Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE De statsandelar och statsunderstöd som beviljas inom undervisningsministeriets förvaltningsområde budgeteras 2004 på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen. F ö r k l a r i n g : Verksamhetsenheterna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde svarar för verkställandet av utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken. Till förvaltningsområdets värderingar hör bildning, jämlikhet, kreativitet och välmåga. Landets ekonomiska framgång, medborgarnas välmåga och förbättrandet av sysselsättningen förutsätter en balanserad ökning av nationens andliga kapital. År 2004 är tyngdpunktsområdena för funktionerna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde följande: Utbildningsmässig och kulturell jämlikhet tryggas. Tillgången och kvaliteten på basservice ombesörjs och utvärderingen utvecklas. Jämlikheten mellan människor och den regionala jämlikheten stärks. Utbildning och forskning utvecklas så att regionernas starka sidor och de regionala särdragen stöds med en höjning av sysselsättningsgraden som målsättning. Företagsamheten främjas inom de olika utbildnings- och kulturområdena. Utbildnings-, kultur- och fritidsnätverk som ökar den regionala dragningskraften stöds. Finlands ställning som ett av världens ledande informationssamhällen stärks genom att den nätbaserade undervisningen utvecklas, forskningen inom branschen och lärarnas kunnande förbättras, genom att medborgarnas samhällsfärdigheter och -tjänster utvecklas, tillgången till information och kultur förbättras samt genom att projekt som gäller innehållsproduktion genomförs. Personlig utveckling och inlärning främjas. Samhällets kulturella och ekonomiska konkurrenskraft stöds. Satsningar på forskning görs på basis av rekommendationerna av statens råd för vetenskap och teknologi. Det skapas förutsättningar för att minska antalet studerande som avbryter sina studier och för att förkorta tiden för avläggande av högskolestudier samtidigt som vuxenutbildning riktas till personer som saknar yrkesutbildning på andra stadiet. Sambandet mellan utbildning och arbetsliv intensifieras ytterligare. Vuxenutbildningen utvecklas med utgångspunkt i de förslag som den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning lagt fram. Genom kulturpolitiken stöds den kulturella och konstnärliga mångfalden, ett rikt kulturarv, kulturinrättningar och kulturtjänster samt förutsättningarna för skapande arbete. Bevarandet av kulturarvet förbättras och den samhälleliga effektiviteten inom branschen främjas genom att tillhörande material överförs i digital form. Möjligheterna till delaktighet och deltagande ökas. Den etiska grunden för idrott och förutsättningarna för utövande av idrott förstärks. Barns och ungas rätt till en psykiskt och fysiskt trygg uppväxtmiljö betonas. Barnkulturen och kunnandet i samband med den stöds. Den internationella interaktionen diversifieras. Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2002 2004 År 2002 bokslut 1000 År 2003 ordinarie statsbudget 1000 År 2004 budgetprop. 1000 Ändring 2003 2004 1000 % 01. Undervisningsministeriet 85 323 250 116 245 273-4 843-2 05. Kyrkliga ärenden 2 052 2 066 2 167 101 5 07. Utbildningsstyrelsen 18 136 17 332 18 403 1 071 6 08. Internationellt samarbete 15 486 15 539 15 420-119 - 1 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

År 2002 bokslut 1000 År 2003 ordinarie statsbudget 1000 År 2004 budgetprop. 1000 Ändring 2003 2004 1000 % 10. Undervisning och forskning vid universitet 1 188 227 1 222 358 1 295 612 73 254 6 20. Yrkeshögskoleundervisning 308 407 339 048 343 351 4 303 1 40. Allmänbildande utbildning 1 697 023 1 849 313 1 848 893-420 - 0 60. Yrkesutbildning 490 131 544 542 557 808 13 266 2 69. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete 301 125 290 298 304 844 14 546 5 70. Studiestöd 732 515 717 326 734 790 17 464 2 88. Vetenskap 190 033 206 905 239 481 32 576 16 90. Konst och kultur 302 280 315 334 330 603 15 269 5 98. Idrottsverksamhet 84 374 85 857 86 357 500 1 99. Ungdomsarbete 21 951 22 413 30 813 8 400 37 Sammanlagt 5 437 065 5 878 447 6 053 815 175 368 3 Det totala antalet anställda 29 040 29 500 30 360 Statsandelar till kommunerna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (1 000 ) 2003 ordinarie budget 2004 budgetproposition Ändring 2003 2004 29.20.30 Yrkeshögskolor 329 594 336 697 7 103 29.40.30 Allmänbildande utbildning 1 736 334 1 735 602-732 29.60.30 Yrkesutbildning 410 078 417 510 7 432 29.60.31 Läroavtalsutbildning 99 312 104 238 4 926 29.69.30 Medborgarinstitut 72 772 75 068 2 296 29.69.50 Folkhögskolor 44 067 45 132 1 065 29.69.51 Särskilda yrkesläroanstalter 15 672 17 033 1 361 29.69.55 Studiecentraler 12 292 12 678 386 29.69.56 Sommaruniversitet 3 949 4 115 166 29.90.30 och 52 Bibliotek 95 630 92 095-3 535 29.90.31 och 52 Teatrar och orkestrar 42 122 42 557 435 29.90.32 och 52 Museer 15 914 16 878 964 29.98.50 och 52 Idrottsutbildningscentrer 15 321 15 487 166 29.90.33 Kommunernas kulturverksamhet 6 615 6 633 18 29.98.50 Kommunernas idrottsväsende 15 269 15 363 94 29.99.50 Kommunernas ungdomsarbete 6 026 6 024-2 Sammanlagt 2 920 967 2 943 110 22 143 Bedömning av fördelningen av statsandelarna Kommuner och samkommuner (77 %) 2 249 145 2 266 195 17 050 * Kommuner 1 237 030 1 246 407 9 377 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

* Samkommuner 1 012 115 1 019 788 7 673 Privata (23 %) 671 822 676 915 5 093 Finansieringen av vuxenutbildningen inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (1000 ) 2003 ordinarie budget 2004 budgetproposition Ändring 2003 2004 29.10 Undervisning och forskning vid universitet 21. Universitetens omkostnader öppen universitetsundervisning 13 000 13 000 - sänkning av priserna på fortbildning (högst) 5 000 830-4 170 vuxenstuderande som studerar för grundexamen (uppskattning) 1) 22. Universitetsväsendets gemensamma utgifter produktutvecklingsarbete inom fortbildningen 3 000 3 000-29.20 Yrkeshögskoleundervisning 30. Statsandel för driftskostnader vuxenutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen (uppskattning) 54 000 55 000 1 000 specialiseringsstudier och försöket med påbyggnadsexamina (uppskattning) 13 900 14 100 200 öppen yrkeshögskoleundervisning (uppskattning) 3 200 3 200-29.40 Allmänbildande utbildning 30. Statsandel för driftskostnader vuxenstuderande vid gymnasier (uppskattning) 18 700 19 100 400 29.60 Yrkesutbildning 21. Omkostnader för statlig yrkesutbildning yrkesinriktad tilläggsutbildning (uppskattning) 600 600-30. Statsandel för driftskostnader utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristå-ende examen (uppskattning) 32 900 33 500 600 vuxenstuderande som studerar för yrkesinriktad grundexamen (uppskattning) 2) 31. Statsandel för läroavtalsutbildning utbildning som leder till en yrkesinriktad examen som avläggs i form av läroavtalsutbildning (uppskattning) 28 200 28 700 500 yrkesinriktad tlläggsutbildning som avläggs i form av läroavtalsutbildning (uppskattning) 62 100 66 600 4 500 29.69 Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete 290 300 304 800 14 500 29.98 Idrottsverksamhet 50. Tippnings- och penninglotterivinstmedel idrottsutbildningscentrer 13 600 13 100-500 1) I detta sammanhang betraktas som vuxenstuderande studerande som har fyllt 25 år då de inlett universitetsstudier för grundexamen. Dessa utgör ca en femtedel och kostnaderna för studierna beräknas uppgå till 127 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

52. Statsandel för idrottsutbildningscentrer 1 900 2 400 500 01. Undervisningsministeriet 540 400 557 930 17 530 F ö r k l a r i n g : Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för utvecklandet av utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken och det internationella samarbetet i anslutning därtill. Ministeriet främjar bildningen och skapar förutsättningar för kunnande, ett livslångt lärande och skapande samt för medborgarnas medverkan och välmåga. Undervisningsministeriets värden består av sakkunskap, ansvarsfullhet, öppenhet och samarbete samt inriktning på framtiden. Undervisningsministeriets strategi 2015 styr ministeriet vid ledningen av verksamhetsområdet. Ministeriets verksamhet utvecklas så att förvaltningen skapar förutsättningar för styrning, beslutsfattande och genomförande som når hög kvalitet. År 2004 är tyngdpunktsområdena för undervisningsministeriets verksamhet följande: Den plan för utveckling av utbildningen och forskningen som har fastställts för åren 2003 2008 genomförs med hjälp av bl.a. följande åtgärder. Transportförmånen utsträcks till att omfatta förskoleelver. Morgon- och eftermiddagsverksamheten stärks så att erfarenheterna från samarbetet med den tredje sektorn utnyttjas. Andelen studerande som fortsätter från den grundläggande utbildningen till utbildning på andra stadiet ökas. Utexamineringen förbättras, avbrytandet av utbildningen minskas, åldern för inledande av högskolestudier sänks och studietiderna förkortas. Lärarutbildningen ökas. Vuxenutbildningen utvecklas med utgångspunkt i de förslag som den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning lagt fram. Finansieringen av forskning och innovationer inom Finlands Akademi och universiteten ökas. Användningen och utnyttjandet av forskningsrön och teknologi främjas. Det konst- och konstnärspolitiska programmet i enlighet med statsrådets principbeslut, biblioteksstrategin 2010 och det barnkulturpolitiska programmet genomförs. Beredningen av en riksomfattande kreativitetsstrategi inleds. Lagstiftningen inom förvaltningsområdet utvecklas bl.a. genom att man bereder en lagstiftningsreform som gäller det ortodoxa kyrkosamfundet samt inleder en totalrevidering av lagen om ungdomsarbete. Systemet med statsunderstöd för idrott utgående från resultatet utvecklas. Utvecklingen i fråga om informationssamhället främjas genom att åtgärderna i samband med kunskapsstrategin för utbildning och forskning samt strategin för informationssamhället i fråga om kultur 2010 verkställs. Samarbetet mellan myndigheterna ökas i synnerhet inom den regionala utvecklingen, när det gäller att motivera till utbildning och arbetsliv, i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet, hälsomotion, förbättrande av de ungas levnadsförhållanden, undanröjande av hindren för medborgarverksamhet samt i fråga om de ungas möjligheter till samhällelig påverkan och inom det förebyggande drogarbetet. Den elektroniska kommunikationen inom undervisnings- och kulturförvaltningen främjas i enlighet med strategin för nättjänster och nätverksamhet. Planeringen och utvecklingen av statsunderstödsprocessen på elektronisk väg fortsätter som en del av nättjänsten Lomake.fi. Genomförandet av ministeriets projekt för anskaffning av lokaler fortsätter i syfte att sammanföra verksamheter som splittrats på olika verksamhetsställen. 10. Drift och underhåll av vissa fastigheter (reservationsanslag 3 år) anleds av drift, underhåll och reparation av fastigheter som Anslaget får användas till betalning av utgifter som för- Under momentet beviljas 1 165 000 euro. undervisningsministeriet besitter, tillbyggnadsprojekt i anslutning till dessa samt av hyror. 2) I detta sammanhang betraktas som vuxenstuderande studerande som har fyllt 25 år då de inlett studier för yrkesinriktad grundexamen. Dessa utgör ca 11 % och kostnaderna för studierna beräknas uppgå till 52 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

Anslaget får också användas till avlönande av personal motsvarande ett årsverke för tidsbundna uppgifter. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 23 000 euro som överföring till moment 29.90.21. och 12 000 euro till moment 29.90.50. 2004 budget 1 165 000 2003 budget 1 500 000 2002 bokslut 1 290 000 19. Mervärdesskatteutgifter inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 140 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än förvaltningsområdets särskilt skattskyldiga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser. 2004 budget 140 000 000 2003 budget 149 000 000 21. Undervisningsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 21 042 000 euro. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats. Utgifter och inkomster Bruttoutgifter 21 222 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 120 000 Övriga omkostnader 21 102 000 Bruttoinkomster 180 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 140 000 offentligrättsliga prestationer 110 000 övriga prestationer 30 000 Övriga inkomster 40 000 Nettoutgifter 21 042 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 105 000 euro i överföring av löneutgifterna för två årsverken från moment 29.08.25, 92 000 euro i överföring av löneutgifterna för två årsverken från moment 29.01.22, 30 000 euro i överföring av löneutgifterna för ett årsverke från moment 29.40.25, 84 000 euro i överföring av löneutgifterna för två årsverken från moment 29.60.25 samt 39 000 euro i överföring av löneutgifterna för ett årsverke från moment 29.69.25. 2004 budget 21 042 000 2003 tilläggsb. 420 000 2003 budget 19 413 000 2002 bokslut 19 413 000 22. Utvecklingsverksamhet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 3 008 000 euro. Anslaget får användas till betalning av omkostnader och understöd som förorsakas av utvecklings-, försöks-, planerings-, forsknings- och informationsverksamhet inom undervisningsministeriets förvaltningsområde, av utvärdering av utbildningen, av det internationella samarbetet i anslutning till dessa samt av de olika förvaltningsområdenas gemensamma projekt. Anslaget får också användas till stöd för produktion av digitalt undervisningsmaterial samt till digitalisering av kulturarvet och till andra ändamål som tjänar innehållsproduktion. Anslaget får även användas till betalning av andra EUgodkända forsknings-, utbildnings- och kulturprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna. Anslaget får också användas till avlönande av personal motsvarande högst 11 årsverken för tidsbundna uppgifter. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att politikprogrammet för medborgarinflytande skall finansieras med anslaget. Den beräknade fördelningen av användningen av anslaget Projekt inom verksamhetsområdet för kultur-, idrotts- och ungdomsväsendet 935 000 Delaktighetsprojekt för unga 1 000 000 Utvärdering av utbildningen 600 000 Projekt inom verksamhetsområdet för utbildning och vetenskap 473 000 Sammanlagt 3 008 000 Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 100 000 euro i överföring från moment 29.07.21 samt som avdrag 92 000 euro i överföring av löneutgifterna för två årsverken till moment 29.01.21. 2004 budget 3 008 000 2003 budget 5 595 000 2002 bokslut 4 645 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

26. Vissa kopierings- och dispositionsrättsersättningar (fast anslag) Under momentet beviljas 7 063 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för kopierings- och andra dispositionsrättsersättningar enligt upphovsrättslagen (404/1961) samt till betalning av utgifter för informations- och utredningsverksamhet som gäller kopiering, upptagning och dispositionsrättigheter. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 841 000 euro på grund av att kopieringsmängderna har ökat och för att rätta till eftersläpningen i fråga om ersättningsnivån. 2004 budget 7 063 000 2003 budget 6 222 000 2002 bokslut 5 297 832 50. Vissa understöd (fast anslag) Under momentet beviljas 503 000 euro. Anslaget får användas till betalning av understöd enligt lagen om statsbidrag till Svenska Finlands folkting (902/1985) och andra understöd som specificeras i dispositionsplanen. Dispositionsplan Statsbidrag för Svenska Finlands folktings verksamhet, varav 80 000 euro för utbildningsdelegationen samt övriga omkostnader och byråutgifter 372 000 Paasikivi-Samfundet 13 000 Skötseln av vissa av den förflyttade befolkningens hjältegravar 15 000 Vårdande av de stupades minne samt iståndsättning av begravningsplatser i det avträdda området 103 000 Sammanlagt 503 000 F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 9 000 euro för slutraterna av statsbidrag för Svenska Finlands folktings verksamhet. 2004 budget 503 000 2003 budget 503 000 2002 bokslut 503 000 62. Statlig medfinansiering för undervisningsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 70 992 000 euro. År 2004 får nya beslut om beviljande av medel fattas för sammanlagt 62 236 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2003 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2004. Anslaget får användas för betalning av statlig medfinansiering av mål 1-, mål 2- och mål 3-program, gemenskapsinitiativen Equal, Interreg och Urban samt pilotprojekt vilka finansieras ur Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Anslaget får tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten 26.98.61 och 34.05.61 användas för avlönande av den tekniska hjälp och personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan. F ö r k l a r i n g : Anslaget utgör finansiering av utveckling av regionerna enligt regionutvecklingslagen. Anslaget är avsett att användas för sysselsättningsprogrammet och företagsamhetsprogrammet. Det beräknas att 18 466 000 euro används för den statliga medfinansieringen i Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt och 52 526 000 euro för den statliga medfinansieringen i Europeiska socialfondens projekt. Utgifter som användningen av bevillningsfullmakter åsamkar staten (milj. euro) Bevillningsfullmaktsår 2004 2005 2006 Sammanlagt Förbindelser år 2001 2003 54,855 18,798-73,653 Förbindelser år 2004 16,137 27,787 18,312 62,236 Sammanlagt 70,992 46,585 18,312 135,889 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

Den beräknade fördelningen av bevillningsfullmakter under moment på fonden och program (milj. euro) Mål 1 Mål 2 Mål 3 Equal Interreg Urban Sammanlagt Europeiska regionala utvecklingsfonden 6,337 7,995 - - 3,060 0,128 17,520 Europeiska socialfonden 12,080 6,960 24,482 1,194 - - 44,716 Sammanlagt 18,417 14,955 24,482 1,194 3,060 0,128 62,236 Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget i olika program (milj. euro) Fullmakt Anslag budgeterad åren budgeterat åren 2000 2003 Bevillnings- 2000 2003 budget+ fullmakt budget+ Anslag Program tilläggsb. år 2004 tilläggsbudg. år 2004 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Mål 1 26,466 6,337 21,954 6,398 Mål 2 30,480 7,995 25,526 8,979 Interreg 8,224 3,060 5,580 2,947 Urban 0,464 0,128 0,250 0,142 Sammanlagt 65,634 17,520 53,310 18,466 Europeiska socialfonden (ESF) Mål 1 53,722 12,080 43,828 15,851 Mål 2 28,728 6,960 21,886 8,722 Mål 3 99,456 24,482 78,338 25,257 Equal 6,598 1,194 3,320 2,696 Sammanlagt 188,504 44,716 147,372 52,526 ERUF + ESF SAMMANLAGT 254,138 62,236 200,682 70,992 2004 budget 70 992 000 2003 tilläggsb. 2003 budget 67 883 000 2002 bokslut 54 174 490 70. Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 1 500 000 euro. Anslaget får användas till betalning av anskaffning av inventarier och utrustning som föranleds av arrangemang som hänför sig till undervisningsministeriets lokaler samt till betalning av planeringsutgifter för dem. År 2004 får avtal som gäller anskaffning av inventarier, utrustning och tjänster ingås så, att de åsamkar staten utgifter om högst 1 500 000 euro år 2005. 2004 budget 1 500 000 05. Kyrkliga ärenden Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

F ö r k l a r i n g : Med anslagen under kapitlet finansieras bl.a. utgifter för ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse och sådana utgifter för de tre ortodoxa stiftens regionala förvaltning som föranleds av löner, hyror och resor samt understöden till vissa av ortodoxa kyrkosamfundets församlingar och inrättningar samt till Finlands Sjömanskyrka. 21. Ortodoxa kyrkostyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 780 000 euro. 2004 budget 1 780 000 2003 tilläggsb. 38 000 2003 budget 1 679 000 2002 bokslut 1 665 000 50. Vissa understöd (fast anslag) Under momentet beviljas 387 000 euro. Anslaget får användas till de specificerade understöd som anges i dispositionsplanen. Av understödet till Finlands Sjömanskyrka får högst 152 000 euro användas till byggnadsunderstöd och understöd för skötsel av byggnadslån till sjömanskyrkorna i Antwerpen och Hamburg, förutsatt att evangelisk-lutherska kyrkans centralfond betalar motsvarande andelar. Dispositionsplan F ö r k l a r i n g : Avsikten är att understöden till ortodoxa kyrkosamfundets församlingar och inrättningar skall användas till bl.a. stödjande av verksamheten vid Finlands ortodoxa kyrkomuseum, Lapplands ortodoxa församling och Valamo konserveringsinrättning. 2004 budget 387 000 2003 budget 387 000 2002 bokslut 387 000 Vissa understöd till ortodoxa kyrkosamfundets församlingar och inrättningar 152 000 Understöd till Finlands Sjömanskyrka 235 000 varav i byggnadsunderstöd till sjömanskyrkorna i Antwerpen och Hamburg (högst) 152 000 Sammanlagt 387 000 07. Utbildningsstyrelsen F ö r k l a r i n g : Undervisningsministeriet har i samband med beredningen av budgetpropositionen preliminärt uppställt följande resultatmål för Utbildningsstyrelsen för 2004: Utbildningsstyrelsen driver den nationella utbildningspolitiken genom att bereda grunderna för läroplanerna och examina för utbildningen inom sitt verksamhetsområde, genom att genomföra utvecklingsprogram för undervisningen i anslutning därtill samt genom att sprida innovation. Ämbetsverket producerar kunskap om utbildningsläget och behoven inom utbildningen samt om arbetslivet. Utbildningsstyrelsen sköter de myndighetsuppgifter som ankommer på den samt producerar tjänster för aktörerna inom utbildningssektorn. Utbildningsstyrelsen skall i all sin verksamhet: stödja förverkligandet av jämlikhet i utbildningen och ordnandet av internationellt erkända högklassiga och enhetliga utbildningstjänster för barn, unga och vuxna, främja utvecklandet av det regionala samarbetet, sträva efter att förebygga och minska utslagning, stödja invandrares integration, utbildning och placering i arbetslivet, Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

stödja utnyttjandet av teknologin i inlärning och utbildning,sträva efter att arbetsmarknaden i tillräcklig utsträckning har tillgång till yrkesmässigt kompetenta arbetstagare, stödja internationaliseringen av undervisningssektorn enligt de mål som fastställts inom Europeiska unionen och även nationellt, producera information som behövs inom beslutsfattandet, uppföljningen och utvärderingen av och informationen om utbildningen för nationellt och internationellt bruk. Samarbetet i fråga om elevhandledning mellan den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen effektiveras. Grunderna för läroplanerna för klasserna 1 9 i den grundläggande utbildningen och grunderna för gymnasiets läroplaner blir färdiga för att överlämnas till utbildningsanordnarna och skolorna. Den nya läroplanen för gymnasiet tas i bruk 2005 och den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen i sin helhet senast 2006. Inom yrkesutbildningen fortsätter utvecklandet av inlärning i arbetet. Forsknings- och utvecklingsarbetet med yrkesprov i anslutning till grundexamina fortsätter. Utbildningsstyrelsen samordnar delaktighetsprojektet för unga och deltar i förverkligandet av idrottsåret 2004. Grunderna för fristående examina ses över och revideras med målet att utvidga användningen av examina inom alla sektorer i arbetslivet i samarbete med organisationer inom arbetslivet och övriga aktörer. Läroavtalsutbildningens ställning stärks. Systemen för styrning och uppföljning av det fria bildningsarbetet utvecklas i samarbete med undervisningsministeriet och aktörer i branschen. Utbildningsstyrelsen deltar i prognostiseringen av behoven av utbildning på riksnivå och regional nivå. Arrangemangen för specialundervisningen effektiveras inom alla skolformer. Utbildningsstyrelsen deltar som en del av expertnätverket för utbildningsutvärdering i utvärderingen av de inlärningsresultat som avses i läroplans- och examensgrunderna på uppdrag av rådet för utvärdering av utbildningen. Utvärderingsresultaten utnyttjas i arbetet med att utveckla undervisningen. Baskunskapssystemen inom utbildningen utvecklas så att de tjänar den utbildningspolitiska uppföljningen och beslutsfattandet samt utvärderingen av utbildningen, beskrivningar av utbildningsläget och framställandet av indikatorer i utbildningen. Metoder att förutse utbildningen utvecklas och kunskap om detta produceras. Utbildningsstyrelsen upprätthåller och utvecklar systemet för antagning av studerande. De uppgifter som hänför sig till EU:s utbildnings- och samarbetsprogram och till informationsnät fullgörs och de utbildningsprojekt som finansieras ur Europeiska socialfonden administreras. De uppgifter som hänför sig till nationellt och internationellt erkännande av examina fullgörs. Man deltar i verkställandet av programmen för samarbete med Ryssland och närområdessamarbete samt i det nordiska samarbetet. Man finansierar och utvecklar långvarig personalutbildning inom undervisningsväsendet. För att resultatmålen för utbildningsstyrelsen skall nås används även anslagen under moment 29.10.22, 20.25, 40.25, 60.25, 69.22 och 69.25. Tabell med nyckeltal för den avgiftsbelagda verksamheten 2002 2003 2004 utfall prognos uppskattning Intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 7 081 6 251 7 000 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 5 240 4 858 5 512 Driftsåterstod (t ) 1 841 1 393 1 488 % av intäkterna 26,0 22,3 21,3 Andel av gemensamma kostnader (t ) 858 918 955 Överskott (t ) 983 475 533 % av intäkterna 13,9 7,6 7,6 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

21. Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 18 403 000 euro. Anslaget får även användas till utveckling av läromedel och till produktion av svenskspråkiga och andra läromedel med liten spridning. Av anslaget får 258 000 euro användas till understöd till sametinget att delas ut för produktion av läromedel på samiska språket. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats. Utgifter och inkomster Bruttoutgifter 25 590 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 5 512 000 Övriga omkostnader 20 078 000 Bruttoinkomster 7 187 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 7 000 000 Övriga inkomster 187 000 Nettoutgifter 18 403 000 Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 440 000 euro i överföring från moment 29.10.22 till löne-, underhålls- och utvecklingsutgifter för universitetens inträdessökande- och studierättssystem. Dessutom har vid dimensioneringen av anslaget som avdrag beaktats 100 000 euro som överföring till moment 29.01.22. 2004 budget 18 403 000 2003 tilläggsb. 301 000 2003 budget 17 332 000 2002 bokslut 18 136 000 08. Internationellt samarbete 22. Omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 787 000 euro. F ö r k l a r i n g : Utgifter och inkomster Bruttoutgifter 797 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 10 000 Övriga omkostnader 787 000 Bruttoinkomster, inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten (övriga prestationer) 10 000 Nettoutgifter 787 000 Undervisningsministeriet har i samband med beredningen av budgetpropositionen preliminärt uppställt följande resultat- och servicemål för Institutet för Ryssland och Östeuropa för 2004: Institutet skall bistå myndigheterna, olika inrättningar, forskare och andra intressegrupper i frågor som gäller institutets verksamhetsområde och producera information till stöd för beslutsfattande och forskning. Institutet deltar i det praktiska genomförandet av samarbetsavtal och samarbetsprogram mellan Finland och Ryssland inom kulturoch undervisningsområdet. Det främsta geografiska området för institutets verksamhet är de östslaviska områdena (Ryssland, Vitryssland och Ukraina) och Baltikum. Till institutets verksamhetsområde hör också de andra delarna av det forna Sovjetunionen samt det ryska kulturarvet i Finland samt stödjandet av språket och kulturen för dem som flyttat till Finland från Ryssland och Östeuropa. Institutet är informationscenter för organisationen International Council for Central and East European Studies (ICCEES). 2004 budget 787 000 2003 tilläggsb. 16 000 2003 budget 752 000 2002 bokslut 751 000 25. Internationellt kulturellt samarbete (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 6 984 000 euro. Anslaget får användas till utgifter som föranleds av deltagande i internationella organisationers verksamhet och i nordiskt kultursamarbete samt av genomförande av kulturavtal och utbytesprogram. Av anslaget får understöd och stipendier som är avsedda för löne- och programutgifter för kultur- och bildningsverksamhet som riktar sig till utlandet beviljas sådana personer och samfund som främjar undervisnings-, vetenskaps- och kulturutbytet samt gör finsk kultur känd utomlands. Anslaget får dessutom användas till avlöning av ett antal visstidsanställda motsvarande högst ett årsverke. F ö r k l a r i n g : Den beräknade fördelningen av Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

användningen av anslaget Multilateralt samarbete 771 000 Bilateralt samarbete 2 926 000 Utgifter på grund av den europeiska integrationen 559 000 Främjande av utlandsfinnarnas kulturella förhållanden 1 455 000 Nordiskt samarbete 920 000 Frändefolksprogrammet 353 000 Sammanlagt 6 984 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 105 000 euro i överföring av löneutgifterna för två årsverken till moment 29.01.21. 2004 budget 6 984 000 2003 budget 7 130 000 2002 bokslut 7 369 000 50. Vissa understöd (fast anslag) Under momentet beviljas 5 362 000 euro. Anslaget får användas till betalning av understöd som förorsakas av ändamål som specificerats i dispositionsplanen. Dispositionsplan Kulturinstitutens verksamhet 3 249 000 Understöd till publikationer avsedda för internationell spridning 253 000 Understöd till vissa utlandsföreningars verksamhet som utför kultur- och utbildningssamarbete 1 860 000 Sammanlagt 5 362 000 2004 budget 5 362 000 2003 budget 5 212 000 2002 bokslut 5 004 309 Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till organisationer och program inom Unesco samt andra organisationer för mellanstatligt multilateralt kulturellt samarbete. F ö r k l a r i n g : Den beräknade fördelningen av användningen av anslaget Medlemsavgift till Unesco 1 700 000 Finlands finansiella bidrag till ungdomsstiftelsen för Europa 29 000 Finlands finansiella bidrag i fråga om delöverenskommelsen för Europarådets ungdomskort 6 000 Finlands finansiella bidrag till unionen WIPO/ Bern 83 000 Finlands finansiella bidrag till ICCROM 17 000 En utgift föranledd av ett avtal om skyddande av världens kultur- och naturarv 19 000 Medlemsavgift till OECD/CERI 19 000 Finlands finansiella bidrag till Europarådets EURIMAGES-fond 280 000 Finlands finansiella bidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet 21 000 Finlands finansiella bidrag till Europeiska centret för moderna språk 35 000 Finlands finansiella bidrag till WADA 65 000 Medlemsavgift till OECD/INES 13 000 Sammanlagt 2 287 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 17 000 euro på grund av nedläggande av det Audiovisuella Eureka samt såsom tillägg 13 000 euro i Finlands medlemsavgift till OECD/INES-utbildningsindikatorprojekt. 2004 budget 2 287 000 2003 budget 2 445 000 2002 bokslut 2 361 834 66. Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 287 000 euro. 10. Undervisning och forskning vid universitet F ö r k l a r i n g : Utvecklingen av universiteten, de tekniska högskolorna, handelshögskolorna och konsthögskolorna (nedan universiteten) baserar sig på lagen om utveckling av högskoleväsendet (1052/1986) och den av statsrådet fastställda plan för utveckling av utbildningen och den forskning som bedrivs vid universiteten. Enligt lagen om utveckling av högskoleväsendet skall det anslag som anvisas under universitetens omkostnadsmoment årligen höjas med ett belopp Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

som minst motsvarar den ökning av avlöningsutgifterna som föranleds av statens avtalsuppgörelser på centralnivå om lönerna. Dessutom bestäms att anslaget år 2004 höjs med minst 20 miljoner euro. Bestämmelsen gäller åren 2002 2005. Resultatstyrningssystemet mellan undervisningsministeriet och universiteten samt grunderna för hur omkostnaderna skall finansieras har förnyats för åren 2004 2006. Vid budgeteringen i fråga om universiteten betonas att universitetens basuppgifter fullgörs samtidigt som skötseln av utbildnings-, forsknings- och kulturpolitiskt betydande riksomfattande uppgifter samt belöning för kvalitet i verksamheten och inverkan av den möjliggörs. Undervisningsministeriet har uppställt följande mål för universiteten för 2004: Universitetens mål är att med sin verksamhet bidra till att den kulturella, sociala och ekonomiska välfärden ökar i det finländska samhället. Universitetens mål är en hög internationell nivå och kvalitet på forskningen, forskarutbildningen, undervisningen och den konstnärliga verksamheten. Universiteten fortsätter det övergripande kvalitetsarbetet och utvecklandet av metoder för det. Universiteten utvecklar arbetsgemenskapen så att deras konkurrenskraft som arbetsgivare förbättras och personalens arbetsförmåga och tillfredsställelse ökar. Universiteten stärker förutsättningarna för en yrkesmässig forskarkarriär och fäster särskild vikt vid främjandet av jämlikheten i vetenskapssamfundet. Forskarskolorna utvecklas till att vara den viktigaste vägen till doktorsexamen, som är det primära målet för vetenskapliga fortsatta studier. Universiteten rekryterar aktivt utländska studerande och forskare till forskarskolorna. Målet är att 10 procent av studerandena vid forskarskolorna är utlänningar 2006. Med tanke på utvecklingsbehoven för systemet för antagning av studerande utarbetas för universiteten utvecklingsstrategier för antagning av studerande. Målet är att påskynda möjligheterna att få en studieplats, minska antalet antagningsenheter och att göra antagningsförfarandet smidigare. Kvaliteten på undervisningen och systemen för planering, styrning och uppföljning av studierna utvecklas så att utexamineringen blir effektivare och studietiderna kortare i synnerhet inom utbildningsområdet för humanistiska vetenskaper samt inom det matematisk-naturvetenskapliga och det teknisk-vetenskapliga utbildningsområdet. Före utgången av 2006 tar universiteten inom alla områden i bruk individuella läroplaner som utarbetas tillsammans med studerandena. Universiteten förbereder och verkställer en tvåstegsmodell för examensstrukturen samt en reform av dimensioneringen av studierna så att övergången till den nya strukturen från och med höstterminen 2005 blir smidig. Universiteten inriktar tillgången på utbildning så att särskild vikt fästs vid det nationella hälso- och sjukvårdsprojektets, lärarutbildningens och informationsindustrins ändrade behov. Vid inriktningen av tillgången på utbildning utnyttjas de möjligheter strukturell utveckling erbjuder. Universiteten intensifierar och ökar det internationella samarbetet och skapandet av nätverk så att de finska universiteten är konkurrenskraftiga och initiativrika aktörer och uppskattade samarbetsparter i synnerhet inom den europeiska högskoleutbildningen och forskningen. Universiteten ökar samarbetet med Ryssland och stärker Finlands kännedom om Ryssland. Universiteten ökar utbudet av undervisning på engelska inom sina styrkeområden och fäster särskild vikt vid kvaliteten på undervisningen och undervisningsmetoderna. I studiehandledningen beaktas de utländska studerandenas specialbehov. Undervisningen i finska/svenska och i finsk kultur ökas för examensstuderande. Universiteten stärker regionernas livskraft genom att skapa nätverk med de centrala aktörerna i regionerna. De regionala universitetscentren och universitetens övriga regionala verksamhet koncentreras till tillräckligt stora helheter så att de har förutsättningar att uppnå en hög kvalitet och effektivitet i sin verksamhet. Universiteten utvecklar sina kontakter med näringslivet genom att öka sin kompetens i företagsverksamhet och effektivera sina innovationstjänster och det kommersiella utnyttjandet av forskningsrön. Universitetens möjligheter att stöda företagsamheten stärks. Universitetens uppgift i fråga om vuxenutbildningen görs tydligare. Universitetens vuxenutbildning stöder sysselsättningen och förverkligandet av den utbildningsmässiga jämlikheten. I regionutvecklingen stöds regionernas behov genom olika former av vuxenutbildning. Vuxnas möjligheter att avlägga universitetsexamen främjas genom att magisterprogram och studieutbudet inom det öppna universitetet utnyttjas. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

Universiteten breddar den finansiella basen för sin verksamhet förutom genom direkt budgetfinansiering genom att ordna kompletterande finansiering. Den kompletterande finansieringen skall stöda universitetens grundläggande uppgifter och de mål som ansluter sig till dem. Antalet nya universitetsstuderande hålls på samma nivå som 2003 så att 22 500 nya studerande, inklusive specialantagningarna, antas årligen. Målet är att 1 240 studerande årligen övergår från öppna universitet till examensstudier. Målet är att det vid universiteten under 2004 2006 avläggs i medeltal 14 064 högre högskoleexamina och 1 450 doktorsexamina. Av de studerande som avlägger grundexamen studerar 5 415 årligen utomlands över tre månader. Målet för det öppna universitetet är 20 000 kalkylerade helårsstudieplatser per år. Universitetens examensmål i genomsnitt Högre högskoleexamina Doktorsexamina utfall mål utfall mål 2002 2004 2006 2002 2004 2006 Helsingfors universitet 2 274 2 500 352 396 Jyväskylä universitet 1 168 1 285 97 119 Uleåborgs universitet 1 164 1 510 105 158 Joensuu universitet 636 760 61 68 Kuopio universitet 384 445 82 77 Åbo universitet 1 069 1 285 118 137 Tammerfors universitet 988 1 041 95 105 Åbo Akademi 512 563 65 63 Vasa universitet 321 400 14 18 Lapplands universitet 332 395 7 17 Tekniska högskolan 940 1 150 99 131 Tammerfors tekniska universitet 703 880 58 65 Villmanstrands tekniska universitet 469 570 24 30 Helsingfors handelshögskola 360 380 17 19 Svenska handelshögskolan 245 250 9 12 Åbo handelshögskola 187 270 6 13 Sibelius-Akademin 111 140 8 9 Teaterhögskolan 46 45 3 3 Konstindustriella högskolan 148 165 3 8 Bildkonstakademin 18 30 1 2 Sammanlagt 12 075 14 064 1 224 1 450 Universiteten beräknas använda EU-stöd för jordbruksproduktion till ett värde av ca 336 000 euro. Universitetens rätt att utan vederlag överlåta lokaler till studentbespisningar samt till organisationer för studieområden och hobbyorganisationer bibehålls trots att Senatfastigheter tar ut hyra av universiteten för dessa lokaler. 21. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 196 449 000 euro. Av anslaget får högst 830 000 euro användas för att sänka priserna på fortbildning i enlighet med universitetens egna beslut. Anslaget får också användas till betalning av stipendier som beviljas lärare, forskare och studerande vid universiteten för främjande av forskning och utbildning, till betalning av utgifter som föranleds av ordnande av praktik för studerande i anslutning till studierna samt till betalning av utgifter som i anslutning till universitetens verksamhet föranleds av medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer. Under 2004 får sådana hyresavtal ingås som utökar universitetens lokaler och som föranleder utgifter först efter 2004 så att ökningen av nettoutgifterna är högst 4 300 000 euro på årsnivå. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

F ö r k l a r i n g : Avsikten är att informationssamhällsprogrammet och företagsamhetsprogrammet skall finansieras med anslaget. Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen baserar sig på undervisningsministeriets förordning om avgifter för universitets prestationer (1317/2001) samt på undervisningsministeriets beslut om avgifter för biblioteks- och informationstjänster (82/1993) och om avgifter vid öppen högskoleundervisning i högskolor (83/1993). Den beräknade fördelningen av användningen av anslaget Helsingfors universitet, varav 2 613 000 euro till Svenska social- och kommunalhögskolan och 11 900 000 euro som riksomfattande andel för nationalbiblioteket 285 764 000 Jyväskylä universitet 93 026 000 Uleåborgs universitet 122 228 000 Joensuu universitet 54 889 000 Kuopio universitet 49 864 000 Åbo universitet 104 658 000 Tammerfors universitet 79 125 000 Åbo Akademi 45 825 000 Vasa universitet 20 258 000 Lapplands universitet 27 728 000 Tekniska högskolan 107 387 000 Tammerfors tekniska universitet 59 523 000 Villmanstrands tekniska universitet 32 332 000 Helsingfors handelshögskola 22 665 000 Svenska handelshögskolan 12 168 000 Åbo handelshögskola 13 163 000 Sibelius-Akademin 22 221 000 Teaterhögskolan 10 086 000 Konstindustriella högskolan 25 860 000 Bildkonstakademin 5 207 000 Till undervisningsministeriets förfogande 2 472 000 Sammanlagt 1 196 449 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 20 000 000 euro på grundval av lagen om utveckling av högskoleväsendet och 64 000 euro i överföring av löneutgifterna för två årsverken från moment 31.24.21. Utgifter och inkomster Bruttoutgifter 1 682 089 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 191 580 000 Samprojekt 230 000 000 Övriga omkostnader 1 260 509 000 Bruttoinkomster 485 640 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 228 990 000 företagsekonomiskt prissatta prestationer 205 540 000 offentligrättsliga prestationer 23 450 000 Övriga inkomster 256 650 000 samprojekt 230 000 000 donationer 24 200 000 sponsorinkomster 2 290 000 övriga inkomster 160 000 Nettoutgifter 1 196 449 000 Tabell med nyckeltal för den företagsekonomiska avgiftsbelagda verksamheten 2002 2003 2004 utfall prognos uppskattning Intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 195 860 209 600 205 540 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 158 490 159 850 159 700 Driftsåterstod (t ) 37 370 49 750 45 840 % av intäkterna 19,1 23,7 22,3 Andel av gemensamma kostnader (t ) 25 520 41 740 36 810 Överskott (t ) 11 850 8 010 9 030 % av intäkterna 6,1 3,8 4,4 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

Intäkter i % av kostnaderna 106,4 104,0 104,6 Volymförändring, % -2,8 7,0-1,9 2004 budget 1 196 449 000 2003 tilläggsb. 19 370 000 2003 budget 1 122 805 000 2002 bokslut 1 090 201 068 22. Universitetsväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 20 772 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet som gäller universiteten, därtill anslutet internationellt samarbete samt sysselsättningsfrämjande verksamhet och för fortbildning av lärarutbildarna. Dispositionsplan 1. Forsknings-, utvecklings- och publikationsverksamhet 8 772 000 2. Universitetens gemensamma ADBverksamhet och datakommunika-tioner 9 000 000 3. Utveckling av universitetens vuxenutbildning 3 000 000 Sammanlagt 20 772 000 Anslaget får användas till betalning av utgifter och understöd för förlagsverksamhet i fråga om läromedel för universitetsbruk samt utgifter och understöd för tryggande av undervisningens och forskningens verksamhetsbetingelser. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst 207 årsverken i uppgifter för viss tid. Anslaget för utveckling av universitetens vuxenutbildning får användas för kostnader som föranleds av utveckling av olika former av långsiktig fortbildning inom de områden som universiteten själva föreslår och som utgör en del av deras samhällsuppgift. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 3 196 000 euro som utgifter för regional utveckling av universiteten samt 440 000 euro i överföring till moment 29.07.21 till löne-, underhålls- och utvecklingsutgifter för universitetens inträdessökandeoch studierättssystem. 2004 budget 20 772 000 2003 tilläggsb. 203 000 2003 budget 24 473 000 2002 bokslut 22 843 000 23. Omkostnader för centret för internationellt personutbyte (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 7 835 000 euro. Av anslaget används 2 802 000 euro till betalning av stipendier och understöd som beviljas för student-, praktikant-, ungdoms- och expertutbyte, 1 681 000 euro till betalning av löner till finländska utlandslektorer och gästprofessorer som tjänstgör vid utländska universitet samt till andra tjänstemän inom undervisningsförvaltningen som arbetar utomlands, sammanlagt högst 47 personer, i tilllämpliga delar i enlighet med reglementet för universitetslektorer i finska språket och kulturen som arbetar utomlands, och till undervisning i finska språket och finsk kultur utomlands. Av anslaget får högst 144 000 euro användas för stöd till den avgiftsbelagda servicen. F ö r k l a r i n g : Utgifter och inkomster Bruttoutgifter 9 095 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 544 000 Övriga omkostnader 3 208 000 Samprojekt 860 000 Stipendier och understöd 2 802 000 Undervisning i finska språket och finsk kultur utomlands 1 681 000 Bruttoinkomster 1 260 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 400 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

Övriga inkomster, gemensamma projekt 860 000 Nettoutgifter 7 835 000 Undervisningsministeriet har i samband med beredningen av budgetpropositionen preliminärt uppställt följande resultat- och servicemål för centret för internationellt personutbyte för 2004: Centret för internationellt personutbyte (CIMO) har som mål att främja den internationella växelverkan inom utbildningen och arbetslivet samt inom kultur- och ungdomsverksamheten. CIMO samordnar och genomför stipendie- och personutbytesprogram och ansvarar för den nationella verkställigheten av flera av Europeiska unionens utbildnings-, kultur-, och ungdomsprogram. CIMO arrangerar och utvecklar rådgivnings- och informationsservicen samt utbildningen i anslutning till sitt verksamhetsområde och marknadsför den utbildning som ges i Finland för utlänningar. Delegationen för studier i finska språket och kulturen vid utländska universitet stöder undervisningen i finska språket och finsk kultur vid utländska universitet samt arrangerar i Finland kurser i finska språket för utländska universitetsstuderande. CIMO stöder de finländska läroanstalterna vid tillvaratagandet av nya möjligheter i samband med att EU:s utbildnings- och ungdomsprogram öppnar sig mot vissa länder i Central- och Östeuropa. Kontakterna med företagsverksamheten utvecklas genom personutbyte och i synnerhet fördjupas den internationella praktikens relationer till läroanstalterna. Utnyttjandet av ny datateknik utvecklas alltjämt inom informationen, rådgivningen och utbildningen. Särskild uppmärksamhet fästs vid utveckling av samarbetet med CIMO:s nya intressegrupper, bl.a. aktörer inom allmänbildande utbildning och vuxenutbildningsorganisationer samt inom kultur. Sokrates-programmet har som mål 8 400 deltagare, varav 4 200 utgörs av deltagare som reser från Finland och 4 200 av deltagare som reser till Finland. Europeiska unionens ungdomsprogram har som mål 4 500 deltagare, varav 2 950 är finländare och 1 550 är utlänningar. Målet är 2 000 internationella personbyten, inklusive det praktikantutbyte som organiseras av studentorganisationerna och som stöds av CIMO. Det bilaterala och multilaterala samarbetet har 1 200 personbyten som mål. Målet är att erbjuda 250 utländska studerande i finska språket och finsk kultur en sommarkurs samt att stöda 40 universitetslektorers undervisningsverksamhet vid utländska universitet. 2004 budget 7 835 000 2003 tilläggsb. 81 000 2003 budget 7 650 000 2002 bokslut 7 703 000 24. Övningsskolornas omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 70 556 000 euro. Anslaget får också användas till betalning av utgifter för elevunderstöd samt utgifter som föranleds av att personalen och undervisningspraktikanterna erbjuds skolbespisning mot avgift. F ö r k l a r i n g : Undervisningsministeriet har uppställt följande resultatmål för övningsskolorna som en del av universitetsväsendet: Målet för övningsskolorna är en hög nivå på verksamheten som tjänar lärarutbildningen och en nära växelverkan med universitetet. Övningsskolorna sörjer för kvaliteten på läroplansarbetet och undervisningen samt utvecklar en mångsidig auskultering och användningen av undervisningsteknologi. Antalet elever i övningsskolorna uppgår 2004 i genomsnitt till 8 250 elever, varav 6 000 är elever på grundskolestadiet och 2 250 studerande i gymnasier. I övningsskolorna ordnas auskultering för ca 3 400 lärarstuderande. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 150 000 euro för utgifter som föranleds av undervisning för invandrare. Utgifter och inkomster Bruttoutgifter 71 301 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 341 000 Samprojekt 274 000 Övriga omkostnader 70 686 000 Bruttoinkomster 745 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 445 000 Inkomster av samfinansierade projekt 274 000 Övriga inkomster 26 000 Nettoutgifter 70 556 000 Kommunernas andel av kostnaderna för undervisning i övningsskolorna, 15 530 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.40.30. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

2004 budget 70 556 000 2003 tilläggsb. 1 640 000 2003 budget 67 262 000 2002 bokslut 67 144 000 2003 budget 168 000 2002 bokslut 336 000 (88.) Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten. 20. Yrkeshögskoleundervisning F ö r k l a r i n g : Utvecklingen av yrkeshögskolorna baserar sig på de riktlinjer och mål som uppställts i den plan för utveckling av utbildningen och forskningen som statsrådet har godkänt. Målet vid utvecklingen av yrkeshögskolorna är att öka handlingsförmågan inom yrkeshögskolenätet, höja utbildningens kvalitetsnivå, och att förbättra yrkeshögskolornas regionala verkan. Yrkeshögskolorna stärker sina kontakter med närings- och det övriga arbetslivet samt med högskolorna och de övriga läroanstalterna. Yrkeshögskolornas roll i innovationssystemet stärks genom att man effektiverar det tillämpade forsknings- och utvecklingsarbete som tjänar undervisningen och stöder arbetslivet och en regional utveckling. Enligt yrkeshögskolelagen(351/2003) kommer undervisningsministeriet och yrkeshögskolorna för ett visst antal år åt gången överens om vilka mål som är av central betydelse i yrkeshögskolornas verksamhet och om uppföljning av målen. Antalet årsstuderande vid yrkeshögskolorna beräknas år 2004 i genomsnitt vara 101 540, varav 82 000 i utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för unga, 15 540 i utbildning som leder till examen för vuxna, 350 i utbildning som leder till påbyggnadsexamen och 3 650 avlägger yrkesinriktade specialiseringsstudier. Antalet nybörjarplatser i utbildning som leder till examen för unga uppgår 2004 till 24 750 och i lärarutbildningen till 1 675. Av yrkeshögskolorna upprätthålls 7 av kommuner, 11 av samkommuner och 11 av privata utbildningsanordnare. Yrkeshögskolorna ansvarar för ordnandet av tillräckligt mångsidiga studier och praktikperioder och fäster särskild vikt vid individuella läroplaner, förfarandet vid tillgodoräknandet av studier och utexamineringen. Tyngdpunkten i utvecklandet läggs på handlednings- och rådgivningstjänsterna, arbetspraktiken och den virtuella undervisningen. Yrkeshögskolorna och universiteten genomför de regionala strategier som de har utarbetat tillsammans. Syftet med strategierna är att främja en positiv regional utveckling, att åstadkomma ett samarbete och en arbetsfördelning som utvecklas inom verksamheten och att bilda nätverk med andra aktörer i regionen. Vid stärkandet av yrkeshögskolornas regionala roll prioriteras utvecklandet av utbudet av vuxenutbildning samt utvecklandet av forsknings- och utvecklingsarbete och övrig service. Yrkeshögskolorna stärker internationaliseringen av verksamheten och deltar aktivt i utvecklandet av den europeiska och internationella högskolegemenskapen. Beredningen av en reform av finansieringssystemet för yrkeshögskolorna fortsätter i syfte att skapa en tydlig och rättvis finansieringsmodell som sporrar till effektivitet och beaktar verksamheten i sin helhet. Beredningen görs med beaktande av en helhetsreform av kommunernas finansierings- och statsandelssystem. Reformarbetet i fråga om finansieringen av lärarutbildningen fortsätter. Av yrkeshögskolornas utbildningsutbud riktas ungefär en femtedel till vuxenutbildningen i syfte att höja utbildningsnivån hos befolkningen i arbetsför ålder och att utveckla kunnandet hos dem som har avlagt yrkeshögskoleexamen i synnerhet inom sektorn för små- och medelstora företag och i fråga om välfärdstjänster. Försöket med påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna fortsätter och en utvärdering av försöket inleds. Utbudet av öppen yrkeshögskoleundervisning ökas och arrangemangen görs mångsidigare. Antal studerande vid yrkeshögskolor Antal yrkeshögskolor Antal studerande Förändring i antalet stud. 2004 2002 2003 2004 2003/2004 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

Kommunala yrkeshögskolor 18 67 470 68 980 69 050 70 Privata yrkeshögskolor 11 32 150 32 310 32 490 180 Alla yrkeshögskolor sammanlagt 3),varav 29 99 620 101 290 101 540 250 utbildning som leder till yh-examen för unga 80 860 81 750 82 000 250 utbildning som leder till yh-examen för vuxna 14 950 15 540 15 540 - påbyggnadsexamina och specialiseringsstudier 3 810 4 000 4 000-22. Yrkeshögskoleväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 4 586 000 euro. Anslaget får användas till central finansiering av yrkeshögskolornas teleförbindelser och datanät (FUNET), högskolornas bibliotekssystem, databasen för uppföljning och utvärdering av yrkeshögskolorna (AMKOTA), yrkeshögskolornas system för antagning av studerande samt andra motsvarande gemensamma utgifter som yrkeshögskolorna har. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst fyra årsverken. 2004 budget 4 586 000 2003 budget 4 886 000 2002 bokslut 4 886 000 25. Utvecklande av yrkeshögskolorna (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 2 068 000 euro. Anslaget får användas till betalning av planeringsutgifter, utgifter för inledande av verksamheten och omkostnader samt understöd som föranleds av utvärdering av yrkeshögskolor, yrkeshögskoleundersökningar och andra utrednings- och utvecklingsprojekt. Anslaget får även användas till andra EU-godkända forsknings- och utvecklingsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst fyra årsverken. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att företagsamhetsprogrammet skall finansieras med anslaget. 2004 budget 2 068 000 2003 budget 4 568 000 2002 bokslut 4 579 000 30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag) Under momentet beviljas 336 697 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statsandel och statsunderstöd enligt yrkeshögskolelagen (351/2003) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) samt till betalning av statsunderstöd för lärarutbildning vid yrkeshögskolor. Av anslaget får högst 24 349 000 euro användas som projektfinansiering enligt yrkeshögskolelagen till utvecklande och stödjande av verksamheten samt till finansiering av resultatrik verksamhet. Projektfinansieringen inriktas på yrkeshögskolornas stödprogram, på forsknings- och utvecklingsarbete, på projekt som gagnar den regionala utvecklingen och på andra utvecklingsprojekt samt på stöd för studerandepraktik och för öppen yrkeshögskoleundervisning. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att informationssamhällsprogrammet och företagsamhetsprogrammet skall finansieras med anslaget. Den beräknade fördelningen av statsandelen och statsunderstödet Kalkylerade kostnader kommunala 428 480 000 privata 209 824 000 Kommunernas finansieringsandel -337 043 000 Statsunderstöd för lärarutbildningen 11 087 000 Statsunderstöd (högst) 24 349 000 Sammanlagt 336 697 000 Anslaget har dimensionerats enligt ett genomsnittligt pris per enhet om 6 206 euro (exkl. moms). Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 1 500 000 euro på grund av en ökning av lärarutbildningen. 2004 budget 336 697 000 2003 budget 329 594 000 2002 bokslut 298 942 173 3) Antalet studerande har angivits som årsstuderande i genomsnitt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

40. Allmänbildande utbildning F ö r k l a r i n g : Utvecklandet av den allmänbildande utbildningen baserar sig på den plan för utveckling av utbildningen och forskningen som statsrådet har godkänt. Utgångspunkten för utvecklingen av den allmänbildande utbildningen (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning och grundläggande konstundervisning) är att grundläggande utbildning garanteras alla, oberoende av boningsort, språk och ekonomisk ställning. Det centrala målet för verksamheten är att säkerställa att barnens rättigheter till tillräcklig och professionell undervisning samt till en säker studieomgivning och välfärd realiseras. Effektiviteten hos systemet för styrning av utbildningen ökas. Elevvårdsarbetet, såsom verksamhet genom vilken inlärningssvårigheter samt hälsomässiga, psykiska och sociala problem förebyggs och avhjälps, ägnas särskild uppmärksamhet inom lagstiftningen, läroplanerna och i utvecklingsarbetet. Elevhandledningen utvecklas inom hela den allmänbildande utbildningssektorn så att särskild vikt fästs vid övergångsskedena inom utbildningen. Elevernas säkerhet och tillhandahållandet av mångsidiga hobbymöjligheter för eleverna tillgodoses genom att utveckla olika verksamhetsmodeller. Förskoleundervisningen utvecklas som fortsättning på småbarnsfostran. En redogörelse angående genomförandet av förskolereformen och dess verkningar överlåts till riksdagen. Genom att utveckla lokal, nationell och internationell utvärdering går man in för att trygga och förbättra nivån på utbildningen. Inom utvärderingen ligger tyngdpunkten på utvecklandet och etableringen av ett system för utvärdering av inlärningsresultaten samt på internationella utvärderingsprojekt och på det nationella utnyttjandet av resultaten från dem. Man gör en utvärdering om på vilket sätt elevernas rättigheter fullföljs. Ett projekt för kreativitet och kulturfostran inleds. Ett projekt inleds för att skapa grunder för utvecklande av undervisningen. Dessa principer omfattar kännetecknen för en god undervisning, en effektiv skola och principen att lära sig lära Lagstiftningen och finansieringen utvecklas så att de stöder utbudet av utbildning i regionerna och samarbetet mellan utbildningsarrangörerna. Den virtuella undervisningen vidareutvecklas och projektet för skapande och kulturfostran fortsätter. Grunderna för läroplanen för årskurserna 3 9 enligt statsrådets beslut gällande de riksomfattande målen för och timfördelningen i fråga om den grundläggande utbildningen färdigställs. Grunderna för läroplanen för gymnasiet revideras. Utvecklandet och genomförandet av läroplanerna samt produktionen av stödtjänster stöds. Studentexamen utvecklas. Antalet gymnasier som omfattar vissa specialuppgifter bibehålls i huvudsak oförändrade. Finansieringsgrunderna för gymnasierna utvecklas så att de sporrar gymnasierna till att ordna sådana ämnesstudier som tillgodoser de vuxnas kompetens- och bildningsbehov. Vid utvecklingen av utbildningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga utslagningsrisker och avbrytande av studier samt vid att utveckla utbildningsservicen för och handledningen av utslagna. Lärarnas yrkeskunskap stärks genom utvecklande av verksamhetsmodeller för undervisning av barn och studerande som riskerar utslagning eller som är i behov av särskilt stöd, för elevvård samt för utbildning för invandrare. Nya former av multiprofessionellt samarbete utvecklas. Andelen studerande som efter grundläggande utbildning övergår till fortsatta studier höjs ytterligare. Antalet elever i grundläggande utbildning, inklusive förskoleundervisning och påbyggnadsundervisning, beräknas hösten 2004 vara ca 645 000. Hösten 2004 beräknas ca 4 000 elever delta i påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen (den tionde klassen) och ca 59 000 elever delta i sådan förskoleundervisning som berättigar till statsandel. Antalet studerande i gymnasierna beräknas under läsåret 2004 2005 vara ca 110 000 i dagsgymnasierna respektive ca 20 000 i vuxengymnasierna. Ca 79 800 examinander deltar i studentexamen 2004 och de beräknas avlägga sammanlagt ca 227 000 prov. I Helsingin ranskalais-suomalainen koulu och Suomalais-venäläinen koulu är resultatområdena förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning med tyngdpunkten lagd på språket och kulturen inom respektive Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19

språkområde. Under 2004 utvecklar dessa skolor undervisningen i språket inom respektive språkområde, de läromedel som behövs för rysk- och franskspråkig undervisning och lärarutbildningen. Antalet elever i Helsingin ranskalaissuomalainen koulu beräknas år 2004 vara 856 och i Suomalais-venäläinen koulu 724. Avsikten är att sammanlagt 140 avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen skall ges och att 86 studentexamina skall avläggas i läroanstalterna under 2004. I statens skolor för hörselskadade, synskadade och rörelsehindrade är resultatområdena grundläggande utbildning för svårt handikappade och multihandikappade elever samt stödservice. Verksamheten vid dessa åtta skolor effektiveras alltjämt, framför allt i fråga om stödservice. År 2004 skall undervisning ges ca 510 elever. 21. Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 41 171 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av löneutgifter för lärare och förvaltningspersonal vid EU:s Europaskolor. Dessutom får anslaget användas till internationalisering av statliga läroanstalter för allmänbildande utbildning, kompletterande utbildning för invandrare, skolor för barn med handikapp för utveckling av service- och utvecklingscentralverksamheten, understöd för utvecklande av inlärningsmiljöer och för byggande av informationsnät samt till utnyttjande av datateknik och teknik för informationsförmedling i undervisningen och studierna. F ö r k l a r i n g : Anslaget används i huvudsak till verksamheten vid Helsingin ranskalais-suomalainen koulu, vid Suomalais-venäläinen koulu och vid skolor för barn med handikapp samt till ordnande av grundläggande utbildning vid statens skolhem. Den beräknade fördelningen av användningen av anslaget Statliga läroanstalter för allmänbildande utbildning Helsingin ranskalais-suomalainen koulu 4 720 000 Suomalais-venäläinen koulu 4 520 000 Skolor för barn med handikapp 29 068 000 Sammanlagt 38 308 000 Övrig utbildning Grundläggande utbildning vid skolhem 1 929 000 EU:s Europaskolor 934 000 Sammanlagt 2 863 000 Alla sammanlagt 41 171 000 Utgifter och inkomster för statliga allmänbildande läroanstalter Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 3 950 000 Övriga omkostnader 39 431 000 Bruttoinkomster 2 210 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 2 050 000 Övriga inkomster 160 000 Nettoutgifter 41 171 000 Kommunernas andel av kostnaderna för den statliga allmänbildande utbildningen, 4 399 000 euro har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.40.30. 2004 budget 41 171 000 2003 tilläggsb. 754 000 2003 budget 39 309 000 2002 bokslut 39 200 000 25. Utvecklande av den allmänbildande utbildningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 899 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter och understöd som föranleds av planering och inledande av verksamheten samt omkostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom den allmänbildande utbildningen. Anslaget får även användas till andra EU-godkända forsknings- och utvecklingsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst tre årsverken. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att företagsamhetsprogrammet skall finansieras med anslaget. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 300 000 euro i överföring från moment 29.40.34 för läroanstalternas utvecklingsverksamhet som gäller lokaler och deras utrustning samt som avdrag 30 000 euro i överföring av löneutgifterna för ett årsverke till moment 29.01.21. Bruttoutgifter 43 381 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20