PM Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se
Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering persontrafik...3 1.3 Trafikering godstrafik...4 1.4 Restider och avstånd...4 1.5 Transporttider och -avstånd...5 1.6 Resandevolymer...5 1.7 Transportvolymer...6 1.8 Drift och underhåll järnväg...6 1.9 Plankorsningar...6 1.10 Miljö...7 1.11 Övriga effekter...7
1 Effektbeskrivning av åtgärd 1.1 Allmänt Ostkustbanan är, på delen mellan Uppsala och Gävle, dubbelspårig med undantag för två delsträckor; en kortare sträcka norr om Uppsala C samt mellan Skutskär och Furuvik söder om Gävle. Enkelspåren begränsar kapaciteten och begränsar därmed även möjligheterna för framtida utökningar av tågtrafiken. Sträckan Skutskär-Furuvik är dessutom kurvig och ger därför inte konkurrenskraftiga restider. Önskemålet är därför att, i samband med utbyggnad till dubbelspår, även förbättra spårgeometrin och därmed höja hastigheten. Utbyggnaden innefattar följande åtgärder: Ett cirka 5,3 kilometer nytt dubbelspår från bron över Nygatan i centrala Skutskär till bron över Dannemansvägen vid Furuviksparken. Ett förbindelsespår mellan Skutskärs bangård och det nya dubbelspåret vid Bultbo. Planskilda korsningar längs ny sträckning (fyra plankorsningar försvinner). Bullerskyddsåtgärder. Nyttorna består främst av restidsvinster och ökade biljettintäkter till följd av fler tågresenärer. Nyttan av ökad kapacitet och den ytterligare trafik som denna medger (se avsnitt 1.2 nedan) har inte medräknats. Detta beror på att tillkommande IR-trafik i utredningsalternativet bedöms ge ett negativt samhällsekonomiskt tillskott. Då kostnadstäckningen för denna trafik dessutom beräknas bli låg är det tveksamt om denna verkligen kommer till stånd. 1.2 Trafikering persontrafik Trafikeringen enligt Basprognos 2020 förutsätter dubbelspår på aktuell sträcka. Då all trafik inte ryms på enkelspåret i JA har trafikeringen, i samråd med Banverket, reducerats med tio dubbelturer på linje 4502 på sträckan Tierp-Gävle. Tabell: Sammanfattning av persontågstrafik i prognos och kalkyl Linje nr Sträcka Tågtyp Dubbelturer per dag JA UA 4101 Stockholm -Sundsvall-Umeå S 6 6 0 4102 Stockholm-Sundsvall S 7 7 0 4201 Stockholm-Östersund S 3 3 0 4203 Stockholm -Sundsvall-Östersund S 1 1 0 3 (7)
Dubbelturer per dag 4202 Stockholm -Gävle-Ljusdal IR 1 1 0 4502 Stockholm -Arlanda-Gävle IR 10 20 +10 8006 Linköping-Stockholm-Gävle IR 12 12 0 N4001 Stockholm-Narvik N 1 1 0 N4201 Malmö- Stockholm -Storlien N 1 1 0 N4202 Göteborg-Storlien N 1 1 0 N6008 Göteborg-Luleå N 1 1 0 Som redovisas i avsnitt 1.1 ovan har effekterna av den utökade IR-trafiken i UA inte medräknats i kalkylen. En delkalkyl för denna trafikökning redovisas i Samlad effektbedömning. Utfallet är klart negativt. 1.3 Trafikering godstrafik Tabell: Sammanfattning av godstågstrafik i prognos och kalkyl Sträcka Tåg/dygn Milj nettoton 2020 Skutskär-Gävle 23 2,7 1.4 Restider och avstånd Linjelängden och körsträckan reduceras med cirka 940 meter för samtliga tåg. Beräknade restidsvinster redovisas i tabellen nedan. Tabell: Beräknade restidsvinster Linje nr Sträcka Tågtyp Restider i min (*) JA UA 4101 Stockholm -Sundsvall-Umeå S 50 47-2:36 4102 Stockholm-Sundsvall S 50 47-2:36 4201 Stockholm-Östersund S 50 47-2:36 4203 Stockholm -Sundsvall-Östersund S 50 47-2:36 4 (7)
Restider i min (*) 4202 Stockholm -Gävle-Ljusdal IR 53 50-3:06 4502 Stockholm -Arlanda-Gävle IR 53 50-3:06 8006 Linköping-Stockholm-Gävle IR 53 50-3:06 N4001 Stockholm-Narvik N 51 48-2:42 N4201 Malmö- Stockholm -Storlien N 51 48-2:42 N4202 Göteborg-Storlien N 51 48-2:42 N6008 Göteborg-Luleå N 51 48-2:42 (*) Restider på sträckan Tierp-Gävle 1.5 Transporttider och -avstånd Körsträckan reduceras med cirka 940 meter. Tabell: Beräknad körtidsförändring för berörd godstrafik Delsträcka Körtidsvinst Skutskär-Gävle -3:42 1.6 Resandevolymer I tabellen nedan redovisas resandet i JA och UA. Som tidigare nämnts är trafikeringen inte alternativskiljande. Resandet i JA bygger på följande korrigeringar av Basprognosen: Resandet på IR-tågen har reducerats med hänsyn till ett lägre turutbud. Turutbudet reduceras med 30 % mellan Tierp och Gävle (10/33 dubbelturer). Med turtäthetselasticiteten 0,5 bedöms därför resandet komma att minska med 15 %. Den relativa minskningen har fördelats på de olika IR-linjerna i förhållande till turutbudet. Då restidsvinsterna redan ingår i Basprognosen har en baklängesräkning ( Objektet ingår i personprognosen ) gjorts i Bansek, d.v.s. resandet har först räknats ned till JA för att sedan räknas upp i UA (med restidselasticiteter) 5 (7)
Tabell: Totalt resande i 1000-tal per år med tåg på några delsträckor, JA och UA år 2020 samt differensen UA-JA Linje nr Sträcka Tågtyp Antal resor i tusental JA UA 4101 Stockholm -Sundsvall-Umeå S 1494 1509,8 +15,8 4102 Stockholm-Sundsvall S 705 714,4 +9,4 4201 Stockholm-Östersund S 375 379,0 +4,0 4203 Stockholm -Sundsvall-Östersund S 172 173,8 +1,8 4202 Stockholm -Gävle-Ljusdal IR 45 45,8 +0,8 4502 Stockholm -Arlanda-Gävle IR 520 535,1 +15,1 8006 Linköping-Stockholm-Gävle IR 393 401,3 +8,3 N4001 Stockholm-Narvik N 134 135,0 +1,0 N4201 Malmö- Stockholm -Storlien N 163 164,6 +1,6 N4202 Göteborg-Storlien N 133 134,2 +1,2 N6008 Göteborg-Luleå N 167 168,3 +1,3 1.7 Transportvolymer Tidsvinsterna för godstrafiken beräknas medföra att godsvolymen på järnväg ökar med cirka 0,14 miljoner nettotonkilometer år 2020. 1.8 Drift och underhåll järnväg Utbyggnaden innebär att anläggningsmassan ökar. 5270 meter dubbelspår tillkommer och 6210 meter enkelspår försvinner. Samtidigt sker en senareläggning av planerad reinvestering i JA från år 2015 till 2042. 1.9 Plankorsningar Säkerheten ökar till följd av att fem plankorsningar ersätts med planskilda korsningar. Två av plankorsningarna är gångfållor, för vilka effekter inte har kunnat beräknas. 6 (7)
1.10 Miljö Bullerstörningarna minskar. Trafiken längs befintlig sträckning försvinner och bullerskyddsåtgärder vidtas längs den nya sträckningen. Uppgifter om antal bullerstörda saknas dock, varför denna nytta inte har kunnat kvantifieras. 1.11 Övriga effekter Inga ytterligare monetära effekter har identifierats. 7 (7)