Protokoll Gasmarknadsrådet 27 november 2014

Protokoll Gasmarknadsrådet 27 november 2014 Tid 10.00 15.00 Plats E.ON, Carl Gustafs väg 1, Malmö Närvarande Johan Zettergren Swedegas AB (ordförande) Swedegas AB (sekreterare) Mattias Wesslau Swedegas AB Geir Sjöholm Swedegas AB Linus Hellman Swedegas AB Michael Pellijeff Energimyndigheten Linda Eriksson - Energimyndigheten Carolina Wistén Dong Energy AB Maria Malmkvist Energigas Sverige Anders Falk Energimarknadsinspektionen Michael Bayer E.ON Gashandel Sverige AB Martin Hagström E.ON Gas Sverige AB Per Elfvin E.ON Gas Sverige AB Bernt Svensson Kraftringen Nät AB Gunnar Backsund Göteborg Energi AB Roland Schädlich Perstorp AB Reine Spetz Borealis AB Emma Wrege Varberg Energi AB Dagens gäster Lars Göransson Öresundskraft AB Paul Carlsson Modity AB Frånvarande Mattias Johansson Fordonsgas Sverige AB Karin Lundqvist St1 Håkan Rannestig Öresundskraft AB Magnus Hedgran Göteborg Energi Gasnät AB Lars Lindström Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB Mathias Edstedt Stockholm Gas AB Vibeke Grum-Schwensen Dong Energy A/S Paul von Heiroth - Modity Energy Trading AB Camilla Mejdahl Jeppesen Energinet.dk 1

1. Introduktion/Godkännande av dagordningen Johan Zettergren öppnade dagens möte och hälsade deltagarna välkomna. Dagordningen godkändes. 2. Anteckningar från föregående möte I förra protokollet kunde man läsa under punkt 3, Försörjningstrygghet, att 60 % av kunderna i Danmark räknas som skyddade men att det faktiskt ska vara hela 80 %. För att förtydliga; det är kundvolymen som avses och inte volymen av total gaskonsumtion. Karin Froborg undrade förra mötet om det fanns planer i Sverige och/eller Danmark att på samma sätt som i Tyskland tvinga gashandlare att köpa in sig i lager. Michael Pellijeff berättade att det inte finns några sådana planer för tillfället. 3. Försörjningstrygghet 3.1 Energimyndigheten informerar Michael P började med att informera om Ukrainakrisen. Länderna har lyckats komma överens om ett vinteravtal för försörjning av gas mellan Ryssland och Ukraina som gäller t.o.m. sista mars 2015. Det har varit en del mindre störningar i området då vissa shippers inte fått levererat hela sin nominerade volym. Dock ingen krisnivå ännu. Ukraina siktar på att importera så lite gas som möjligt från Ryssland under vintern och kommer därmed antagligen ta ut så mycket gas som möjligt från sina lager. Beträffande Kommissionens stresstest (http://ec.europa.eu/energy/stress_tests_en.htm) av EU:s förmåga att hantera stopp i gasflödet från Ryssland så kan man konstatera att ett totalt stopp Ryssland-Ukraina drabbar, förutom givetvis Ukraina, främst de östeuropeiska länderna. Skulle dock Ryssland stänga all import till Europa under längre tid, och om andra besvärande omständigheter inträffar samtidigt, skulle stora delar av Europa (även Sverige) drabbas avsevärt. För Sveriges del hotas ett förädlingsvärde om minst 2 miljarder SEK för en månads stopp. 2

Det har varit smärre justeringar av de nationella planerna till 3/12. Det kommer att bli mer omfattade förändringar 2015 och då hoppas Energimyndigheten att aktörerna på den svenska marknaden ställer upp för att samarbeta kring översynen. Det har bedrivits tillsyn under 2014 på 11 st. företag. Det har varit bra samarbete och givande samtal och de viktigaste synpunkterna är: * Återgång till normaldrift behöver utvecklas (inte bara tekniska aspekter utan även kommersiella) * Kommunikationsvägarna behöver ses över. Vidare beskrev Michael och Linda kommande arbete för 2015. Det kommer att ske tillsyn på ett trettiotal företag varav flera är gasanvändare. Ett marknadstest ( N-1 undantaget ) för infrastrukturinvesteringar i Slovenien, Sverige och Luxemburg kommer att äga rum. Översyn av nationella planer och föreskrifter kommer att utföras. Det kommer en ny modell för styrgas som ska jämna ut olikheter i marknadssammansättningen. Det konstaterades att prioriteringen behöver ses över (SNI-kodningen). Det har inkommit önskemål från branschen om övning vid försörjningskris. Linda berättade att Energimyndigheten kan driva detta men behöver i så fall få input från branschen. Johan föreslog att man skulle kunna börja med en mindre övning och sen genomföra en större. Geir fyllde i att Swedegas och Energimyndigheten kan utföra mindre övningar och se till att UMS-systemen fungerar. Geir berättade vidare att 2016 kommer en stor övning i Danmark att äga rum och Swedegas tittar på att delta i denna. Det undrades hur många som egentligen deltog på Svenska Kraftnäts senaste övning och det kunde konstateras att det knappt var en riktig övning utan snarare en skrivbordsövning. Carolina föreslog att man skulle kunna testa kommunikationsvägarna och att det givetvis är viktigt att meddelanden är tydliga. Roland sa att de som storförbrukare måste planera i god tid så denna typ av information är väldigt viktig. Efter diskussion enades rådet om att Energimyndigheten tillsammans med Swedegas samlar in synpunkter och kommer med ett förslag. Beträffande ändringar i försörjningsförordningen kommer Kommissionen med ett förslag varefter förhandlingar startar. Man vill bl.a. stärka det regionala samarbetet vilket betyder att om ett land drabbas av försörjningskris så försöker man sprida ut skadan på närliggande länder. Det nämndes även om ökade krav på solidaritet och översyn av definitionen på skyddade kunder. 3.2 Hyper3 Hyper3-konceptet är nu i gång under perioden november t.o.m. april. Avtal är på plats och rutiner är upprättade. Inom kort kommer en kommunikationsövning äga rum och därefter en reduktionsövning för inblandade parter. Swedegas ser positivt på Hyper3-konceptet och kommer tillsammans med Energinet.dk och kunder att utvärdera denna säsongs aktiviteter och föreslå ev. förbättringar. Swedegas vill under nästa år se en förändring i informationsutbytet. Swedegas kommer ev. tillsammans med Energinet.dk genomföra information om Hyper3-konceptet direkt till större kunder. 3

Roland undrade hur lång tid en skarp reduktionsövning tar. Geir svarade att efter maximalt tre timmar skall man kunna genomföra en avtalad reduktion under 60 min. Viktigt att man klarar detta, men gör man inte det så får man ändå en chans till för att bevisa att man uppfyller kravet i Hyper3-avtalet. 3.3 Fastnad pig i Rävekärr I samband med en rutinmässig underhållsåtgärd att skicka en s.k. renspig från Årstad till Rävekärr fastande renspiggen strax utanför Rävekärr på morgonen torsdagen den 13 november. Swedegas påbörjade direkt olika aktiviteter för att försöka få loss piggen men den satt stenhårt fast i ett T- stycke. Flöde gick förbi piggen så det var ingen fara för stopp i försörjningen norrut. Med det flöde som gick vid tillfället kunde vi utföra åtgärder utan några restriktioner. Planering påbörjades för två åtgärdsalternativ: 1. Montering av borrutrustning på T-stycket och försöka lyfta kupongen för fri passage. 2. Göra en s.k. cut out av T-stycket med piggen, detta med en bypass över T-stycket för leverans norrut (minst 2 veckors arbete). Det visade sig under lördagen, vid röntgen av T-stycket, att kupongen var felmonterad 90 grader vilket var orsaken till att piggen fastnat. Utrustning monterades på T-stycket för att lyfta upp kupongen och därmed frigöra piggen. Under momentet med att lyfta kupongen stoppades tillfälligt flödet genom Rävekärr och norrut. Lyftet med kupongen lyckades efter någon timma och piggen kunde därefter med flöde lugnt och stilla åka vidare in till rensdonsfällan i Rävekärr. Kontroll med röntgen för att säkerställa fri passage är genomförd av övriga monterade T-stycken inför kommande piggningar som är planerade i år och under 2015. 4. Gaskvalitet Gaskvalitetsrapporten Frågeställningar och tekniska konsekvenser av ändrad gaskvalitet på den svenska marknaden, är publicerad på Energigas hemsida: http://www.energigas.se/publikationer/rapporter Gasspecifikationen kommer att publiceras inom kort av Energigas. Information om Quality Tracker kommer att avhållas i form av en workshop innan upphandling genomförs, förutsatt positivt investeringsbeslut. Information från senaste arbetsgruppsmötet den 18/19/20 nov för CEN 234 WG 11, Public Enquiry. Behandling under tre dagar av 300 remissvar. EU-standard för H-gas (High calorific value), L-gas (Low calorific value) behandlas inte i standarden. Standarden gäller i första hand för gränsöverskridande punkter (Cross-border-connections). Standarden kommer i bästa fall bli klar och godkänd till årsskiftet 2015/2016. 4

Vissa länder har lagar i konflikt med standarden, exempelvis UK och Italien. De har två alternativ; antingen ändra på lagstiftningen vilket tar tid och kommer att försena implementeringen eller att begära undantag vilket är troligast. Frågan om krav på hur snabbt gaskvalitet får förändras över tid avvaktas med då det kräver mer utredning. Ansvarsfrågan behandlas inte heller i standarden utan den tas i Pipeline Code (ENTSOG) Implementeringen av standarden uppskattas ta 5-10 år. Nästa steg i tidplanen blir att harmonisera standarden med ENTSOG, dvs. Pipeline Code. Stora frågor: 1. Den största kvarvarande frågan gäller gränser för wobbeindex. UK vägrar gå med på högre wobbeindex än 52,5 pga. att det inte blir rätt förbränning i brännare (bildas kolmonoxid). Spanien driver på hårt för en högre gräns då LNG ligger på 54-55. Man kan heller inte ha ett spann större än 3,5 då det annars inte går att kalibrera anläggningar. För närvarande finns en förlikning på ett intervall mellan 53-54, men frågan ska diskuteras vidare. Om man inte kommer överens går frågan vidare till Kommissionen och det vill ingen då utfallet blir osäkert. Frågan om Wobbeindex påverkar inte Sverige. Möjligtvis kan Danmark få vissa problem vid export till Tyskland då Danmark har ett högre index. Detta kan medföra att de behöver sänka wobbeindex innan export. 2. Svavelinnehåll 20 mg utan odörisering (inget problem för Sverige). 3. Vattendaggpunkt Inga förändringar jämfört med idag. Det kommer dock att finnas med en skrivning om att den inte får vara sämre än dit gasen ska injiceras. 4. Kolvätedaggpunkt Inga förändringar jämfört med idag. 5. Metantal UK vill inte ha >65 medan Fordonsgasindustrin vill ha 70. Förslaget ligger nu på 65. Detta kan ge problem för nya LNG-drivna tunga fordon som använder sig av dieselmotor. I Sverige ligger vi dock på 70-72 vilket gör att det i nuläget inte är ett problem i Sverige. Kväve är inte reglerat i standarden Överlag ser Swedegas inga problem för Sverige. Det är inte troligt att vi får några större förändringar när det gäller gaskvalitet på kort sikt. På sikt skulle det kunna förändras något men det kommer vara hanterbart. Vad som kan hända är att vi får mer rysk gas vilket inte är ett problem ur ett gaskvalitetperspektiv (högt metantal, låg andel kväve, låg andel svavel). Mer osäkert blir det om Ryssland väljer att stänga gasen till Europa. Då vet vi inte vilken gas vi får från Tyskland. För användare av fordonsgas som ligger på marginalen, går det inte att uppfylla alla önskemål. Det skulle helt enkelt bli för stora kostnader. 5

5. Systembalansansvar 2014-12-19 Alexander redovisade statistiken beträffande Swedegas systembalansansvar. Se bilaga 4 för information. 6. sinformation 6.1 Aggregerad bild Sverige Mattias beskrev Swedegas aggregerade bild över gasmarknaden. Se bilaga 5 för information. 6.2 Detaljerad bild av Dong Energy Carolina gav en intressant presentation av Dongs arbete inom energisektorn. Dong har historiskt använt mycket kol men nu sker en konvertering till andra energislag. I Danmark satsas det mycket på biomassa. Vindkraft är även en stor del av Dongs satsning. Olja och gas är ändå fortsatta viktiga element. Dong önskar en sund konkurrenssituation och en transparent marknad vilket är viktigt för prisutvecklingen. Gasen är viktig för en fortsatt CO 2-minskning. En bra infrastruktur för gas är viktigt för övergången till biogas. Politiskt ses naturgas i Sverige som något positivt när det handlar om fordonsbränsle och då främst fartygsbränsle. Naturgas som bränsle till industrin ser man inte lika positivt på. För att göra gasmarknaden mer attraktiv bör myndigheter ställa krav på ökad konkurrens, ökad transparens och tydlig incitamentsstruktur. Caroline såg ett problem i marknaden med informationsläckage mellan gashandlare och nätägare och att kraven på åtskillnad inte får avsedd effekt. Det uppstod en diskussion kring hur man ska kunna få in fler aktörer på marknaden (ny framtida marknadsmodell). Även skattefrågan rörande naturgas, biogas, LNG och gasol togs upp. 7. Balanseringsförordningen, NC BAL Koden ska implementeras 1 oktober 2015. Swedegas har dock ansökt om förlängd tid för full implementering då man anser att det saknas likviditet på den svenska gasmarknaden. Senaste datum för full implementering är 1 oktober 2019. Swedegas har ansökt hos Ei om att införa en balanseringstjänst 1 oktober 2015 som delmål på väg mot full implementering. 6

Swedegas har som önskemål att 1 oktober 2015 fortsätta med dagens veckohandel som balanseringstjänst. Största förändringen kommer ske för nätägare som kommer behöva skicka åtminstone två inom-dygns-värden för nuvarande gasdygn till balansansvariga och Swedegas. Vilka tider som kommer gälla är inte bestämt ännu. Arbetet med koden kommer fortsätta i januari i samrådan med balansansvariga och nätägare. 8. Tillsyn och reglerfrågor Anders Falk, Energimarknadsinspektionen (Ei) presenterade fyra punkter: Förhandsregleringen av naturgastariffer 27 oktober 2014 släpptes Ei:s beslut avseende intäktsramar till gasnätsföretagen för perioden 2015-2018. 1 januari 2015 skall dessa träda i kraft. Sista dagen för överklagande av beslutet var 26 november 2014 och ett antal överklaganden har inlämnats till förvaltningsrätten. Behandling av dessa förväntas ske under våren 2015. Beslutade intäktsramar gäller tills eventuella överklaganden har godkänts. Vidare beskrev Anders kort beräkningsgrunderna för intäktsramarna. Nätföretagens kapitalkostnader beräknas genom att anläggningstillgångarna nuanskaffningsvärderas med ett av SCB framtaget index. Kapitalförbrukningen (värdeminskningen av nätföretagens anläggningstillgångar) beräknas utifrån en real linjär avskrivning på anläggningstillgångarnas nuanskaffningsvärde (NUAK). Avkastningen beräknas på de NUAK-värderade anläggningstillgångarna. I besluten om intäktsram används kalkylräntan 6,26 % för alla företag. De fastställda avskrivningstiderna för tillsynsperioden 2015-2018 framgår av Anders presentation, se vidare i bilaga 8, sid 4. Beträffande löpande påverkbara kostnader, beräknas dessa med grund i årligt medelvärde för perioden 2009-2012. Effektivitetskravet på dessa löpande påverkbara kostnader är 1 %, vilket är samma effektivitetskrav som angavs vid de tidigare meddelade besluten om intäktsram till elnätföretagen för tillsynsperioden 2012 2015. De prognostiserade opåverkbara löpande kostnaderna fås av Ei på begäran. Dessa avser i huvudsak kostnader för överliggande nät och myndighetsavgifter samt vissa skatter. E.ON och Göteborg Energi har överklagat kalkylräntan samt referensperioden. Även Swedegas har överklagat. Ansökningar, beslut och överklaganden finns alla på EIs dedikerade webbplats. Roland undrade vad som sker om nätägarna tar ut t.ex. 105 %. Anders svarade att då minskas intäktsramen för kommande period. Om det skulle vara riktigt stora siffror, t.ex. 30-40 % så blir det vite och åläggande om återbetalning. Gunnar frågade om Ei tittar på hur man går tillväga i andra länder. Anders svarade att Ei deltar i arbetet inom EU i framtagandet av bland annat nätverkskoder som påverkar varje lands regelverk. Reine frågade hur dessa beslut påverkar överföringskostnaderna framöver. Johan påpekade att det åligger varje enskilt nätbolag att kommunicera med sina kunder. Carolina berättade att det finns önskemål från kunder att få tydlig information vad de betalar för. T.ex. transmissions- och distributionskostnader. Johan tycker modellen med förhandsreglering är bra för gasmarknaden, vilket rådet instämmer i. Se bilaga 8, sid 8 i Anders presentation för länkar. 7

Process för EU-nätkoder NC INT Kommissionen antog denna kod den 4 november och den träder i kraft den 1 maj 2016. Koden berör främst Swedegas och handlar om villkor vid sammanlänkningsavtal mellan olika TSOs. Den behandlar också gaskvalité och odorisering samt även rapportering. NC TAR Sverige kommer att påverkas av denna kod vilken hör ihop med Incremental capacity. ENTSOG har den nu ute på remiss och ska lämna ett förslag på denna NC till ACER senast den 31 december 2014. Därefter har ACER tre månader på sig att komma med ett yttrande. NC BAL Koden träder i kraft den 1 okt 2015. Swedegas bereder frågan och har bland annat ansökt om intermistiska undantag. NC CAM Första bedömningen har varit att denna nätkod inte skulle ha någon betydelse för Sverige. Dock har koden blivit omskriven vid flera tillfällen men det är fortfarande tveksamt om även Sverige kommer att beröras. ACER ska den 16 januari 2015 presentera arbetet med Gas Target Model (GTM). Denna behandlar frågor rörande försörjningstrygghet och uppströms konkurrens samt hur grossistmarknader ska fungera. Därtill även frågor om gas som komplement till förnybar elproduktion. Lansering av GTM, ver 2, kommer att ske den 16 januari 0930 1430. Ytterligare information om detta finns på: http://www.acer.europa.eu/gas/gas-target-model/pages/default.aspx. REMIT REMIT syftar till att öka transparensen på el- och gasmarknaderna för att minska möjligheterna till insiderhandel och marknadsmanipulation samt att öka förutsättningar för att ge kunderna rätt pris för el och gas. REMIT är ingen egen nätkod utan en tolkning av hur förordningen 1227/2011 ska tillämpas. Status just nu är att vi väntar på beslutet om Implementing Acts (genomförande akter) från Kommissionen och dessa förväntas publiceras i Official Journal i januari 2015. Nio månader efter publicering ska ENTSOG börja rapportera data till ACER. Sex månader därefter ska TSOs och stora marknadsaktörer rapportera till ACER, alltså tidigast april 2016. Beträffande registreringsprocessen för svenska aktörer så har denna varit öppen på Ei:s hemsida sedan den 1 september 2014. Detaljerade frågor kan ställas till Kaj Forsberg eller Håkan Östberg på Ei, 016-16 27 00 eller per e-post till remit@ei.se. Se även bilaga 8 och bilderna 16-19. 8

Informationen om REMIT uppdateras fortlöpande på EIs hemsida: http://www.ei.se/sv/internationellt/arbetsomraden-inom-eu/remit/. FAQ om REMIT uppdateras fortlöpande: http://www.ei.se/sv/internationellt/arbetsomraden-inom- EU/REMIT/fragor-och-svar-remit/ Regeringsuppdrag på naturgasområdet Anders redogjorde kort för statusen i fem regeringsuppdrag som Ei har rörande gas: Anslutning av kunder till transmissions- och distributionsnät. Uppdraget var att utreda om regelverket behöver förändras avseende anslutning av kunder till naturgasnät. Ei:s bedömning, i korthet, är att fler kunder gynnar kundkollektivet i dess helhet samt att det finns små risker ur konkurrenssynpunkt med att tillåta direktanslutning av förbrukare d.v.s. ingen rekommendation av ändring av regelverket. Uppdraget redovisades till regeringen 2014-11-07. Naturgasavgifter. Gemensamt projekt för Ei och EM. Förslag är inskickat till departementet den 1 december 2014. Naturgasavgiften (öre/kwh ö) kommer att tas ut av slutkunder i det västsvenska naturgasnätet samt i det gasnät som drivs av Stockholm Gas. En remiss skickas ut från regeringen och aktörerna kommer ha en svarstid på tre månader. Bernt undrade om lokal produktion kommer påverkas av detta men Anders kunde berätta att så inte var fallet eftersom avgiften omfattar gasleveranser till slutkunder - en ändring från tidigare modell. Gaskvalité och inmatning av biogas på naturgasnätet. Syftet är att säkerställa transparens kring de tekniska kraven på gaskvalitet som tillämpas av innehavare av naturgasledningar. Detta ska uppnås genom att föreslå regler för offentliggörande av vilka tekniska krav som tillämpas vid anslutning av anläggningar för gas från förnybara energikällor. Slutrapport ska göras den 2015-10-30 och projektledare är Lars Ström. Förhandsreglering av naturgas och avgifter på biogas. Ei har att undersöka om intäktsramsregleringen påverkar biogasutvecklingen. Slutlig redovisning senast 2015-12- 31. Uppföljning av nuvarande modell för systembalansansvar. Projektet är under uppstart. Slutrapport senast 2015-11-30. 9. LNG Framtidens energi för tunga transporter Lars Göransson från Öresundskraft gav en intressant presentation om deras arbete med LNG/LBG och berättade bl.a. om deras nya tankstation i Helsingborg. Lars berättade även om 9

projekt HELGA (delprojekt i LNG in Baltic Sea Ports ) vars mål är att etablera en LNG/LBGterminal i Helsingborg. Se Lars presentation som bilaga 9. 10. Moditys verksamhet och biogassatsning Paul Carlsson från Modity berättade om kanske det hetaste ämnet inom gassektorn - biogas. Men först presenterade Paul Moditys verksamhet så att rådets medlemmar skulle få en bättre inblick i företaget. Beträffandes Moditys biogassatsning importerar företaget biogas från kontinenten då biogas som produceras i Sverige ansågs för dyr (förutom för fordonsgas) så enligt Paul finns inga ekonomiska incitament att gå över från naturgas till biogas inom Sverige. I maj 2014 blev Modity certifierad biogashandlare via REDcert-EU. Rådet är enade om att biogasutvecklingen och vilka förutsättningar biogasen får är en ödesfråga för gasen i Sverige. Johan och Maria påminde om de ansträngningar som görs av medlemsföretagen i EGS och det särskilda projekt som är etablerat i syfte att stödja biogasutvecklingen. Det finns anledning att återkomma till detta på framtida Gasmarknadsråd. Se Pauls presentation som bilaga 10. 11. Avtalsvillkor Mattias presenterade Swedegas nya balansansvarsavtal som är skickat till Ei för godkännande. Värt att nämna är Swedegas nya förslag för beräkning av förbrukningsenergiavgift. Se bilaga 11 för mer information. 12. Övriga frågor Johan och Alexander presenterade ett förslag på mötesdatum för 2015. Vi har diskuterat detta vidare och kommit fram till följande datum: 4 mars, 10 juni, 17 september och 3 december. Swedegas planerar att skicka ut en online-enkät till Gasmarknadsrådets medlemmar och därmed samla in positiv och negativ feedback för att utveckla detta forum i rätt riktning. 10

13. Kommande möten 2014-12-19 Nästa möte kommer att hållas 4 mars i Göteborg då även studiebesök samt gemensam middag kommer att avhållas. Vid protokollet Justerat Johan Zettergren 11