Wear it like a crown

1

Wear it like a crown En föreställning om att bära sina rädslor och misslyckanden med stolthet. Det här materialet är tänkt att fungera som inspiration till ett fortsatt arbete kring det ni sett och upplevt under föreställningen, med koppling till ett antal skolämnen. Som lärare/pedagog kan du gå direkt till det ämne du undervisar i eller bläddra igenom hela materialet och plocka det som intresserar just dig. Kanske är det någon övning som ni lärare kan arbeta tillsammans med? Låt gärna eleverna gå in på vår hemsida och läsa mer om Wear it like a crown och om alla som arbetar med och runtomkring föreställningen. Där finns även en bilaga kopplad till det här materialet med fördjupande texter kring nycirkus och kompletterande övningar. Kom ihåg att det är dina och elevernas egna tankar, reflektioner och nya kunskaper som är det primära och våra ambitioner med föreställningen, det sekundära. Trevlig läsning! David Eriksson, Foto Mattias Edwall 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 4 Sid 5 Sid 6-16 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 12-13 Sid 14 Sid 14-16 Sid 17-19 Sid 19 INLEDNING NYCIRKUS I SKOLAN Exempel på övningar KEMI BIOLOGI BILD SAMHÄLLSKUNSKAP MATEMATIK FYSIK SLÖJD HISTORIA SVENSKA & DRAMA MUSIK IDROTT & RÖRELSE TILDE BJÖRFORS / REGISSÖR OCH KONSTNÄRLIG LEDARE AVRUNDNING INNEHÅLL I BILAGA Finns att hämta hem från www.cirkor.se Cirkusens filosofi Dimensionerna bakom cirkusdisciplinerna Cirkusens historia, Cirkus Scenkonstens dyrbara krona Intervjuer med artisterna Fördjupning av övningar Extra övningar kopplade till föreställningen 3

INLEDNING Regissör/Cirkusdirektör Tilde Björfors säger såhär inför föreställningen: Jag intresserar mig för den ordning som finns i det okontrollerade och kaoset. Vi har byggt upp ett samhälle som är strukturerat i alla led från barnuppfostran till yrkesliv genom vänster hjärnhalvas mer logiska ordning och strukturer. Jag ser det som ett samhällsproblem. Det är livsviktigt att den högra hjärnhalvan får ta större plats. I hjärnan samlas impulser från våra sinnen syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Efter att vi bearbetat impulserna leder det till handlingar och reaktioner. Hjärnan består av storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan är uppdelad i två halvor. Den vänstra delen är den del som styr det logiska, analytiska tänkandet. Den högra delen är den del som styr vårt skapande och det känslomässiga. De båda hjärnhalvorna har delvis olika uppgifter även om de samarbetar mycket. Föreställningen och regiarbetet bygger på att det finns en logik även i den högra, en rörligare logik. En logik där känslor, sinnen, andra perspektiv och en alternativ process råder. Ett skapande kaos. 4

NYCIRKUS I SKOLAN I den här handledningen har ni möjlighet att koppla ihop ett skolämne med nycirkus. På Cirkus Cirkör arbetar vi kontinuerligt med Cirkus i skolämnena sedan ett antal år men nycirkusens plats i skolan är flera. Både som ett inspirerande inslag när eleverna får bli del av ett cirkussällskap som kommer på besök, eller som en aktivitet på idrottslektionen. Det finns få föreställningar om vad som är bra/dåligt eller rätt/fel inför att prova på nycirkusträning jämfört med t ex friidrott eller fotboll. Barn och ungdomar hittar ofta något lustfyllt som de har talang och färdighet för i nycirkusens många olika uttryckssätt och discipliner. Nycirkusdisciplinerna och det konstnärliga uttrycket är grunden till fysiska och estetiska lärprocesser, vilka tillsammans med teori skapar utrymme för ett bredare lärande. Cirkus Cirkör fyllde 15 år 2010 och har sedan starten mött över en miljon i publik och 300.000 barn och unga, lärare, skolledare och pedagoger i och utanför skolan. I Cirkus Cirkörs kursverksamhet tränar professionella cirkusartister parallellt med barn och vuxna, med eller utan funktionsnedsättning. I nycirkusträningen utvecklas många färdigheter som koordination och koncentration i jonglering, balans på lina och att utmana sina rädslor i akrobatik. Cirkus Cirkör erbjuder kurser på fritiden, prova-på-träning och lovkurser i hela Sverige. För skolan erbjuds skolföreställningar, nycirkus i skolan och fortbildningar för lärare. c/o Cirkus Cirkör var ett mångårigt samarbete mellan Cirkus Cirkörs sceniska och pedagogiska verksamheter och tre kommuner i Sverige. Projektets syfte var att utveckla kommunal verksamhet med hjälp av nycirkus, vilket gav 23 000 barn och ungdomar samt 500 vuxna gemensamma erfarenheter. Dessa erfarenheter har skapat och fortsätter att utveckla nya arbetssätt i skolan och förskolan, nya undervisningsmetoder i kärnämnen som naturvetenskap genom nycirkus. Erfarenheterna har dessutom utvecklat det pedagogiska arbetet med funktionsnedsatta och utbudet i Kulturskolan. 5

Exempel på övningar: KEMI Adrenalin, rädsla och parakrobatik 1. Låt eleverna blunda och tänka på en gång då de blev väldigt rädda. Fråga dem hur det kändes i kroppen? 2. Be dem öppna ögonen och låt dem sedan, i mindre grupper, tala om vad det var som gjorde dem rädda och hur det kändes. Diskutera: vad är det som händer i kroppen då vi blir rädda/glada/arga? Vilka ämnen påverkar oss och kan det bli fel någon gång? 3. Låt eleverna leta upp den kemiska formeln för adrenalin och se hur molekylen är uppbyggd. 4. Låt dem därefter bygga upp molekylen med sina kroppar, eller på något annat finurligt sätt. Om det blir flera grupper och molekyler så låt gärna dem visa för varandra. Syfte: koppla föreställningens tematik till sig själv och de kemiska processer som finns i våra kroppar samt låta den nya kunskapen sätta sig i kroppsminnet. Illustration: Fanny Senocq Ginsburg 6

BIOLOGI Hjärnan, jonglering och närvaro Övning 1 Låt eleverna läsa Tilde Björfors text om hjärnan under INLEDNING. Komplettera gärna med mer information kring höger och vänster hjärnhalva. Du måste här ha två bollar med olika färg. 1. Ställ hela gruppen i en ring. Låt bollen kastas runt i ringen enligt följande: Alla personer ska bara ha bollen en gång. Du ska komma ihåg vem du kastar bollen till och vem du får den av. När alla har haft bollen en gång så kastar man den en gång till i exakt samma mönster. Fortsätt med detta tills det verkar sitta. Lägg därefter bort bollen. 2. Ta nu boll nummer två, av en annan färg, och låt den gå i ett nytt mönster som ni upprepar tills det sitter. Stanna nu och berätta att ni nu ska försöka låta båda bollarna med sina respektive mönster kastas runt samtidigt. Börja med den ena bollen och starta den andra efter ett tag. Följ gärna upp med frågor om hur eleverna tyckte att det gick och varför. Övning 2 Här bör man gärna ha ett antal volleybollar (då de är lättare att fånga) men det går också bra med tennisbollar. 1. Dela in gruppen i grupper om 4-5 deltagare som ställer sig i en ring. Alla grupper får var sin boll. 2. Bollen ska nu kastas/skjutas upp i luften med händerna och den som gör det ska säga ett ord spontant. Personen som tar emot bollen, genom att skjuta upp den direkt, måste samtidigt säga ett ord som börjar med den bokstav ordet innan slutade på. Bollen flyger iväg igen och då är det nästas tur att göra samma sak och bollen flyger vidare. Obs! Bollen får aldrig vara stilla och heller aldrig landa på golvet/marken. Inled gärna med att säga att det säkert kommer att dyka upp en massa ord i stunden som inte betyder något och att de orden också är helt okej. Diskutera gärna kring att ha kontroll resp. att släppa kontrollen. Vad händer när man släpper kontrollen d.v.s. när man låter höger hjärnhalva få mer plats? När är det bra resp. dåligt? Läs gärna Tilde Björfors text under INLEDNING. Är det lättare att släppa kontrollen när man är barn än när man är vuxen? Syfte: Att öva kommunikationen mellan hjärnhalvorna, sin egen närvaro och koncentration. Bli uppmärksam på vad som händer när man inte har kontroll utan tvingas vara spontan. Adrenalin, rädsla och akrobatik Se övning under Kemi 7

BILD Färger, känslor och akrobatik Till den här övningen behövs långa våder av papper som sätts upp på väggar, golv och gärna i taken. Det behövs även målarmaterial som penslar, färg, kritor m.m. Gärna så mycket material och redskap som möjligt och med bakgrundsmusik från föreställningen av Rebekka Karijord (YouTube/Spotify) 1. Låt eleverna tänka tillbaka till föreställningen för sig själva, gärna genom att blunda. Fråga dem om vad det är för känsla eller känslor som kommer upp. 2. Be dem nu att välja två färger som för dem representerar känslan/känslorna. 3. Sätt på musiken, om du har. Låt dem nu, utan att prata med varandra, måla med sina två färger på de papper som sitter uppsatta. Alla målar på alla papper och alla hjälps åt så att man når dit man vill måla. Låt dem ta hjälp av möbler och varandra. 4. När ni har målat ett längre tag, minst 15 minuter, så får alla gå runt och titta på konstverken. 5. Be alla forma sina händer som om de vore en liten ram. De får därefter gå runt och hålla sin ram över de olika våderna med färg och välja ett parti som de tycker om. Be dem klippa ut det partiet. Obs! självklart måste de kolla av så att ingen annan vill ha samma parti eller en del av det. Kom överens. 6. Skapa en ram i papper till ditt konstverk. 7. Ge konstverket ett namn och sätt upp på väggen. Låt gärna alla gå runt och titta på varandras bilder och låt de som vill kommentera sin egen bild göra det. Vill man så kan man fortsätta med att skapa en rörelse till bilden. Syfte: använda föreställningen som inspiration till ett arbete kring sina egna känslor och skapande. Att släppa kontrollen och arbeta på ett nytt sätt tillsammans. SAMHÄLLSKUNSKAP Diskutera Vad tror ni Tilde Björfors menar när hon säger att det är ett samhällsproblem att höger hjärnhalva inte får mer plats? (se under INLEDNING) Syfte: att reflektera kring de två hjärnhalvorna och samhällets värderingar av olika egenskaper/kunskaper. Risker/Misslyckanden och Möjligheter Se övning under Svenska & Drama. Utveckla den gärna vidare kring risktagande som individ kontra samhälle. 8

MATEMATIK Jonglering Till den här övningen behövs två bollar per person. Det får gärna vara jongleringsbollar men går lika bra med tennisbollar eller liknande. 1. Dela upp gruppen i par. Låt varje par hitta på ett kast som motsvarar en av siffrorna från 1-15 (eller färre siffror om ni är färre i klassen). Ett kast kan vara från den ena handen till den andra, från den ena handen till den andra fast bakom ryggen, från den ena handen till den andra men väldigt högt o.s.v. 2. Låt paren visa sitt kast och den siffra det motsvarar. Därefter provar alla kastet på egen hand så att det sitter. När alla par har visat det kast de hittat på och visat det för resterande grupp har ni tillsammans 15 olika kast som fr.o.m. nu motsvarar värdet 1-15. 3. I paren ska de nu sätta ihop en serie av kast som tillsammans blir en summa, t ex 9, som de ska memorera för att kunna visa upp. Ståendes bredvid varandra i paret blir det som en liten koreografi. Obs! kasta enbart till dig själv som om du jonglerar. 4. Be paren visa upp sin serie/koreografi av kast inför resten av klassen. När de är klara så får publiken gissa summan. 5. Gör likadant, två och två, men bestäm en slutsiffra som alla ska räkna ihop med hjälp av kast. Låt dem visa de olika koreografierna för varandra - kanske till musik som de själva väljer. 6. Prova att använda flera räknesätt. Notera! I jonglering använder man sig av något som heter Site swaps som är ett räknesätt för att veta hur man ska placera bollarna för att de olika kastkombinationerna ska fungera tillsammans. Om ni vill veta mer om Site swaps, gå in på t ex www.juggling.org. Syfte: att låta räknandet gå ut i kroppen, prova jonglering och tänka utanför boxen. 9

FYSIK Gravitation 1. Skicka runt en plastpåse som står i handen, i gruppen. Varför står påsen? 2. Låt eleverna stå på en stol och falla bakåt i de andra elevernas famnar. Hur många måste man vara för att fånga? Spelar det någon roll hur lång den som faller är eller hur tung hon/han är? 3. Räkna ut studsmöjligheten på olika bollar. Hur kommer det sig att de studsar olika? Hur räknar man ut det? Hur mycket rörelseenergi försvinner eller omvandlas? Avsluta gärna med plastpås-kull (se övning under IDROTT). Syfte: koppla ihop fysisk aktivitet, som nycirkus, med naturlagarna SLÖJD Scenografi och kostym Märk! Samarbeta gärna här med t ex Svenska eller Drama där eleverna får skapa en historia att gestalta en historia att använda här. Dela in dem i grupper. 1. Låt eleverna prata om allt, förutom artisterna, som var på scenen i föreställningen. Skriv upp några frågor som de kan fundera över som t ex hur såg det ut runtomkring artisterna, varför såg det ut så och vad hade artisterna på sig? 2. Varje grupp får i uppgift att skapa en egen cirkusscenografi eller en cirkuskostym. Förbered ett bord med olika material, som de kan inspireras av, beroende på vilket ämne du undervisar i. 3. Låt dem presentera det de skapat för varandra och den eventuella berättelse materialet är kopplat till. Syfte: att få utveckla sin upplevelse av föreställningen och själva skapa nytt. 10

HISTORIA Presentation På vår hemsida finns en bilaga kopplad till den här handledningen. Där finns en del som handlar om Cirkusens och Nycirkusens historia som ni kan använda er av i den här övningen. 1. Låt eleverna läsa materialet och i mindre grupper välja någon del av Cirkusens historia som de vill fördjupa sig i. Förslag på teman kan vara: hur såg cirkusen ut alldeles i början? Vad var det som gjorde att nycirkusen kom till? Har män resp. kvinnor haft samma funktioner hela tiden och hur ser det ut idag? Varför? Låt dem söka information på egen hand. 2. Be dem därefter att använda det de hittat och skapa en presentation på valfritt sätt men att de gärna får använda nycirkus, som t ex akrobatik, i presentationen. Man kan berätta något, visa eller skapa egna nummer kopplade till sitt material Koppla gärna ihop de tidsepoker de berör med det som hände i Sverige/Europa/världen under motsvarande period. Syfte: Få en förståelse för nycirkus och varför den ser ut som den gör idag. Se hur saker och ting påverkar varandra, förändras och skapar samtid som blir till historia. Fofo Rakez, Fotograf Mattias Edwall 11

SVENSKA & DRAMA Risker/Misslyckanden och Möjligheter Övning 1 Dela in klassen i grupper med 4-5 personer i varje grupp. Arbeta utifrån foton på karaktärerna från föreställningen. Du kan skriva ut bilderna från: Cirkus Cirkörs pressrum på www.pressbild.com/cirkus_c (läs under Wear it like a crown) 1. Dela in dem i smågrupper. Låt dem diskutera: Vad tror du att den här karaktären är rädd för? Vem tycker du är stark och varför? Finns det någon av dem som är svag? Varför? Låt dem också fundera över vilka risker de tycker att varje karaktär tar i föreställningen. Be varje grupp skriva ner det de kommer fram till. 2. Be dem sedan lämna sin lapp vidare till en annan grupp. Låt dem läsa igenom det som skrivits av den andra gruppen och jämföra med det de själva skrev/tyckte. Har ni tänkt likadant? Diskutera: Vad är det som gör att vi tycker att någon är svag/stark? Kan en tjej anses svag för något som en kille anses stark för och tvärtom? Varför? Obs! Samla gärna in det eleverna skrivit inför ev. fördjupningsarbete (se bilagan på www.cirkor.se) Syfte: att reflektera kring de karaktärer de mötte i förställningen och koppla tematiken till sig själv och våra fördomar om andra. Övning 2 Låt dem diskutera följande: Vad är egentligen en risk? Vilka risker skulle ni vara beredda att ta och varför är ni beredda att ta dem? Vilka risker/misslyckanden är ni mest rädda för och varför? 1. Därefter väljer varje grupp ett risktagande eller ett misslyckande som de gör en rörlig bild av med hjälp av sina egna kroppar. 2. Låt varje grupp visa sin rörliga bild för de andra. Publiken får gissa vilken risk/misslyckande som gruppen visar. 3. När varje grupp redovisat sina bilder låter du grupperna jobba vidare med dem. De ska utgå från sin egen bild och utifrån den göra en spelscen där riskerna/misslyckandena förvandlas till en möjlighet. Som avslutande steg kan man låta grupperna sätta ihop sina rörliga bilder och scener till en egen nycirkusföreställning. Samarbeta då gärna med Idrott, Bild och Slöjd. Syfte: att våga stå inför gruppen och prata/göra något nytt samt att reflektera kring föreställningens tematik och att misslyckanden är en del av livet som kan vändas till möjligheter. 12

En sak kan vara många saker En sak, t ex en borste, tas upp och används som någonting annat t ex som en bok. Syfte: att öva sin fantasi och att släppa kontrollen. Berättande Låt eleverna gemensamt återberätta föreställningen som de kommer ihåg den utan att korrigera eller rätta. Som lärare skriver du bara ner det de berättar och leder samtalet vidare för att kunna sammanfatta deras gemensamma version på bästa sätt. Obs! låt det ta den tid det tar. Be nu eleverna att spela upp det de berättat, från början till slut, med max 20 minuters förberedelsetid. Låt alla vara/agera det de vill även om det innebär 4 personer som gör samma karaktär. Syfte: rikta uppmärksamheten på våra olika upplevelser av samma sak, öva samarbete och skapande tillsammans samt att släppa kontrollen över berättelsen. Fantasi Låt alla sitta i en ring. I mitten lägger du 4-5 föremål som t ex. en bok och en sko m.m. Dela in dem i grupper. Varje grupp får förbereda en scen där de använder föremålen på så många sätt som möjligt. Ge dem en ganska kort förberedelsetid. Påminn eleverna om att man under uppspelets gång kan få nya idéer som man ska bejaka. Uppmuntra gärna till att de gör det så fysiskt som möjligt d.v.s. använder sig så mycket som möjligt av kroppen med inspiration från föreställningen. Syfte: att träna fantasin, bryta mönster och att se möjligheter i det som dyker upp utan att låta vänstra hjärnhalvans kontrollbehov ta över Individuellt arbete Vilken dröm skulle du vilja leva? Vad har du för talanger? Vad är du bra på? Vilka risker är du beredd att ta för att nå dit? Vilken är din största rädsla? Be dem att spara sin text eller samla in texterna inför en ev. fördjupande övningar i bilagan. Syfte: att knyta ihop föreställningens teman med sina egna tankar och att se sina möjligheter 13

MUSIK Lyssna Spela upp föreställningens ledmotiv WEAR IT LIKE A CROWN, av Rebekka Karijord. Du hittar den på Spotify och YouTube. Låt eleverna blunda när de lyssnar på musiken och skapa sig en känsla/inre bild. 1. Låt dem sedan, i grupper om 3-4 personer, berätta vad de fick för känsla och bilder då de lyssnade på musiken. 2. Ta fram trailern till föreställningen, den hittar ni också på You Tube, och sätt på en annan musik samtidigt som ni tittar på trailern. Vad säger föreställningen nu? 3. Låt eleverna i mindre grupper söka upp nycirkusnummer på nätet. Låt dem välja ett som de tycker om och lägga musik till. Låt sedan grupperna visa sina nummer från nätet utan ljud. Därefter med ljud som de själva valt och slutligen med den ursprungliga musiken. Hur påverkar musiken numret? Diskutera gärna om hur ljud och musik påverkar oss. Syfte: att koppla tillbaka till föreställningen och reflektera kring ljudens påverkan på oss. Jonglering, rörelse och musik Se övning under Matematik, Jonglering IDROTT & RÖRELSE Hinderbana 1. Låt eleverna blunda och tänka tillbaka till föreställningen. Fråga: kommer det upp någon bild? Vilken bild är det, i så fall? Låt dem sedan öppna ögonen och sätta sig i mindre grupper och dela med sig av sina bilder/nummer/scener. Grupperna får sedan komma överens om en bild/nummer/scen som de vill jobba vidare med. 2. Meddela nu grupperna att de ska bygga en utmaning för de andra grupperna, inspirerad av det fragment från föreställningen de valt. 3. Låt dem sedan visa sina utmaningar för varandra och hur de fungerar. Vill ni så kan resten av grupperna gissa kopplingen till Wear it like a crown. 4. Låt nu alla grupper prova varandras utmaningar eller sätt ihop dem till en hel hinderbana som eleverna får prova. Kom ihåg att uppmuntra till att hjälpa varandra så att alla kan prova allt på sitt sätt. I nycirkusen är nämligen allt möjligt i kombination med samarbete och tillit. Syfte: koppla tillbaka till föreställningen och nycirkus samt utveckla det man sett och prova det. 14

Plastpås-kull Alla har en tom fryspåse som de balanserar i handen, rätt upp. Målet är att lyckas balansera sin egen samtidigt som man slår ner de andras. Den som har påsen kvar ståendes i slutet vinner. Syfte: att öva balans, koncentration samt att bli varm Nycirkus vad kan man prova i idrottssalen? Här nämner vi de olika huvuddiscipliner som finns inom nycirkus och några citat från de artister som jobbar med dem. Använd gärna detta som inspiration till en lektion kopplad till föreställningen och nycirkusträning. Lina Balans och fokus Lindanserskan: Balans är en ständig rörelse in och ur balanspunkten. En evig strävan efter att nå den fulländade balansen. Hur man än strävar rör man sig bara hastigt in, och så ur. Så fort man uppnått balansen kommer man ur balans. Försöker man hålla fast den så faller man. Jonglering Koncentration, koordination, finmotorik och närvaro Jonglören: Det är inte fånga som är det primära, det är att kasta. När jag jonglerar är det som att jag lämnar det som har varit och det som ska bli och går in i rummet nu. Det märkliga är att när jag är där i nurummet så upplever jag efter ett tag att jag är i alla tider samtidigt. Som att nuet blir större och rymmer både före och efter. Att samtidigt som jag kastar hinner jag analysera föregående kast och förbereda nästa. Problem och hinder blir inte till stopp utan samspelar med livet. I nuet växer tiden. 15

Louise Bjurholm och Henrik Agger, Fotograf Mattias Edwall Akrobatik / Parakrobatik Styrka, stabilitet & tillit Akrobaten: Självklart är jag rädd! Min kropp är mitt arbetsverktyg. Skadar jag mig är det kört. Jag är rädd hela tiden. Men jag har övat mig på att inte vara rädd för att vara rädd. När jag ska göra något svårt brukar jag föreställa mig att jag tar min rädsla i handen och så hoppar jag. Luftakrobatik - Trapets Mod, styrka och i partrapets - tillit Trapets-flygaren: När jag väl har släppt taget om min trapets och är i luften finns det ingen återvändo... Då kan jag bara flyga och ha tillit Då måste jag lita på att alla timmar av träning o förberedelser har etsat sig in i mig och att jag gör det jag ska, när jag ska. Ser jag att jag har hamnat snett skriker hela mitt medvetande efter att göra en korrigering. Men det är just det jag inte ska! Catchern korrigerar, jag måste släppa taget och göra allt för att inte göra något alls. Jag överlämnar mig och litar till att catchern parerar rätt och fångar mig... 16

TILDE BJÖRFORS / REGISSÖR OCH KONSTNÄRLIG LEDARE Jag fick en stor fantastisk möjlighet! När jag dök ner i det härliga möjlighetshavet, simmade runt, slog volter och piruetter var det som om det plötsligt smalnade av. Möjlighetshavet blev i ett accelererande tempo allt torrare, sinade till en smal bäck och till slut stod jag vid ett uttorkat nålsöga. Utan att jag hade hunnit märka hur det gick till hade den till synes oändliga möjligheten förvandlats till något trångt och farligt. Möjligheten hade blivit en risk Allt växande föregås av risktagande. Det finns inte en innovation, ett bestående konstverk, en kärlekshistoria som inte har innehållit ett antal risktaganden. Om det kommer så mycket värdefullt ut ur risktagandet, varför har det då en så negativ klang? Varför kastar vi oss inte glädjetjutande ut i alla risker vi står inför? Rädsla för fysiska skador eller risk för egnas och andras liv? Ja, men de flesta faktorer som hindrar oss kan adresseras till rädslor för saker som inte alls är skadliga. Ingen har hittills dött av att säga jag älskar dig även om det i stunden kan kännas som om man ska göra det. När jag hörde Rebekka Karijords låt Wear it like a crown första gången, hörde jag också ledmotivet till den föreställning jag längtade efter att få arbeta med. Det var som att någon satt toner och ord till de frågor och tankar som upptog mig. Att bära Bära realiteten, att det finns en tyngdlag, fysiska och praktiska förutsättningar som jag måste förhålla mig till för att leva. Rädslor hur mycket låter vi rädslor, brister och tillkortakommanden hindra oss? I arbetet med föreställningen Wear it like a crown har vi låtit karaktärernas rädslor, styrkor och dilemman få vara vägvisande. Utan att värdera har vi lyft upp det i karaktärernas personliga kronor. Mistress of Mayhem har världens tillit till att kasta sig ut från ett stup, men skulle aldrig våga lita på någons ord. När jag nu efter premiären läser artisternas texter till programbladet om vad deras karaktärer bär i sin krona så slås jag av att de endast beskriver positiva egenskaper. Någonstans under repetitionsprocessen har de svårigheter som vi lyft fram inte längre blivit hinder eller svagheter att dölja. Artisterna har arbetat igenom karaktärernas dilemman till en sådan grad att de har förvandlats till styrkor och möjliggörare. Jag kan inte låta bli att tänka på att karaktärerna har gjort en resa under repetitionsarbetet som vi alla skulle kunna göra. Om vi istället för att försöka gömma undan och kämpa emot våra och livets brister och tillkortakommanden lyfter upp dom så att det blir synligt att däri ligger en möjlighet till diamanter i vår alldeles egna och unika krona. Wear it like a crown är min och Cirkus Cirkörs tredje föreställning i vår trilogi om att vara människa. På olika sätt har alla tre delarna kommit att ha sin underliggande essens i risker och möjligheter, även om tematiken för varje föreställning har varit en annan. I arbetet med Wear it like a crown har vi mer 17

uttalat gjort en djupdykning i allt vad risker och möjligheter kan vara, på flera olika plan. Som förberedelse har artisterna arbeta med bland annat femteklassare i Lund och med studenter från Master in management-programmet på Stockholms Handelshögskola. Gränserna mellan risker och möjligheterna har suddats ut eller i alla fall blivit mer diffusa för alla inblandade. Föreställningar vändes upp och ner, det som först ansågs vara risk visade sig också vara möjligheten och tvärt om. Risken att snubbla inför folk upplevdes jämbördig med risken att dö. En femteklassare såg det som en möjlighet att inte ha något hjärta för då kan man inte bli sårad. Artisterna fick massor av svar och nya frågor. I tre år och parallellt med föreställningarna har jag i mitt forskningsprojekt Cirkus som gränsöverskridare i konst och samhälle arbetat med cirkusartister runt om i världen som delat med sig av sina guldgruvor av verktyg för att möta risker och det okontrollerbara. Verktyg som jag har försökt översätta och använda i mitt arbete som regissör. På samma sätt har jag använt material jag har fått i samarbetet med olika hjärnforskare. Hur risk och möjligheter lever sitt liv i hjärnan har blivit en löpande metafor i arbetet med Wear it like a crown. Först en noggrann planering av metoder, principer och struktur för repetitionsarbetet utifrån vänster hjärnhalvas logik, med avsikt att skapa utrymme för de principer som vi föreställer oss råder i den högra hjärnhalvan. Inte sudda bort den vänstra halvans ordning, men jämna ut dess dominans genom att låta den vara underordnad den högra hjärnhalvans. I vårt laboratorium har vi roat oss med att ifrågasätta rådande regler. Måste upp vara upp och ner vara ner? Är logik verkligen så logiskt och kan det intuitiva vara det rationella? Och vi har valt att kasta oss ut i stundtals hämningslösa improvisationer. Tillåtit de infall och situationer som uppstår att få styra tills tid och rum har fått andra dimensioner. Som någon av artisterna sa: Jag upplever inte att vi har sysslat med vanliga teaterimprovisationer, det är mer som om vi har lekt. Som när man var liten och leken kunde ta en vart som helst. Leken blev på fullt allvar, som att det blev den som var verkligheten och verkligheten påhittad. Wear it like a crown är i mycket ett kollektivt arbete där jag har varit motorn och min största uppgift har varit att ställa frågor, se och plocka upp svaren och göra valen efter en osynlig kompass. Jag har utmanat mig som markburen luftakrobat. Arbetet med att ha tillit till att alla de parallella processer som pågår med artisterna, musiken, konstruktion och bygge, mask, kostym och film ska bli till en helhet som lyfter varandra när de slutligen sätts ihop. Nej, den här avslutande delen av trilogin gav inte ett slutgiltigt svar som fick frågeställningen om hur en möjlighet kan förvandlas till en risk att lämna mig. Tvärt om! 18

Det vi har gjort fram till nu är bara början på en ny och mycket större process. Varje dag när vi går upp på scenen står vi inför en ny risk och en ny fantastisk möjlighet! Den fantastiska möjligheten och alla risker som vi har antagit i arbetet med skapandet av den här föreställningen har öppnat möjligheten att få möta er, lärare, elever och publik! AVRUNDNING Hoppas nu att ni hittat något att använda er av i er undervisning och att ni hör av er till oss på Cirkus Cirkör om ni har några frågor eller funderingar eller om ni vill beställa nycirkusbesök till er skola. Gå gärna in på vår hemsida för mer information, www.cirkor.se. 08-531 998 30/42 cirkus@cirkor.se Detta inspirationsmaterial är framtaget av Filippa Rinman, pedagogisk utvecklare på Cirkus Cirkör, i samråd med; Inger Jungehall, Martin Zetterlund och Linda Petersson, nycirkusartister och pedagoger, i augusti 2011. Det är en bearbetning av ett tidigare material som framtogs av Monica Nyberg, lärare, skolledare och dramapedagog samt Maria Karlsson, dramapedagog. Kompletterande texter i bilagan är producerade av: Tilde Björfors och Kajsa Balkfors Lind, Cirkus Cirkör samt Tomi Purovaara, direktör för Finlands cirkusinformationscentrum och CIRKO, centret för nycirkus. Bägge materialen är framtagna i samarbete med Kulturen i Botkyrka/Botkyrka kommun. 19

20