Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 4 från analysgruppen mars 2006

Innehållsförteckning 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Material och metod... 7 Diabetes... 10 Reumatoid artrit, RA... 14 Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL... 18 Alkoholrelaterade diagnoser... 21 Hjärtinfarkt... 23 Stroke... 27 Höftfraktur... 32 Kolorektalcancer... 37 Lungcancer... 40 Fortsatt arbete... 43

3 Sammanfattning Region Skåne vill konsekvent och kontinuerligt utveckla underlag och metoder för analys av vårdens insatser och resultat. Det viktigaste ledet finns i det dagliga arbetet nära patienten. Men också verksamhetsledningar på alla enheter tar aktiv del genom att utvärdera sina insatser gentemot de resurser som står till förfogande och därmed kunna förbättra sjukvården. Samtidigt behövs övergripande och heltäckande underlag för hela Skåne. Detta inte minst för att de enskilda enheterna och förvaltningarna ska kunna jämföra sig med andra för att kunna förbättra kvaliteten. Då måste underlaget bli mer översiktligt än vad som är möjligt när man t ex granskar den enskilde patientens journal. Sådana sammanställningar kan också väcka frågor som leder till fördjupade analyser och det kan också vara av värde i sig att visa och diskutera detta underlag. Denna rapport försöker fylla detta senare syfte genom att vi tagit fram och sammanställt data om vårdens resultat. Här tas upp dödlighet, återinsjuknande och vårdens regelbundenhet som ett led i en process att beskriva och utvärdera hela vårdkedjan från tidiga tecken på allvarlig sjukdom till behandling och resultat av vården. Data har relaterats till befolkning i olika ålder, kön och hemortsdistrikt. Inga kopplingar har gjorts till de enheter där patienterna vårdades. Strävan är att göra ett lokalt kvalitetsregister. Fördelen är då den snabba åtkomsten av data och möjligheten till öppna jämförelser. Dödlighet/överlevnad Den totala dödligheten var (vilket är väl känt) högre i högre ålder. Den var också i alla åldrar högre för män än för kvinnor (jfr att medellivslängden är lägre för män). Det fanns också skillnader mellan distrikten. Befolkningen i Sydvästra distriktet hade högre total dödlighet än befolkningen i övriga distrikt. Överdödligheten för distriktet var högre för kvinnor än för män. För de sjukdomsgrupper som här redovisas fanns en överdödlighet jämfört med befolkningen över 45 år. Den varierade från 1,5 gånger (50 procent) för personer med reumatoid artrit och 2,2 gånger för personer med diabetes till 6,3 gånger för hjärtinfarkt och 30 gånger för lungcancer. För alla sjukdomsgrupper fanns skillnader, dock små, i dödlighet mellan de olika distriktens befolkning. Endast för en av diagnoserna, stroke, fanns statistiskt signifikanta skillnader där personer med stroke i Sydvästra distriktet hade högre dödlighet 2004 jämfört med personer med stroke i övriga Skåne. Denna skillnad fanns inte för insjuknade 2000-2003, men för 2005 hade Sydvästra distriktet högre andel avlidna i stroke än övriga distrikt. Dödlighet totalt var högre för befolkningen i Sydvästra distriktet. Det kan i huvudsak bero på att fler personer insjuknar i livshotande sjukdomar. Man bör därför också undersöka om skillnader mellan distrikt kan förklaras av skillnader i sammansättning av patienter även med andra variabler än ålder och kön. I denna rapport visas för specifika sjukdomar dödlighet under och ett år efter insjuknandet. Om fler personer i ett distrikt insjuknar i en viss sjukdom kan resultatet (dödlighet, återinsjuknande) också påverkas av att de som insjuknar kan ha sämre hälsoläge eller förmåga

att klara sjukdomen än de som insjuknar och bor i andra distrikt. En annan förklaring kan vara skillnader i vårdinsatser. För att granska detta krävs vidare analyser. 4 Generellt måste man notera att det inte fanns större skillnader mellan distrikten. Det kan vara ett uttryck för att vården fungerar på ett relativt likartat sett oavsett hemort i Skåne. Överlevnad dag för dag efter vård visade för samtliga studerade sjukdomsgrupper att dödligheten var högst under och kort tid efter vård och att kurvan sedan planade ut, dvs. det är hur vi sätter in åtgärder i vården som har störst effekt. Materialet omfattar personer som haft kontakt med vården i angivna sjukdomar. Det måste hållas i åtanke vid tolkning av resultaten. Ett exempel är att den faktiska överlevnaden för alla med hjärtinfarkt är annan än den här beräknade eftersom personer med hjärtinfarkt som avlidit utan att komma till vård ej ingår. Återinsjuknande Inom ett år efter insjuknande återinsjuknade 21 procent i hjärtinfarkt och 12 procent i stroke. Andelen som återinsjuknade i hjärtinfarkt var högre i Nordvästra distriktet än i övriga distrikt. För stroke var andelen högre i Ystad-Österlen jämfört med övriga distrikt. Denna studie visar således på skillnader i återinsjuknande. Ett återinsjuknande i höftfraktur inom perioden fyra veckor till ett år inträffade för 4,5 procent av de som haft sin första höftfraktur. Regelbundenhet i vårdkontakter För personer med diabetes och reumatoid artrit visas kontakter i öppen vård i olika former, dels totalt och dels för primärvård. Urvalet innebär att det endast är de personer som hade någon kontakt under 2004 som ingår i populationen. Ca 80 procent av personer med diabetes hade minst en vårdkontakt under alla tertial, dvs. fyramånadersperioder. För kontakt enbart i primärvården visade kontakt både under första och andra halvåret samma procenttal. Andelen var lägre för Sydvästra distriktet jämfört med övriga distrikt. Fortsatt arbete I denna och tidigare rapporter har vården analyserats för patienter i specifika sjukdomar i ett flertal dimensioner. Det kan ge underlag för andra typer av studier än de som gjorts här. Så kan t ex kostnader för vård av patienter med en specifik sjukdom ställas mot de resultat som uppnåtts med ökad överlevnad/tillfrisknande och därmed på sikt kunna ge underlag för prioriteringar. Vårdinsatsernas betydelse för att undvika återinsjuknande och död kommer också att analyseras genom att studierna fördjupas med avseende på vilka åtgärder som vidtagits både under den akuta sjukdomsfasen och i efterförloppet. För t ex stroke kan det vara lika väsentligt att ge en vård i det akuta skedet med god kvalitet som att insatser efter utskrivningen från sjukhuset följer rekommendationerna för en god vård av patienter med stroke. Sådana jämförelser mellan sjukhusen planeras. Att det inte finns stora skillnader mellan distrikten gör det inte mindre angeläget att följa upp dödlighet (och andra resultat) efter vård. Med en sådan uppföljning kan man fortlöpande analysera att förbättringar i resultat kommer befolkningen tillgodo i hela Skåne. Självklart kan en monitorering också visa om det uppstår skillnader.

Det vore av värde med ytterligare metodutveckling för att mer distinkt definiera nyinsjuknande efter tidigare insjuknande. 5 Tolkning av regelbundenhet i vårdkontakter bör ge kunskap om hur vården fungerar avseende kontinuitet och regelbundenhet i vården av långvarigt sjuka. Mål kan ställas upp för hur ofta kontakter ska ske för hur stor andel av patienterna och målen kan med här visad metodik följas upp. Vårdens regelbundenhet kan studeras även för andra grupper. Det kan vara för kontakter endast i en viss diagnos eller vid en viss vårdenhet eller endast för planerad vård. Samarbete har startats med försäkringskassan för att studera sjukskrivning och förtidspensionering i relation till vårdkontakter. Läkemedelsregistret är en annan databas som nu görs tillgänglig. Genom att se till hela vårdkedjan kan analyser avseende nyinsjuknade personer i en viss sjukdom differentieras inte endast per ålder och kön utan också efter vad som hänt före insjuknandet, vilken behandling som givits och vad som hänt efter utskrivning. Sammanfattningsvis bör en uppföljning av vårdens resultat innefatta ett flertal aspekter och täcka hela vårdkedjan från tidiga tecken på sjukdom till insatser under vårdtiden och händelser efter vårdens akuta skeenden. Denna ambition finns i de fyra rapporter som nu presenterats av analysgruppen. Ytterligare utveckling och förfining av metoderna ska göras, men samtidigt är det av stor vikt att vårdens ledning och experter granskar och värderar metoder och resultat.

Bakgrund 6 Denna och en hel serie rapporter är sammanställda från det registermaterial som beskriver sjukvården i Skåne. Alla landsting har motsvarande material men i Skåne har ett stort arbete lagts ner på att använda registren och strukturera analyserna. Det ger möjlighet att beskriva och tydliggöra olika företeelser som har stor betydelse för att sjukvården skall kunna förstå sin egen verksamhet. I den första rapporten (Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne, augusti 2004) visades ett översiktligt underlag för diskussioner om prioriteringar inom forskning och utveckling. I Rapport 2 (Vet vi vad vi vet vad vården kan lära av register, augusti 2005) fördjupades informationen utifrån data för några olika sjukdomsgrupper och med tydligare fokus på vårdprocessen. För hjärtinfarkt, stroke, höftfraktur, bröstcancer och prostatacancer redovisades särarten för respektive sjukdomsgrupp i vårdkontakter och kostnader före och efter insjuknandet och vården i det akuta skedet. I Rapport 3 (Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006) visades incidens och prevalens 2004 för ett flertal sjukdomsgrupper: hjärtinfarkt, stroke, höftfraktur, kolorektalcancer, lungcancer, diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom, reumatoid artrit samt alkoholrelaterade diagnoser. Dessutom fanns material över patienter med höga vårdkostnader och högkonsumenter, men dessa grupper tas ej upp här. Patienterna som redovisades i Rapport 3 följs i denna rapport upp avseende händelser efter vård: överlevnad, återinsjuknande och regelbundenhet i återkommande vård. Analysgrupp I analysgruppen ingår Thor Lithman, Dennis Noreen, Henrik Weibull och Juan Merlo, Hälsooch sjukvårdsledningen, Olof Johnell, Universitetssjukhuset MAS samt Hannie Lundgren, Forsknings- och utvecklingsenheten. Syfte I denna rapport är det huvudsakliga syftet att för specifika sjukdomsgrupper analysera händelser efter vård 2004. För detta används tidsperioden 2004-2005. Jämförelser görs mellan befolkningen i de olika sjukvårdsdistrikten.

Material och metod 7 Rapporten ger uppgift om antal personer som avled eller återkom till förnyad vård efter insjuknande 2004. För hjärtinfarkt, stroke, höftfraktur, kolorektalcancer och lungcancer följdes patienterna från inskrivningsdagen i sluten vård ett konsekutivt år framåt i tiden, dvs. också under del av år 2005. En kontinuerlig uppföljning gjordes dag för dag. Också återinsjuknande i samma diagnos studerades, men enbart för hjärtinfarkt, stroke och höftfraktur. Nyinsjuknande definierades med datum för första vårdtillfället i diagnosen som första diagnos under 2004 för personer som ej hade sluten vård i diagnosen föregående år. Specifikt för höftfraktur inräknades personer som hade akut besök hos läkare i öppen vård med diagnos höftfraktur. För övriga grupper (diabetes, reumatoid artrit, kronisk obstruktiv lungsjukdom och alkoholrelaterade diagnoser) gjordes definitionen att samtliga patienter med respektive diagnos i öppen eller sluten vård 2004 hade sjukdomen 2004-01-01. Därmed kunde uppföljningen avgränsas till kalenderåret 2004. Också vårdkontakternas regelbundenhet studerades. Materialet omfattar personer som var bosatta i Skåne under 2004 med det hemortsdistrikt de hade vid den första vårdkontakten i diagnosen under året. Dödlighet För diabetes, reumatoid artrit, kronisk obstruktiv lungsjukdom och alkoholrelaterade diagnoser beräknades dödlighet under kalenderåret 2004. Vid uppdelning per distrikt kompletterades med beräkning avseende tvåårsperioden 2004-2005. För hjärtinfarkt, stroke, höftfraktur, kolorektalcancer och lungcancer beräknades dödlighet inom en period av ett år efter datum för insjuknande. Återinsjuknande Återinsjuknande inom ett år efter första insjuknande beräknades för de personer som kom till förnyad sluten vård med samma definition av diagnos som användes för första insjuknande, dvs. första diagnos. Materialet fick här utvidgas till att också omfatta sluten vård 2005. Denna analys gjordes för hjärtinfarkt, stroke och höftfraktur. För att undvika att överflyttning mellan kliniker eller sjukhus registrerades som återinsjuknande ingick endast vårdtillfällen med inskrivningsdatum minst två dagar efter utskrivning från det första vårdtillfället. För höftfraktur sattes gränsen till fyra veckor. Regelbundenhet i vårdkontakter År 2004 delades in i följande perioder: halvår, tertial, kvartal, tvåmånadersperioder och månader. Antal personer i respektive sjukdomsgrupp som hade kontakt, oavsett diagnos, under definierade perioder beräknades. Detta gjordes för diabetes och reumatoid artrit, men ej för övriga diagnoser. Kontakter beräknades dels summerat för all form av vård (sluten och öppen, privat och offentlig, läkare och övrig personal), dels summerat för all primärvård (privat och offentlig,

läkare och övrig personal). Både kontakt vid mottagning och annan kontakt (t ex telefon) togs med. 8 Befolkningens dödlighet Under år 2004 avled totalt 11 648 personer av de som var bosatta i Skåne vid början av året. Räknat på antal invånare var dödligheten 1,01 procent. För kvinnor var dödligheten 1,04 procent och för män 0,98 procent. Denna skillnad beror på att det fanns fler kvinnor än män i de högre åldersgrupperna där dödligheten är högre. Tabell 1. Dödlighet för befolkningen i Skåne 2004. Procent av Antal avlidna befolkning 0-4 13 23 36 0,04 0,07 0,06 5-14 3 5 8 0,00 0,01 0,01 15-24 13 44 57 0,02 0,06 0,04 25-44 85 181 266 0,06 0,11 0,09 45-64 594 815 1 409 0,40 0,55 0,48 65-74 739 1 053 1 792 1,43 2,29 1,84 75-84 1 854 1 918 3 772 4,15 6,15 4,97 85-2 812 1 496 4 308 14,12 17,18 15,05 Totalt 6 113 5 535 11 648 1,04 0,98 1,01 Anm. Tabeller numreras med arabiska siffror eftersom de är många till antal. Motsvarande tabell för dödlighet beräknades också för 2005, men då med befolkning 2005-01-01 som bas. Värdena stämde väl överens med 2004 års värden, såväl totalt som i olika grupper (smärre variationer förekommer alltid och det behövs längre perioder för att utläsa trender). Men vid jämförelser mellan distrikt är det av värde att jämföra dödlighet för mer än ett år. Tabell 2. Dödlighet för befolkning i Skåne 2005. Procent av Antal avlidna befolkning 0-4 23 15 38 0,08 0,05 0,06 5-14 4 14 18 0,01 0,02 0,01 15-24 17 38 55 0,02 0,05 0,04 25-44 80 151 231 0,05 0,09 0,07 45-64 634 824 1 458 0,43 0,55 0,49 65-74 722 1 052 1 774 1,39 2,25 1,79 75-84 1 851 2 023 3 874 4,16 6,46 5,11 85-2 868 1 493 4 361 14,25 16,69 15,00 Totalt 6 199 5 610 11 809 1,05 0,98 1,02 Befolkningens åldersstruktur i olika distrikt påverkar den totala dödligheten. För att få jämförbara värden har därför jämförelser mellan distrikten standardiserats för ålder och kön.

9 Tabell 3. Dödlighet i procent per distrikt 2004 och 2005 (standardiserade värden). 2004 2005 Hemortsdistrikt Mellersta 0,99 0,93 0,96 1,06 0,95 1,01 Nordöstra 1,07 0,93 1,00 1,01 0,91 0,96 Sydvästra 1,11 1,02 1,06 1,09 1,04 1,07 Nordvästra 1,03 0,97 1,00 1,03 1,01 1,02 Ystad-Österlen 0,95 1,05 1,00 1,06 0,92 0,99 Totalt 1,04 0,98 1,01 1,05 0,98 1,02 Tabellen visar en högre dödlighet för befolkningen i Sydvästra distriktet. Skillnader mellan distrikten kan bero på ett flertal faktorer, bl a olika förekomst av sjukdom. En faktor kan också vara skillnad i dödlighet efter insjuknande i akuta sjukdomar eller skillnader för patienter med kroniska sjukdomar. I efterföljande redovisning görs sådana analyser.

Diabetes 10 Antalet personer som ingick i studien var 31 758 (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 4. Personer med diabetes 2004. Antal Per 1000 invånare 0-4 23 33 56 0,8 1,1 0,9 5-14 244 257 501 3,5 3,5 3,5 15-24 333 383 716 4,8 5,4 5,1 25-44 1 281 1 597 2 878 8,3 10,1 9,2 45-64 4 198 6 704 10 902 28,5 45,2 36,8 65-74 3 491 4 469 7 960 67,7 97,1 81,6 75-84 3 616 3 220 6 836 81,0 103,3 90,1 85-1 266 643 1 909 63,5 73,8 66,7 Totalt 14 452 17 306 31 758 24,7 30,5 27,6 45-12 571 15 036 27 607 47,7 64,2 55,4 Andel personer med diabetes ökade med stigande ålder upp till 85 år. Män visade högre förekomst än kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med diabetes var 4,4 procent. Dödligheten var högre för män än för kvinnor i olika åldersgrupper (Tabell 5). Tabell 5. Antal avlidna 2004 för personer med diabetes. Procent av alla Antal avlidna diabetes 0-4 5-14 15-24 1 1 0,3 0,1 25-44 3 11 14 0,2 0,7 0,5 45-64 60 104 164 1,4 1,6 1,5 65-74 115 206 321 3,3 4,6 4,0 75-84 252 298 550 7,0 9,3 8,0 85-206 131 337 16,3 20,4 17,7 Totalt 636 751 1 387 4,4 4,3 4,4 Jämförelse med total dödlighet Personer med diabetes hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 6). Totalt var dödligheten ca 2 gånger högre för personer med diabetes över 45 år jämfört med hela befolkningen i samma ålder. Skillnaden var större i yngre åldrar och mer uttalad för kvinnor än för män i åldern 45-74 år.

Tabell 6. Dödlighet under ett år för personer med diabetes i förhållande till hela befolkningen 15- år. 11 Kvot 15-24 4,2 3,4 25-44 4,2 6,0 5,7 45-64 3,6 2,8 3,2 65-74 2,3 2,0 2,2 75-84 1,7 1,5 1,6 85-1,2 1,2 1,2 Totalt 45-2,2 2,2 2,2 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten 2004 marginellt olika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 7). Dock var dödligheten något högre för befolkning i Nordvästra distriktet. Den högre dödligheten i distriktet föll på åldersgruppen 85- år och var mer uttalad för män än för kvinnor. Denna förhöjda dödlighet för diabetes i distriktet sågs inte för total dödlighet för hela befolkningen i distriktet. Detta kan vara ett observandum, men det var ingen statistiskt säkerställd skillnad. Personer med diabetes i Mellersta distriktet hade lägre dödlighet. För kvinnor i distriktet var andelen lägre i åldern 85- år medan för män i distriktet andelen var lägre i åldern 45-64 år. Motsvarande skillnad fanns i total dödlighet för befolkningen i Mellersta distriktet. Inte heller detta visade statistiskt signifikant skillnad. Tabell 7. Dödlighet under 2004 per distrikt för personer med diabetes (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 3,7 3,9 3,8 Nordöstra 4,5 4,0 4,2 Sydvästra 4,7 4,6 4,7 Nordvästra 5,1 4,7 4,9 Ystad-Österlen 3,5 4,5 4,0 Totalt 4,4 4,3 4,4 För att få säkrare underlag togs också fram uppgifter om dödlighet för 2005. Samma mönster återfanns som för ettårsdödligheten, lägre dödlighet för befolkningen i Mellersta distriktet. Inte heller här fanns statistisk signifikant skillnad.

Tabell 8. Dödlighet under tvåårsperioden 2004-2005 per distrikt för personer med diabetes 2004 (procent). 12 Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 7,9 8,3 8,1 Nordöstra 8,7 8,3 8,5 Sydvästra 9,3 9,7 9,5 Nordvästra 9,7 9,1 9,4 Ystad-Österlen 8,2 8,4 8,3 Totalt 8,8 8,9 8,8 Regelbundenhet i vårdkontakter Hur regelbundet patienter med diabetes hade kontakt med hälso- och sjukvården visas i Tabell 9-11. Alla former av vårdkontakter ingår dels för alla vårdformer, dels för primärvården. Tabellerna visar indelning i två olika tidsperioder och uppgifterna är kumulerade. Det betyder att t ex uppgiften för båda halvår också inkluderar alla kvartal och alla månader. För att se andel enbart för en period kan man använda periodens siffra minus föregående periods siffra. T ex har för all vård 94,1 procent av personerna kontakt minst varje halvår, men 26,1 procent (94,1 minus 68,0) kontakt endast varje halvår men inte alla månader eller kvartal. I Tabell 9 visas kontakter med alla vårdenheter. Tabell 9. Andel (procent) av personer med diabetes som hade kontakt med hälso- och sjukvården alla månader*, kvartal och halvår och helår 2004. All vård Hemortsdistrikt Alla Alla Båda månader* kvartal halvår Helår Mellersta 14,5 70,1 94,9 100 Nordöstra 12,9 69,3 94,7 100 Sydvästra 10,9 64,5 93,5 100 Nordvästra 12,5 67,2 93,4 100 Ystad-Österlen 15,5 72,0 94,7 100 Skåne 12,9 68,0 94,1 100 *Exklusive juli

I Tabell 10 visas kontakter med primärvård. 13 Tabell 10. Andel (procent) av personer med diabetes som hade kontakt med primärvård alla månader*, kvartal och halvår och helår 2004. Primärvård Hemortsdistrikt Alla Alla Båda månader* kvartal halvår Helår Mellersta 6,7 48,2 80,6 94,4 Nordöstra 5,1 46,3 79,9 94,3 Sydvästra 2,7 36,1 71,8 90,0 Nordvästra 4,4 43,9 78,3 94,0 Ystad-Österlen 5,9 51,3 82,7 94,7 Skåne 4,7 43,8 77,7 93,1 *Exklusive juli I Tabell 11 visas kontakter under tvåmånadersperioder och tertial. Tabell 11. Andel (procent) av personer med diabetes som hade kontakt med hälso- och sjukvården alla tvåmånadersperioder och tertial 2004. All vård Primärvård Hemortsdistrikt Varannan månad Alla tertial Varannan månad Alla tertial Mellersta 44,3 84,0 26,4 64,0 Nordöstra 41,5 82,8 22,7 62,2 Sydvästra 37,6 79,3 15,8 52,0 Nordvästra 41,7 80,4 20,7 59,2 Ystad-Österlen 45,7 85,4 26,3 68,1 Skåne 41,5 81,9 21,5 59,6 Man måste hålla i åtanke att de personer som ingår i dessa tabeller hade minst en vårdkontakt med diagnos diabetes under året. De personer med diabetes som inte haft vårdkontakt med diagnos diabetes ingår således inte. Men det betyder inte att dessa personer inte haft kontakt för andra diagnoser, varför man inte säkert kan notera hur stor andel av alla med diabetes som haft kontakt. Sammanfattningsvis kan tabellerna tolkas som att en relativt stor andel av personer med diabetes hade kontakt med hälso- och sjukvården var fjärde månad (81,9 procent). Kontakter i primärvården var inte lika regelbundna, men sett till båda halvåren var täckningen också här närmare 80 procent. Personer i Sydvästra distriktet har lägre tal än övriga distrikt. Personer i Mellersta distriktet och Ystad-Österlen hade högre tal. Om det beror på olika vårdprogram eller på andra faktorer bör undersökas.

Reumatoid artrit, RA 14 Antalet personer som ingick i studien var 5 015 (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 12. Personer med reumatoid artrit 2004 fördelat på kön och per 1000 invånare. Antal Per 1000 invånare 0-4 1 1 0,0 0,0 5-14 6 6 12 0,1 0,1 0,1 15-24 55 3 58 0,8 0,0 0,4 25-44 443 95 538 2,9 0,6 1,7 45-64 1 470 569 2 039 10,0 3,8 6,9 65-74 818 377 1 195 15,9 8,2 12,2 75-84 726 252 978 16,3 8,1 12,9 85-153 41 194 7,7 4,7 6,8 Totalt 3 671 1 344 5 015 6,3 2,4 4,4 45-3 167 1 239 4 406 12,0 5,3 8,8 Andel personer med reumatoid artrit ökade med stigande ålder upp till 75 år. Kvinnor visade högre förekomst än män. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med reumatoid artrit var 3,0 procent. Dödligheten var högre för män än för kvinnor i åldersgrupper över 75 år (Tabell 13). Tabell 13. Antal avlidna 2004 för personer med reumatoid artrit. Antal avlidna Procent av alla RA 0-4 5-14 15-24 1 1 1,8 1,7 25-44 45-64 14 4 18 1,0 0,7 0,9 65-74 26 10 36 3,2 2,7 3,0 75-84 45 23 68 6,2 9,1 7,0 85-18 7 25 11,8 17,1 12,9 Totalt 104 44 148 2,8 3,3 3,0 Jämförelse med total dödlighet Personer med RA hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 14). Totalt var dödligheten ca 50 procent högre för personer över 45 år med RA jämfört med hela befolkningen i samma ålder. Skillnaden fanns i yngre åldrar och var mer uttalad för kvinnor än för män.

Tabell 14. Dödlighet under ett år för personer med reumatoid artrit i förhållande till hela befolkningen 45- år. 15 Kvot 45-64 2,4 1,3 1,9 65-74 2,2 1,2 1,6 75-84 1,5 1,5 1,4 85-0,8 1,0 0,9 Totalt 45-1,4 1,6 1,5 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten 2004 marginellt olika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 15). Dock var dödligheten något högre för befolkning i Sydvästra distriktet. Det rörde sig dock om små faktiska tal vilka ej gav statistisk signifikant skillnad Data för flera år kan vara av värde för att få större underlag. Tabell 15. Dödlighet under 2004 per distrikt för personer med reumatoid artrit (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 2,3 3,2 2,5 Nordöstra 2,8 2,4 2,7 Sydvästra 3,4 3,6 3,4 Nordvästra 2,9 1,8 2,6 Ystad-Österlen 2,0 5,7 3,0 Totalt 2,8 3,3 3,0 För att få säkrare underlag togs också fram uppgifter om dödlighet för 2005. Dödligheten var fortsatt något högre för Sydvästra distriktet, men också Ystad-Österlen visade något förhöjda tal. Dock innebar fynden ej statistiskt signifikanta skillnader. Tabell 16. Dödlighet under tvåårsperioden 2004-2005 per distrikt för personer med reumatoid artrit 2004 (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 5,7 6,3 5,8 Nordöstra 6,2 5,7 6,1 Sydvästra 7,0 8,3 7,3 Nordvästra 6,3 5,3 6,0 Ystad-Österlen 6,3 10,2 7,4 Totalt 6,3 7,1 6,6

16 Regelbundenhet i vårdkontakter Personer med reumatoid artrit som fanns med vårdkontakt 2004 hade frekventa vårdkontakter. Ca 80 procent hade kontakt minst alla kvartal, varav ca 27 procent hade kontakt varje månad. Andelen med regelbunden kontakt i primärvården var ca 45 procent för kvartal och ca 55 procent för tertial. I Tabell 17 visas kontakter med alla vårdenheter. Tabell 17. Andel (procent) av personer med reumatoid artrit som hade kontakt med hälso- och sjukvården alla månader*, kvartal och halvår och helår 2004. All vård Hemortsdistrikt Alla Alla Båda månader* kvartal halvår Helår Mellersta 32,5 82,1 96,6 100 Nordöstra 28,2 80,7 96,0 100 Sydvästra 22,4 77,1 95,3 100 Nordvästra 21,2 78,2 95,3 100 Ystad-Österlen 35,6 84,3 96,0 100 Skåne 26,9 79,9 95,8 100 *Exklusive juli I Tabell 18 visas kontakter med primärvården. Tabell 18. Andel (procent) av personer med reumatoid artrit som hade kontakt med primärvård alla månader*, kvartal och halvår och helår 2004. Primärvård Hemortsdistrikt Alla Alla Båda månader* kvartal halvår Helår Mellersta 10,6 53,9 76,9 92,0 Nordöstra 7,4 57,2 80,5 93,9 Sydvästra 3,5 27,7 57,2 82,1 Nordvästra 5,4 44,4 74,9 92,3 Ystad-Österlen 8,8 50,2 76,3 92,0 Skåne 6,8 44,8 71,5 89,6 *Exklusive juli I Tabell 19 visas kontakter under tvåmånadersperioder och tertial. Tabell 19. Andel (procent) av personer med reumatoid artrit som hade kontakt med hälso- och sjukvården alla tvåmånadersperioder och tertial 2004. All vård Primärvård Hemortsdistrikt Varannan månad Alla tertial Varannan månad Alla tertial Mellersta 67,7 89,5 37,1 63,9 Nordöstra 71,0 87,7 42,1 68,0 Sydvästra 57,3 85,8 13,5 38,3 Nordvästra 58,0 86,2 25,6 57,4 Ystad-Österlen 69,3 89,8 31,9 59,3 Skåne 63,5 87,5 28,4 55,6

17 Man bör hålla i åtanke att de personer som ingår i dessa tabeller hade minst en vårdkontakt med diagnos RA under året. De personer med RA som inte haft vårdkontakt med diagnos RA ingår således inte. Men det betyder inte att dessa personer inte haft kontakt med andra diagnoser, varför man inte säkert kan notera hur stor andel av alla med RA som haft kontakt. Resultaten i tabellerna ovan bör, kanske efter ytterligare precisering (se sammanfattning) diskuteras mot bakgrund av vilken nivå och vilken regelbundenhet i kontakterna som bör finnas för denna sjukdomsgrupp. Det tycks med avseende på all vård inte vara några stora skillnader mellan distrikten, vilket kan tolkas som att vården fångar upp patienterna på likartat sätt i alla distrikt. Däremot finns skillnad för primärvård; Sydvästra distriktet visar lägre andel med regelbundna kontakter. Det bör undersökas om detta beror på skillnad i vårdorganisation eller annat.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL 18 Antalet personer som ingick i studien var 9 929 (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 20. Personer med KOL 2004 fördelat på kön och per 1000 invånare. Antal Per 1000 invånare 0-4 5-14 15-24 25-44 145 84 229 0,9 0,5 0,7 45-64 1 649 1 155 2 804 11,2 7,8 9,5 65-74 1 568 1 407 2 975 30,4 30,6 30,5 75-84 1 444 1 606 3 050 32,3 51,5 40,2 85-398 421 819 20,0 48,3 28,6 Totalt 5 226 4 703 9 929 8,9 8,3 8,6 45-5 059 4 589 9 648 19,2 19,6 19,4 Andel personer med KOL var högre för män än för kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom var 9,2 procent. Dödligheten var högre för män än för kvinnor i olika åldersgrupper (Tabell 21). Tabell 21. Antal avlidna 2004 för personer med KOL. Procent av alla Antal avlidna KOL 0-4 5-14 15-24 25-44 45-64 44 38 82 2,7 3,3 2,9 65-74 110 103 213 7,0 7,3 7,2 75-84 179 241 420 12,4 15,0 13,8 85-81 121 202 20,4 28,7 24,7 Totalt 414 503 917 7,9 10,7 9,2

19 Jämförelse med total dödlighet Personer med KOL hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 22). Totalt var dödligheten 4 gånger högre för personer med KOL över 45 år jämfört med hela befolkningen i samma åldersstrata. Skillnaden var större i yngre åldrar och mer uttalad för kvinnor än för män upp till 85 år. Tabell 22. Dödlighet under ett år för personer med KOL i förhållande till hela befolkningen 45- år. Kvot 45-64 6,6 6,0 6,1 65-74 4,9 3,2 3,9 75-84 3,0 2,4 2,8 85-1,4 1,7 1,6 Totalt 45-3,6 4,9 4,2 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten 2004 marginellt olika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 23). Dock var dödligheten något högre för befolkning i Sydvästra distriktet. Den högre dödligheten i distriktet fanns för män men ej för kvinnor. Denna förhöjda dödlighet för KOL hos män i distriktet sågs också för dödligheten för hela befolkningen. Också för Nordvästra distriktet fanns en förhöjd dödlighet. Skillnaderna var ej statistiskt signifikanta. Tabell 23. Dödlighet under 2004 per distrikt för personer med KOL (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 7,5 10,8 9,0 Nordöstra 7,1 9,2 8,1 Sydvästra 8,2 12,1 10,0 Nordvästra 9,1 10,4 9,7 Ystad-Österlen 6,5 9,9 8,1 Totalt 7,9 10,7 9,2 För att få säkrare underlag togs också fram uppgifter om dödlighet för 2005. Samma mönster återfanns som för ettårsdödligheten, högre dödlighet för befolkning i Sydvästra och Nordvästra distrikten, men skillnaden var inte statistisk signifikant.

Tabell 24. Dödlighet under tvåårsperioden 2004-2005 per distrikt för personer med KOL 2004 (procent). 20 Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 15,0 20,5 17,6 Nordöstra 13,3 17,8 15,5 Sydvästra 16,6 23,5 19,9 Nordvästra 18,0 22,1 19,9 Ystad-Österlen 14,5 18,1 16,2 Totalt 15,8 20,9 18,2

Alkoholrelaterade diagnoser 21 Antalet personer som ingick i studien var 5 555 (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 25. Personer med alkoholrelaterade diagnoser 2004. Antal Per 1000 invånare 0-4 5 5 0,0 0,2 0,1 5-14 68 52 120 1,0 0,7 0,8 15-24 217 269 486 3,1 3,8 3,5 25-44 378 917 1 295 2,5 5,8 4,2 45-64 729 2 049 2 778 4,9 13,8 9,4 65-74 140 437 577 2,7 9,5 5,9 75-84 93 138 231 2,1 4,4 3,0 85-38 25 63 1,9 2,9 2,2 Totalt 1 663 3 892 5 555 2,8 6,9 4,8 45-1 000 2 649 3 649 3,8 11,3 7,3 Andel personer med alkoholrelaterade diagnoser var högst i åldern 45-64 år. Män visade högre förekomst än kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Man bör observera att detta material endast omfattar personer med vård för alkoholrelaterade diagnoser, varför ett stort mörkertal kan finnas. Dödlighet Dödligheten för personer med alkoholrelaterade diagnoser var 3,5 procent. Dödligheten var högre för män än för kvinnor i yngre åldersgrupper (Tabell 26). Tabell 26. Antal avlidna 2004 för personer med alkoholrelaterade diagnoser. Procent av alla med Antal avlidna alkoholrelaterade diagnoser 0-4 5-14 15-24 1 3 4 0,5 1,1 0,8 25-44 3 14 17 0,8 1,5 1,3 45-64 25 67 92 3,4 3,3 3,3 65-74 7 34 41 5,0 7,8 7,1 75-84 14 17 31 15,1 12,3 13,4 85-7 5 12 18,4 20,0 19,0 Totalt 57 140 197 3,4 3,6 3,5 Jämförelse med total dödlighet Personer med alkoholrelaterade diagnoser hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 27). Totalt var dödligheten (45- år) ca 2 gånger högre för personer med alkoholrelaterade diagnoser jämfört med hela befolkningen. Skillnaden var större i yngre åldrar och mer uttalad för kvinnor än för män.

Tabell 27. Dödlighet under ett år för personer med alkoholrelaterade diagnoser i förhållande till hela befolkningen 15- år. 22 Kvot 15-24 24,7 17,9 20,2 25-44 14,4 13,3 15,4 45-64 8,5 6,0 7,0 65-74 3,5 3,4 3,9 75-84 3,6 2,0 2,7 85-1,3 1,2 1,3 Totalt 45-2,3 2,1 2,1 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten 2004 marginellt olika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 28). Dock var dödligheten något högre för befolkning i Mellersta och Nordöstra distriktet. Ingen statistisk signifikant skillnad förelåg. Det rörde sig också om små faktiska tal, varför data för flera år kan vara nödvändiga. Tabell 28. Dödlighet under 2004 per distrikt för personer med alkoholrelaterade diagnoser (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 4,5 4,5 4,5 Nordöstra 6,4 3,2 4,2 Sydvästra 3,5 3,7 3,6 Nordvästra 2,8 3,4 3,2 Ystad-Österlen 2,6 2,8 2,8 Totalt 3,4 3,6 3,5 För att få säkrare underlag togs också fram uppgifter om dödlighet för 2005. Mellersta distriktet låg fortsatt något högre än genomsnittet, men Nordöstra distriktet låg nära genomsnittet. Ingen statistisk signifikant skillnad förelåg. Tabell 29. Dödlighet under tvåårsperioden 2004-2005 per distrikt för personer med alkoholrelaterade diagnoser 2004 (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 8,2 8,2 8,2 Nordöstra 10,9 6,2 7,6 Sydvästra 7,6 7,2 7,3 Nordvästra 7,3 7,1 7,2 Ystad-Österlen 5,6 6,2 6,0 Totalt 7,6 7,1 7,3

Hjärtinfarkt 23 Antalet personer som ingick i studien var 4 018 (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 30. Personer insjuknade i hjärtinfarkt 2004. Antal Per 1000 invånare 0-4 5-14 15-24 1 1 2 0,0 0,0 0,0 25-44 26 81 107 0,2 0,5 0,3 45-64 297 886 1 183 2,0 6,0 4,0 65-74 366 652 1 018 7,1 14,2 10,4 75-84 552 609 1 161 12,4 19,5 15,3 85-345 202 547 17,3 23,2 19,1 Totalt 1 587 2 431 4 018 2,7 4,3 3,5 45-1 560 2 349 3 909 5,9 10,0 7,8 Anm. Under 25 år fanns två personer, ingår i total men redovisas ej per åldersgrupp. Andel personer med hjärtinfarkt ökade med stigande ålder. Män visade högre förekomst än kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med hjärtinfarkt under och inom en ettårsperiod efter insjuknande var 13,8 procent. Dödligheten var högre för kvinnor än för män i åldern 45-74 år, men högre för män än för kvinnor i högre åldersgrupper (Tabell 31). Tabell 31. Antal avlidna inom ett år efter insjuknande i hjärtinfarkt. Procent av alla Antal avlidna hjärtinfarkt 0-4 5-14 15-24 25-44 45-64 10 16 26 3,4 1,8 2,2 65-74 33 46 79 9,0 7,1 7,8 75-84 92 117 209 16,7 19,2 18,0 85-140 101 241 40,6 50,0 44,1 Totalt 275 280 555 17,3 11,5 13,8 Dödligheten ökade med åldern. Den relativt högre dödligheten i den högsta åldersgruppen med fler avlidna kvinnor än män påverkade skillnaden mellan könen i total dödlighet (17,3 procent för kvinnor och 11,5 procent för män).

24 Jämförelse med total dödlighet Personer med hjärtinfarkt hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 32). För åldersgrupper över 45 år var dödligheten ca 6 gånger högre för personer med hjärtinfarkt jämfört med hela befolkningen. En del av skillnaden berodde på olika sammansättning av populationerna. Av tabellen kan man därför utläsa att överdödligheten varierade från 2,9 gånger för personer över 85 år till 4,6 gånger för personer 45-64 år. Skillnaden var också mer uttalad för kvinnor än för män upp till 85 år. Tabell 32. Dödlighet inom ett år efter insjuknande för personer med hjärtinfarkt i förhållande till hela befolkningen 45- år. Kvot 45-64 8,4 3,3 4,6 65-74 6,3 3,1 4,2 75-84 4,0 3,1 3,6 85-2,9 2,9 2,9 Totalt 45-7,7 5,3 6,3 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten under och ett år efter insjuknande i stort sett lika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 33). Tabell 33. Dödlighet per distrikt för personer med hjärtinfarkt inom ett år efter insjuknande (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 18,2 10,8 13,7 Nordöstra 20,9 9,8 14,2 Sydvästra 16,6 11,7 13,7 Nordvästra 16,2 12,4 13,9 Ystad-Österlen 15,8 13,4 14,3 Totalt 17,3 11,5 13,8

25 Ettårsöverlevnad Överlevnaden efter hjärtinfarkt var efter 30 dagar 93 procent, efter 180 dagar 89 procent och efter 360 dagar 86 procent (Figur). Den ålders- och könsstandardiserade dödligheten visades i Tabell 33. Hjärtinfarkt ettårsöverlevnad 1,000 0,975 0,950 0,925 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö Skåne 0,900 0,875 0,850 0 200 Dagar 400 Återinsjuknande i hjärtinfarkt Inom ett år efter första insjuknande återinsjuknade 21 procent, fler män än kvinnor. Tabell 34. Antal återinsjuknade inom ett år efter insjuknande i hjärtinfarkt. Procent av alla Antal hjärtinfarkt 0-4 5-14 15-24 25-44 1 14 15 3,8 17,3 14,0 45-64 67 211 278 22,6 23,8 23,5 65-74 77 168 245 21,0 25,8 24,1 75-84 84 131 215 15,2 21,5 18,5 85-51 40 91 14,8 19,8 16,6 Totalt 280 564 844 17,6 23,2 21,0 Andelen återinsjuknade varierade något mellan distrikten (Tabell 35). Nordvästra distriktet visade högre andel än övriga distrikt. Skillnaden var statistiskt signifikant (95 procent konfidensintervall 1,15-1,62). Skillnaden var större för män än för kvinnor och fanns i alla åldersgrupper.

Tabell 35. Återinsjuknande per distrikt för personer med hjärtinfarkt inom ett år efter insjuknande (procent). 26 Återinsjuknande inom ett år (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 17,2 19,3 18,5 Nordöstra 17,2 18,3 17,9 Sydvästra 15,3 22,4 19,6 Nordvästra 20,0 30,7 26,5 Ystad-Österlen 21,2 24,8 23,4 Totalt 17,6 23,2 21,0 Återinsjuknande i hjärtinfarkt skedde ganska jämt över tiden under ettårsperioden efter den första hjärtinfarkten, dock planade kurvan ut successivt (Figur). Som nämndes i avsnittet Metod togs de händelser som inträffade samma dag eller dagen efter utskrivning från första hjärtinfarkten bort. Med denna definition återinsjuknade 0,2 procent inom två dagar, 1,4 procent (kumulativt) inom fem dagar, 3,6 procent inom 10 dagar, 7,2 procent inom en månad och 11,2 procent inom två månader. När definitionen av återinskrivning ändrades till att det skulle vara minst 28 dagar efter utskrivningen var andelen återinskrivna inom ett år 13,8 procent. Även vid denna beräkning hade Nordvästra distriktet högre andel än hela Skåne (17,7 procent). Hjärtinfarkt återinsjuknande inom ett år 0,30 0,25 0,20 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö 6 Skåne 0,15 0,10 0,05 0,00 0 200 Dagar 400 Kommentar: Det finns anledning undersöka vilka faktorer som ligger bakom högre återinsjuknande i Nordvästra distriktet.

Stroke 27 Antalet personer som ingick i studien var 4 173 (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 36. Personer insjuknade i stroke 2004. Antal Per 1000 invånare 0-4 5-14 15-24 25-44 36 48 84 0,2 0,3 0,3 45-64 300 507 807 2,0 3,4 2,7 65-74 428 582 1 010 8,3 12,7 10,3 75-84 780 712 1 492 17,5 22,8 19,7 85-498 267 765 25,0 30,7 26,7 Totalt 2 049 2 124 4 173 3,5 3,7 3,6 45-2 006 2 068 4 074 7,6 8,8 8,2 Anm. Under 25 år fanns 15 personer, ingår i total men redovisas ej per åldersgrupp. Andel personer med stroke ökade med stigande ålder upp till 85 år. Män visade högre förekomst än kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med stroke under och inom en ettårsperiod efter insjuknande var 20,4 procent. Det fanns ingen skillnad mellan kvinnor och män (Tabell 37). Tabell 37. Antal avlidna inom ett år efter insjuknande i stroke. Procent av alla Antal avlidna stroke 0-4 5-14 15-24 1 1 20,0 8,3 25-44 2 2 4,2 2,4 45-64 30 42 72 10,0 8,3 8,9 65-74 50 69 119 11,7 11,9 11,8 75-84 178 154 332 22,8 21,6 22,3 85-201 123 324 40,4 46,1 42,4 Totalt 460 390 850 22,4 18,4 20,4 Jämförelse med total dödlighet Personer med stroke hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 38). Totalt var dödligheten 6 gånger högre i åldern 65-74 år för personer med stroke jämfört med hela befolkningen. I åldern 75-84 år var dödligheten ca 5 gånger högre och i åldern 85- år ca 3 gånger högre. Kvinnor med stroke hade högre överdödlighet än män med stroke.

Tabell 38. Dödlighet inom ett år efter insjuknande för personer med stroke i förhållande till hela befolkningen 45- år. 28 Kvot 45-64 24,8 15,1 18,7 65-74 8,2 5,2 6,4 75-84 5,5 3,5 4,5 85-2,9 2,7 2,8 Totalt 45-10,1 8,3 9,2 Distrikt För befolkning i Sydvästra distriktet var dödligheten under och ett år efter insjuknande högre än för hela Skåne (Tabell 39). Statistiskt säkerställd skillnad nåddes då testet gjordes för befolkning i Sydvästra distriktet jämfört med befolkningen i övriga Skåne (95 procent konfidensintervall = 1,04 1, 44). Resultatet kvarstod för kvinnor men ej för män. Tabell 39. Dödlighet per distrikt för personer med stroke inom ett år efter insjuknande (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 19,7 18,3 19,0 Nordöstra 19,4 17,4 18,4 Sydvästra 25,8 19,4 22,6 Nordvästra 21,5 18,6 20,0 Ystad-Österlen 24,6 18,4 21,4 Totalt 22,4 18,4 20,4 Vid en kontroll för åren 2000-2003 fanns dock inte motsvarande skillnad. En närmare analys visar att skillnaden 2004 mest beror på förbättrad överlevnad 2004 i Skåne men ej i Sydvästra distriktet. Uppgifter togs också fram för nyinsjuknade i stroke 2005 samt avlidna under året. Det ger inte möjlighet att beräkna ettårsöverlevnad, men eftersom dödligheten är högst vid eller strax efter stroke, kan material för 2005 också användas för att jämföra distrikten. Totalt insjuknade 4 310 personer i stroke vilka ej hade diagnosen 2004. Av dessa avled 721 under året (16,7 procent). I Sydvästra distriktet insjuknade 1264 personer, varav 245 avled (19,3 procent). Skillnaden var statistiskt signifikant (Tabell 40) då distriktet jämfördes med övriga Skåne (95 procent konfidensintervall = 1,05-1,47).

Tabell 40. Dödlighet per distrikt för personer med stroke under 2005 (procent). 29 Avlidna (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 17,6 14,7 16,2 Nordöstra 14,3 11,8 13,0 Sydvästra 21,4 17,3 19,3 Nordvästra 18,2 13,9 16,0 Ystad-Österlen 21,2 12,9 17,0 Totalt 18,8 14,7 16,7 Ettårsöverlevnad Överlevnaden efter stroke var efter 30 dagar 89 procent, efter 180 dagar 84 procent och efter 360 dagar 80 procent (Figur). Kurvorna för överlevnad respektive år under 2000-talet förändrades inte (ej visat). Den ålders- och könsstandardiserade dödligheten visades i Tabell 39. Stroke ettårsöverlevnad 1,00 0,95 0,90 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö Skåne 0,85 0,80 0,75 0 200 Dagar 400

30 Återinsjuknande i stroke Inom ett år efter första insjuknade registrerades 12 procent med ett nytt insjuknande i stroke. Tabell 41. Antal återinsjuknade inom ett år efter insjuknande i stroke. Procent av alla Antal stroke 0-4 5-14 15-24 1 1 14,3 8,3 25-44 6 5 11 16,7 10,4 13,1 45-64 41 72 113 13,7 14,2 14,0 65-74 56 76 132 13,1 13,1 13,1 75-84 84 81 165 10,8 11,4 11,1 85-48 29 77 9,6 10,9 10,1 Totalt 235 264 499 11,5 12,4 12,0 Andelen återinsjuknade varierade något mellan distrikten (Tabell 42). Ystad-Österlen visade högre andel än övriga distrikt. Skillnaden var statistiskt signifikant (95 procent konfidensintervall 1,02-1,82). Skillnaden fanns för kvinnor i alla åldersgrupper. Tabell 42. Återinsjuknande per distrikt för personer med stroke inom ett år efter insjuknande (procent). Återinsjuknande (efter stand) Hemortsdistrikt procent Mellersta 10,0 12,7 11,4 Nordöstra 11,0 12,1 11,6 Sydvästra 10,9 13,7 12,3 Nordvästra 11,3 9,7 10,5 Ystad-Österlen 18,1 13,4 15,7 Totalt 11,5 12,4 12,0 Återinsjuknande i stroke skedde jämt över tiden under ettårsperioden efter första stroke, dock med något högre tal kort tid efter utskrivning. (Figur). Som nämndes i avsnittet Metod togs de händelser som inträffade samma dag eller dagen efter utskrivning från första stroke bort. Med denna definition återinsjuknade 0,2 procent inom två dagar, 1,0 procent (kumulativt) inom fem dagar, 1,8 procent inom 10 dagar, 4,2 procent inom en månad och 5,8 procent inom två månader.

31 Stroke återinsjuknande inom ett år 0,150 0,125 0,100 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö 6 Skåne 0,075 0,050 0,025 0,000 0 200 Dagar 400 Kommentar: Det finns anledning undersöka vilka faktorer som ligger bakom högre återinsjuknande i Ystad-Österlen samt högre dödlighet i Sydvästra distriktet.

Höftfraktur 32 Antalet personer som ingick i studien var 2 290 (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 43. Personer insjuknade i höftfraktur 2004. Antal Per 1000 invånare 0-4 5-14 15-24 25-44 6 16 22 0,0 0,1 0,1 45-64 88 63 151 0,6 0,4 0,5 65-74 177 99 276 3,4 2,2 2,8 75-84 630 280 910 14,1 9,0 12,0 85-699 224 923 35,1 25,7 32,2 Totalt 1 603 687 2 290 2,7 1,2 2,0 45-1 594 666 2 260 6,0 2,8 4,5 Under 25 år fanns 8 personer, ingår i total men redovisas ej per åldersgrupp. Andel personer med höftfraktur ökade med stigande ålder. Kvinnor visade högre förekomst än män. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med höftfraktur under och inom en ettårsperiod efter insjuknande var 25,7 procent. Dödligheten var högre för män än för kvinnor i alla åldersgrupper (Tabell 44). Tabell 44. Antal avlidna inom ett år efter insjuknande i höftfraktur. Procent av alla Antal avlidna höftfraktur 0-4 5-14 15-24 25-44 1 1 16,7 4,5 45-64 6 8 14 6,8 12,7 9,3 65-74 28 21 49 15,8 21,2 17,8 75-84 109 90 199 17,3 32,1 21,9 85-228 98 326 32,6 43,8 35,3 Totalt 372 217 589 23,2 31,6 25,7 Jämförelse med total dödlighet Personer med höftfraktur hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 45). Totalt var dödligheten 10 gånger högre i åldern 65-74 år för personer med höftfraktur jämfört med hela befolkningen. I åldern 75-84 år var dödligheten ca 4 gånger högre och i åldern 85- år ca 2 gånger högre.

Tabell 45. Dödlighet inom ett år efter insjuknande för personer med höftfraktur i förhållande till hela befolkningen 45- år. 33 Kvot 45-64 16,9 23,1 19,5 65-74 11,0 9,3 9,7 75-84 4,2 5,2 4,4 85-2,3 2,5 2,3 Totalt 45-10,2 14,5 11,5 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten inom ett år efter insjuknande lika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 46). Inget distrikt hade statistiskt signifikant skillnad från övriga distrikt. Tabell 46. Dödlighet per distrikt för personer med höftfraktur inom ett år efter insjuknande (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 21,7 25,2 22,7 Nordöstra 22,2 35,6 26,2 Sydvästra 23,5 32,0 26,1 Nordvästra 23,1 33,0 26,0 Ystad-Österlen 27,3 26,5 27,0 Totalt 23,2 31,6 25,7

Ettårsöverlevnad Överlevnaden efter höftfraktur var efter 30 dagar 93 procent, efter 180 dagar 81 procent och efter 360 dagar 74 procent (Figur). Den ålders- och könsstandardiserade dödligheten visades i Tabell 46. 34 Höftfraktur ettårsöverlevnad 1,00 0,95 0,90 0,85 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö Skåne 0,80 0,75 0,70 0 200 Dagar 400 Återinsjuknande i höftfraktur Inom ett år efter första insjuknade registrerades 160 personer (7,0 procent) med ett nytt insjuknande i höftfraktur. Denna andel gällde för återinsjuknande minst en dag från utskrivning i första insjuknande. Men det är troligt att återinsjuknande den närmaste tiden efter utskrivning inte innebar att personen fick vård en ny höftfraktur utan att det var kontakter för den tidigare frakturen. Därför sattes gränsen till minst fyra veckor från utskrivningsdatum. Med denna definition återinsjuknade 103 personer (4,5 procent). Det fanns ingen systematisk skillnad mellan personer i olika ålder och kön (Tabell 47).

Tabell 47. Antal återinsjuknade efter fyra veckor upp till ett år efter insjuknande i höftfraktur. 35 Procent av alla Antal höftfraktur 0-4 5-14 15-24 25-44 1 1 6,3 4,5 45-64 3 5 8 3,4 7,9 5,3 65-74 10 5 15 5,6 5,1 5,4 75-84 25 14 39 4,0 5,0 4,3 85-29 11 40 4,1 4,9 4,3 Totalt 67 36 103 4,2 5,2 4,5 Medelvårdtiden vid det första vårdtillfället beräknades för de som senare återinsjuknades och var 5,86 dagar. Det var något högre än för patienter som ej återinsjuknade. För dessa var medelvårdtiden 5,41 dagar. Andelen återinsjuknade varierade något mellan distrikten (Tabell 48). Män i Nordöstra distriktet visade lägre andel än övriga distrikt. Skillnaden var ej statistiskt signifikant. Tabell 48. Återinsjuknande per distrikt för personer med höftfraktur inom ett år efter insjuknande (procent). Återinsjuknande inom ett år (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 4,3 5,6 4,7 Nordöstra 4,6 1,0 3,5 Sydvästra 3,0 8,0 4,5 Nordvästra 4,6 5,0 4,8 Ystad-Österlen 7,0 0,0 4,9 Totalt 4,2 5,2 4,5 Återinsjuknande i höftfraktur skedde jämt över tiden (Figur) under ettårsperioden efter första höftfraktur (de fyra första veckorna ingår ej). Det kan nämnas att 57 personer återinsjuknade under perioden en dag upp till fyra veckor efter utskrivning.

36 Höftfraktur återinsjuknande inom ett år 0,06 0,05 0,04 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö 6 Skåne 0,03 0,02 0,01 0,00 0 200 Dagar 400 Kommentar: Personer som drabbas av höftfrakturer kan ofta också ha andra sjukdomar (se rapport 3). Överdödligheten är hög jämfört med övriga befolkningen. Man bör undersöka om det är möjligt att reducera insjuknandet genom profylaktiska åtgärder.

Kolorektalcancer 37 Antalet personer som ingick i studien var 727 (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 49. Personer med kolorektalcancer 2004 fördelat på kön och per 1000 invånare. Antal Per 1000 invånare 0-4 5-14 15-24 1 1 2 0,0 0,0 0,0 25-44 9 10 19 0,1 0,1 0,1 45-64 71 90 161 0,5 0,6 0,5 65-74 96 111 207 1,9 2,4 2,1 75-84 143 128 271 3,2 4,1 3,6 85-39 28 67 2,0 3,2 2,3 Totalt 359 368 727 0,6 0,6 0,6 45-349 357 706 1,3 1,5 1,4 Andel personer med kolorektalcancer ökade med stigande ålder upp till 85 år. Män visade högre förekomst än kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med kolorektalcancer under och inom en ettårsperiod efter insjuknande var 26,3 procent. Dödligheten var högre för kvinnor än för män över 65 år (Tabell 50). Tabell 50. Antal avlidna inom ett år efter insjuknande i kolorektalcancer. Antal avlidna Procent av alla kolorektalcancer 0-4 5-14 15-24 25-44 2 2 22,2 10,5 45-64 6 12 18 8,5 13,3 11,2 65-74 21 21 42 21,9 18,9 20,3 75-84 53 42 95 37,1 32,8 35,1 85-21 13 34 53,8 46,4 50,7 Totalt 103 88 191 28,7 23,9 26,3 Jämförelse med total dödlighet Personer med kolorektalcancer hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 51). Totalt var dödligheten 11 gånger högre i åldern 65-74 år för personer med kolorektalcancer jämfört med hela befolkningen. I åldern 75-84 år var dödligheten ca 7 gånger högre och i åldern 85- år ca 3 gånger högre.