Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket har medverkat till att skolgården har utsatts för extra slitage av tunga fordon. Skolgårdens skötsel har blivit lite eftersatt och är i stort behov av upprustning och omvårdnad. Som ett led i detta utvecklingsarbete anställdes en skolträdgårdsmästare på 20% i februari 2015. Vi började med att sammankalla en utemiljögrupp som valde ut några delar att börja med eftersom det hade blivit oss övermäktigt att ta oss an hela skolgården på en gång. Några punkter vi kom fram till var att vi vill ha mer grönska och blommor. Vi ville också ha in mer aktiviteter för barnen och mer insekter och djur. 1. Skolgårdens utveckling 2015 Vattenlek Vi beställde bambuskärmar och bambupinnar samt tiggde rörstumpar hos en rörfirma i närheten. Sen fick barnen i årskurs 2 vara med och utveckla en vattenlekstation. Det är tänkt att vattentillflödet ska kunna styras via vattenutkastet runt hörnan med en slang som dras genom ett rör som fästs upp under takåsen. Slangen kan på så sätt tas in under vintern. Det finns även en vattentunna där man skulle kunna samla regnvatten och köpa en vanlig pump som kan cirkulera vattnet (för att tänka på miljön och slippa använda dricksvattnet till experimenterande). Väggen 1
är flexibel och är tänkt att ändras på och utvecklas för att barnen ska kunna lära sig mer om hur vatten fungerar. Vattenlekväggen fungerar även som en fin avskärmning mellan skolgård och vändplan med sopsortering. Odlingslådor Vi byggde odlingslådor av Evas gamla plank som fylldes med en blandning av pimpsten och biokol från Baramineral samt kompostjord från kommunens kompost på Sliparebacken. 2
En gammal rabatt som mest bestod av maskrosor blev omvandlad till en indiansk odlingsbädd kallad de tre systrarna. Odlingsmetoden bygger på att växterna samverkar och mår bra av att odlas tillsammans och dessutom sparar man plats med tre grödor på samma yta. Majs agerar klätterstöd åt ärtor och bönor som samarbetar med kvävefixerande bakterier och binder näring från luften, vilken även squash och pumpor har nytta av. Dessa marktäckare bidrar i sin tur med att hålla ogräs borta samt håller kvar fukten i marken längre när de skuggar med sina stora blad. Till en början fick småplantorna hjälp av halm från Gunnesbo 4h-gård med denna uppgift. Gården bidrog även med hästgödsel som näringskälla. För att slippa gräva i den stenhårda jorden täckte vi ogräsplätten först med kartong sen hästgödsel och därefter ett rejält lager kompostjord med halm på toppen. Vi hade förodlat plantor men det går lika bra att direktså. Mer insekter och djur Vi har planterat massor av växter som blommar och lockar till sig pollinatörer av olika slag. Då pratade vi också om varför djuren är så viktiga i våra trädgårdar, parker och skogar. Flera växter donerades av kommunens parkskötare när stadens urnor skulle rensas efter vintern. Vinterbär blommar tidigt med väldoftande små blommor men ger trots namnet inga bär. Vaktelbär, som trivs i vårt nya surjordparti med torvjord från Lunds Botan, har fina ätbara bär med smak av jenkatuggummi. Höstljung är vacker nästan hela vintern och en viktig växt för pollinatörerna på hösten. Den trivs tillsammans med blåbär och vaktelbär i surjordspartiet. 3
Ovan planteras fruktträd på naturskolans gröna skolgårdsdag. Uppe till höger syns ett humledrottningbo och nere till vänster ett solitärbihotell samt ett tvestjärtshotell av en petflaska och wellpapp. Informationsspridning: Sker främst genom denna rapport samt via bloggen: http://gunnesbogrontlarande.blogspot.se/. 2. Reflektera och analysera Skolgårdsutvecklingen går sakta men säkert framåt och eleverna kommer ofta fram även på rasterna och vill hjälpa till. Detta engagemang bör vi bli bättre på att ta tillvara och kanske utemiljögruppen kan utvecklas att omfatta även intresserade elever och föräldrar. Både barn, föräldrar och pedagoger bör kunna påverka utformningen av sin skolgård och hjälpa till att arrangera utedagar där olika projekt kan genomföras. En vår- och en höststädningsdag kan göra stor skillnad för en finare skolgård och bättre gemenskap. 3. Vad har pengarna använts till? Bambumaterial till vattenleken och djurbon från webflower.se Redskap, pallkragar mm från Jula Övrigt förbrukningsmaterial beskärning Lunds park o maskin Lastbilstransport kompostjord via Markentreprenad Lekredskapstandardlitteratur Totalt: 2920 kr 2858 kr 1280 kr 854 kr 2194 kr 10 106 kr 4
4. Vilka tankar har ni om framtiden? Skolgårdsutvecklingen kommer ligga på is under vintern för att sedan återupptas framåt våren. Förhoppningsvis kommer återställningen av skolgårdens sydöstra del utföras så snart vädret tillåter och tanken är att barnen ska få vara med och plantera. Komposthögen vid kryddspiralen kommer i samband med planteringen användas som jordförbättring till de nya växterna. I skolans förråd finns återvunnet tegel samt vedspisar som kan användas till att bygga ett utekök. Här kanske man kan få hjälp med kunskap och erfarenheter av andra som redan jobbat med detta som tex Ekelundsskolan. Lunds Botaniska trädgård har anställt en pedagog som även är förälder till barn på Gunnesboskolan Övre och han har efterfrågat någon typ av samarbete när det gäller grönt lärande för barn. Dessa funderingar är bara i sin linda men kan leda till ett fruktsamt utbyte av idéer och kunskap. Fler skyltar på skolgården om hur växt- och djurlivet samverkar samt vad för växter det finns och vad de kan användas till kan väcka elevernas nyfikenhet och medverka till ett ökat intresse för det gröna. Även ett utbyte med Sliparebackens blivande skogsträdgård kan ge både elever, föräldrar och pedagoger mer insikt och kunskap om perenna ätbara växter som skulle passa fint på skolgården och gå att använda på fritids. Barnen kan då lära sig göra egen saft, sylt, torkat fruktgodis och grönsakssoppa mm. Ett litet steg mot ett hållbarare samhälle. Även ett visst växtutbyte kan bli aktuellt. Skolträdgårdsmästare Eva Kellgren 5