Hemlösas upplevelser av sin livs- och karriärutveckling

Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Hemlösas upplevelser av sin livs- och karriärutveckling En kvalitativ studie av hemlösas egna berättelser Homeless experiences of their life- and career development A qualitative study of homeless own stories Maja Legowska Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Roland Ahlstrand Datum för slutseminarium: 2016-06-01 Handledare: Niklas Gustafson

Sammanfattning Studiens problemområde är att antalet hemlösa i Sverige ökar, vilket därmed utgör ett tydligt samhällsproblem och det kräver ansvarstagande. Hemlöshet är ett komplext faktum som uppkommer med arbetslöshet, ökade boendekostnader och försämringar i välfärdssystemet. Syftet med denna studie är att undersöka hemlösas upplevelser av sin livs- och karriärutveckling, detta för att få en ökad förståelse av gruppens upplevda möjligheter utifrån valda teorier och tidigare forskning. Studiens frågeställningar lyder: Hur blev dessa personer hemlösa? Hur ser de hemlösas pågående livssituation ut? Hur upplever de hemlösa sina karriärmöjligheter? Jag har valt att använda kvalitativa metoder i studien för att få svar på intervjufrågor. Jag har intervjuat sex hemlösa i Skåne län, i områdena kring Malmö och Lund. I arbetet använder jag mig av delar av Bourdieus teorier och Hodkinson och Sparkes Careershipteori. Bourdieus teorier kan delas in i tre huvudbegrepp: fält, kapital och habitus. Hodkinson och Sparkes karriärteori är baserad på sociologiska och psykologiska utgångspunkter utifrån teoretiska begrepp från Bourdieus teori om habitus, kapital och fält. Ett huvudresultat visar att informanter blev hemlösa på grund av att de gick igenom en brytpunkt i form av att de fick avsluta sina dåvarande arbeten. Det resulteras även att alkoholmissbruk och psykisk ohälsa i form av depression påverkade deras övergång till hemlöshet. Huvudresultatet visar även att hemlösas tankar om karriärmöjligheter som studier och arbete är relativt låg. Nyckelord: Hemlös, bostadslös, karriärmöjligheter, faktorer, aspekter. 3

Förord Jag vill börja med att tacka alla mina informanter för deras medverkan, vilket möjliggjort genomförandet av uppsatsen. Jag vill även tacka min handledare Niklas Gustafson som hjälpt mig med vägledning att nå målet och för kloka synpunkter på mitt uppsatsskrivande. Det har bidragit till att jag har lyckats utveckla min text. Jag vill också tacka min fantastiska familj som under tiden jag skrivit denna uppsats har stått ut med mina obekväma arbetstider, känslomässiga utbrott och ändå lyckats ge mig styrka, uppmuntran och kärlek. Utan ert stöd hade denna studie inte varit möjlig. Ett sista tack riktar jag till de människor som lever i den hemlösa situationen. Det jag tagit del av är bara en liten skärva av något så mycket större än vad jag kan förstå. Av den skärvan ser jag människor som för mig visar styrka, kreativitet och kunskap. För mig är Ni hjältar! 4

Innehållsförteckning 1. Inledning.7 1.1. Syfte och frågeställningar...8 1.2. Hemlöshetsdefinition..9 1.3. Bakgrund...9 1.4. Disposition...10 2. Tidigare forskning......12 2.1. Synen på hemlösa.12 2.2. Hemlösas beteende...13 2.3. Bemötandet av hemlösa...14 2.4. Framtid- karriärval 15 2.5. Arbetslöshet..16 2.7. Sammanfattning....16 3. Teori.18 3.1. Bourdieus teorier..18 3.1.1. Fält 18 3.1.2. Kapital...19 3.1.3. Habitus..19 3.2. Careership.20 3.2.1. Handlingshorisont.21 3.2.2. Brytpunkter...21 3.3 Sammanfattning 22 4. Metod...23 4.1. Metodval...23 4.2. Urval.23 4.3. Genomförandet av intervjuer 25 4.4. Etiska ställningstaganden.25 4.5. Analysmetod...26 5. Resultat...27 5.1. Vägen till hemlösheten...27 5

5.2. Hemlösas livssituation...30 5.3. Upplevelser av karriärmöjligheter...32 5.4. Sammanfattning...34 6. Analys...36 6.1. Arbetslöshet kan bidra till hemlösheten 36 6.2. Att ha temporärt boende eller vara uteliggare...37 6.3. Hemlösas låga tankar om karriärmöjligheter 38 6.4. Sammanfattning...38 7. Diskussion 40 7.1. Resultatdiskussion 40 7.2. Metoddiskussion...42 7.3. Teoridiskussion...43 7.4. Förslag till vidare forskning...44 Referenser.45 Bilaga 1.48 6

1. Inledning Sverige är ett land med stora möjligheter där befolkningen har rätt till bostad, arbete och utbildning. Trots detta finns det personer och socialt utsatta grupper som inte alltid ser dessa möjligheter. Jag anser att det är betydelsefullt att skriva om detta ämne då enligt Socialstyrelsens undersökning (2011) ökar antalet hemlösa i Sverige, vilket därmed utgör ett tydligt nationellt problem och kräver ansvarstagande. Enligt Socialstyrelsen (2011) var cirka 34 000 personer inrapporterade som hemlösa, cirka 4 500 personer som befann sig i situation 1 och var akut hemlösa, där missbruks- och beroendeproblem var vanligt. Det fanns 5 600 personer som befann sig i situation 2, de bodde på institutioner och i kategoriboenden. Många av dem hade missbruks- och beroendeproblematik och psykisk ohälsa. I situation 3, det vill säga på de mest långsiktiga boendelösningarna för hemlösa bodde cirka 13 900 personer. Personerna i eget ordnat kortsiktigt boende, i situation 4, var cirka 6 800. Hemlöshet är ett komplext faktum och uppkommer på grund av olika faktorer, den är starkt förknippad med arbetslöshet, ökade boendekostnader och försämringar i välfärdssystemet (SOU 2001:95: 42). Enligt Socialstyrelsen (2011) finns det även andra aspekter som kan leda till hemlöshet såsom svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Personens ursprung kan också ha stor betydelse för möjligheterna att hitta boende eller arbete, hemlöshet är också ett resultat av bristfälliga ekonomiska resurser. McNaughton (2008) beskriver i sin studie om hemlösas beteenden att hemlösa hade risktagande beteende, och ofta var det på grund av användningen av droger. Hemlösas användning av droger kunde för många av dem vara ett sätt att hantera tidigare trauman i livet. Detta beteende sågs ofta av hemlösa som en av anledningarna till deras hemlöshet. Många av informanterna i studien hade upprepade gånger i sitt liv varit hemlösa. Förutom missbruksproblematiken i förhållande till övergångar ur hemlöshet var själva övergångsprocessen för individen svår och krävande, många upplevde enformighet och 7

isolering i sin nya situation på grund av att de kände att de fortfarande befann sig utanför samhället. Det var även många som tyckte det var svårt att veta om och hur de skulle berätta om sina erfarenheter och historia. Isolering var den tydligaste anledningen till återfall. McNaughton (2008) beskriver att det var viktigt för hemlösa att uppleva att de bidrog till samhället och arbetet blev en viktig aspekt av integrationen. Studier om hemlösas upplevelser om sina karriärmöjligheter är svåra att finna, därför valde jag att undersöka detta problemområde med hjälp av studier om hemlöshet och hemlösas beteenden. För att förstå hemlösas uppfattning av sina karriärmöjligheter krävs det fler fallstudier på individnivå och en förståelse för hur hemlösa fungerar och hur de beter sig. Detta är anledningen till att jag intresserade mig för detta område och valde att genomföra kvalitativa intervjuer. Socialstyrelsen (2011) menar att arbetslöshet är en utlösande faktor till hemlöshet. Arbetslösheten är någonting som studiens informanter har gemensamt. Hur de ska ta sig ur den och därmed få större chans att få en bostad är däremot inte representerat i någon statistik. Det saknas ett individperspektiv på ett problem som inte bara är ett samhällsproblem i form av ekonomiska resurser utan faktiskt handlar om människors liv. Därför väljer jag att intressera mig för individerna och deras tankar för att se om det finns mönster i tankesätten vägt mot teorier och tidigare forskning inom området. För att ytterligare fördjupa mig i individerna väljer jag att fokusera på deras livssituation och hur denna har uppkommit genom att lyssna på deras egna berättelser. 1.1. Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hemlösas upplevelser av sin livs- och karriärutveckling. Mina frågeställningar är: 1. Hur blev dessa personer hemlösa? 2. Hur ser de hemlösas pågående livssituation ut? 3. Hur upplever de hemlösa sina karriärmöjligheter? 8

1.2. Hemlöshetsdefinition Socialstyrelsen har utarbetat en definition av hemlöshet som innefattar fyra olika grupper av personer (Socialstyrelsen, 2011: 16-17). I den här undersökningen utgår jag från Socialstyrelsen (2011) hemlöshetsdefinition. Den är indelad i fyra hemlöshetssituationer, de olika hemlöshetssituationerna omfattar personers brist på tak över huvudet, men även mer långvariga boendeformer som omfattar kontraktsform som inte kan jämföras med eget boende. Situation 1- En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare (Socialstyrelsen, 2011:16). Situation 2- En person är intagen på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst och personer som man planerar att skriva ut inom tre månader, men utan att egen bostad är ordnad (Socialstyrelsen, 2011: 16). Situation 3- En person bor i en av kommunens ordnade boendelösning, då; försökslägenhet, träningslägenhet och socialt kontrakt. Detta på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden (Socialstyrelsen, 2011: 16-17). Situation 4- Personen bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson, som är kortare än tre månader (Socialstyrelsen, 2011: 17). 1.3. Bakgrund Faktorer som har betydelse för hemlöshetens utveckling enligt en statlig utredning är arbetslöshet, bostadspolitik eller bostadsmarknad, hushållens disponibla inkomst, socialförsäkringssystemets ersättningsperioder och dess nivåer, socialbidragets villkor och missbrukarvården (SOU, 2001:95: 42). Enligt SOU (2001) är arbetslöshet ökade boendekostnader och försämringar i välfärdssystemets strukturella faktorer som ökar risken för hemlöshet bland finansiellt utsatta grupper i samhället. Detta innebär att några grupper i populationen har svårare att få ställning på arbetsmarknaden och hotas av utanförskap. Det framkommer även att orsakerna till hemlöshet sällan kan förklaras av endast en orsak, i 9

stället är det ofta en sammankoppling av både personliga och strukturella skäl som ligger bakom att en individ har blivit hemlös. Enligt Socialstyrelsen finns det en grupp av aspekter som kan leda till hemlöshet och svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Personens ursprung har stor betydelse för möjligheterna att hitta boende, arbete eller rätten till försörjning från kommunen. Hemlöshet har också institutionella orsaker, till exempel hur hyreslagstiftningen och regelverket för vräkning är formulerat eller hur bostadstilldelningen går till, den är också ett resultat av bristande ekonomiska resurser. Man kan tydligt se att både familjerelationer och andra nätverk spelar roll, till exempel för möjligheten att behålla en gemensam bostad med sin partner och för förutsättningarna att genom vänner och bekanta hitta en ny bostad. Dessutom har hemlöshet också individuella förklaringar då ekonomi, utbildning, hälsotillstånd och eventuella missbruksproblem påverkar risken för hemlöshet (Socialstyrelsen, 2011: 20). Hemlösa personer kan ha specifika problem utöver deras brist på bostad. Detta kan vara exempelvis missbruk och beroenden samt psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2011: 43). Hemlösas särskilda problem är enligt Socialstyrelsen viktiga att lyfta fram då många av personer med denna problematik kan behöva stöd och hjälp för att kunna bo så permanent som möjligt. Socialstyrelsen lyfter även fram att hemlösa med omfattad social problematik kan bo i en egen lägenhet om dem får rätt utformat stöd (Socialstyrelsen, 2011: 43). Enligt Socialstyrelsens datainsamling har många hemlösa personer missbruk- och beroende problem, drygt en tredjedel av hemlösa personer i datainsamlingen upplevs ha psykisk ohälsa. Mer än hälften av personerna med psykisk ohälsa visar sig även ha missbruksproblem (Socialstyrelsen, 2011: 43-44). 1.4. Disposition I kapitel två redogörs tidigare forskning om hemlösheten, hemlösas livssituationer, men även vuxna personers karriärövergångar ur olika perspektiv. Uppsatsens tredje kapitel presenterar den teoretiska ram som ligger till grund för min analys av det empiriska 10

materialet. Det fjärde kapitlet inleds med studiens metodiska ansats, där en redogörelse över metodval, urval och vilka tillvägagångssätt som använts under examenarbetets undersökning framhävs. I kapitel fem redovisas resultatet av studien som bygger på undersökningens syfte och utgår ifrån min insamlade empiri. Slutligen i kapitel sex analyseras det empiriska materialet med hjälp av de tidigare presenterande teorierna. Det sista kapitlet består av en diskussion där jag diskuterar kring resultatet i min undersökning och betydelsen av mitt metodval. 11

2. Tidigare forskning Här följer en redogörelse för tidigare forskning om hemlöshet, hemlösas situation och forskning som berör vuxna personers karriärövergångar utifrån olika perspektiv. Nedan görs en sammanställning av dessa studier utifrån fem teman. Första temat är Synen på hemlösa, andra temat är Hemlösas beteende, tredje är Bemötandet mot hemlösa, dessa teman är viktiga då de utgår från studiens syfte och frågeställningar som handlar om bland annat hemlösas nuvarande livssituation. De två sista teman som presenteras är Framtidkarriärval och Arbetslöshet, dessa temans relevans är att studiens syfte undersöker hemlösas tankar kring karriärmöjligheter. Detta kapitel avslutas med en sammanfattning. 2.1. Synen på hemlösa Swärd (2001) ställer frågan om vilka bilder som presenteras av de allra fattigaste i vårt samhälle. Syftet är att problematisera på vilket sätt vi skapar bilder av fattiga gruppen som kallas hemlösa och hur dessa bilder bevaras och ändras. Swärd bygger artikeln dels på material från svenska dagstidningars, myndigheters, och frivilligorganisationers informationsmaterial om hemlöshet, och dels på en analys av 1990- talets hemlöshetskampanjer. Swärd redogör i artikeln till en fallstudie gjord av Marie Nordfeldt som handlar om Stadsmissionen i Stockholm. Swärd tolkar studien som att Stadsmissionen bedömer sig funnit en fördjupning för de utsatta hemlösa grupperna, Swärd ser även Stadsmissionen som representant för hemlösa grupper (Swärd, 2001:63). Enligt Swärd finns det många olika sätt att berätta om de hemlösa, och inget av dem är fel. Han menar även att allt vi tycker oss känna till om hemlösa är perspektivistiskt vetande, som innebär att det kan tolkas och uppfattas olika utifrån individen, och att det finns många sätt att berätta historier på. Hans slutsats är att det är viktigt att reflektera över vilka nivåer 12

det är på historier som vi berättar idag, och vilka historier vi tidigare har berättat om de utsatta människor vi velat hjälpa (Swärd, 2001:73). 2.2. Hemlösas beteende För att förstå hemlösas livssituation är det viktigt att veta vilka aspekter som påverkar deras agerande. McNaughton (2008) diskuterar hemlöshet i allmänhet, författaren anlägger ett perspektiv på hemlöshet utifrån begreppet edgework, det innebär ett risktagande beteende eller att testa gränser. Edgework handlar om människors behov av att handskas med en rutinmässig vardag genom olika riskfulla beteenden (McNaughton, 2008: VII). Vilket riskfullt beteende en individ väljer att ha beror på vilka resurser en individ har, exempelvis har inte alla individer ekonomisk möjlighet att utöva olika slags nöjen så som att ha eget träningskort eller att gå på bio. Det finns ändå en motsägelse i sökandet efter det som ger kicken och olika äventyr, om detta upprepas för många gånger kan spänningen sluta inträffa. När droger blir en människas edgework och drogerna används som en flykt från vardagen och för att ge spänning kan detta på samma sätt leda till att individen snarare upplever sättet att leva på som vardag där spänningen uteblir. Att använda droger kan dessutom leda till beroende, och det kan i sin tur leda till konsekvenser såsom dålig ekonomi, sämre social kontakt eller andra problem exempelvis i arbetslivet. Personerna som undersöktes i studien hade det risktagande beteendet, ofta var det användning av droger, intagning av droger kunde för många av dem vara ett sätt att hantera tidigare trauman i livet. Detta beteende sågs ofta som en av anledningarna till deras hemlöshet (McNaughton, 2008: 140-160). Många av informanterna i studien hade upprepade gånger i sitt liv varit hemlösa. Förutom denna problematik i förhållande till övergångar ur hemlöshet var själva övergången för individen en svår och krävande process. Många upplevde långtråkighet och isolering i sin nya situation på grund av att de kände att de fortfarande befann sig utanför samhället, det var även många av informanterna som tyckte det var svårt att veta om och hur de skulle berätta om sina erfarenheter och sin historia. Isolering var den mest tydliga anledningen till återfall (McNaughton, 2008: 150-167). 13

Övergången ur hemlöshet krävde ofta att informanterna lämnade sina relationer till vänner de umgåtts med under tiden som hemlös, dessutom kunde övergången skapa en kris hos individerna då de behövde lämna en del av sin identitet bakom sig, trots att identiteten som hemlös ofta var negativ. Övergången innebar att individen var tvingad till att försonas med den nya rollen, och lära sig att hantera relationer utifrån sin nya roll. I studien beskrivs också att det var viktigt för informanterna att återställa relationer och förtroende till människor från tiden innan hemlöshet, såsom gamla vänner och familj. Det var viktigt för dem att uppleva att de bidrog till samhället och arbetet blev en viktig aspekt av integreringen (McNaughton, 2008: 140-167). 2.3. Bemötandet av hemlösa Graham, Jones och Sheir (2010) har i sin studie från Calgary visat att bemötandet från socialtjänsten spelar roll för individers utgång från hemlösheten. Studiens syfte var att hitta vändpunkten som gör att hemlösa människor får tillräckligt med drivkraft och förhoppningar för att påbörja processen att ta sig ut ur hemlösheten. De har intervjuat 65 hemlösa personer i Kanada som har tagit emot det stöd som erbjöds för hemlösa. Intervjupersonerna hade i någon grad haft en typ av anställning vilket var grundläggande i sammanhanget för studien, då arbete i Kanada är en handling som man främjar högt vid insatser till hemlösa. Intervjupersonerna var från åldern 18 och uppåt, och det som granskades i studien var vad som påverkade hemlösas upplevelse av den boendeservice som erbjöds och upplevelse av bemötandet från socialtjänsten. Resultatet visade att olika aspekter spelade roll, så som missbruk, hur länge individen varit hemlös, hur livet som hemlös hade sett ut samt erfarenheter av tidigare mottagande hos socialtjänsten. Individens erfarenhet påverkade möjligheten att kunna förhålla sig och ta till sig den service som fanns tillgänglig. Socialtjänstens bemötande spelade därför en viktig roll i människor process att ta sig ur hemlösheten och tillbaka in i samhället (Graham, 2010: 50-64). 14

2.4. Framtid- karriärval I urvalet av författartexter i Att bana vägen mot framtiden (Lundahl 2010) finns en studie som berör det problemområde som jag planerar att undersöka. Det är Lidströms (2010) studie som presenteras i kapitlet Mödan att finna och nå sina karriärmål. Lidströms studie bygger på intervjuer med 52 arbetslösa unga vuxna. Studien syftade till att analysera hur ungas övergångar till arbete formas i Sverige i ett biografiskt perspektiv (Lidström, 2010: 104). Intervjupersonerna valdes ut från tre geografiska områden, två av områdena var storstadsförorter. Den ena storstadsförorten beskriver Lidström som välsituerad, den andra storstadsförorten beskriver hon som socialt utsatt, det tredje området beskriver Lidström som ett glesbygdsområde. Efter att ha analyserat intervjuerna kom Lidström fram till en rad centrala teman i sitt insamlade material. Det första temat som hon lyfter fram rör denna uppsats problemområde, det vill säga karriärövergångar och karriärmöjligheter. I genomsnitt hade de unga vuxna som Lidström intervjuat varit med om åtta till nio karriärövergångar efter grundskolan. En annan sak som Lidström fann var att de unga vuxna associerade karriärövergångar till både något positivt och negativt. I många fall vägde de negativa associationerna kring karriärövergångar, exempelvis risk och oförutsägbarhet, mäktigare än de positiva (Lidström, 2010: 105). Ett annat centralt tema som Lidström fann i sitt insamlade material var att det fanns geografiska och socioekonomiska skillnader i de unga vuxnas etableringsmönster på arbetsmarknaden. Dessa skillnader innefattade flera aspekter, en aspekt var att intervjupersoner som levde i glesbygdsområden hade gjort flera karriärövergångar än genomsnittet. Andra aspekter innefattade att intervjupersonerna från den välsituerade storstadsförorten hade gjort färre karriärövergångar än genomsnittet och att den vanligaste typen av karriärövergång för individerna i detta område var mellan utbildning till utbildning. Bland de intervjuade unga vuxna i de två andra områdena var den typen av övergång den minst vanliga (Lidström, 2010). I en sammanfattande analys använder sig Lidström av Hodkinson och Sparkes Careership teori. I den analysen lyfter hon fram att de övergångar som de intervjuade individerna gjort kan förstås utifrån Hodkinson och Sparkes begrepp brytpunkter och rutiner, som en kombination av längre rutinmässiga perioder som bryts av förändrande brytpunkter (Lundahl, 2010: 26). Detta tog 15

sig uttryck i intervjupersonernas beskrivning av studier och arbete och deras beskrivning av övergångar mellan studier och arbete och övergångar mellan arbete och studier (Lidström, 2010). 2.5. Arbetslöshet Hallqvists (2012) behandlar påtvingade karriärövergångar som skett på grund av en uppsägning. Studien belyser på så sätt en annan aspekt av denna uppsats problemområde än ovanstående presenterade studier. Hallqvist har utifrån begreppet biografiskt lärande studerat förändringsprocesser efter uppsägning hos personer inom privat och offentlig sektor. Genom ett samarbete med Trygghetsrådet och Trygghetsstiftelsen gjorde han intervjuer med 23 medelålders informanter som vid tiden för intervjuerna nyligen blev uppsagda från sina tidigare arbeten. Resultatet av studien presenteras i fyra artiklar som belyser ämnet ur olika vinklar, hans andra artikel Learning in occupational transitions - a study of the process following job loss (Hallqvist & Hydén, 2012) är mest relevant att belysa utifrån denna uppsats problemområde. I den artikeln beskriver Hallqvist tillsammans med Hydén hur de intervjuade hanterade sina karriärövergångar. Han kommer fram till att intervjupersonerna hanterade sin påtvingade situation genom olika medvetna strategier för problemhantering. Studien belyser även att intervjupersonerna ställts inför betydelsefulla valsituationer, och att det i sådana situationer fanns stora fördelar med att kunna reflektera över sig själv, lära sig nya färdigheter samt att ha förmågan att ta tillvara på möjligheter som dyker upp (Hallqvist & Hydén, 2012: 331-343). 2.6. Sammanfattning Tidigare forskning behandlar arbetslösas karriärmöjligheter, hemlösas livssituationer ur olika perspektiv och aspekter som kan bidra till hemlösheten. Swärd ställer och besvarar frågan om vilka bilder som presenteras av de allra fattigaste i vårt samhälle. McNaughton 16

diskuterar hemlöshet i allmänhet och människor behov av att handskas med en rutinmässig vardag genom olika riskfyllda beteenden. Graham, Jones och Sheir undersöker i sin studie om bemötandet från socialtjänsten spelar roll för individers utgång från hemlösheten. Dessa studier är angelägna för detta examensarbete då de utgår från dess syfte och frågeställning som handlar om hemlösas nuvarande livssituation. Studiens syfte är att undersöka faktorer som har påverkat informanters övergång till hemlösheten, i studiens insamlade empiri framkommer det att informanter genomgick uppsägning från arbete strax innan hemlösheten. Hallqvist behandlar påtvingade karriärövergångar som skett på grund av en uppsägning. Lidströms studie analyserade hur unga arbetslösas övergångar till arbete formas i Sverige, detta är relevant för min studie då informanterna är arbetslösa och arbetslösheten var en av faktorerna som bidrog till deras hemlöshet. 17

3. Teori I detta kapitel redovisas de teorier som använts för att analysera det empiriska materialet. Det som användes var delar av Bourdieus teorier, samt Hodkinson och Sparkes Careership teori. Dessa teorier är valda då studiens informanter har genomgått stora förändringar och står inför brytpunkter så som att hitta arbete, påbörja studier och finna bostad. Dessa brytpunkter påverkar informanternas nuvarande situationer inom deras sociala umgängen, vardagsvanor och annat. De presenteras utifrån delar som beskriver teorierna då: Fält, Kapital, Habitus, Handlingshorisont och Brytpunkter. 3.1. Bourdieus teorier Pierre Bourdieus teori kan delas in i tre huvudbegrepp: fält, kapital och habitus (Engdahl & Larsson, 2012: 243). Bourdieu menar att ett fält kan jämföras med en spelplan med regler. För att delta krävs att informanterna har resurser och är erkända inom området. Socialt kapital avser våra personliga kontakter, nätverk, familj och grupptillhörighet. Det symboliska kapitalet är en annan typ av tillgångar. Det kan vara ett diplom eller mer osynliga resurser som idag kallas social kompetens (Engdahl & Larsson, 2012: 244). 3.1.1. Fält Bourdieu undviker att tala om samhället utan talar om det sociala rummet som han kallar för fält. Med fält menar Bourdieu en del av det sociala rummet inom vilket det är möjligt att urskilja individens sociala position, som är ett system av relationer mellan positioner. Med socialt fält menar Bourdieu ett föränderligt område i samhället där 18

människor och institutioner strider om något de har gemensamt (Bourdieu & Waccant, 1992 i Hodkinson & Sparkes, 1997, 36-37). Enligt Bourdieu är varje fält förändringsbart, beroende på personerna som agerar inom fältet. Individens fält blir kraftigt och stärker ens kamp när man försöker förbättra sin position inom fältet, då tar den till olika strategier för att uppnå önskad position inom fältet. För att kunna förbättra sin position inom fältet menar Bourdieu att människans kapital har en stor inverkan på hur det går. Individen rör sig mellan olika fält, och har olika positioner inom olika fälten, med detta menar Bourdieu att människan har olika kapital att använda sig av som kan vara avgörande för positionen inom de olika fälten (Grenfell, 2014:67-68). Större fält kan delas in i sekundära fält som exempel inom kultur finns det fält som skriftalster, målerier, fotografier. Varje sekundärt fält följer huvudreglerna för det stora fältet, men har även sina egna regler och normer för sitt fält som måste följas av människan som befinner sig i fältet (Grenfell, 2014:70). 3.1.2. Kapital Kapital är det symboliska och materiella tillgångar en individ har. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital. Det ena är kulturellt kapital som innebär det man har med sig inom en eller flera kulturer, så som språkbruk och rutiner i en viss kultur. Kulturellt kapital innebär även innehav av utbildning och examen, med detta menas lagliga certifikat på utbildning som har något sorts värde på arbetsmarknaden. Det sociala kapitalet innebär släktband, vänskapsförbindelse och andra slags kontakter. Ekonomisk kapital är individens materiella tillgångar och även kännedom om ekonomins spelregler (Broady, 1998: 242 243). En människas tillgång fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillerkänner värde, en individs status och erkännande räknas även som symboliskt kapital (Broady, 1998: 6). 3.1.3. Habitus Med habitus ämnas system av mottagligheter som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En individs habitus grundas genom de vanor personen har i omgivningen. Därefter fungerar den oftast som ett fast och ofta omedvetet 19

handlingsmönster, en individs habitus påverkar sättet att handla och tänka och därmed även karriärvalet. Habitus är något som är förkroppsligat och en del av individen, det består av övertygelser, idéer och preferenser som i sin tur är påverkade av den sociala kontexten människan befinner sig i. Habitus påverkas också av de sociala nätverk, kulturella traditioner och den miljö individen befinner sig i men även dess sociala klass och genus (Hodkinson & Sparkes 1997, 33) Trots att människan anser sig ta fria beslut, så påverkas våra dagliga beslut av våra karaktärer, vårt beteende och av andras inverkan. Habitus är vårt sätt att vara, känna, tänka och hur vi agerar baserad på vårt förflutna. Bourdieu menar att vårt habitus är formad efter vår historia som uppfostran och utbildningserfarenhet, vår historia påverkar nutidens och framtidens möjligheter. Bourdieu påstår att vi håller oss till det som vi känner till och fältet vi rör oss i, beroende på vår bakgrund (Grenfell, 2014:49 51). Trots att vi har vårt habitus med oss, så anser Bourdieu att habitus i sig själv inte agerar ensam, utan vår position i fältet och det sociala läget i fältet påverkar vårt habitus och hur vi agerar (Grenfell, 2014:50). Individens habitus hjälper en att se vilka möjligheter man har, men kan även begränsa individen, det är inte endast habitus som kan begränsa oss, utan vår position inom fältet har en stor betydelse för hur vi tar våra beslut. Bourdieu menar att människan inte tar ett beslut om något som ligger utanför människans förståelse och på så sätt begränsas vi av vår position i fältet och vårt habitus (Grenfell, 2014:51). 3.2. Careership Hodkinson och Sparkes karriärteori är baserad på sociologiska och psykologiska utgångspunkter från Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Karriärteorin förutsätter att individens val påverkas av tillfälligheter och chans. Vilket i sin tur påverkar deras talan horisontellt genom individens känslor och humör (Lovén, 2015: 267). En persons habitus kan ibland förändras radikalt, det kallas för en vändpunkt. Vid en vändpunkt går en person igenom en betydande förändring av identitet. Det finns olika typer av vändpunkter. För det första finns det en strukturell vändpunkt som innefattar en förändring som utgår från individens övertygelser, värderingar och preferenser men är 20

också påverkad av individens externa nätverk, traditioner och den sociala miljön personen lever i. För det andra finns det en självinitierad vändpunkt, det vill säga att den berörda personen är avgörande för att fälla en omvandling, som svar på en rad faktorer i hans/hennes privatliv i fält. Den sista vändpunkten tvingas på personen, av yttre händelser och andras handlingar (Hodkinson & Sparkes 1997: 39). 3.2.1. Handlingshorisont Människans karriärval sker enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 37) i en samverkan mellan dennes habitus och fält. Fält kan förklaras som ett spel med implicita regler där spelare har olika mycket kapital och olika mål (Bourdieu & Waccant, 1992 i Hodkinson & Sparkes, 1997, 36-37). En individs habitus påverkar sättet att handla och tänka och därmed även karriärvalet. Habitus är något som är förkroppsligat och en del av individen. Det består av övertygelser, idéer och preferenser som i sin tur är påverkade av den sociala kontexten människan befinner sig i. Habitus påverkas också av de sociala nätverk, kulturella traditioner och den miljö individen befinner sig i men även dess sociala klass och genus. Individens habitus samt det aktuella fältet individen har påverkar handlingshorisonten (Hodkinson & Sparkes, 1997: 33). Det är handlingshorisonten som avgör vad som ses som möjligt och viktigt för individen. Handlingshorisonten kan även både begränsa och vidga synen på världen och föreställningar kring vilka val som är möjliga, då individen ständigt får i sig ny information kan det även ske förändringar i habitus samt den upplevda handlingshorisonten (Hodkinson & Sparkes, 1997: 34-35). Detta innebär att individer fattar beslut kring karriärval baserat på olika typer av information, sina känslor och personliga erfarenheter av olika karriärer. De menar även att slumpen ofta har en stor roll i individens yrkesval (Hodkinson & Sparkes, 1997: 33). 3.2.2. Brytpunkter Vid en brytpunkt går individen igenom en förändring och identiteten ändras. Enligt författarna finns det tre olika kategorier av brytpunkter och dessa är ofta kombinerade av 21

två eller tre kategorier. Den första kategorin är strukturell, den är bestämd av externa strukturer såsom utbildningssystem, arbetsmarknadslagar samt geografisk lokalitet. Den andra kategorin är självinitierade, frivilliga brytpunkter, individen är frivilligt delaktig i en sådan brytpunkt. Den tredje brytpunkten är påtvingad, ofrivillig och sker på grund av externa händelser, uppsägning från ett arbete är en sådan brytpunkt. Vissa brytpunkter är planerade och förutsedda medan andra kommer som en överraskning, vissa brytpunkter upptäcks först i efterhand av individen (Hodkinson & Sparkes 1997: 34). 3.3. Sammanfattning De teorier som presenterats tenderar att vara anpassade till personer med brytpunkter i livet. Inom careership är handlingshorisonten och effekten av vändpunkter i fokus. Pierre Bourdieus teorier delas in i tre huvudbegrepp: fält, kapital och habitus, han menar att ett fält kan jämföras med en spelplan med regler. Det symboliska kapitalet är en annan typ av tillgångar och habitus är ett system av mottagligheter som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Hodkinson och Sparkes karriärteori är baserad på sociologiska och psykologiska utgångspunkter utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Karriärteorin förutsätter att individens val påverkas av tillfälligheter och chans, vilket i sin tur påverkar deras talan horisontellt genom individens känslor och humör. 22

4. Metod 4.1. Metodval Jag har valt att använda kvalitativa metoder för att få svar på mina frågor (Larsen, 2009: 84). Jag har intervjuat sex hemlösa i Skåne län i områdena runt Malmö och Lund. Detta för att täcka de olika delar av studiens frågeställning, informanters övergång till hemlösheten, deras livssituation, tankar om karriärmöjligheter samt faktorer som påverkar dessa tankar. Jag har använt mig av en ostrukturerad intervju med fyra utgångsfrågor, Eliasson (2013: 26) skriver att denna metod för intervjun ger en möjlighet att gå på djupet utan att inhibera intervjun. Anledningen till valet av kvalitativ metod är att metoden möjliggör en fördjupning genom informanters berättelser inom valt ämne. Detta överensstämde med undersökningens syfte då jag var intresserad av att undersöka hur informanter blev hemlösa, hur deras pågående livssituation ser ut, men även att lägga fram vilka karriärmöjligheter så som studier och arbete dessa personer tycker sig ha. Syftet är att uppnå en förståelse för området och det är då av mindre betydelse att kunna generalisera (Larsen, 2009). 4.2. Urval Jag valde att använda mig av en kombination av urval enligt självsektion och slumpmässigt urval för att snabbt komma i kontakt med respondenter. Urval enligt självsektion innebär att informanter själva väljer om de vill vara med i undersökningen. Där kan man exempelvis ställa frågan i en grupp om någon vill ställa upp i en intervju (Larsen, 2009: 77). Slumpmässigt urval är en form av lottutdragning, det vill säga man aldrig vet vem respondenten blir inom kretsen man väljer att skriva om (Larsen, 2009: 78). 23

Till en början planerade jag att använda mig av urval enligt självsektion, då skulle jag försöka få respondenter på Soppköket i Malmö. Detta genom att presentera mig på platsen och få frivilliga respondenter. Då jag inte fick svar på alla frågor jag hade inom dessa kretsar, samt inte heller tillräckligt många intervjuer bestämde jag mig att även använda mig av slumpmässigt urval. Informanterna var fortfarande hemlösa, men de var slumpmässiga informanter som jag träffade på stationer, parkbänkar, matstationer för hemlösa och andra platser där de befann sig, och utifrån detta hittade jag individer som var villiga att ställa upp i en intervju. Informanterna var sex hemlösa personer som för tillfället bor i Lund och Malmö områden. Individerna som jag har intervjuat är mellan 20-40 år är i situation 1 och 4, anledningen till att informanterna är i dessa åldrar är för att studien ska undersöka karriärmöjligheter. Personer som är myndiga och har lång tid till pensionen är därför undersökningsbara i min studie, då de fortfarande har mycket tid kvar till att införskaffa sig en ny karriär. Hemlösa som sover på gatan lever i situation 1 och personer som bor temporärt hos bekanta i situation 4 (Socialstyrelsen, 2011: 16-17). Urvalet av informanter i dessa situationer var slumpmässiga, informanters befintliga situation framkom under intervjuernas gång. I arbetet använder jag mig av fiktiva namn för att bevara informanterna anonyma, tabell över informanter och deras tidigare arbeten samt hemlöshetssituation enligt Socialstyrelsen definition är tillgänglig nedan. Tabell 1. Informanters tidigare arbeten och hemlöshetssituation enligt Socialstyrelsens definition Informant Tidigare arbete Situation Eva Ingen tidigare arbetserfarenhet Situation 1 Anna Hotellstäderska Situation 1 Sara Servitris Situation 1 och 4 Karin Städerska Situation 1 Erik Lagerarbetare och truckförare Situation 4 Sven Arbetare på tackpappsfabrik Situation 4 24

4.3. Genomförandet av intervjuerna För att genomföra intervjuerna besökte jag Soppköket i Malmö där jag försökte få frivilliga informanter men som nämnt i tidigare kapitel sökte jag även efter informanter på olika platser i området av Lund och Malmö. Jag började med att berätta om mig själv och anledningen till min studie, jag frågade även om jag fick spela in samtalen. I samband med att jag berättade om mig själv och mitt arbete, berättade jag även om etiska principer. Trots de etiska principerna kände jag att informanterna var obekväma och inte riktigt litade på mig. Detta gjorde att mina informanters svar under intervjuer var väldigt korta och kompletta. Som tidigare nämnt har jag använt mig av en ostrukturerad intervju med fyra utgångsfrågor, tanken med denna intervjumodell är att ge informanter en större frihet att berätta deras livshistoria, både dåtid, nuet och tankar kring deras framtidsmöjligheter. 4.4. Etiska ställningstaganden I samband med att respondenterna kontaktades vid intervjutillfället informerades de om studiens övergripande syfte och användningsområde samt om de etiska riktlinjerna, det vill säga att deltagande i undersökningen är frivilligt, att alla frågor inte behövde besvaras, att respondenter kommer vara anonyma, samt insamlandet av material och transkribering kommer att genomföras (Vetenskapsrådet, 2002: 6). I mina intervjuer har jag utgått ifrån vetenskapsrådets etiska riktlinjer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Detta har jag gjort genom att uppfylla informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationen från intervjuerna hanterades konfidentiellt och användes enbart i forskningssyfte. För att uppfylla samtyckeskravet har varje informant fått bestämma över sin egen medverkan. Informanterna har gett sitt samtycke för att jag ska kunna använda mig av materialet (Vetenskapsrådet, 2002: 9-11). Jag har informerat informanterna om studiens syfte och att deras deltagande är helt 25

frivilligt, även att de kan avbryta sitt deltagande precis när de vill, detta för att följa informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002: 7-8). Informanterna har blivit informerade om konfidentialitetskravet, då deras namn och hem kommer att vara anonymt och ett fingerat namn kommer att användas (Vetenskapsrådet, 2002: 12-13). Jag har meddelat informanterna om att endast jag kommer att lyssna på inspelningarna och efter att arbetet är färdigt kommer all inspelad material att kasseras, detta enligt nyttjandekravets principer (Vetenskapsrådet, 2002: 14). 4.5. Analysmetod Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Dessa intervjuer var med hemlösa personer, alla intervjuer skedde i Lund och Malmö områden. Insamlad empiri har behandlats med hjälp av en innehållsanalys vilket syftar att urskilja teman i införskaffat resultat genom att se gemensamma drag eller skillnader (Larsen, 2009: 101). Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter, för att sedan studera materialet. Resultatet sorterades efter upptäckbara teman genom utskrivning och färgmarkering utifrån olika områden som kommit fram utifrån studiens frågeställningar. För att tolka mitt resultat tog jag hjälp av det hermeneutiska perspektivet som innebär att man skapar en förståelse för den bemärkelse, betydelse och synsätt som finns i svaren man fått under intervjuerna. Man tar även hänsyn till det sammanhang och det bakgrund personen i tal har. Detta då jag var intresserad av fördjupad förståelse och ville känna in informanternas upplevelser (Thurén & Höglund, 2007). 26

5. Resultat Studiens syfte är att undersöka hemlösa informanters upplevelser av sina livs- och karriärutvecklingar. Frågeställningar lyder: Hur blev dessa personer hemlösa? Hur ser hemlösas pågående livssituation ut? Hur upplever hemlösa sina karriärmöjligheter? I detta kapitel presenteras resultatet från min insamlade empiri, den är ordnat efter studiens frågeställningar. Jag kommer att använda mig av citat från intervjuerna för att få tyngd på mina påståenden i resultatet, för att fullständiga texten. Namnen som anges på informanterna är fiktiva, och refereras bakom citaten. Där anges det fiktiva namnet och vilken situation personen lever i, situationen är förkortad med sit.. 5.1. Vägen till hemlösheten Studiens insamlande empiri tyder på att informanter tidigare har arbetserfarenhet innan hemlösheten, det framgår från informanterna att hemlösheten föregåtts av tidigare praktiska yrken. Yrken som har framkommit under intervjuer som deras tidigare arbete var: hotellstäderska, arbetare på en takpappsfabrik, servitris, lagerarbetare, truckförare och städerska. Intervjupersonerna växte upp under lämpliga förhållanden där de har haft fast arbete under lång tid, förutom Eva som tidigare inte haft något arbete. Informanten Eva hade trots det ett lämpligt liv, då hon bodde med sin mor i ett hus utan social och emotionell ostabilitet. Informanter vars uppväxt bedöms som lämpligt berättar om ett familjeliv utan missbruk, våld eller svåra psykiska problem och som dominerats av emotionell och social stabilitet. Det betyder inte att allt varit problemfritt, men att de hade en bra uppväxt. Det framkommer i intervjuerna att psykisk ohälsa och alkoholmissbruk kan leda till hemlöshet. Karin och Anna levde med alkoholmissbruk, samt psykiskt ohälsa i form av depression, för dessa informanter hade hemlösheten påbörjat av arbetslöshet. Skälen till 27

arbetslösheten var att alkohol hade fått en dominerande roll och den har börjat styra deras liv. Det som sedan hände var att de slutligen blev vräkta, det var ett sätt att leva som blev en följd av alkoholens ökande inflytande över deras liv. Inflytandet var så starkt att de struntade i sitt ansvar så som arbete och hyrbetalningar. Bakgrunden till hemlösheten ser olika ut hos informanterna, däremot finns det gemensamma aspekter som bidrog till hemlöshetsproblematiken. Gemensamma aspekten som framkommer under intervjuerna är att informanter blev hemlösa på grund av att de fick avgå från sina dåvarande arbeten. Den andra aspekten som ledde till hemlöshet var alkoholmissbruk vilket bidrog till informanternas misskötsel av jobbet, det framkommer likaså att psykisk ohälsa i form av depression är en av aspekterna som ligger till grund för hemlöshetsproblematiken. Hos informanter var det även andra gemensamma aspekter som ledde dem till hemlöshet, där de blev vräkta eller utkastade hemifrån. Vräkningsskäl har varit obetalda hyror och hyresskuld, men även i andra fall varken skuld eller obetald hyra, som i Evas och Svens fall som blev utkastade från boendet av personer dessa två informanter bodde med. I Evas fall var det hennes mor som vräkte henne hemifrån och i Svens fall var det hans dåvarande sambo. Intervjupersoner beskriver det som hände i samband med att de förlorade sin bostad som ett trauma. Alla berättar också om att de tidigare nämnda aspekter som bidrog till hemlöshetsproblematiken är svåra traumatiska händelser i sina liv. Det kändes fruktansvärt. Faktiskt. ( Eva, sit. 1). Informanterna har flera minnen som de inte vill prata om. Ja alltså det är svårt att berätta (Karin, sit. 1). Sven berättar under intervjun att han blev hemlös på grund av arbetslösheten som framkom genom arbetsbrist på arbetsplatsen. Hans arbetslöshet var även en av aspekter som bidrog till att han blev utkastat från bostaden han levde i. Jo jag jobbade på en takpapps fabrik, det var ett antal år sedan. Men kapaciteten var inte så bra. Så det sluta med att jag var en av dem som fick gå. Och efter ett litet tag där, så ville inte min gamle sambo bo med mig längre. Så hon kasta ut mig (Sven, sit. 4). Karin förklarade under intervjun att allt började med hennes fertilitetsproblem, den ledde till depression, skilsmässa och alkoholmissbruk. På grund av detta påstår Karin att hon 28

misskötte sitt arbete och i slutändan fick sparken. Då hon inte hade något arbete fick informanten lite hjälp av socialen, men detta varade inte länge. Karin blev tvungen till att börja ta lån vilket ledde till skulder, till slut kunde hon inte betala av sina räkningar och blev vräkt från sin bostad. En kort del av Karins berättelse finns i citaten nedan. Jag var gift och vi försökte skaffa barn men det gick inte. Det tog lång tid och ja det kom ingenting. Då fick jag depression och jag skilde sig med min man och jag började dricka. Sen drack jag för mycket alkohol. Jag blev alkoholist. Ja det blev så (Karin, sit. 1). Anna berättar under intervjun att det var många aspekter som bidrog till hennes hemlöshet, och att det var en process som pågick länge innan hon väl blev vräkt från sin lägenhet. Hennes ekonomiska problem ledde till en att hon började missbruka alkohol, vilket hade sina följder att hon inte kunde sköta sitt jobb. Trots att Anna hade fått hjälp genom att hennes chef stod för behandlingen, lyckades hon få ett missbruksåterfall som ledde till att informanten fick sparken, och på grund av brist på inkomst och tidigare skulder vräkt från lägenheten. Det började med att jag hade lite ekonomiska problem, för lönen är ju inte det bästa ju. Sedan hade jag ju lite skulder sen tidigare. Ja detta ledde till att jag började missbruka alkohol. Ja och så på grund av detta så kunde jag inte sköta mitt jobb som jag skulle /.../ Arbetsgivaren! Stod för min behandling i en månad men sen så råkade jag få ett återfall och då fick jag faktisk sparken. Och efter många om och men blev jag faktiskt vräkt från min lägenhet. Det var väl så det hela börja (Anna, sit. 1). Eva blev hemlös utan någon förvarning, hon har varken förlorat arbetet eller blivit vräkt på grund obetald hyra. Hon blev hemlös genom att hon blev utkastad hemifrån av sin mor. Informanten påstår att hon fortfarande inte vet vad anledningen var till att hon blev utkastad hemifrån, detta kan vi se i citaten nedan. Under intervjun berättar Eva vidare att hon inte har några släktingar hon känner till, därför hade hon ingen att vända sig till. 29

Jag bodde hemma med mamma. Och hon orkade inte, för jag levde som jag ja jag vet inte egentligen hur det gick till. Men en da så hade hon bytt alla lås. Och ställde mina kläder och saker utanför dörren. / / Jag misskötte mig under gymnasiet och har ingen gymnasieutbildning överhuvudtaget. (Eva, sit 1). Den vanligaste aspekten som bidrog till hemlöshetsproblematiken hos informanter var förlust av arbete. Denna aspekt gäller informanterna, förutom Eva som man ser i citaten ovan inte hade något tidigare arbete eller slutförd utbildning. Därefter framkom det en till aspekt då att informanterna blev vräkta från sina boenden. Se övriga informanters berättelse om vägen till hemlösheten nedan. / / fick jag höra att vi hade gått i konkurs. Och det var ett av mina första riktiga jobb så efter det hade jag väldiga problem med A-kassan och andra grejer. Och det är jag kunde inte riktigt styra upp det. Från att jag blev arbetslös till att kunna betala hyran och dygdigt (Erik, sit.4). Jag fick sparken från mitt dåvarande jobb som servitris / / jag kunde inte betala hyran längre, jag fick inget nytt jobb (Sara, sit. 1 och 4). 5.2. Hemlösas livssituation Under intervjuerna framkommer det att informanterna inte har någon nuvarande sysselsättning i form av betalt arbete eller pågående studier. Man får även reda på att de befinner sig i situation ett och/ eller fyra. De intervjuade uppger att sedan de blivit hemlösa har bott i tält, sovit i källare, på parkbänkar, i vänthallar, på tågstationer, bott hos bekanta, bott hos olika familjemedlemmar, sovit på härbärge, vårdats på sluten psykiatrisk klinik och varit på behandlingshem. Det framkommer i intervjuer att informanter som befinner sig i situation ett är uteliggare, det vill säga sover på gator, vänthallar på tågstationer eller i mån av platser på akuta boenden. Deras dagliga strid är att hitta en plats där dem kan sova och näring som dem kan få i sig, det svåra för de är att hitta ett ställe dem kan värma sig under vintern. Det framkommer även att informanter har livssituation fyra, dessa personer bor hos 30

sina vänner och bekanta temporärt, från vecka till vecka eller dag till dag. De har ingen fast adress, därför räknas de som bostadslösa. Under intervjuer får man även reda på att informanterna upplever att andra individer inte ser hemlösa personer som friska personer. Gemensamt för intervjupersonerna är att de känner sig maktlösa i förhållande till myndigheter, de tycker till exempel att socialstyrelsen alltid vill bestämma och att dem alltid bestämmer tvärtemot vad de själva vill eller föreslår. Informanterna berättar även att det inte finns någon som vill eller kan hjälpa de. I citaten nedan berättar informanten Anna om sin nuvarande livssituation, Anna befinner sig i situation ett och hon menar att som hemlös har man aldrig garanti på att man kan sova på ett säkert ställe där man kan värma sig. Då det är ett antal platser, som inte räcker till för antalet hemlösa. Trots att det finns akutboenden med sängplatser är det aldrig säkerställt att denne hemlösa personen får det. Jag har varit hemlös i ungefär 3 år/.../ Jag bor på gatan, ibland så vad heter det finns det någon det finns ju vissa som engagerar sovsalar och sånt. Så ibland kan man få en sängplats under vintern men det är inget som varar (Anna, sit. 1). Erik som i nuläget befinner sig i situation fyra meddelar mig under intervjun att företaget han arbetade i gick i konkurs som till slutändan ledde till att han blev vräkt på grund av att han inte klarade av att betala sin hyra. Sedan dess har han bott hos sina kompisar, och just nu bor han temporärt hos en vän. Tyvärr vet han inte hur länge han kommer får bo hos sin vän, detta leder till att Erik lever i ständigt oro. Under sin hemlöshet har Erik försökt finna ett arbete, utan resultat. Då han har svårt att finna nytt arbete har han inga pengar för eget boende och därför förblir hemlös, se ett kort citat om Eriks nuvarande situation nedan. Alltså som jag sa, nu har jag svårt att ta mig ut ur detta och hitta jobb och kunna gå vidare, så ja nu bor jag temporärt hos en vän. Men har ingenting där som är mitt. Om jag får bo där kanske ja, jag tar det dag för dag liksom (Erik, sit. 4). Sara är ena informanten som befinner sig i båda situationer, då situation ett och fyra. Informanten bor då och då hos sina vänner, vilket sätter henne i situation fyra. Men Sara bor även ibland på gatan eller centralstationer, det bidrar till att hon likaså befinner sig i 31