VÅLD I NÄRA RELATIONER



Relevanta dokument
Karlsborgs. kommun. Rutin - våld i nära relationer. Rutin. Enhetschef individ- och familjeomsorgen. Tillsvidare. Tillsvidare

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Våld i nära relationer

Klicka här för att ändra format

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Våld i nära relationer 2013

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Socialtjänstens arbete med barn

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Att anmäla oro för barn

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Rutin utredning 11:1 barn

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld v - SOSFS 2009:22

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Jenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Rutin för handläggning vid misstänkta eller konstaterade missförhållanden i familjehem, jourhem eller HVB

Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd med hänsyn till brottsoffer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Svensk författningssamling

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Ärendet. Beslut BESLUT Dnr /20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden Katrineholm

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr /2013

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Missbruk vad säger lagen?

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.

RIKTLINJER AVSEENDE SKYDDADE PERSONUPPGIFTER

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Rutin för anmälan enligt 14:kap 1 Socialtjänstlagen till Socialnämnden ( Omsorgsnämnden -Avdelningen för individuell myndighetsutövning )

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

VÅLD I NÄRA RELATIONER

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

RIKTLINJE AVSEENDE SKYDDADE PERSONUPPGIFTER

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

Gemensam handlingsplan

Anmälan När, hur och sen då?

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Övergripande rutin för lex Sarah Omsorg- och välfärdssektorn

Information om en utredning

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

OBS! Följ särskilda rutiner, skicka ej post till hemadressen!

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Rutiner enligt lex Sarah

RIKTLINJER LEX SARAH. Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 3-7 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SOSFS 2011:5 (S)

Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5)

VÅLD I NÄRA RELATIONER

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Kansliet. Susann Swärd

Våld i nära relationer Tjörns kommun

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

0805inkr anmälan fr mormor ang. misstanke om pappas sex. övergrepp mot V s bror

Barn som far illa & våld i nära relationer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

Meddelandeblad. Skyddade personuppgifter Ökat skydd för hotade och förföljda personer. Lagändringar. Olika typer av skyddade uppgifter

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Rutiner för tillämpning av lex Sarah

Skyddat boende för våldutsatta inom äldrenämndens ansvarsområde

Svar på begäran om kompletterande upplysningar från IVO - Klagomål på handläggning från kvinnojour (Dnr /2014)

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL av arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i Klippans kommun

Ansökan om utvecklingsmedel 2014 avseende våld i nära relationer

Transkript:

Rutiner för den samlade socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld VÅLD I NÄRA RELATIONER Rutinerna ger en detaljerad beskrivning av hur stödet till utsatta i kommunen ska utformas. Syftet är att tydliggöra ansvarsområden inom den samlade socialtjänsten och är framtagna av medarbetare och chefer inom ramen för det pågående utvecklingsarbetet mot våld i nära relationer. Rutinerna gäller Barn och Utbildning, Utredningsenheten: mottag, utredning, Familjerätt och Öppenvårdsenheten. o Vård och Omsorg, Socialtjänst över 18 år: mottag, utredning och Fältgruppen Arbete och Försörjning, Mottagningsenheten och Planeringsenheten Innehållsförteckning... 1 Utredningsenheten Barn och Utbildning... 2 Förhandsbedömning anmälan barn som bevittnar våld... 2 Utredning... 2 Öppenvårdsenheten... 3 Familjerätten... 3 Socialtjänst över 18 år Vård och Omsorg... 3 Mottag... 3 Utredning... 5 Fältgruppen över 18 år... 5 Arbete och Försörjning... 6 Mottagnings- och Planeringsenheten... 6 Samråd för beslut av insatser... 7 Rutin för samråd... 7 Hantering av skyddade personuppgifter... 8 Sekretessmarkering... 8 Lokalt skydd... 8 Kvarskrivning... 8 Källor... 9 Dokumentet är antaget av Vård- och omsorgsnämnden 2014-01-XX Barn- och familjenämnden 2014-01-XX Utskottet för arbete och försörjning 2014-02-XX. Det riktar sig till personal inom Eslövs kommun. Ses över för revidering senast jan, 2015. Kontaktperson: Mångfaldsstrateg, Utvecklingsavdelningen. 1 (9)

Utredningsenheten Barn och Utbildning Barn- och Familjenämnden har ansvar att särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för ett brott, och kan vara i behov av stöd och hjälp (5 kap. 11 tredje stycket Socialtjänstlagen). Förhandsbedömning anmälan barn som bevittnar våld Använd aktualiseringsorsaken våld i familjen i Treserva vid anmälan som beskriver att ett barn bevittnar våld i hemmet. Kalla vårdnadshavare och barnet till separata möten, använd FREDA-kortfrågor som stöd. Barnet har rätt att uttrycka sin mening och höras kring upplevelserna av våldet och detta ska beaktas i bedömningen. Tänk på att barn som bevittnar våld hemma ofta är lojala, känner rädsla, skuld och skam och gärna inte berättar om vad som har hänt. Pojkar kan tendera att imitera våldet och uppvisa aggressivt beteende som kan uppmärksammas av skola/förskola. Flickor kan tendera att utveckla depressiva symtom och låg självkänsla (Våld, handbok, Socialstyrelsen 2011:110). Om de samlade omständigheterna pekar på att barn har bevittnat våld i nära relation ska utredning inledas. En utredning bör öppnas även om våldet har upphört, då barnet kan vara i behov av stöd att bearbeta det som hänt. Återkoppla till anmälaren om utredning inletts, pågår eller ej ska inledas. Utredning I alla utredningar som gäller barn bör alltid utredningen beakta möjligheten att barnet kan bevittna våld hemma. Om kunskap finns om att det förekommer våld i nära relationer ska alltid båda vårdnadshavarna uppmanas och få hjälp med att ansöka om stöd och hjälp hos Socialtjänst över 18 år (VoO). Om vårdnadshavare samtycker till hävande av sekretess, sammankalla till samråd (se rutiner för samråd). I utredningar som rör barn som bevittnar våld ska följande beaktas: Barnets egen uppfattning om våldet Barnets omedelbara behov av stöd och hjälp Våldets karaktär och omfattning Hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna Vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet Om barnet också har blivit utsatt för våld Barnets behov av stöd och hjälp på kort och lång sikt. 2 (9)

Observera att det inte är möjligt att kräva samarbete mellan vårdnadshavare som lever i ett förhållande där en person är hårt kontrollerad och våldsutsatt av den andra. Våld i nära relationer kan aldrig sammanfattas som en pågående konflikt mellan föräldrarna. Problemet har fler dimensioner och kräver ett gränsöverskridande samarbete. Insatser som kan erbjudas barn som bevittnat våld Samtal hos Lysmasken (Kriscentrum mellersta Skåne), beviljat genom bistånd. Nätverksmöte via Öppenvårdsenheten Kontaktfamilj Samtalskontakt via Öppenvårdsenheten Öppenvårdsenheten Familjeteamet ska erbjuda barn som bevittnat våld stöd och hjälp utifrån ålder, erfarenheter och individuella förutsättningar. Familjeteamets insatser ska gynna barnet genom nätverksmöten, stöd i anknytningen samt familjepedagogiska insatser och föräldrastöd. Vidare stöd för barnet kan vara hjälp till kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer. Familjerätten Frågor om våld i nära relationer ska rutinmässigt ställas när klient ringer och önskar samarbetssamtal samt vid vårdnadsutredningar och medgivandeutredningar. När kunskap finns om att allvarligt våld har förekommit i relationen är det olämpligt med samarbetssamtal. Familjerättssekreteraren bör alltid kontakta Socialtjänst över 18 år (VoO) och begära utdrag gällande vårdnadshavare från Socialregistret. o Om vårdnadshavare förekommer i Socialregistret, exempelvis för utredning av våldsutsatthet, utgör det en viktig del i bedömningen. Uppgifterna ska hanteras med försiktighet och hänsyn tas till om våldsutövaren får tillgång till information som kan innebära en risk för den som varit utsatt eller för barnet. Socialtjänst över 18 år Vård och Omsorg Mottag Personen som kontaktar mottaget och är utsatta för våld befinner sig ofta i en krissituation och det kan ta tid innan personen orkar med att berätta om allt som hänt. Använd aktualiseringsorsak utsatt för våld i nära relation i Treserva och ta stöd av FREDA-kortfrågor i samtalen 3 (9)

Informera om vad det innebär att göra en polisanmälan och var behjälplig att i kontakten med polisen. Fråga om det finns barn som har bevittnat våldet och om deras upplevelser och reaktioner på det som har hänt. Informera om din skyldighet och intention att anmäla till Utredningsenheten (BoU). Informera om vad det innebär att ansöka om hjälp i kommunen och vikten av att dokumentera hur våldet har sett ut för att göra en strukturerad riskbedömning. o Kontakt som våldsutsatta tar med socialtjänsten ska betraktas som en ansökan enligt 11 kap. 1 SoL om den våldsutsatta inte uppenbarligen endast vill ha information om vilken hjälp kommunen erbjuder. Omedelbart behov av skyddat boende Gör en inledande skyddsbedömning med stöd av FREDA-kortfrågor och FREDAfarlighetsbedömning. Den samlade bedömningen styrks om: våldsutövaren befinner sig i hemmet eller i nära anslutning till hemmet, våldet och kontrollen har den senaste tiden eskalerat och blivit värre, det har förekommit hot om dödligt våld, vapen har använts eller exponerats i samband med hot eller annat våld barn har bevittnat våldet eller själva utsatts för våld o lämna en skriftlig och muntlig redogörelse med stöd av Anmälan om missförhållanden 14 kap. 1 SoL till Utredningsenheten (BoU). 1) Ta kontakt med socialsekreterare eller chef som har delegation att fatta beslut om skyddat boende. 2) Ta kontakt med kvinnojourer och sök efter ledig plats. Om barn medföljer, säkerställ att kvinnojourens verksamhet är anpassad för dem. 3) Ta kontakt med Mottagningsenheten (Arbete och Försörjning) som kan ordna med ekonomiska medel till mat och kläder. Det är bara i undantagsfall som kvinnojouren kan bistå med detta det första dygnet. 4) Ordna med transport till skyddat boende: en uppgift som i första hand verkställs av Fältgruppen eller annan tjänstgörande personal. Transport med tåg eller buss utan medföljande personal är olämpligt. I anslutning till förhör hos polisen kan de vara behjälpliga med transport. 5) Informera den våldsutsatta och eventuellt medföljande barn om vad det innebär att bo på kvinnojour och hur den vidare kontakten med socialtjänst för vuxna kommer att se ut. Ge kontaktuppgifter till handläggare och Fältgruppens journummer 0413-627 35. 4 (9)

Utredning Utredning inleds med anledning av ansökan om stöd eller hjälp på grund av utsatthet för våld i nära relation enligt 11 kap. 1 SoL. Utredningen syftar till att dokumentera våldet, dess konsekvenser och bedöma vilka insatser som den enskilde är i behov av. Använd mallen i Treserva för utredning av våldsutsatta och använd händelsemarkeringen utsatt för våld i nära relationer i det pågående ärendet. Om det förekommer missbruk är det lämpligt att kombinera utredningen med den mall som baserar sig på Addiction Severity Index (ASI-intervju). Utredningen ska omfatta det akuta skyddsbehovet, dokumentation av våldets karaktär och omfattning med stöd av FREDAkortfrågor, o strukturerad bedömning av risken att utsättas för ytterligare våld med stöd av FREDA-beskrivning, FREDA-farlighetsbedömning och/eller SARA. hur personens nätverk ser ut vilket behov av stöd och hjälp har personen på kort och lång sikt o vid behov av boende på längre sikt, ska remiss till bostadskoordinator upprättas omgående. om något barn bevittnat våldet och hur den våldsutsatta förhåller sig till det o finns det barn som har bevittnat/ eller utsatts för våld görs en skriftlig och muntlig Anmälan om missförhållanden 14 kap. 1 SoL till Utredningsenheten (BoU). Biståndsbeviljade insatser som kan erbjudas våldsutsatta vuxna skyddat boende (med eventuellt medföljande barn), utfört av kvinnojour råd- och stödkontakt, utfört av Fältgruppen, samtalsstöd, utfört av Kriscentrum mellersta Skåne, eller remiss till bostadskoordinator för hjälp med nytt boende annat som motsvarar behov hos den våldsutsatta. I ärenden där det har fattats ett omedelbart beslut om skyddat boende, ska denna insats alltid följas av en utredning enligt ovanstående. Beslut om insatser ska alltid ta barnets perspektiv i beaktning, t ex barns möjligheter till utevistelse eller tillgång till förskola/skola på skyddat boende. Om vårdnadshavare samtycker till hävande av sekretess, sammankalla till samråd (se rutiner för samråd). Fältgruppen över 18 år Servicekontakt med våldsutsatta När våldsutsatta kontaktar Fältgruppen ska alltid en inledande skyddsbedömning göras. 5 (9)

Be personen berätta vad som har hänt och om den befinner sig på en säker plats för tillfället. Var nyfiken och intresserad, så att tillräcklig information ges för skyddsbedömning. Informera om vad Fältgruppen kan hjälpa till med och ta stöd av FREDAkortfrågor i samtalet. Fråga om du kan få personens namn och telefonnummer samt om det är OK att ringa tillbaka. Motivera den våldsutsatta att söka om hjälp och stöd, berätta vad det innebär att ansöka om hjälp hos socialtjänsten. Uppmana till att boka in ett möte tillsammans med en handläggare för att upprätta ansökan. Vid omedelbart behov av skyddat boende, be personen att ta sig till Stadshuset eller annan plats för ett möte. Kontakta därefter handläggare, mottagningssekreterare eller chef med delegation att fatta beslut. Dokumentera utförligt kontakten i daganteckningarna. Råd- och stödkontakt Kontakten kan innebära: praktisk hjälp med och samordning av myndighetskontakter, t ex samtal på Kriscentrum mellersta Skåne hjälp till utökat socialt sammanhang t ex engagemang i föreningslivet, motivationsarbete och aktiviteter för att öka självkänslan och kunskapen om våld i nära relationer samt skillnaden mellan självkänsla och självförtroende. Arbete och Försörjning Utskottet för Arbete och Försörjning bör ha beredskap för att kunna handlägga ett ärende om ekonomiskt bistånd som är akut och avser en våldsutsatt kvinna (SOSFS 2009:22) Mottagnings- och Planeringsenheten I alla pågående ärenden bör möjligheten beaktas att det kan förekomma våld i nära relationer. Var uppmärksam om endast en person uteslutande har kontakt med handläggaren utbetalningarna endast går till en person i hushållet, undersök vem som har möjlighet att fatta beslut avseende hur pengarna används. en person uteslutande pratar eller tar kontrollen över möten, lyft i så fall frågan och diskutera det värdefulla i att höra allas synpunkter. Försök därefter träffa var och en i enskilda möten och berätta om vilket stöd som socialtjänsten erbjuder. Om person ansöker om ekonomiskt bistånd på grund av våld i nära relation, använd aktualiseringsorsak utsatt för våld i nära relation i Treserva. Använd FREDA-kortfrågor som stöd i det första samtalet 6 (9)

Informera om stöd och hjälp som kommunen erbjuder och hjälp den utsatta att ansöka om stöd hos Socialtjänst över 18 år (VoO). Om en våldsutsatt med eventuellt medföljande barn har beviljats insatsen skyddat boende av Socialtjänst över 18 år, ska beslut om ekonomiska medel beviljas som täcker behov av livsmedel, kläder och eventuella mediciner de första dygnen. Om det i pågående ärende framkommer att en person är utsatt för våld av en annan i samma hushåll, ska akten om möjligt delas. Händelsemarkera utsatt för våld i nära relationer i Treserva. Om akten ej delas, ändra så att den våldsutsatta blir huvudperson i akten och för in händelsemarkeringen utsatt för våld i nära relation i Treserva. Handlingar i en personakt bör endast avse en person (SOSFS 2006:5 4kap. 6 AR). Det är särskilt viktigt om det förekommer våld i familjen, för att kunna garantera en våldsutsatt kvinna säkerhet och integritet (Våld, handbok Socialstyrelsen 2011: 96) Samråd för beslut av insatser Samråd kan initieras av socialsekretrare eller annan som ser ett behov av att olika tjänstemän som arbetar i samma ärende möts och fattar gemensamma beslut. Syftet med samråd är att samordna personal som arbetar i samma ärende och är en plattform för beslut och uppföljning av de samlade insatserna som ges. Exempel på medverkande i samrådet kan vara Socialsekreterare som utreder vuxna (VoO), socialsekreterare som utreder barn som bevittnat våld (BoU) eller socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd (AoF). Fältsekreterare som har servicekontakt eller är Råd- och stödkontakt (VoO) Bostadskoordinator (AoF) Representant från frivilligsektorn, exempelvis kvinnojouren eller Brottsofferjouren mellersta Skåne. Det är initieraren som bestämmer när det finns behov av samråd och i vilket skede det är lämpligt. Om samråd har initierats, är det obligatoriskt att närvara för samtliga myndighetspersoner. En förutsättning för samråd är journalfört samtycke till hävande av sekretess mellan de enheter som bjuds in. Det är initieraren som ansvarar för att samtycket upprättas och journalförs i personakten. Rutin för samråd 1) Initieraren kontaktar projektledaren och meddelar vilka som är aktuella att närvara vid ett samråd. 2) Projektledaren sammankallar till möte och bokar lokal. 7 (9)

3) Initieraren ansvarar för att i samarbete med projektledaren, kalla till fler samråd samt uppföljning. Hantering av skyddade personuppgifter I journalsystemet Treserva förekommer två typer av sekretesskydd Sekretessmarkering, som aviseras från Skatteverket (SKV). Uppgiften underhålls fortlöpande via personuppdateringen från Befolkningsregistret. Lokalt personskydd, som registreras manuellt på den person som ska skyddas och gäller endast inom journalsystemet Treserva. Sekretessmarkering Sekretessbehörighet i Treserva har de användare som har behov av det i sin tjänst, för att kunna utföra sitt arbete, exempelvis socialsekreterare med myndighetsutövning. För att få träff på en person med sekretesskydd måste användaren göra sökning med fullständigt personnummer, dvs. 10 siffror. För att kunna se personuppgifterna måste användaren ange sitt lösenord i ett inloggningsfönster. Efter inloggningen visas personuppgifterna med texten (Skyddad) efter namnet. Om användaren inte har sekretessbehörighet framstår det som om personen inte finns i befolkningsregistret, och får inte något sökresultat. En användare kan vara behörig till den ena eller båda typerna av sekretesskydd. Inom respektive skyddstyp kan behörigheten omfatta alla, några, eller en viss skyddad person. Skyddade personer visas i Treserva med en hänglåssymbol. I stället för fullständigt personnummer visas sekelsiffra och de två första siffrorna i personnumret, följt av ****-**** Skyddad. Lokalt skydd Lokalt skydd tillämpas endast i Treserva då en person har kvarskrivning och för personer vars känsliga uppgifter behöver skyddas utifrån ett allmänintresse. Lokalt personskydd beslutas av enhetschef/verksamhetschef/avdelningschef på respektive förvaltning och registreras manuellt på den person som ska skyddas. Kvarskrivning Person med kvarskrivning registreras av systemadministratören på uppdrag av socialsekreteraren. Därefter lägger systemadministratören på lokalt personskydd på aktuell person. Systemadministratören ger behörighet till ansvarig socialsekreterare och socialsekreterarens chef till den lokalt skyddade personen i Treserva. Det 8 (9)

innebär att det endast är dessa som kan söka och har tillgång till information i ärendet. Kontaktuppgifter Socialtjänst över 18 år (VoO), Mottag 0413-642 34 eller Fältgruppens journummer 0413-627 35 (dygnet runt). Utredningsenheten, socialtjänst under 18 år (BoU), Mottag 0413-622 93. Utanför kontorstid kontaktas den sociala beredskapen för barn via inre befäl vid polisen 114 14. Sociala jouren (fredag 16-01, lördag 17-01 samt söndag 17-22) 046-12 12 99 Projektledare våld i nära relationer 076-723 40 10 Brottsofferjouren mellersta Skåne 046-32 32 98 Kvinnofridslinjen- nationell stödtelefon 020-50 50 50 Barnens rätt i samhället (BRIS) 116 111 Källor VÅLD Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen 2011. 9 (9)