Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar



Relevanta dokument
Arbetsmodell KUST Kurser Under ST. Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare

Förslag till kursämnesbeskrivningar

Svensk Kirurgisk Förening

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Vad tänker du på när du ser ordet examination?

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

Bilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter

Remissvar: Förslag på kursämnen, Dnr /2013

Stöd vid förskrivning av hjälpmedel. Jeanette Adolfsson och Karin Thorheim

Bilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Läkarnas ST - vad krävs?

Kursämne för delmål c11

7. Område 2. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 9. Akuta förgiftningar Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

6. Område 1. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 6. Juridik eller Etik eller Hälsoekonomi eller Organisation

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Anteckningar, Anestesi

Individuell planering av tjänstgöring

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Nytt i nynya ST (2015:8)

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet

Utbildningsdagar erfarenhet forskning

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen Stockholm. Specialistkompetens i

Innehållsförteckning. Företagsanpassade uppdrag

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med EMF och MRsäkerhet

Granskning och certifiering av kurser inom njurmedicin, Svensk Njurmedicinsk Förening. Postgraduateutbildning för specialister i njurmedicin

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

Synpunkter från SILF/SPUK

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

*För examensarbeten som skrivs inom ämnena engelska / moderna språk ska examensarbetet skrivas på målspråk

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Information om praktisk tjänstgöring för biomedicinska analytiker med utbildning utanför EU och EES

[Titel på arbetsplan]

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Information om praktisk tjänstgöring för fysioterapeuter med utbildning utanför EU och EES

Riktlinjer gällande kursplaner inom lärarprogrammen

Rutin för specialiseringstjänstgöringen för läkare i Region Norrbotten

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Nya bestämmelser om läkarnas ST

ST- Utbildningskontrakt

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

Appendix. A. Verksamheten

Kursämnen för Beroendemedicin

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Del 3: Checklista för inspektion

SOSFS 2012:8. Bilaga 1. ANSÖKAN om specialistkompetens. Socialstyrelsen STOCKHOLM. Återställ formulär. Personuppgifter

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy

Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring.

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Transkript:

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Rebecka Strandberg Karina Kight 2013-12-12

Presentation och bakgrund 2

Bakgrund 3

Kursämnen under ST ett utvecklingsarbete Syftet är att skapa en struktur för kurser under ST som gör utbudet av kurser mer behovsstyrt både vad gäller innehåll och antal kursplatser. Målet är att tydliggöra mål och kvalitetskrav för kurser under ST. Metoden är att tillsammans med experter från samtliga specialiteter tydliggöra och beskriva vilka kompetenser ST-läkare bör utveckla i kursform. Detta görs genom att utveckla Kursämnesbeskrivningar med tydligt formulerade kompetensmål. 4

Kursämne definition och användningsområde Ett kursämne är ett ämne i vilket det är lämpligt att ge kurs eller kurser. Kursämnena ska tillsammans ringa in och beskriva den kompetens som STläkare förväntas förvärva i kursform. Kursämnena ska fungera som komplement till föreskriften och som stöd till de olika aktörer som involveras i läkarnas ST. 5

Önskade effekter av kursämnen: Tydliggöra mål och kvalitetskrav på kurser för både kursarrangörer och kursdeltagare. Öka möjligheten för ST-läkare att gå rätt kurs vid rätt tillfälle. Att kursarrangörer upplever tydliga förväntningar på kursers kvalitet och genomförande från Socialstyrelsen vid upphandling. Att ST-läkare, arbetsgivare och kursgivare upplever att kursutbudet är ändamålsenligt och tillgängligt. 6

Arbetsmetod och upplägg Förslag på kursämnen från respektive expertgrupp, dvs specialitet. Varje kursämne specificeras i en kursämnesbeskrivning. Kursämnena utvecklas i workshopform med experter från respektive specialitet. Tillsammans ska vi identifiera och beskriva vilken kompetens ST-läkare bör utveckla i kursform. Workshop 1 Gruppen identifierar vilken kompetens STläkare inom den aktuella specialiteten bör utveckla i kursform och formulera denna som kursämnen. Gruppen specificerar kursämnen i termer av konkreta kompetensmål. Hemuppgift Varje expert tar ansvar för ett antal kursämnen och utarbetar förslag på kompetensmål mm. Förslagen skickas på remiss till samtliga deltagare i expertgruppen. Workshop 2 Gruppens förslag på kursämnen och kursämnesbeskrivningar färdigställs. Avslutningsvis görs en helhetsbedömning av resultatet och hur detta svarar mot föreskriftens delmål. Särskilt läkemedelsinriktade kompetensmål och breda kursämnen identifieras. Vi kommer att använda pedagogiska verktyg för att konkret beskriva vilken kompetens STläkaren ska utveckla i kursform. 7

Vad händer sedan? Workshop 1 Hemuppgift Workshop 2 Nästa steg Expertgruppernas förslag kvalitetsgranskas av Socialstyrelsen. Under 2014 kommer även gemensamma delmål och breda kursämnen att identifieras och beskrivas. 8

Roller Experternas roll: Expertgrupperna ska säkerställa att innehållet överensstämmer med målbeskrivningarna i föreskriften samt svarar mot: samhällets behov hälso- och sjukvårdens behov medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet Processledarnas roll: Att processleda arbetet och ge expertgrupperna verktyg och stöd att komma i mål med uppdraget. 9

Målsättning workshop Syfte: Konkret beskriva vilken kompetens ST-läkare inom allmänmedicin bör utveckla i kursform. Mål: Färdigställa expertgruppens förslag på kursämnen och kursämnesbeskrivningar. En helhetsbedömning av resultatet. Hur kursämnena svarar mot föreskriftens delmål. Särskilt läkemedelsinriktade kompetensmål identifieras. Breda kursämnen identifieras. 10

Agenda 09.00 12.00 Arbete med kursämnesbeskrivningar inkl. förmiddagsfika 12.15 12.45 Lunch 12.45 14.00 Arbete med kursämnesbeskrivningar 14.00 15.00 Analys av helheten och koppling mot delmål inkl. eftermiddagsfika 15.00 15.30 Summering och avslutning 11

Presentationsrunda? 1) Ditt namn och din roll 2) Nämn någonting som du tycker det är särskilt viktigt att vi processledare känner till om er specialitet 12

Pedagogiska verktyg för att ta fram kompetensmål 13

Vägen mot en kursämnesbeskrivning 1 Namn på kursämnet 2 3 4 5 6 Kompetensmål för kursämnet Syfte Rekommenderat eller övrigt kursämne När i utbildningen? Tidigt, mitten eller sent? Vilka delmål svarar kursämnet mot? Identifiera breda kursämnen och särskilt läkemedelsinriktade kompetensmål Ett färdigt förslag till kursämnesbeskrivning 14

Blooms taxonomi och taxonomitabell för design av utbildning I arbetet med att formulera kompetensmål använder vi oss av de pedagogiska redskapen Blooms taxonomi och taxonomitabell Dessa verktyg ger förutsättningar för en samstämmighet/röd tråd genom: Mål/förväntat utfall (ex. kompetensmål) Utbildningsaktivitet (ex. kurs) Uppföljning/bedömning 15

Att formulera kompetensmål Kompetensmålen formuleras med aktiva verb, dvs. verb som anger vad deltagaren förväntas kunna göra efter genomgången kurs/utbildningsaktivitet, exempelvis: kategorisera, tolka, namnge. De aktiva verben uttrycker även hur STläkaren ska kunna visa upp att han/hon exempelvis kan eller behärskar någonting. Det finns olika former av kompetens, dessa uttrycks i figuren (se figur) Se Blooms taxonomi 16

Metakognitiv kunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Faktakunskap - Lista - Beskriva - Namnge - Förklara - Sammanfatta - Exemplifiera - Klassificera - Använda - Implementera - Särskilja - Organisera - Jämföra - Kategorisera - Utvärdera - Bedöma - Kritisera - Designa - Producera - Generera Blooms reviderade taxonomitabell Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa (Andersson & Krathwohl, 2001) - Terminologi - Detaljer och delar - Klassificeringar och kategorier. - Principer och generaliseringar - Teorier, modeller och strukturer - Tekniker och metoder - Färdigheter och algoritmer - Kriterier för metoders tillämplighet - Strategier för kognition - Strategier för att kontrollera kognition - Strategier för olika kontexter/villkor Se Blooms taxonomitabell

Exempel på verb att använda Beskriva Analysera Problematisera Tillämpa Förutse Tolka Exemplifiera Bedöma Strukturera Organisera Redogöra för Kategorisera Diagnostisera Åtskilja Klassificera Integrera Värdera Jämföra Förklara Återge Identifiera Vad innebär det att ha kunskap om, ha kännedom om, behärska? 18

Exempel på kompetensmål Arbetsmaterial Beskriva noninvasiv och invasiv elektrofysiologisk undersökning Redogöra för elektrofysiologi och hjärtanatomi av betydelse för rytmbehandlande device. Värdera och prioritera mellan de olika metoderna arbetsprov, ekokardiografi, magnetresonanskamera (MR), datortomografi (CT) och nukleärmedicinsk bilddiagnostik. Anlägga aktuella perifera nervblockader och utföra ytlig procedursedering med bibehållen spontanandning. 19

Identifiera kompetens som bör utvecklas i kursform 20

Vilken kompetens bör en ST-läkare utveckla i kursform dvs på andra sätt än genom klinisk tjänstgöring? Här ska vi tänka fritt och utifrån behov!? Kontrollfrågor under arbetets gång: Är detta kompetens som ST-läkare bör utveckla i kursform? Är detta kompetens som läkaren ska ha som nybliven specialist? 21

Identifiera kursämnen 22

Hur kan den kompetens som ska utvecklas i kursform sorteras i ämnen? Gruppera den kompetens ni har identifierat i ämnesområden. Fungerar dessa som kursämnen? Ett kursämne är ett ämne i vilket det är lämpligt att ge kurs eller kurser. Det ska ringa in och beskriva ett kompetensområde.? 23

Lunch 12.15-12.45 24

Analys av helheten 25

Stämma av kursämnen mot delmål Delmål där kurs anges som lärmetod 1 Kursämnen 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 R Ö 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Delmål som ingår i kursämnen X - anger delmål som kursämnet svarar mot i stort utsträckning x - anger delmål som kursämnet svarar mot till del eller till viss del 26

Analys av helheten Finns det kursämnen för alla delmål där kurs anges som lärmetod?? Hur tänker ni när ni ser helheten? Tycker ni att kursämnena motsvarar delmålen på ett ändamålsenligt sätt? 27

Summering och avslutning 28