå och istället cykla till arbetet i 250 dagar om året kan ett insparande på omkring 900 kr per månad första året (året då cykel införskaffas) och 1 600 kr per månad följande år göras. Även arbetsgivaren kan göra stora vinster exempelvis i form av minskade sjuk 5

skrivningar, ökad produktivitet och ett minskat bilparkeringsbehov. Det är svårt att beräkna vad bristande fysisk aktivitet hos individen kostar samhället på sikt, i form av exempelvis högre sjukvårdskostnader och sjukskrivningar osv. WHO har dock kommit fram till att kostnaden för samhället i en nation likt Sverige uppgår till 2200 4400 kr per person och år om hälften av invånarna är otillräckligt fysiskt aktiva. 1.4 Trafiksäkerhet Att röra sig i trafiken, oavsett färdmedel, innebär att man utsätter sig för en viss risk att drabbas av en trafikolycka. Varje år dödas i Sverige omkring 50 cyklister och cirka 5 000 skadas svårt. För att minska riskerna för allvarliga skador är det viktigt att cyklister använder hjälm. Det krävs emellertid också att vägmiljön kan betecknas som säker. En säker vägmiljö innebär bland annat att fordon i höga hastigheter inte blandas med cyklister och att korsningspunkter hastighetssäkras. Majoriteten av cykelolyckorna, som inte är singelolyckor, inom tätorter sker i gatukorsningar. Kävlinge kommun har antagit en hastighetsplan som exempelvis innebär sänkt hastighetsgräns för biltrafik på många centrala gator i tätorterna. En viktig aspekt som påverkar ifall vi väljer cykel som färdmedel är huruvida barriärer uppstår i vår färdväg. Det kan vara gator med stort flöde, snabb trafik, hög andel tungtrafik som utgör hinder för den cyklandes förflyttning. Det är därför viktigt att se över och hantera dessa barriäreffekter ifall en hög andel cyklande ska uppnås. 6

2 Förutsättningar i Kävlinge kommun I detta kapitel beskrivs förutsättningarna för en cykelvägsplan i Kävlinge kommun. Beskrivningen inkluderar färdmedelsfördelning, aktuellt nät med resande och målpunkter samt trafikolyckor. Färdmedelsfördelning 2.1 Färdmedelsfördelning I Kävlinge kommun sker 7 % av alla resor med cykel. Motsvarande siffra för hela Skåne är 15 %. Samtidigt som cykelns andel är låg så sker många resor med bil. 76 % av alla resor sker i Kävlinge kommun med bil. För Skåne som helhet är motsvarande siffra 58 %. Färdmedelsfördelning för resor i Kävlinge kommun är enligt figur t.h. 1. 4% 6% 7% 5% 2% 76% Andelen resor med cykel är lägre i Kävlinge jämfört med många andra kommuner i Skåne 2, se nedan. Kommunen har emellertid en flerkärnig struktur med ett antal tätorter av förhållandevis mindre storlek vilka är lokaliserade på olika platser inom kommunen. Detta påverkar cyklandet då cykelresor är vanligast för resor upp till 5 kilometer 3. Figur 1. Bil Buss Tåg Cykel Till fots Övrigt Färdmedelsfördelning i Kävlinge kommun Andel resor med cykel 30% 25% 20% 15% 10% 7% 5% 0% Figur 2 Jämförelse av andelen resor med cykel i Skånes kommuner. 1 Resvaneundersökning Syd (Trivctor Traffic 2007) 2 Resvaneundersökning Syd (Trivctor Traffic 2007) 3 Resvaneundersökning Syd (Trivctor Traffic 2007) 7

2.2 Befintligt nät Kävlinge kommun har nästan 30 000 invånare. Kommunen har en flerkärnig struktur med flera betydande tätorter. I Kävlinge kommun finns idag ungefär totalt 180 kilometer GC väg (gång och cykelväg). Mellan tätorterna finns så kallade regionala cykelvägar. Utöver dessa finns inom tätorterna nät med lokala cykelvägar vilka i varierande grad kombineras med möjligheten att cykla i blandtrafik. Inom Kävlinge kommun finns 52 planskildheter där fotgängare och cyklister trafikerar på separat bana. Dessa består av 24 broar och 28 tunnlar. Nedan beskrivs såväl det övergripande nätet som tätortsnäten för de större orterna. Övergripande nät De regionala cykelvägarna skapar ett nät som gör det möjlighet att cykla på GC väg mellan flera orter i Kävlinge kommun. Några viktiga kopplingar är mellan Kävlinge och Furulund respektive Löddeköpinge. Vidare finns kopplingar mellan Löddeköpinge och Hofterup respektive Barsebäck. Aktuellt övergripande nät visas i figur nedan. Figur 3. Befintliga cykelvägar i Kävlinge kommun Resmöjligheter och resande För cykling på cykelbana längs befintligt nät visas nedan restider mellan de centrala delarna av olika tätorter. Restiderna baseras på normal cykelhastighet 4. Restidskvoter för sträckorna har beräknats. Måttet ger indikationer om cykelalternativets konkurrenskraft 5 och används i denna rapport för bedömning av länkar som förbinder kommunens tätorter. 4 Resejämföraren 5 Trafik för en attraktiv stad - Underlag, SKL 2007

Anslutningarna mellan Kävlinge och Furulund respektive mellan Kävlinge och Södervidinge är idag mycket konkurrenskraftiga. Restiderna med cykel är längs dessa sträckor likvärdiga restiderna med bil. Flödesmätningar har under 2010 genomförts mellan Kävlinge och Furulund. Längs sträckan finns ett betydande flöde på ungefär 480 cykelpassager per vardagsdygn. Detta är visserligen lägre än starkt trafikerade stråk på andra platser, mellan Lund och Malmö är exempelvis flödet ungefär 3000 passager per dygn. Det uppmätta flödet mellan Kävlinge och Furulund är emellertid väsentligt högre här än längs alla andra sträckor där mätningar utförts i kommunen. Dessutom är flödet betydande i förhållande till nodernas storlekar. Även på sträckan mellan Hofterup och Löddeköpinge centrum är restiderna så låga att cykelresor kan vara ett attraktivt alternativ. Anslutningarna mellan Kävlinge och Löddeköpinge, Dösjebro respektive Lilla Harrie är något mindre konkurrenskraftiga. Att cykla är emellertid ett rimligt alternativ längs dessa sträckor och anslutningarna är förhållandevis gena. De förhållandevis långa avstånden gör emellertid att bilens potential är hög. Flödesmätningar har genomförts mellan Kävlinge och Dösjebro samt mellan Kävlinge och Lilla Harrie. Flödena är låga och understiger 60 cykelpassager per dygn längs båda sträckorna. Mellan Furulund och Löddeköpinge samt mellan Barsebäcksby och Center Syd är cykelalternativet också acceptabelt. Längs dessa sträckor är emellertid cykelanslutningarna inte gena varför det finns potential att öka attraktiviteten. Cykelförbindelser saknas exempelvis mellan Hofterup och Dösjebro samt till Ålstorp. Dessutom saknas anslutningar mellan Dösjebro och V Karaby samt mellan Lilla Harrie och Örtofta. Andra mål utanför kommunen av större betydelse är Lund, Landskrona samt Bjärred/Lomma. Figur 4. Aktuellt schematiskt GC-vägnät i Kävlinge kommun. Siffror anger restider i minuter med normal cykelhastighet. Sträckor Avstånd Restid Restid Restid Restidskvot cykel bil Kollektivtrafik (km) (min) (min) (min) Kävlinge stn - Löddeköpinge C 8,1 27 17 1,6 14 Kävlinge stn - Furulund C 2,9 10 10 1,0 5 Kävlinge stn - Dösjebro stn 7,5 25 16 1,6 6 Kävlinge - Södervidinge 2,3 8 11 0,7 - Kävlinge - L Harrie 6,7 22 16 1,4 - Löddeköpinge C - Furulund 7,3 24 16 1,5 55 Barsebäcksby - Löddeköpinge C 4,2 14 10 1,4 11 Barsebäcksby - Center syd 3,7 12 8 1,5 8 Löddeköpinge C - Hofterup S 5,0 17 13 1,3 21 9

Lokalt nät kring Kävlinge Kävlinge är med drygt 9000 invånare den största tätorten i kommunen. I Kävlinge finns målpunkter såsom: Stationen Centrum (inkluderar vårdcentral, bibliotek, kommunhus, handel etc.) Centrala skolor o Korsbackaskolan o Olympiaskolan o Annelunds skolan Rinnebäckskolan inkl. IP Högalids idrottsplats Korsbacka och Arvidsborg utgör speciella områden. Det finns ett betydande lokalt cykelvägnät som ger anslutning till de primära målpunkterna. Viss potential till förbättring finns dock. Bland annat för att leda de oskyddade trafikanterna att korsa bilvägar på lämpliga ställen men även för att möjliggöra bättre anslutningar till andra orter, t.ex. till Lund. I Kävlinge tätort finns 25 planskildheter för GC trafik på egen bana. Dessa består av 8 broar och 17 tunnlar. Figur 5. Befintligt GC-nät i Kävlinge tätort 10

Lokalt nät kring Furulund Furulund inklusive Kullen och Lackalänga har ungefär 4200 invånare. De främsta målpunkterna utgörs av: Furulund centrum Ljungenskolan Lackalänga skola Furulunds idrottsplats Vikenbadet Kullen och Lackalänga utgör speciella områden. Det starkaste GC stråket i Furulund finns längs Kungsgatan/Storgatan. Stråket förbinder Furulund med de centrala delarna av Kävlinge. Förbindelsen är kommunens mest trafikerade regionala cykelstråk. Figur 6. Befintligt GC-nät i Furulund med Kullen och Lackalänga Furulund ansluts till västra delarna av Kävlinge via en GC väg längs Vikenområdet och Friluftsgatan. Lackalänga skola försörjer både Lackalänga och Kullen. Mellan dessa områden finns GC anslutningar som emellertid innehåller mindre avbrott. I och kring Furulund tätort finns 6 planskilldheter för GC trafik på egen bana. Dessa består av 2 broar och 4 tunnlar. Figur 7. Lackalänga bygata 11

Lokalt nät kring Löddeköpinge och Barsebäck Löddeköpinge har inklusive Sandskogen ungefär 7000 invånare. Barsebäcksby har drygt 500 invånare. I Barsebäcksby är skolan främsta målpunkt. I Löddeköpinge finns målpunkter såsom: Centrum Handelsområdet vid Center Syd Tolvåkersområdet (skola och idrott) Nyvångsskolan Norrehed Vårdcentral och Servicecenter Löddeköpinge har ett relativt omfattande GCnät. Barsebäcksby har ett fåtal GC banor. I utkanten av Löddeköpinge eller inom det närmsta omlandet finns dock brister i befintligt nät. Exempelvis skulle anslutningar till Barsebäcksby och Hofterup kunna förbättras. Avståndet fågelvägen till Center Syd från Barsebäcksby och Hofterup är bara 2 3 kilometer. Detta indikerar att cykelpotentialen är hög. För att tillvarata läget behöver cykelnätet stödja dessa transporter. Idag saknas emellertid GC banor. Cyklister måste resa i blandtrafik via Hofterupsvägen/ Byastugsvägen samt via grusvägar. I och kring Löddeköpinge tätort finns 8 planskildheter för GC trafik på egen bana. Dessa består av 6 broar och 2 tunnlar. Bland annat så ansluts Sandskogen och Löddeköpinge via två broar över E6. Barsebäcksby Löddeköpinge Figur 8. Befintligt GC-nät i Löddeköpinge och Barsebäcksby 12

Lokalt nät kring Hofterup och Ålstorp I de nordvästra delarna av kommunen finns Ålstorp och Hofterup som vuxit samman till ett vidsträckt tätortsområde med ungefär 3500 invånare. Ungefär en kilometer väster om Hofterup finns även Järavallen med knappt 200 invånare. De främsta målpunkterna inom området är skola, förskola samt ridhus. Utöver dessa finns ett hembageri vid Grandprixvägen. Idag finns en begränsad omfattning av cykelbanor genom området. Från södra delen av Hofterup finns GC anslutning till Löddeköpinge. Dessutom finns en GC bana genom de centrala delarna av Hofterup. Stor potential till förbättring finns dock. Exempelvis brister trafiksäkerheten. Skolbarn från Järavallen samt delar av Hofterup får idag skolskjuts till Skönadalsskolan trots att avståndet inte är långt. Ålstorp Järavallen Hofterup Figur 9. Befintligt GC-nät i Hofterup Den närmsta järnvägsstationen finns i Dösjebro. Avstånd från Hofterup och Ålstorp är 4,3 kilometer. Detta innebär att stationen finns inom cykelavstånd. I nuläget saknas emellertid cykelbana längs sträckan på 3,3 kilometer mellan orterna. Cykling kan idag ske på en grusväg som också används för bil och ridning. I och kring Hofterup finns endast en planskildhet för GC trafik. Denna består av en GC tunnel under Skönadalsvägen. Figur 10. Cykelvägen i Hofterup avslutas vid Grandprixvägen 13

Lokalt nät kring Dösjebro och Västra Karaby Dösjebro och Västra Karaby har 860 respektive 230 invånare. Västra Karaby är beläget ungefär en kilometer sydöst från Dösjebro. I Dösjebro finns tre betydande målpunkter vilka är: Järnvägsstationen Idrottsplatsen Skolan Målpunkterna har större upptagningsområden än tätorten. Trafikanter reser bland annat från V Karup och Hofterup. I V Karup finns inga starka målpunkter orten saknar även service och kollektivtrafikförbindelser. Barnen går i skolan i Dösjebro. ställen bristfällig. Kompletteringar i befintligt nät som ansluter till stationen skulle stärka de hållbara transportmedlens konkurrenskraft. I Västra Karaby saknas ett specifikt GC nät. Det finns emellertid goda möjligheter att skapa gena anslutningar till Dösjebro vilka ger vidare anslutning till järnvägsstationen. Potential finns även för skolbarn att cykla till Dösjebro istället för som idag att åka skolskjuts. Det finns 5 planskildheter för GC trafik i norra delen av Dösjebro. Dessa består av 4 broar och 1 tunnel. I Västra Karaby finns inga planskildheter för GC trafik. I Dösjebro finns ett delvis fragmenterat GCnät. Kopplingen till målpunkterna är på flera Dösjebro V Karaby Figur 11. Befintligt GC-nät i Dösjebro och V Karaby

2.3 Trafikolyckor i Kävlinge kommun Under åren 2009 2013 har det inkommit 617 olycksrapporter med personskador i Kävlinge kommun (STRADA). Av dessa var 564 lindriga medan 52 var svåra och 1 dödlig. Personbil är det färdmedel som är inblandat i flest av de rapporterade olyckorna. Andelen svåra olyckor är också högre i olyckor där personbil är inblandad. För personbil utgör svåra plus dödliga olyckor 13 % av det totala olycksantalet. För cykel är motsvarande siffra 5 %. För fotgängare respektive moped är siffrorna 7 % respektive 4 %. Det finns en trend som innebär att det totala antalet olyckor ökar något per år. Av cykelolyckorna skede 23 stycken, eller 13 %, i konflikt med motorfordon. Cykelolyckorna sker till största delen längs gatu eller vägsträckor eller längs separat bana, dessa inbegriper GC passager. Under de aktuella åren skedde 5 olyckor vid övergångsställen och 18 stycken vid cykelöverfarter. Av de sistnämnda var 2 stycken svåra. Det är förhållandevis få olyckor som sker i vägkorsningar. 300 250 200 Lindriga Svåra Dödliga 80 70 60 50 Lindriga olyckor Svåra olyckor 150 100 40 30 20 50 10 0 Personbil Cykel Fotgängare Moped 0 Figur 12. Inrapporterade trafikolyckor i Kävlinge kommun Figur 13. Antal olyckor fördelat efter plats. Bearbetning av STRADA-utdrag. 3 Övergripande mål Att öka cyklandet är ett mål i den nationella transportpolitiken. I proposition 2012/13:25, Investeringar för ett starkt och hållbart Transportsystem anges exempelvis att andelen gång och cykeltrafik av de korta resorna bör öka samt att kombinerade resor med gång, cykel och kollektivtrafik bör underlättas. Att öka cykelandelen är också väsentligt för att förbättra folkhälsan vilket beskrivs i (proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik ). Region Skåne har tagit fram Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010 2021. I planen understryks betydelsen av att fortsätta ta vara på Skånes goda förutsättningar för cykeltrafik och fördjupa inriktningen Skåne som cykelregion. På regional nivå finns även Cykelledsplan för Skåne 2006 2015 av Trafikverket. Planen anger att de övergripande målen för regionen är att andelen cykelresor i Skåne skall öka. Dessutom skall cyklisten kunna färdas på säkra, attraktiva och lättillgängliga cykelleder. Kävlinge kommun har målsättningen att öka cyklandet inom kommunen och har därför under flera år succesivt byggt ut GC nätet. Detta är dock den första cykelvägsplanen.

4 Cykelvägsplan I detta kapitel presenteras en plan för att utveckla cykeltrafiken i Kävlinge kommun. Nedan presenteras ett kompletterat nät för cykeltrafiken samt underlag för vägvisning, anvisningar för vägstandard samt en plan för genomförande vilken inkluderar kostnader. 4.1 Nytt nät Genom att komplettera befintliga GC vägar med nya sträckor fås ett nytt nät som skall bidra till att utveckla cykelresandet i Kävlinge kommun. Nedan presenteras det övergripande nätet samt tätortsnäten för de större orterna. De specifika åtgärderna presenteras under respektive ort där så är möjligt. Övergripande nät I Kävlinge kommun finns enligt tidigare beskrivning möjlighet att cykla mellan flera av tätorterna. Cykelvägsplanen innebär ytterligare fokus på att knyta ihop tätorterna och stärka de hållbara resalternativen. Detta sker dels genom att fler cykelvägar ger möjlighet att minska antalet korta bilresor men även genom bättre GC anslutningar till kollektivtrafiken. Nedan listas de regionala cykelvägar som är aktuella. 3 7 1 4 5 8 2 6 9 Figur 14. Planerade nya GC-vägar av övergripande karraktär Nr Objekt Sträcka Beskrivs under 1 Kustvägen Barsebäckshamn - Saxtorpsskogen nedan 2 Väg 108 Östra Kävlinge mot Lund nedan 3 Furuhillsvägen Hofterup - Dösjebro nedan 4 Hofterupsvägen Barsebäcksby Center Syd Löddeköpinge 5 Hofterupsvägen förl. Byastugsv-Lundåkrav. nedan 6 Ny GC-väg Furulund Furulund - Hög nedan 7 Ny GC-väg V Karaby V Karaby - Dösjebro Dösjebro 8 Kävlinge - Örtofta Lilla Harrie nedan 9 Löddeköpinge - Vikhög Lyckehusen - Vikhög nedan 16

1 Kustvägen I nuläget saknas cykelväg längs Kustvägen. Längs vägens norra del har trafikflöden på 1100 f/d uppmätts (2008). Söder om Hofterupsvägen är trafiken dock mer blygsam. Här har flödet 800 f/d uppmätts (2008). Trafikverket är väghållare för Kustvägen. Att anlägga en ny cykelväg mellan Barsebäckshamn och Saxtorpsskogen är motiverat ur rekreationssyfte. Cykelvägen skulle kunna bidra till att stärka turismen i Kävlinge kommun. Aktuell sträcka är 4,5 kilometer. Åtgärden finns med i Trafikverkets reviderade cykelledsplan för Region Skåne. 2,0. Det är emellertid betydelsefullt att erbjuda ett rimligt cykelalternativ mellan Kävlinge och Lund. Dagens alternativ är varken gent eller kontinuerligt. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter föreslås. För att förbinda befintlig cykelväg med Kävlinge tätort krävs, förutom en 2,6 kilometer lång förlängning av befintlig cykelbana, en konstbyggnad i form av en GCbro över Kävlinge ån. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 4,8 miljoner kronor. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter, utan belysning föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 6,3 miljoner kronor. Extern finansiering kan uppgå till 50 % av kostnaden. Det finns en GC tunnel under E6 som skulle förbinda Kustvägen med Saxtorpsskogen. 2,5 kilometer nord väst från Saxtorpsskogen finns Häljarp. Härifrån finns cykelförbindelser till Landskrona. Cykelförbindelserna mellan Saxtorpsskogen och Häljarp är emellertid fragmenterade. En förbindelse mellan Saxtorpsskogen och Häljarp skulle dock hamna i Landskrona kommun. Figur 15. Kustvägen 2 Väg 108 - Östra Kävlinge mot Lund Längs väg 108 finns en GC förbindelse mot Kävlinge från Lund. GC vägen slutar dock 2,6 kilometer söder om Kävlinge. Sträckningen finns med som planerad cykelled i Trafikverkets plan för 2006 2015. Åtgärden skulle innebära restider mellan centrala Kävlinge och centrala Lund på ungefär 46 minuter. Detta är naturligtvis mycket jämfört med bil som tar 23 minuter och kollektivtrafik som tar 11 minuter. Restidskvoten mellan cykel och bil skulle bli Figur 16 Anslutning till befintlig GC-väg mot Lund 3 Furuhillsvägen I nuläget saknas cykelbana mellan Hofterup/ Ålstorp och Dösjebro. Orterna förbinds idag via Galoppvägen som är en 3,3 kilometer lång grusväg för blandtrafik. I Dösjebro finns kommundelens enda järnvägsstation. Nuvarande förbindelse är inte attraktiv för vardagsresor med cykel. Dessutom finns få boende längs sträckan. Det finns möjligheter att förbinda orterna genom en cykelväg längs Furuhillsvägen och vidare mot Dösjebro. Skånetrafiken ser en cykelväg som en viktig åtgärd för att höja kollektivtrafikresandet i de nordvästra delarna av kommunen. En separat hårdgjord cykelbana skulle innebära restider på 14 minuter. Detta innebär en restidskvot på 1,2 jämfört med bil. Detta innebär att GCkopplingen skulle bli mycket attraktiv. Anläggande av en hårdgjord oseparerad GCväg med bredden 2,5 meter föreslås intill befintlig väg. Investerings kostnaderna för en 2,8 kilometer lång GC väg med belysning beräknas till 4,9 miljoner kronor. Den exakta sträckningen av cykelvägen bör studeras ytterligare i en separat förstudie. Primärt finns tre alternativ. 1) Via Furuhillsvägen ca 1 km

och sedan vidare söder om Ålstorps mosse till Dösjebroskolan. 2) Längs med hela Furuhillsvägen från Ålstorp till väg 104 och vidare utmed väg 104 till Dösjebro. 3) Från Hofterup via Galoppvägen till Dösjebroskolan. 5 Hofterupvägens förlängning Avståndet från södra delarna av Hofterup till Center Syd är inte långt. Fågelvägen är sträckan ungefär 2,7 kilometer vilket indikerar att det finns cykelpotential. En GC anslutning mellan Hofterupsvägen och Lundåkravägen skulle kombinerat med andra cykelbanor som är aktuella möjliggöra en cykelsträcka på 3,3 kilometer. Detta skulle ge restider på ungefär 10 minuter mellan södra delen av Hofterup och Center syd. Restiden blir därmed motsvarande bilens, vilket skulle göra cykelalternativet mycket attraktivt. I Översiktsplanen är området söder om Lundåkravägen dessutom markerat för ny bostadsbebyggelse. Det nya området skulle få en ännu kortare restid med cykel till Center Syd och det är viktigt att på ett tidigt skede reservera mark som möjliggör en gen sträckning för GC vägen. Åtgärden innebär en ny GC väg mellan Hofterups kyrka och Lundåkravägen. Sträcklängden är ungefär 900 meter och banan ansluter i söder till den föreslagna GC vägen längs Hofterupsvägen. Anläggande av en oseparerad GC väg med belysning och bredden 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas till 1,6 miljoner kronor. 6 Furulund Hög Avståndet från sydvästra delen av Furulund till Hög och vidare till Löddeköpinge är förhållandevis kort. Befintlig anslutning är dock inte gen vilket gör att cykelresor inte blir attraktiva. Genom att anlägga en ny GC väg finns möjlighet att skapa en genare anslutning som skulle spara över 3 minuters restid mellan Furulund och Hög respektive Löddeköpinge. Den aktuella sträckans längd är 1,8 kilometer. Att Löddeköpinge och Furulund är relativt stora tätorter inom kommunen gör objektet mer angeläget eftersom ett betydande användande kan förväntas. En 2,5 meter bred oseparerad GC väg med belysning föreslås. Utöver cykelväg, krävs en konstbyggnad i form av en GC bro över Kävlingeån. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 4,2 miljoner kronor. 8 Kävlinge Örtofta För att stödja hållbara transporter är det angeläget att skapa goda anslutningar till kollektivtrafiken. Mellan Kävlinge och Örtofta finns till stora delar befintlig GC väg med god standard. GC vägen saknar dock, på många ställen, belysning vilket är betydelsefullt speciellt vid för arbetsresor. Belysning föreslås därför längs en sträcka på 600 mellan Lilla Harrie och kommungränsen till Eslöv. Investeringskostnaderna beräknas till 180 000 kronor. Åtgärden skulle öka tryggheten samt förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken längs södra stambanan. Figur 17. GC-vägen från Lilla Harrie till Kävlinge 9 Lyckehusen Vikhög Vikhög är en mindre ort med knappt 100 året runt boende. Inom orten inrymmer dock hälften av fastigheterna fritidshus och Vikhög är ett populärt mål för fritidsresor under sommarhalvåret. Att skapa en cykelförbindelse mellan Löddeköpinge och Vikhög skulle möjliggöra fler cykelresor. Dessutom skulle trafiksäkerheten förbättras för de som idag cyklar i blandtrafik längs Vikhögsvägen. Det finns inga aktuella flödesmätningar för Vikhögsvägen, men mätningar från år 2000 ger flöden på drygt 800 f/d. Vägen är emellertid relativt rak och inbjuder till betydande hastigheter. För att få så stor användning som möjligt av en cykelförbindelse och dessutom minska andelen monoton landssträcka föreslås en sträckning på 2,9 kilometer mellan Lyckehusen 18

och Vikhög. Cykelstråket skyltas från Löddeköpinge. Stråket skulle bli gent och vara konkurrenskraftigt jämfört med bilresor. Detta är även betydelsefullt eftersom Vikhög inte kollektivtrafikförsörjs. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter som förses med belysning föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 5,1 miljoner kronor. Lokalt nät kring Kävlinge I och kring Kävlinge föreslås följande åtgärder: 1. Östra Kävlinge mot Lund (beskrivs under övergripande åtgärder) 2. Arvidsborgsvägen 3. Karl Johans väg 4. Bangatan Järnvägstorget 5. Bangatan 6. Smålandsgatans förlängning 7. Fredsgatan 8. Fredsgatans förlängning 9. Stenkullevägen Harrievägen 9 3 2 4 5 6 8 7 10 1 Figur 18. Planerade åtgärder kring Kävlinge 2 Arvidsborgsvägen Betydande mängder oskyddade trafikanter färdas varje dag från nordvästra delarna av Kävlinge mot det centrala skolområdet. Vid Arvidsborgsvägen finns idag ett skyltat GC stråk där de oskyddade trafikanterna dock måste förflytta sig i blandtrafik. Parallellt med Arvidsborgsvägen finns Storgatan vilken är en infartsväg med betydande trafik. Inga aktuella 19

trafikflödesmätningar finns att tillgå, men år 2000 var flödet drygt 6 200 f/d. Idag korsar ansenliga mängder oskyddade trafikanter Storgatan i plan trots att det finns en GC tunnel som Arvidsborgsvägen ansluter till. Trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna skulle höjas om GC tunneln användes. En GC bana längs Arvidsborgsvägen skulle möjliggöra detta eftersom sträckningen är gen. GC banan skulle ersätta dagens gatukantsparkering längs Arvidsborgsvägen. Aktuell sträcka är 180 meter och belysning finns. Utrymmet vid Arvidsborgsvägen är begränsat. En oseparerad GC väg med bredden 1,8 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 380 000 kronor. 3 Karl Johans väg När exploatering sker i östra centrum blir GCförbindelser genom området aktuella. GCbanor längs Karl Johans väg är ett exempel. Aktuell sträcka är ungefär 360 meter. Åtgärden innebär oseparerad GC väg med total bredd på 2,0 meter på vardera sida av gatan. GC banorna finansieras externt genom ett avtal med Midroc 4 Bangatan - Järnvägstorget Även sträckan mellan Bangatan och det planerade Järnvägstorget i Östra centrum blir aktuell när exploatering sker i östra centrum. Aktuell sträcka är ungefär 440 meter och kommer löpa mellan Bangatan och det planerade Järnvägstorget. En separerad GC väg med total bredd på 3,5 meter föreslås. GC vägen finansieras externt genom ett avtal med Midroc. 5 Bangatan Som en följd av exploateringen i östra centrum blir även en GC förbindelse längs Bangatans södra sträckning aktuell. Aktuell sträcka är ungefär 490 meter och sträcker sig mellan Västra Långgatan och stationen. En separerad GC väg med total bredd på 3,5 meter föreslås. GC vägen finansieras externt genom ett avtal med Midroc 6 Smålandsgatans förlängning En GC väg längs Smålandsgatans förlängning är ytterligare en åtgärd som blir aktuell inom östra centrum. Aktuell sträcka är ungefär 60 meter och ansluter till stråket mellan Bangatan och Järnvägstorget. En separerad GC väg med total bredd på 3,5 meter föreslås. GC vägen finansieras externt genom ett avtal med Midroc 7 Fredsgatan Längs Fredsgatan färdas många barn till och från skolan. Rinnebäcksskolan är belägen vid gatans östa ende och vid Väster Långgatan planeras en ny skola. Biltrafiken längs Fredsgatan är inte omfattande men säkerhetsanspråken är speciellt höga. Tillgänglig bredd längs gatans smalaste del är 8,0 meter vilket idag fördelas i form av en trottoar på 1,5 meter samt körbana på 6,5 meter. Fredsgatan är totalt 240 meter varav den smalare delen mäter 140 meter. En avsmalning av körbanan skulle möjliggöra anläggande av GC bana. Tillsammans med Fredsgatans förlängning bidrar åtgärden till att skapa ett sammanhängande öst västligt stråk genom Kävlinge tätort. En oseparerad GC väg med bredden på 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 530 000 kronor. 8 Fredsgatan förlängning Fredsgatans förlängning mäter 250 meter och binder samman Östra centrum och dess cykelvägnät med Fredsgatan. En oseparerad GC väg med bredden på 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 560 000 kronor. 9 Stenkullevägen - Harrievägen Stora Harrie är en mindre ort med 165 invånare belägen 1 kilometer nordöst från Kävlinge. Orten saknar kollektivtrafikförsörjning. En cykelförbindelse mellan Stora 20

Harrie och Kävlinge har därmed potential att minska andelen bilresor då alternativen idag är begränsade. Restiden med cykel mellan Stora Harrie och Kävlinge Station skulle bli 11 minuter om samtliga föreslagna GC vägar i Kävlinge tätort förverkligas. Detta är jämförbart med restiden med bil vilket innebär att cykel blir ett attraktivt alternativ. Åtgärden innebär asfaltering av befintlig GCväg vid Stenkullevägens förlängning vilket omfattar 530 meter. Cykelvägen kompletteras även med belysning. Vidare längs Stenkullevägen och Harrievägen föreslås ny oseparerad cykelväg med bredden 2,5 meter samt belysning vilket innebär 980 meter cykelväg. Cykelvägen korsar Örtoftavägen (väg 104). År 2013 uppmättes här bilflöden på 5010 f/d. På grund av den relativt omfattande trafiken och vägens karaktär föreslås en planskild korsning. Trafikverket är väghållare för Harrivägen samt Örtoftavägen. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 6,4 miljoner kronor. Av dessa beräknas GC tunneln kosta 4,4 miljoner kronor Möjlighet finns även att förlänga cykelvägen mot Virke och vidare mot kommungränsen till Eslöv. Vid Stora Harrie kan dock en separat linjedragning bli nödvändig då utrymmet längs vägen mellan bebyggda fastigheter är begränsat. En förlängning av cykelvägen från Stora Harrie till Virke skulle kosta ytterligare 6,2 miljoner kronor. En cykelväg mellan Virke och kommungränsen mot Eslöv skulle kosta 2,0 miljoner kronor. Avstånd från kommungränsen till Eslövs tätort är 5,2 kilometer. Avstånd från Stora Harrie till Eslövs tätort är 10,1 kilometer. De långa avstånden innebär att cykelresor inte blir attraktiva för vardagsresor norr om Stora Harrie. 21

Lokalt nät kring Furulund I och kring Furulund föreslås följande åtgärder: 1. Vikengatan 2. Sträcka mellan Vikengatan och Sylengatan 3. Bryggaregatan 4. Lackalänga bygata 5. Furulund Hög (beskrivs under övergripande nät tidigare i kap. 4.1) 6. Stävie bygata (svängen) 1 2 3 4 5 6 Figur 19. Planerade åtgärder i Furulund 1 Vikengatan Ljungen, i de norra delarna av Furulund, är ett relativt stort bostadsområde. Cykelresor till Furulund centrum eller till centrala delarna av Kävlinge sker idag ofta i blandtrafik via Vikengatan vilken innebär genare resor än befintlig cykelväg som korsar Ljungvallagatan 150 meter längre österut. En 370 meter lång GC väg längs Vikengatan skulle förbättra trafiksäkerheten och skapa ett mer sammanhållet GC nät i Furulund. Det är vidare positivt att GC vägen ansluter till det populäraste cykelstråket i kommunen som löper mellan Furulund och Kävlinge. En oseparerad GC väg med belysning och bredden 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 650 000 kronor. 2 Sträckan Vikengatan - Sylgatan Två övergripande GC stråk i Furulund löper längs Kungsgatan/Storgatan respektive Friluftsgatan. Stråken ansluter till olika delar av Kävlinge. Längs en sträcka på 50 meter mellan Vikengatan och Sylgatan saknas dock GC väg vilken skulle förbinda de båda stråken. En 2,5 meter bred oseparerad GC väg föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 110 000 kronor. 22

3 Bryggaregatan I samband med att persontrafik införs på Lommabanan blir förändringar i Furulunds vägnät nödvändiga. Förändringarna kommer leda till ett behov av en planskild korsning för GC trafikanter i Bryggaregatans förlängning. En cykelbana längs Bryggaregatan tillsammans med en GC tunnel under järnvägen skulle minska järnvägensbarriäreffekter samt ge gena och säkra anslutningar till järnvägsstationen. Utrymmet längs Bryggaregatan är begränsat. Trottoarer finns emellertid på vardera sida av körbanan. En omdisponering av ytorna skulle innebära att en cykelbana med bredden 2,7 meter kan iordningsställas samtidigt som körbanans bredd blir oförändrad. Åtgärden är emellertid inte okomplicerad och inkluderar justering av bombering. Figur 20. Sektion Bryggaregatan En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter föreslås. Dessutom föreslås en GC tunnel för en planskild korsning med järnvägen. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli 5,0 miljoner kronor varav GC tunneln bedöms kosta 4,4 miljoner kronor. 4 Lackalänga bygata Det finns relativt goda GC anslutningar mellan Lackalänga och närliggande områden. En viktig länk på 130 meter saknas dock vilken skulle skapa sammanhållna anslutningar till Furulund och Kullen. Sammanhållna GC banor är viktiga då skolan i Lackalänga även försörjer Kullen. En 2,0 meter bred oseparerad GC väg föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 290 000 kronor. 6 Stävie bygata Stävie bygata förbinder Furulund med Stävie. Längs en sträckan på 280 meter där Stävie bygata svänger 90 grader är sikten begränsad. Vägbredden är 6,5 meter vilket ökar till 7,4 meter i kurvan. Även om en smal väg kan innebära lägre hastigheter så innebär skymd sikt och begränsade utrymmen att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är bristfällig längs sträckan. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 390 000 kronor. 23

Lokalt nät kring Löddeköpinge och Barsebäcksby Kring Löddeköpinge och Barsebäcksby föreslås följande åtgärder: 1. Vilevägen Skräddarevägen 2. Köpingevägen 3. Midgårdsvägen 4. Ådalsvägen 5. Barsebäcksvägen 16 40 6. Barsebäcksvägen 42 84 7. Hofterupsvägen 8. Anslutning Center Syd 9. Transportvägen 10. Löddevägen 11. Gillhögsvägen 12. GC passage Landskronavägen 13. Barsebäcksvägen (norra delen) 7 8 13 9 10 11 2 12 3 1 5 6 4 Figur 21. Nytt nät i Löddeköpinge 1 Vilevägen Skräddarevägen I Sandskogen finns potential att skapa goda möjligheter för att cykla. Undantaget Barsebäcksvägen är trafiksäkerheten godtagbar vid cykling i blandtrafik. Fotgängare och cyklister accepterar emellertid inte några längre omvägar. Föreslagen cykelväg skulle möjliggöra gena och säkra förflyttningar mellan områdets östra och västra delar och samtidigt komplettera befintligt nät med lågtrafikerade gator. Aktuell sträcka är 500 meter och förbinder Vilevägen med Skräddarvägen. Vilevägen ansluter till Saltviksvägen. Där Saltviksvägen korsar 24

Barsebäcksvägen finns en upphöjd GC passage vilket hastighetssäkrar korsningen. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter tillsammans med belysning föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 880 000 kronor. 2 Köpingevägen Längs stora delar av Köpingevägen löper en GC väg. En förlängning av befintlig väg till Marknadsvägen skulle göra det enklare att gå eller cykla till Center Syd och samtidigt som koppling skulle ges till anslutningen vid Midgårdsvägen. Den aktuella sträckan är 300 meter. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 670 000 kronor. 3 Midgårdsvägen Sandskogen ansluts till Löddeköpinge via en GC bro över E6/E20. Öster om motorvägen finns en GC bana som ansluter till Skördevägen. Många av trafikanterna från Sandskogen har målpunkter i norra delarna av Löddeköpinge. En gen anslutning öster om Fäladsvägen till Midgårdsvägen skulle tydliggöra GC alternativet för resor till norra delarna av Löddeköpinge. Den aktuella sträckan är 200 meter. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 450 000 kronor. 4 Ådalsvägen Vid den östra infarten till Löddeköpinge finns en trång sektion längs Ådalsvägen. Cykelbanorna öster och väster om platsen övergår här i en trottoar. Möjlighet att ta ytor från intilliggande fastigheter är begränsad. För att skapa förutsättningar att få ett sammanhållet GC stråk kan en avsmalning av körbanan för biltrafikgöras. Den aktuella sträcklängden är 200 meter. Trafikflödet var år 2000 knappt 6100 f/d. En oseparerad GC väg med en bredd på ungefär 2,0 meter föreslås. Åtgärden innebär en breddning av befintlig trottoar. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 250 000 kronor. 5 Barsebäcksvägen 42-84 Längs Barsebäcksvägen löper en smal GC bana som påminner om en trottoar. Biltrafiken längs Barsebäcksvägen uppgick år 2000 till knappt 4700 f/d. För att cyklister skall använda cykelbanan behöver den breddas. Det finns möjlighet att lösa in detaljplanelagd mark för att breddning av befintlig GCbana/trottoar längs Barsebäcksvägen 42 84. Aktuell sträcka är 700 meter. En oseparerad GC bana med en bredd på ungefär 2,0 meter föreslås. Åtgärden innebär en breddning av befintlig trottoar. Kostnaderna för investering och inlösen beräknas totalt bli ungefär 3,3 miljoner kronor. 6 Barsebäcksvägen 16-40 I likhet med sträckan Barsebäcksvägen 42 84 finns längs sträckan Barsebäcksvägen 16 40 en smal GC bana eller trottoar. För att cyklister inte skall cykla i blandtrafik behövs en breddning av GC bana/trottoar. Längs aktuell sträcka medger dock inte detaljplanen automatiskt en möjlighet att lösa in mark. Istället föreslås en omdisponering av ytorna så att trottoar på ena sidan av gatan smalnas av för att möjliggöra breddning av GC bana på motstående sida. En oseparerad GC väg med en bredd på ungefär 2,0 meter föreslås. Åtgärden innebär en breddning av befintlig trottoar samt avsmalning av trottoar på motstående sida. Kostnaderna för investering beräknas totalt bli ungefär 250 000 kronor. 7 Hofterupsvägen Cykling längs Hofterupsvägen får idag ske i blandtrafik. Trafikflödet uppmättes år 2008 till 820 f/d väster om Barsebäcksvägen och 1310 f/d öster om Barsebäcksvägen. Trafikverket är väghållare och hastighetsgränsen är 70 km/h. Vägrenar saknas vilket gör det olämpligt att blanda bilister och oskyddade trafikanter. För att förbättra trafiksäkerheten föreslås en GCväg intill befintlig bilväg. Vid befintlig tunnel under E6/E20 smalnas biltrafikens körytor av 25

för att möjliggöra GC bana genom ojusterad tunnel. En oseparerad GC bana med en bredd på 2,5 meter föreslås längs en sträcka på 2,9 kilometer. Kostnaderna beräknas totalt bli ungefär 4,1 miljoner kronor. 8 Anslutning Center Syd Avståndet från Barsebäcksby till Center Syd är inte långt. En GC anslutning från Hofterupsvägen skulle tydliggöra närheten och göra cykelalternativit mer attraktivt. En befintlig GC bana finns från Lagervägen norrut. En ny cykelväg skulle ansluta till denna vid Storegårdsvägen. Föreslagen åtgärd omfattar ny cykelväg längs en sträcka på 1000 meter. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 1,8 miljoner kronor. 9 Transportvägen Eftersom Center Syd inte enbart attraherar bilburna kunder är det intressant att bygga ut GC nätet i området. Transportvägen ansluter till många verksamheter och GC väg finns redan längs en sträcka på 200 meter i södra delen av gatan. Gatan är dock bred och rak och trafikeras dessutom av betydande mängder tunga fordon. En GC väg längs resterande 650 meter av Transportvägen skulle öka tillgängligheten för oskyddade trafikanter samtidigt som trafiksäkerheten ökar. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 1,5 miljoner kronor. 10 Löddevägen Nyexploatering planeras i Barsebäcksby. Löddevägen kommer därmed på sikt få mer omgivande bebyggelse. En cykelväg längs Löddevägen motiveras ur trafiksäkerhetssynpunkt. Föreslagen åtgärd omfattar ny cykelväg längs en sträcka på 650 meter. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 1,5 miljoner kronor. 11 Gillhögsvägen Gillhögsvägen förbinder sydvästra delen av Barsebäcksby med Pinhättevägen. En cykelväg längs vägen kan motiveras ur trafiksäkerhetssynpunkt. Flödet var år 2008 500 f/d men trafiken kan förväntas öka då ny bebyggelse planeras. Föreslagen åtgärd omfattar ny cykelväg längs en sträcka på 450 meter. En oseparerad GC väg med bredden 2,5 meter föreslås. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 1 000 000 kronor. 12 GC-passage Landskronavägen Både längs Köpingevägen och Landskronavägen löper idag cykelvägar. Möjlighet finns att koppla samman cykelvägarna genom att anlägga en GCpassage vid cirkulationsplatsen i korsningen mellan Landskronavägen och Köpingevägen. Refugen i cirkulationsplatsens norra tillfart är förberedd för en passage så åtgärden kräver endast anslutning av cykelvägarna samt markering i korsningen. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär drygt 20 000 kronor. 13 Barsebäcksvägen norr om Löddevägen När en cykelväg längs Hofterupsvägen är anlagd blir en cykelväg längs avslutande delen av Barsebäcksvägen en angelägen komplettering av GC nätet. Trafikverket är väghållare av vägen. Åtgärden innebär cykelväg längs en sträcka på 180 meter. Investeringskostnaderna beräknas totalt bli ungefär 250 000 kronor. 26

Lokalt nät kring Hofterup och Ålstorp Följande åtgärder föreslås i Hofterup och Ålstorp 1. Furuhillsvägen (beskrivs under övergripande nät tidigare i kap. 4.1) 2. Grand Prixvägen 3. Lundåkravägen 4. Norra Ålstorp rekreation 5. Skönadalsvägen 6. Hofterupsvägens förlängning (beskrivs under övergripande nät tidigare i kap. 4.1) 7. Anlutning till Hofterupsvägens förlängning 8. Järavallen anslutning öst 4 1 8 5 2 7 3 Figur 22. Nytt nät Hofterup och Ålstorp 2 Grand Prixvägen Från Löddeköpinge finns GC väg norrut till södra delen av Hofterup. GC vägen slutar vid Grand Prixvägen som löper genom Hofterup och Ålstorp. Grand Prixvägen som har Trafikverket som väghållare, hade år 2004 ett flöde på 3170 f/d. Vägbredden är 7,0 meter och det finns inga vägrenar som kan nyttjas av oskyddade trafikanter. Figur 23. Grand Prixvägen 27

En förlängning av GC vägen, längs Grand Prixvägen, till norra delen av Ålstorp skulle vara positiv ur trafiksäkerhetssynpunkt och ge ett konkurrenskraftigt cykelalternativ i västra delen av Kävlinge kommun. Restiden från norra delen av Ålstorp till Löddeköpinge centrum skulle bli 22,5 minuter. Detta innebär att restidskvoten jämfört med bil skulle bli 1,5 vilket är acceptabelt även för arbetsresor. Åtgärden finns med i Trafikverkets reviderade cykelledsplan för Region Skåne. Den föreslagna åtgärden innebär en oseparerad GC väg längs en sträcka på 3,1 kilometer. Bredden skall till största delen vara 2,5 meter på grund av utrymmesbrist smalnas dock GC banan av till 2,0 meter längs vissa etapper. Längs vägen finns befintlig gatubelysning. Investeringskostnaderna beräknas bli ungefär 6,9 miljoner kronor. Figur 24. Sektion Grand Prixvägen 3 Lundåkravägen Anslutning till kusten sker från Hofterup och Ålstorp via Lundåkravägen. Anslutning mellan Järavallen och Hofterup sker också via Lundåkravägen. År 2000 var trafikflödet drygt 1200 f/d. Vägen saknar vägrenar men är rak och förhindrar inte högre hastigheter än de skyltade 50 km/h. Längs en sträcka på 400 meter finns en smal grusbana intill bilvägen. Längs övriga delar av Lundåkravägen måste alla trafikanter förflytta sig i blandtrafik. Att blanda bilister och oskyddade trafikanter kan därmed innebära bristande trafiksäkerhet. Längs Lundåkravägen finns emellertid viss ytbrist i form av bebyggda fastigheter samt en tunnel under E6. För att förbättra trafiksäkerheten föreslås en GC väg intill befintlig bilväg. Vid befintlig tunnel under E6/E20 smalnas biltrafikens körytor av för att möjliggöra GC bana genom ojusterad tunnel. Liknande lösningar kan även vara nödvändiga vid andra trånga sektioner. Föreslagen åtgärd innebär en ny oseparerad GC bana med bredden 2,5 meter längs hela Lundåkravägen vilken ansluter till Hofterups kyrkoväg. Total sträcklängd är 3,5 kilometer. Investeringskostnaderna beräknas till 6,2 miljoner kronor. Åtgärden skulle eventuellt innebära ett minskat behov av skolskjuts för barn från Järavallen. Figur 25. Lundåkravägen 4 Norra Ålstorp - rekreation I och kring Hofterup och Ålstorp finns intressanta områden ur rekreationssynpunkt. En grusbelagd GC väg skulle förbättra tillgängligheten till rekreationsområdena. Aktuell sträcka är ungefär 1,0 kilometer. Den föreslagna åtgärden innebär en GC väg med grusbeläggning utan belysning. Investeringskostnaderna beräknas bli ungefär 1,2 miljoner kronor. 5 Skönadalsvägen Skönadalsvägen är en bilväg i västra delen av Hofterup. En cykelväg parallellt med bilvägen kan motiveras ur trafiksäkerhets och tillgänglighetssynpunkt. Inga nyare trafikflödesmätningar är utförda vid Skönadalsvägen. År 2000 var trafikflödet emellertid drygt 1000 f/d. Även om Skönadalsvägen är gen så ansluter den till i stort sätt samma målpunkter som befintlig cykelväg genom Hofterup. Därmed är Skönadalsvägen svår att motivera framför andra åtgärder. Den föreslagna åtgärden innebär en 2,1 kilometer lång oseparerad GC väg utan belysning. Investeringskostnaderna beräknas bli ungefär 4,7 miljoner kronor. 28