Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige



Relevanta dokument
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2011 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Sepsis/septisk chock 2017 Sverige

Årsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018

Årsrapport från kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock 2008 Sverige

Tänk Sepsis - Tid är liv!

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Förvaltning av 48-72

Rapport från Pneumoniregistret 2017

Patientsäkerhetsberättelse

SEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala

MOBIL DOKTOR 1 januari december 2007 vardagar i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11

Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013

Granskning av akutmottagningarna

Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal

Patientsäkerhetsberättelse CityAkuten i Praktikertjänst AB

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Verksamhetsrapport 2001

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Minnesanteckningar från den Palliativa resan.

PROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund,

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården

Vårdbegäran Protokoll

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

/(\ inspektionen för vård och omsorg

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg PaN V Katarina Eveland

Svar på Arbetsmiljöverkets föreläggande ISM

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Projektplan kvalitetsregister

Kvartalsrapport till

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE. CityAkuten i Praktikertjänst AB. År 2013

Öppet spår alla vinner i långa loppet

Rapport från Pneumoniregistret 2014

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering

Randare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012

Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Manual för att registrera i Kvalitetsregister PsykosR

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Kvalitetsbokslut 2013

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Avtal mellan organisationerna:

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut. Varför och Hur?

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Kvalitetsbokslut Onkologiska kliniken Sörmland

Årsrapport Köpt vård Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

Rapport från Pneumoniregistret 2015

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

MAS Riktlinje för logghantering gällande hälso- och sjukvårdsjournaler

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

Förskola - Gillberga förskola. Enkätresultat för Förskolan Barn 2015

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

STEMI_akutmott_jourtid Upprättare Datum Sidnr Bertil Olsson (5) Thomas Pettersson 1.0

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Kvalitetsbokslut 2013

Patientsäkerhetsberättelse

Införande av Nationell modell för Frisktandvård i Gotlands Kommun

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Årsrapport för Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Missiv. Resultatet av g-anskningen redovisas i bifogad granskningsrapport.

Patientnära analyser en introduktion

LATHUND PA-WEBBEN KOMPETENSSÖKNING. Version Sida 1 av 7

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Transkript:

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret registrerar vi patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som hamnar på IVA inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus. Vi vet att tiden till identifiering och behandling av dessa sjukdomstillstånd är avgörande för prognosen. Det är alltså viktigt att studera hur handläggningen har gått till redan i ambulans men framförallt på akutmottagningen. Infektionsläkarnas programgrupp för sepsis har satt upp nationella kvalitetsmål för dessa patienters handläggning. Kvalitetsmål för 2014; 1. Andningsfrekvens ska vara kontrollerad vid ankomst till sjukhuset. 2. Laktat ska vara kontrollerat inom 60 minuter efter ankomst till sjukhuset. 3. Adekvat intravenös antibiotika ska vara givet inom 60 minuter efter ankomst till sjukhuset. Vi bör se till så att vi når dessa kvalitetsmål och genom sepsisregistret får vi svar på hur bra vi lyckats. Vi har valt att i ett första skede enbart inkludera de sepsispatienter som hamnar på IVA inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus i registret. Avgörande för utgången är ofta att rätt behandling getts i rätt tid redan innan patienten hamnar på IVA. Vi är medvetna om att många fall av svår sepsis vårdas på andra avdelningar på sjukhusen, framförallt på infektions-avdelningar. Registrering Från 1/1 31/12 2014 har hittills 394 fall registrerats i landet, noterat 2015-04-22. Det är färre fall jämfört med 2013. Alla kliniker har inte rapporterat in fall. Tyvärr saknas uppgift från en del större kliniker. För att få bättre följsamhet i registreringen har vi rekommenderat verksamhetscheferna att utse en ansvarig läkare som ett par gånger/år registrerar fallen. Man bör samarbeta med IVA så att alla aktuella fall hittas. Resultat För kvalitetsmålen visas nu även resultat klinikvis. Det är det sammanlagda resultatet för 2013 och 2014 som presenteras klinikvis. Man får ta i beaktande att en del kliniker registrerar få fall. Det har skett en förbättring i kontroll av andningsfrekvens för varje år. För 2014 saknades registrering av andningsfrekvens vid ankomst till sjukhus hos 13 % av patienterna (53/394). Då de flesta sjukhus numer har triage system där kontroll av andningsfrekvens ingår bör vi kunna nå målet att det ska finnas kontroll av andningsfrekvens hos 100 % av patienterna. Det finns en variation i resultaten mellan klinikerna där ett antal kliniker ligger nära kvalitetsmålet på 100 % registreringar. Även för kontroll av laktat har det skett en förbättring för varje år. Vi saknar kontroll av laktat hos 11 % av patienterna (42/394) vid ankomst till sjukhus 2014. Det är en förbättring jämfört med 2013 då det saknades uppgift om initial laktatkontroll hos 25 % av patienterna. Även här föreligger en spridning mellan klinikerna där en del återigen ligger nära kvalitetsmålet på 100 % men där vissa inte uppvisar lika fina resultat. Det kan dock finnas en viss osäkerhet i registeringen då målet är att laktat ska kontrolleras inom 60 minuter efter ankomst till sjukhus oavsett var patienten befinner sig då. En del kliniker kan ha uppfattat att kontrollen måste ske på akutmottagningen enbart även om kontrollen görs inom 60 minuter till exempel inne på IVA. Tid till första antibiotikados tar fortfarande för lång tid. Bara 36 % (142/394) av patienterna fick första antibiotikados inom 60 minuter. Det är likvärdigt med 2013 då 37 % fick första dos inom 60 minuter. Målet är att 100 % av patienterna ska få antibiotika inom 60 minuter. Ett realistiskt delmål är att 80 % av patienterna får antibiotika inom 60 minuter. För de klinker som ligger bäst till under 2013-2014 får mer än 60 % av patienterna första antibiotikados inom 60 minuter. En rapport visar också hur klinikerna når upp till samtliga tre kvalitetsmål. En så kallad sepsis bundle. Även här bör man väga in hur många fall man registrerar. För åren 2013-2014 lyckades infektionskliniken i Skövde bäst där 60 % av patienterna uppfyllde alla tre kvalitetsmålen: kontroll av andningsfrekvens vid ankomst till sjukhus, laktatkontroll inom 60 minuter efter ankomst samt första antibiotikados inom 60 minuter! För Sverige totalt var siffran 30% baserat på 889 patientfall 2013-2014. Sammanfattning Sepsisregistret är av stort värde då vi här registrerar handläggningen av en icke ovanlig patientgrupp med hög dödlighet och där vi ser en klar förbättringspotential. Den önskade handläggningen av dessa patienter gäller även för övrigt svårt sjuka infektionspatienter. En ansvarig läkare på infektionskliniken som registrerar fallen kan göra att följsamhet att fylla i registret blir bättre. Att resultaten nu presenteras klinikvis kan förhoppningsvis sporra till ytterligare förbättring. Förbättringsmöjligheter Det är viktigt att återkoppla resultaten från sepsisregistret till kollegor på den egna infektionskliniken samt till personal och ansvariga chefer på akutmottagningen. Man kan med fördel jämföra sina egna resultat över tid men också jämföra sig med andra kliniker med en målsättning att ständigt förbättra sina resultat. Då de flesta sjukhus nu har triage på akutmottagning kommer uppgift om kontroll av andningsfrekvens att finnas tillgänglig vid initial bedömning. Många sjukhus inför också automatisk laktatkontroll när man tar provpaket på akutmottagningen. De flesta av de patienter som hamnar på IVA inom 24 timmar med svår sepsis eller septisk chock NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR INFEKTIONSSJUKDOMAR 29

kommer att få hög prioritet vid triagering. Vid ett av det mest använda triage systemen, RETTS(Rapid Emergency Triage and Treatment System) får patienterna en färg efter tolkning av symptom och vitala parametrar. Triage påbörjas redan i ambulans. Den högst prioriterade patienten får röd färg och sedan följer orange, gul, grön och blå. De flesta av de patienter som registreras i sepsis registret får färgen orange eller röd. Många har också ett högt laktat vilket kan ge en signal att tillståndet är allvarligt. En stor utmaning är att få all personal att förstå att många av de patienter som triageras som RÖD eller ORANGE eller som har ett högt laktat mycket väl kan ha en svår sepsis även i frånvaro av feber! Ska vi kunna förbättra målet att betydligt fler patienter ska få första antibiotikados inom 60 minuter behövs en medvetenhet om att sepsispatienten är vanligt förekommande på akutmottagningarna och att vi måste betrakta svår sepsis och septisk chock som ett medicinskt katastroftillstånd och arbeta upp sepsislarm, checklistor där man sätter upp tidsmål, till exempel första antibiotikados inom 60 minuter efter ankomst till sjukhus. Mortaliteten ökar med 8 % för varje timmes fördröjning av första antibiotikados vid septisk chock. För akutmottagningen bör man erbjuda utbildning för både sköterskor och läkare om handläggning av svår sepsis. AT och ST-läkare och vid förekommande fall Akutläkare är särskilt viktiga grupper att nå fram till. För att påskynda handläggningen kan man införa sepsislarm där infektionsläkare och narkosläkare tillkallas för en snabb gemensam bedömning av en patient med svår sepsis. Man kan också införa att laktat tas som rutinprov på akutmottagningen. En viktig lärdom är att svår sepsis är en mycket vanlig bakomliggande orsak till utfall i vitala parametrar på akuten men även på vårdavdelningar. 2015-06-26 Jesper Svefors Täckningsgraden 2014 (noterat 2015-04-22). Det saknas uppgift om registrering från Danderyd, Karolinska/Huddinge, Karolinska/Solna, Karlstad, S:t Göran, Trollhättan, Visby och Östersund. 30 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR INFEKTIONSSJUKDOMAR

Triagering sker redan i ambulans. Hög andningsfrekvens är vanligt vid svår sepsis. 2013-2014. Kontroll av andningsfrekvens på akuten. Stapeln till vänster, blå visar antal kontrollerade och stapeln till höger, gul antal ej kontrollerade. Kontroll av andningsfrekvens på akutmottagning ska kontrolleras på alla patienter. Det ingår numer i de triagesystem som finns på många akutmottagningar. Hög andningsfrekvens är ett vanligt och tidigt tecken vid svår sepsis. NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR INFEKTIONSSJUKDOMAR 31

Det är vanligt med hög andningsfrekvens på akutmottagningen. Det saknas uppgift om andningsfrekvens hos 13 % av patienterna 2014. 2013 saknades uppgift om andningsfrekvens hos 17 % av patienterna. Det saknas uppgift om andningsfrekvens hos 13 % av patienterna på akutmottagning 2014. Det är en förbättring jämfört med 2010 då uppgift om andningsfrekvens saknades hos 23 % av patienterna. Andningsfrekvenskontroll ingår i triage-systemen på akutmottagningarna. 32 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR INFEKTIONSSJUKDOMAR

Laktatkontroll på akutmottagning 2013-2014, patientantal. Den vänstra stapeln, blå visar antal kontrollerade och den högra, gul antal ej kontrollerade). Laktat ska kontrolleras på alla patienter inom 60 minuter vid misstanke om svår sepsis. Man bör införa en rutin där laktat tas i samband med blodprovstagning. Ett förhöjt laktat är vanligt vid svår sepsis och föregår många gånger hypotension. Det är vanligt med laktatnivå > 4. Det saknas laktatkontroll hos 11 % av patienterna 2014. 2013 saknades uppgift om laktat hos 25 % av patienterna. NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR INFEKTIONSSJUKDOMAR 33

Det saknas ett laktatvärde hos 11 % av patienterna 2014. Det är en stor förbättring jämfört med 2010 då det saknades laktatkontroll hos 45 % av patienterna. För varje klinik visas antal registrerade fall med den högra stapeln, gul under 2013-2014 och den vänstra stapeln, blå visar antal fall som fått antibiotika inom 60 minuter efter ankomst. Ett realistiskt delmål är att 80 % av patienterna ska få antibiotika inom 60 minuter. 34 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR INFEKTIONSSJUKDOMAR

36 % får första antibiotikados inom 60 minuter 2014. Det är likvärdigt med 2013 då 37 % fick antibiotika inom 60 minuter. 36 % av patienterna får första antibiotikados inom 60 minuter efter ankomst till sjukhus 2014. En ökning jämfört med 2010 då bara 29 % fick första dos inom 60 minuter. Uppgift om tid till första antibiotikados saknades hos 11 % 2014 och det är en förbättring jämfört md 2010 då uppgift saknades hos 19 % av patienterna. NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR INFEKTIONSSJUKDOMAR 35

Rapporten visar utfall för hur många procent av respektive kliniks antal fall som uppfyller tre kvalitetsmål under 2013-2014: kontroll av andningsfrekvens vid ankomst till sjukhus, laktatkontroll inom 60 minuter efter ankomst samt första antibiotikados inom 60 minuter. Antal fall/klinik visas inom parentes. Som referens finns till höger Sverige totalt där 30 % av patienterna(n=889) uppfyllde de tre kvalitetsmålen 2013-2014. Användningen av Tazocin ökade från 25 % 2013 till 42 % 2014. Samtidigt minskade användningen av Cefalosporin från 45 % 2013 till 33 % 2014. Något färre patienter fick en initial Aminoglykosiddos 2014 jämfört med 2013. 36 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR INFEKTIONSSJUKDOMAR

Andel E.coli ökade 2014 jämfört med 2013. Det var färre luftvägsinfektioner registrerade 2014 jämfört med 2013. NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR INFEKTIONSSJUKDOMAR 37

Likvärdig ålderssammansättning åren 2013 och 2014. 38 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR INFEKTIONSSJUKDOMAR