En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1
2 En väg till fortsatta studier och arbete.
En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 3
Specialpedagogiska skolmyndigheten Författare: Lars Karlsson och Sofia Åkerberg Omslag: Peo Sjöberg Formgivning: SPSM ISBN: 978-91-28-00449-7 (pdf) Best. nr: 00449 Rapporten kan beställas eller hämtas som pdf-dokument på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats: www.spsm.se 4 En väg till fortsatta studier och arbete.
Innehåll En väg till fortsatta studier och arbete så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning...7 Vuxenutbildning i fokus...7 Vuxenutbildning i dag...8 Bristande tillgänglighet...9 Vägledning och individuell studieplan viktiga element...10 Bristande stöd... 12 Möjligheter till tillgänglighet är stora... 12 Analys och förslag... 13 Referenser...15 En väg till fortsatta studier och arbete. 5
6 En väg till fortsatta studier och arbete.
En väg till fortsatta studier och arbete så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning Vuxenutbildning i fokus Andelen elever som går ut både grund- och gymnasieskola med behörighet till vidare studier har under en period sjunkit. En fjärdedel av alla gymnasieelever avbryter dessutom gymnasiestudierna utan slutbetyg överhuvudtaget. 1 För de unga vuxna och vuxna personer som av olika anledningar saknar längre utbildning är skolväsendet för vuxna och folkbildningen av stor betydelse. I dagsläget ökar efterfrågan på kvalificerad arbetskraft på arbetsmarknaden både nationellt och globalt. Följden blir att arbetslöshet är vanligare bland personer med kort utbildning än personer med lång och det är numera ytterst svårt för personer med enbart grundskola som högsta utbildning att få varaktiga jobb. 2 Kortare utbildning får inte bara konsekvenser för möjligheterna till förvärvsarbete, det påverkar människans hela livssituation. Bland personer med förgymnasial utbildning är till exempel dödligheten dubbelt så hög som bland dem med eftergymnasial utbildning. Daglig rökning och fetma är också vanligare bland personer med kort utbildning. 3 Precis som övriga skolväsendet har vuxenutbildningen fått nya styrdokument som ska implementeras. Under de senaste åren har ett allt större fokus riktats mot den svenska vuxenutbildningen. Både Skolverket och Skolinspektionen har under 2012 publicerat särskilda undersökningar av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå och i april 2013 släpptes utredningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Läroplan för vuxenutbildningen statuerar att [s]kolväsendet har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Samtidigt undantas skolväsendet för vuxna från skollagens bestämmelser om särskilt stöd. Kunskapen om möjligheterna och förutsättningarna för studerande i behov av särskilt stöd inom skolväsendet för vuxna generellt ett eftersatt område. Gruppen noteras inte alltid i undersökningar av vuxenutbildningen. 1 Sveriges kommuner och landsting, Motverka studieavbrott (2012). 2 Sveriges kommuner och landsting (2012) och Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet, Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2013 (2013). 3 Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet (2013). En väg till fortsatta studier och arbete. 7
Samtidigt uppmärksammar undersökningar som granskar utbildning för personer med funktionsnedsättning främst grund- och gymnasieskolan. Studerande med behov av stöd inom skolväsendet för vuxna tenderar alltså att falla mellan stolarna i undersökningarnas respektive fokus. Forskningsprojektet Osäkra övergångar 4 visar att en del av de ungdomar som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg inte fick sina behov av stöd tillgodosedda i den skolformen. 5 Unga vuxna och vuxna studerandes behov av särskilt stöd är rimligtvis inte lägre än barns och ungdomars stödbehov. Skolväsendet för vuxna har en skyldighet att utforma en utbildning som utgår från den enskilde studerandes behov och förutsättningar. I utformningen av en sådan utbildning kan Specialpedagogiska skolmyndigheten bistå huvudmän, lärare och studerande med bland annat specialpedagogisk rådgivning, kompetensutveckling, statsbidrag till utvecklingsprojekt samt anpassade lärverktyg och läromedel. Vuxenutbildning idag Den svenska vuxenutbildningen består av flera olika delar under olika huvudmän. Generellt har vuxenutbildningen jämfört med barn- och ungdomsutbildningen ett större fokus på att stärka den studerandes ställning på arbetsmarknaden. Det övergripande målet är dock att stödja och stimulera de studerande i deras lärande samt främja deras personliga utveckling. I och med inriktningen mot arbetsmarknad samverkar också vuxenutbildningen i högre utsträckning än grund- och gymnasieskolan med instanser som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, socialtjänsten och näringslivet. I skolväsendet för vuxna 6 ingår kommunal vuxenutbildning (komvux), vilken kommer att vara fokus i denna genomgång. Skolväsendet för vuxna omfattar även särskild utbildning för vuxna (särvux) och svenska för invandrare (sfi). Komvux och särvux erbjuds på både grundläggande och gymnasial nivå. Särvux riktar sig till studerande som har en utvecklingsstörning. Sfi syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket samt att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Kommunen kan vara huvudman för alla dessa delar och komvux anordnas i ungefär 90 procent av Sveriges kommuner. Landstinget kan endast vara huvudman för komvux och särvux. Kommuner kan upphandla sin utbildning av andra utbildningsanordnare, till exempel studieförbund, folkhögskolor och privata utbildningsföretag. Kriminalvården får anordna utbildning motsvarande komvux, särvux och sfi och ansvarar då för denna utbildning. 4 Osäkra övergångar Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna i longitudinellt perspektiv, forskningsprojekt vid Umeå universitet. 5 Unga klandrar sig själva, Lärarnas Nyheter 130214 och Skolan sviker eleverna, Curie 130402. 6 Skolväsendet för vuxna regleras av skollagen (2010:800), Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning samt Läroplan för vuxenutbildningen. 8 En väg till fortsatta studier och arbete.
Den svenska vuxenutbildningen omfattar också folkbildningen. Landets 150 folkhögskolor har olika huvudmän, exempelvis landsting eller folkrörelser och andra organisationer. Bland sina längre kurser erbjuder folkhögskolorna särskilda och allmänna, eller behörighetsgivande, kurser. De allmänna kurserna finns på grundskole- och gymnasienivå. Tabell 1. Antal elever eller studerande inom det allmänna skolväsendet 2011. Grundskola Gymnasieskola Antal elever 888 000 369 000 Kommunal vuxenutbildning grundläggande nivå Kommunal vuxenutbildning gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare Antal studerande 33 000 165 000 47 00 134 000 Tabell 2. Antal studerande inom folkhögskolor 2011. Folkhögskola allmän kurs Folkhögskola särskild kurs Antal studerande 11 000 17 000 Majoriteten av de studerande inom komvux samt folkhögskolornas allmänna och särskilda kurser befann sig i åldersspannet 17 29 år, alltså personer som kan benämnas som unga vuxna. Ungefär var femte studerande på folkhögskola uppger att de har någon form av funktionsnedsättning. Motsvarande statistik finns inte att tillgå inom komvux. Socialstyrelsen tog 2007 emellertid fram en rapport som visade att av personer med funktionsnedsättning i åldrarna 20 29 år hade hälften enbart grundskoleutbildning. Motsvarande andel för hela Sveriges befolkning i samma ålder var en tiondel. Samma statistik anger att ungefär en tredjedel av totalbefolkningens unga vuxna hade en eftergymnasial utbildning, medan motsvarande andel för unga vuxna med funktionsnedsättning var mindre än en tiondel. 7 Bristande tillgänglighet Utredningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå framhåller att många brister som tidigare påpekats fortfarande kvarstår inom komvux. En sådan är anpassning av undervisningen och adekvat stöd till de studerande, något som kan leda till sämre tillgänglighet inom utbildningen. Studier på komvux håller en snabb takt och kräver ofta en hög grad av självständighet, särskilt när det handlar om distansstudier. Inom gymnasieskolan är en orsak till studieavbrott otillräckligt stöd. 8 Inom komvux avbröt 2011 drygt var sjätte studerande sin kurs. 7 Socialstyrelsen, Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning (2010). 8 Unga klandrar sig själva, Lärarnas Nyheter 130214 och Skolan sviker eleverna, Curie 130402. En väg till fortsatta studier och arbete. 9
För en majoritet av de som avbryter sina studier känner man inte till orsaken till avbrottet. 9 En mindre studie anger dock bristande stöd som en av de vanligaste orsakerna till studieavbrott inom komvux på grundläggande nivå. 10 Det finns dessutom tecken som tyder på att studerande väljer snabba kurser eller distanskurser för att det inte ska bli lika märkbart att de saknar nödvändiga förkunskaper. 11 Även om de studerande senare återupptar sina studier gör avbrott att utbildningen generellt förlängs, vilket i sin tur ger finansieringsproblem. 12 Överhuvudtaget framstår nuvarande reglemente för studiefinansiering som ett stort hinder för vissa vuxenstuderandes möjligheter att genomföra sin utbildning. 13 Villkoren för studiemedel gör att studerande läser fler kurser eller i en högre studietakt än de egentligen klarar av. 14 Samtidigt tycks lägre studietakt vara den absolut vanligaste anpassningen som görs för studerande i behov av stöd, en åtgärd som även den förlänger studietiden. 15 Vissa av de förutsättningar (självständiga studier och hög studietakt) som gör att elever i behov av stöd inte lyckas i grund- och gymnasieskola återfinns alltså i minst lika hög utsträckning inom komvux. För vissa studerande blir folkhögskolan därmed enda alternativet, där deltagarna själva anger att det finns bättre möjligheter till anpassningar. Vissa deltagare säger att de skulle ha studerat på komvux istället för folkhögskola om de kunnat. 16 Vägledning och individuell studieplan viktiga element Två faktorer framhålls ofta som avgörande för komvuxstuderandes möjligheter att nå målet med sina studier: möjligheter till vägledning och den individuella studieplanen. Komvux erbjuder en stor flexibilitet för att studierna exempelvis ska kunna kombineras med arbete eller andra studier, vilket får till följd att den studerande kan behöva mycket hjälp för att utforma en optimal utbildningsgång. 17 9 Skolverket, Redovisning av uppdrag om avbrott i vuxenutbildningen (2012), Skolverket, Beskrivande data 2012: Förskola, skola och vuxenutbildning (2013), Skolinspektionen, Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin vuxenutbildning (2009) och Skolinspektionen, Grundläggande vuxenutbildning: En granskning av uppföljning och anpassning av utbildningen (2012). 10 SOU 2013:20, Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå en översyn för ökad individanpassning och effektivitet (2013). 11 Skolverket, Redovisning av uppdrag att analysera orsaker till låg måluppfyllelse i Matematik A och B i den kommunala vuxenutbildningen (2012). 12 Skolverket, Redovisning av uppdrag om avbrott i vuxenutbildningen (2012) och Lisbeth Eriksson, Vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning (2011). 13 Lisbeth Eriksson (2011)., SOU 2013:20 (2013) och Skolinspektionen, Grundläggande vuxenutbildning (2012). 14 Skolverket, Redovisning av uppdrag att analysera orsaker (2012). 15 SOU 2013:20 (2013). 16 Folkbildningsrådet, Folkhögskoledeltagarundersökning 2010: Folkbildning för alla? (2011) och SPSM, Utbildning för vuxna: Ett myndighetsgemensamt projekt 2009 (2009) 17 Skolverket, Kommunal vuxenutbildning (2012), Skolinspektionen, Grundläggande vuxenutbildning (2012), SOU 2013:20 (2013), Prop 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (2010), Skolverket, Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering (2009), Skolverket, Vuxenutbildning i förändring: Inför reformerna 2012 (2010) och Läroplan för vuxenutbildningen 2012 (2012). 10 En väg till fortsatta studier och arbete.
Denna utbildningsgång ska sedan formuleras i en individuell studieplan och dokumentet ska utgöra ett stöd för både den studerande och utbildningsansvariga, bland annat när utbildningens resultat ska följas upp. I både vägledning och vid formulering av studieplanen blir det naturligtvis viktigt att kartlägga vilka eventuella stödbehov den studerande har och tidigt fundera på hur utbildningen skulle kunna anpassas utifrån dessa. 18 Processen ställer stora krav på både studie- och yrkesvägledare samt lärare inom komvux. 19 I många fall blir tyvärr den individuella studieplanen inte det stöd och verktyg som är syftet med dokumentet, ibland har de studerande inte ens sett sin egen plan. 20 I sin nuvarande utformning inkluderas varken stödbehov eller eventuella stödåtgärder i den individuella studieplanen. Detta måste alltså dokumenteras på annat sätt. Skollagen kräver att den vuxenstuderande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och statuerar samtidigt att bestämmelserna om särskilt stöd inte gäller för skolväsendet för vuxna. I propositionen Den nya skollagen anges att formuleringen om förutsättningar inte ska tas som intäkt för att neka exempelvis studerande med läs- och skrivsvårigheter tillträde till utbildning. Utredningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå noterar emellertid att den nuvarande skollagen i praktiken ger upphov till olika tolkningar av vilken rätt till stöd de studerande egentligen har. Ibland är det inte säkert att de utbildningsansvariga är medvetna om att de studerande behöver stöd. 21 När stödbehov väl har identifierats saknar man ibland kompetens (både specialpedagogisk och generell) och inte sällan anpassade läromedel. 22 Åtgärder för studerande med behov av stöd tar ofta formen av en lägre studietakt, vilket på grund av Centrala studiestödsnämndens reglemente får återverkningar på den studerandes ekonomi och möjligheter att fullfölja utbildningen. Det som i de senaste årens olika undersökningar emellertid framstår som det största problemet med möjligheter till stöd inom komvux är bristen på likvärdighet. Olika kommuner har olika förutsättningar att tillgodose stödbehov, både med avseende på resurser, vilken tolkning man gör av skollagen och politiska prioriteringar. 23 18 Skolinspektionen, Svenskundervisning för invandrare (sfi) en granskning av hur utbildningen formas efter deltagarnas förutsättningar och mål (2010) och Skolinspektionen, Grundläggande vuxenutbildning (2012). 19 Skolinspektionen, Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin vuxenutbildning (2009) och Skolinspektionen, Grundläggande vuxenutbildning (2012). 20 Skolinspektionen, Grundläggande vuxenutbildning (2012). 21 SOU 2013:20 (2013), Skolinspektionen (2010) och Skolinspektionen, Vuxenutbildning i anstalt (2012). 22 SOU 2013:20 (2013), Skolinspektionen, Grundläggande vuxenutbildning (2012) och Skolverket, Redovisning av uppdrag att analysera orsaker (2012). 23 Lisbeth Eriksson (2011), SOU 2013:20 (2013), Skolinspektionen, Grundläggande vuxenutbildning (2012) och Skolverket, Kommunal vuxenutbildning (2012). En väg till fortsatta studier och arbete. 11
Bristande stöd Handikappförbunden tog år 2003, inom ramen för Projekt Vuxenutbildning för alla, fram en Lathund för tillgänglig vuxenutbildning. I rapporten delas tillgängligheten in i fyra områden: fysisk, kommunikativ, informativ och psykosocial tillgänglighet. Trots att tio år förflutit från det att lathunden publicerades visar senare undersökningar att frågeställningarna och rekommendationerna fortfarande är giltiga. Linköpings universitet genomförde på uppdrag av Specialpedagogiska skolmyndigheten studien Vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning under åren 2010 2012. I studien skattar hälften av 59 svarande aktörer inom komvux att deras utbildning är tillgänglig i stor eller relativt stor utsträckning. Den tillgänglighetsindelning som användes i detta fall var fysisk, pedagogisk, informativ och social. De flesta bedömer att den fysiska tillgängligheten är stor medan den pedagogiska tillgängligheten är mer problematisk. Områdena social och informativ tillgänglighet har respondenterna svårare att förhålla sig till. Den pedagogiska tillgängligheten varierar stort mellan de olika utbildningsanordnarna och många menar att det pedagogiska stödet behöver utvecklas genom exempelvis fler specialpedagoger och en utbyggd studie- och yrkesvägledning. Studien stödjer antagandet från andra rapporter att den generella lösningen på ett pedagogiskt stödbehov idag förefaller vara individuellt anpassade studier med en lägre studietakt. Möjligheter till tillgänglighet är stora Samma mönster uppvisas i den kännedomsundersökning som Specialpedagogiska skolmyndigheten genomförde våren 2012. 24 Undersökningen visar att hela 82 procent av de tillfrågade rektorerna inom komvux anser att deras utbildning helt klart är tillgänglig för studerande med funktionsnedsättning utifrån den fysiska miljön. 57 procent skattar att deras utbildning för studerande med funktionsnedsättning helt klart är tillgänglig utifrån den enskildes lärande. När det gäller val av pedagogik för utbildningen anser bara 42 procent att deras utbildning helt klart är tillgänglig. I kännedomsundersökningen tillfrågades rektorerna också om hur de ser på möjligheterna att göra utbildningen tillgänglig. På denna fråga svarar 79 procent att det helt klart finns möjlighet att göra utbildningen tillgänglig utifrån den enskildes lärande, hela 95 procent anser att det finns möjlighet utifrån fysisk miljö medan enbart 56 procent anser att det finns möjlighet utifrån val av pedagogik. När det gäller orsakerna till att utbildningen inte kan göras tillgänglig utifrån den enskildes lärande framför 15 procent av rektorerna att det beror på bristande resurser. Motsvarande svar för tillgänglighet utifrån val av pedagogik är att 26 procent av rektorerna anser att det beror på bristande resurser, 13 procent på bristande kompetens medan hela 15 procent inte vet vad det beror på. 24 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kännedom om Specialpedagogiska skolmyndigheten: En undersökning bland tjänstemän och rektorer, våren 2012 (2012). 12 En väg till fortsatta studier och arbete.
Analys och förslag Specialpedagogiska skolmyndigheten menar att den stora utmaningen för en tillgänglig vuxenutbildning framförallt ligger i faktorer som pedagogisk och social tillgänglighet. En del av denna otillgänglighet utgörs av att det i olika avseenden saknas stöd till studerande med funktionsnedsättning. Myndigheten har goda möjligheter att erbjuda kompetens som gör huvudmannen mer tillgänglig och bättre rustad för att ge stöd. För att öka kännedomen om denna kompetens har myndigheten förstärkt systematiken i den regelbundna samverkan med huvudmän för skolväsendet för vuxna. Myndigheten har också inlett samarbete med förbundet ViS Vuxenutbildning i Samverkan samt ingår i olika nätverk för att höja kompetensen på folkhögskolor om stöd till studerande i behov av detta. För att avhjälpa de kompetensbrister som påpekats i flera tidigare undersökningar av skolväsendet för vuxna har myndigheten särskilt identifierat två områden där det finns ett behov av utökat stöd: kunskapsspridning och kompetensutveckling. Inom ramen för kunskapsspridning arbetar myndigheten med att förnya och komplettera skriftserien Att göra studiesituationen tillgänglig som vänder sig till utbildningsanordnare inom vuxenutbildning. Inom ramen för kompetensutveckling planeras kurser inom bland annat områdena läs- och skrivsvårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilka vänder sig specifikt till pedagoger inom skolväsendet för vuxna. I ett regionalt pilotprojekt riktar sig myndigheten till pedagoger inom kriminalvården med motsvarande distansutbildning. En annan prioriterad målgrupp för myndighetens kompetensutvecklingsinsatser är studie- och yrkesvägledarna (SYV), vilka har en strategiskt viktig roll då det gäller att göra studiesituationen tillgänglig för studerande med funktionsnedsättningar. Syftet för dessa kompetensutvecklingsinsatser är att ge studie- och yrkesvägledarna ökade kunskaper om funktionsnedsättningar och eventuella pedagogiska konsekvenser. Ännu en förbättring inom myndighetens arbete mot skolväsendet för vuxna är att skolhuvudmän från och med 2013 kommer att kunna söka SIS-medel (bidrag för Särskilda insatser på Skolområdet) till utvecklingsprojekt för att förbättra lärmiljön och öka delaktigheten för studerande med funktionsnedsättning. Huvudsakligt fokus för följande genomgång har varit komvux men Specialpedagogiska skolmyndigheten ger också stöd i olika former till vuxenutbildning i folkbildningens regi. Myndigheten fördelar ett antal statsbidrag som riktar sig till folkhögskolor, bland annat för att bekosta stödperson till deltagare med olika funktionsnedsättningar. Trots ökad uppmärksamhet för vuxenutbildningen saknas fortfarande kunskap om hur studiesituationen ser ut för studerande med en funktionsnedsättning. För att ytterligare kartlägga stödbehovet inom vuxenutbildningen kommer myndigheten därför att genomföra en brukarundersökning under 2013 2014. Tidigare undersökningar visar att avsaknaden av reglering kring särskilt stöd inom skolväsendet för vuxna resulterar i att detta stöd inte sällan blir En väg till fortsatta studier och arbete. 13
14 En väg till fortsatta studier och arbete. avhängigt huvudmannens tolkningar, resurser och prioriteringar, snarare än de studerandes behov. Myndigheten konstaterar att en förstärkning av även vuxenstuderandes rätt till särskilt stöd inom skollagen skulle göra tolkningsutrymmet mindre för enskilda huvudmän. I de fall stöd ges visar undersökningar att den lösning som tillhandahålls ofta handlar om att låta de studerande läsa i en lägre studietakt. Denna lösning blir dock problematisk i ett tillgänglighetsperspektiv på grund av nuvarande reglemente för studiestöd. Konsekvensen blir att studerande i behov av stöd inte har råd att avsluta sin utbildning eller väljer bort vissa delar av vuxenutbildningen. Specialpedagogiska skolmyndigheten menar att reglementet för studiestöd inom vuxenutbildningen bör ses över för att tillåta en lägre studietakt. Mycket tyder på att folkbildningens vuxenutbildning är bättre på att möta pedagogiska och sociala tillgänglighetsfaktorer. Detta innebär att folkhögskolorna har en inom vuxenutbildningen jämförelsevis hög andel studerande med funktionsnedsättning. I nuläget kan folkhögskolor endast ta del av Specialpedagogiska skolmyndighetens stöd i form av ansökan om statsbidrag. Myndigheten anser att dess utbud av specialpedagogiskt stöd också borde kunna erbjudas till folkhögskolor. Specialpedagogiska skolmyndighetens besitter en unik position och kompetens inom det specialpedagogiska området. Myndighetens fortsatta insatser inom och stöd till vuxenutbildningen kommer att innebära en ökad tillgänglighet för studerande med funktionsnedsättning. De ovan nämnda förslagen till förändringar skulle ytterligare stärka tillgängligheten för studerande i behov av stöd.
Referenser Eriksson, Lisbeth (2011). Vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning. Bilaga till Likvärdig utbildning för vuxna med funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Dnr ALL 2010/586. Folkbildningsrådet (2011). Folkhögskoledeltagarundersökning 2010: Folkbildning för alla? Läroplan för vuxenutbildningen 2012 (2012). Handikappförbundens samarbetsorgan (2003). Lathund för tillgänglig vuxenutbildning. Osäkra övergångar. Forskningsprojekt vid Umeå universitet 2010 2013. http://www.edusci.umu.se/forskning/ungas-utbildning-karriarutvecklingoch-valfard/pagaende-forskningsprojekt-ukv/osakra-overgangar/. (130523) Prop 2009/10:165 (2010). Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Sveriges kommuner och landsting (2012). Motverka studieavbrott. Skolan sviker eleverna, Curie 130402. Skolinspektionen (2009). Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin vuxenutbildning. Skolinspektionen (2010). Svenskundervisning för invandrare (sfi) en granskning av hur utbildningen formas efter deltagarnas förutsättningar och mål. Skolinspektionen (2012). Grundläggande vuxenutbildning: En granskning av uppföljning och anpassning av utbildningen. Skolinspektionen (2012). Vuxenutbildning i anstalt: En kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning. Skolverket (2009). Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering. Skolverket (2010), Vuxenutbildning i förändring: Inför reformerna 2012. Skolverket (2012). Redovisning av uppdrag att analysera orsaker till låg måluppfyllelse i Matematik A och B i den kommunala vuxenutbildningen. Skolverket (2012). Redovisning av uppdrag om avbrott i vuxenutbildningen. En väg till fortsatta studier och arbete. 15
Skolverket (2013). Beskrivande data 2012: Förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverket (2013). Redovisning av uppdrag att vidareutveckla uppföljningen av ungas levnadsvillkor. Socialstyrelsen, Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning (2010). Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet (2013). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2013. SOU 2013:20 (2013). Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå en översyn för ökad individanpassning och effektivitet. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009). Utbildning för vuxna: Ett myndighetsgemensamt projekt 2009. Dnr ALL 2009/498. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Kännedom om Specialpedagogiska skolmyndigheten: En undersökning bland tjänstemän och rektorer, våren 2012. Dnr ALL 2012/915. Unga klandrar sig själva, Lärarnas Nyheter 130214. 16 En väg till fortsatta studier och arbete.
En väg till fortsatta studier och arbete. 17
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. Läs mer på vår webbplats www.spsm.se. ISBN: 978-91-28-00449-7 (pdf) Best. nr: 00449 18 En väg till fortsatta studier och arbete. www.spsm.se