NYTT MÄTPLATSSYSTEM. Sid 6

LOG!N E N T I D N I N G F R Å N S D C S K O G S N Ä R I N G E N S I T - F Ö R E T A G SKOGSNÄRINGENS IT-FÖRETAG NYTT MÄTPLATSSYSTEM Sid 6 I N N E H Å LL N R 1-2 0 0 6 Le da r e : S D C v i kt i g t n av f ö r s å g ve r k e n..... 2 M ä tbesked på 20 sekunder...................... 3 E t t s t e g p å v ä g m ot t ransport s ta n da r d... 4 F ä r r e k l a s s e r ö k a r t r ä f f p rocenten....... 1 0 U tbildning ger insikt i nya s ys t e m......... 1 2 Tr ä Trans kör skarpt........................... 1.. 1LOG!N 4

SDC viktigt nav för sågverken DET HÄR ÄR DOM DU MÖTER PÅ MARKNADS- OCH FÖRSÄLJNINGSAVDELNINGEN: DET SÄGS IBLAND att en skotte är en smålänning som tvingats att utvandra på grund av sin slösaktighet. Utan att därmed vilja underblåsa fördomar om snåla smålänningar konstaterar jag att den sydsvenska sågverksbranschen är mycket kostnadsmedveten i kombination med klurighet och en vana att inte krångla till det. Entreprenörsandan bland landets köpsågverk har alltid varit stor och även om sågverksstrukturen har förändrats kännetecknas den fortfarande av mångfald, snabbt fotarbete och en närhet till kunden - skogsägaren eller trävaruköparen. Detta tänkande måste också prägla SDCs relationer till sina kunder, däribland köpsågverken. Vi behöver en allt effektivare information och datakommunikation mellan sågverken och SDC längs hela värdekedjan. Man brukar säga att såga är att transportera och det gäller inte bara de fysiska volymerna utan också i ökande grad den mängd av information som ett modernt sågverk har att hantera längs hela kedjan från avverkningsuppdrag/rotpost till träkund. SDC har en unik ställning som informationsnav för detta flöde, vilket också förpliktigar. UTMANINGARNA FÖR SDC är att förse både de små och de stora sågverkskunderna med skräddarsydda informationstjänster samtidigt som kostnaderna skall hållas nere. Slutsatsen blir att det inom ramen för en effektivitetshöjande harmonisering av nomenklatur och informationsstandarder för dataflödet också måste rymmas goda möjligheter till kundanpassningar beroende på de olika sågverkens varierande behov. Viktiga gemensamma frågor framöver är tjänster för att hantera information från förändrad och på sikt automatiserad timmermätning samt att ta fram nya mätplatssystem på sågverken. Liksom för andra aktörer finns också akuta behov av gränsöverskridande lösningar inom transport- och logistikområdet. Erfarenheterna från SDCs hantering av den logistiska utmaning, som det innebar att klara mätning och redovisning i samband med Gudrun, bådar gott för SDC sätt att kunna möta dessa framtidsfrågor. HENRIK ASPLUND, VD SÅG I SYD OCH STYRELSELEDAMOT I SDC LOG!N SDC, 851 83 Sundsvall. login@sdc.se ANSVARIG UTGIVARE: Magnus Hedin, tel 060-16 86 95. REDAKTION: Lena Kjellberg, Jan Rikner, Magnus Hedin, Torbjörn Johansson, Lena Sjödin (redaktör). LAYOUT OCH ORIGINAL: Matsson R&I/Plan2 TRYCK: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall. UPPLAGA: 3 000. OMSLAGSFOTO: Michael Berggren. LEDAREN NYA PÅ SDC Jan Kastberg Mattias Thafvelin Magnus Ulin Bo Magnusson Fredrik Swahn Björn Bergman Kundansvariga nyhet på SDC SOM ETT LED i att ytterligare förbättra dialog och kontakten med kunderna finns sedan en tid tillbaka kundansvariga på SDC. Det är marknads- och försäljningsavdelningen som vill tydliggöra Magnus Hedin behov och samtidigt synliggöra de tjänster och den kompetens hos SDC som svarar upp mot behoven. FÖRDELARNA FÖR DIG SOM KUND ÄR ATT...du har en person och en kontaktyta in till SDC som också har den samlade bilden av alla dina aktiviteter på SDC....du i den kundansvarige har en ambassadör på SDC som bevakar dina frågor och verkar för att göra din röst hörd....kundansvarige jobbar med omvärldsbevakning och har god kunskap om branschens utveckling och riktning, självklart inom ramen för sekretess. Det här arbetssättet ska göra det lätt för våra kunder att veta var de ska vända sig, berättar Magnus Hedin, marknads- och försäljningschef. Ring direkt till Kundtjänst på 060-16 87 00 så lotsar dom dig till rätt person. FREDRIK GUNNARSSON och MARGITA SAHLBERG är två nya röster som du möter på SDC Kundtjänst. Fredrik är utbildad jägmästare och kommer närmast från Södra i Södertälje. Margita har tidigare jobbat som konsult på Yrkesmästaren. LOG!N 2

Mätbesked på 20 sekunder NU KAN DU FÅ dina mätbesked med omedelbar leverans direkt till en eller flera e-postadresser. De händelsestyrda mätbeskeden kommer i pdf-format och kan skrivas ut direkt på den egna arbetsplatsen. Mellanskog har testat SDC-tjänsten, som hittills kallas Lokala utskrifter, och är efter några veckor mer än nöjda med effekterna. Att beställda mätbesked levereras inom 20 sekunder ger oss oanade utvecklingsmöjligheter, kommenterar en glad Lasse Skeppström på Mellanskog. Carl-Magnus Borg och Per Johansson från Flintab diskuterar samarbete med SDC. Frågan gäller hur överföringen av data mellan de olika systemen kan bli smidigare och underlätta för kunderna. Thomas Jonsson från Jämtkraft AB i Östersund besöker Sverker, Mattias och Daniel i SDCs monter. FOTO: MICHAEL BERGGREN/BLINK Skördardata som underlag för betalningar I FINLAND HAR DATA direkt från skördaren under lång tid legat till grund för betalning gentemot skogsägarna. Här i Sverige är det underlaget från industrimätningen som varit utgångspunkten. Men under de två senaste åren har Sveaskog och Södra Skogsägarna tillsammans med Skogforsk testat att jämföra volym-, kvalitets- och värdeutfall mellan skördarmätning och industrimätning. Ett hundratal avverkningar har analyserats. VMFs volym- och kvalitetsredovisning tillsammans med aktuella prislistor har fungerat som facit. Utfallet av jämförelsen visar att standardavvikelsen är så låg att skördarmätningen mycket väl skulle kunna fungera som underlag för betalning. Fördelen är att betalningen blir efter stammar (oavsett vad industrin gör med dem), redovisningsmodellen är enkel och begriplig för leverantören samt att betalning kan ske snabbare. FÖR SDC ÄR DET inte något problem att redovisningen sker utifrån skördarens mätdata, allt är redan förberett och anpassat. Det är självklart att SDC stödjer stora kunder som Södra Skogsägarna och Sveaskog när de inför nya affärsmodeller, säger Johan Arborelius, SDC. Sedan får vi se om fler i branschen följer efter. Hett på World Bioenergy World Bioenergy 2006 noterade dubbelt så många mässbesökare i jämförelse med 2004. Vi har fått många bra kontakter, både nationellt och internationellt, summerar Fredrik Swahn från SDCs monter. DET VAR MINST SAGT hett på Elmia i Jönköping under mässan World Bioenergy. Dubbelt så många besökare säger en del om biobränslets potential och utvecklingsmöjligheter. Många mötte också upp i SDCs monter för att prata om mätplatssystem för energiredovisning och lyssna till planerna för nya tjänster inom området. Bland annat när det gäller lager och uppföljning. Vi fick bekräftat att vi ligger rätt till med våra utvecklingsplaner, konstaterar Daniel Olsson, SDC. Många internationella besökare visade intresse för vårt svenska system. Vi har pratat med företrädare för Tjeckien, Spanien och Danmark, berättar Fredrik Swahn. Flera bra kontakter etablerades även med andra leverantörer av mätplatssystem. Att medverka till att förenkla överföringen mellan systemen och göra den mer rutinmässig är intressant för oss, fortsätter Fredrik. Det blir bättre för alla parter. 3 LOG!N

Åsa Törlind, verksamhetsledare på SDC, står stadigt som sammanhållande och sammankallande för den nystartade standardiseringsgruppen för transportstandard. Att kommunicera på ett förutbestämt sätt skulle förenkla tillvaron för alla aktörer inom transportområdet. Därför tar nu SDC tillsammans med transportföretag och andra intressenter ett första steg mot en gemensam standard. Vi kan få en snabbare och säkrare hantering av informationen, säger Åsa Törlind, verksamhetsledare på SDC och den som håller samman arbetet i den nystartade standardiseringsgruppen. TEXT: LENA SJÖDIN FOTO: PÄR HELANDER Ett steg på väg mot transp Vi skapar förutsättningar för nya digitala tjänster. UNDER FÖRRA året pågick arbetet med att beskriva transportledningsprocessen. I det arbetet definierades fyra gränssnitt för informationsutbyte. Dessa ska nu utvecklas till gemensamma standarder. Bollen ligger hos den standardiseringsgrupp som SDC sammankallar två gånger per år. Vi skapar förutsättningar för nya digitala tjänster, berättar Åsa Törlind, SDC. Idag används både digital information och utskrifter som underlag för transportplanering. Och istället för att pendla mellan digital och manuell hantering där information ska tolkas och registreras kan en transportstandard ge bättre förutsättningar för en obruten informationskedja. Antal fel kan minimeras och flera arbetsmoment tas bort. Idag kanske transportledaren inför ett jobb skapar en pdf-fil, skriver ut den och faxar till transportföretaget som i sin tur ska se till att lastbilarna får rätt information. Chauffören ska hålla ordning på alla lappar, vid behov komplettera med information om transporten och vidarebefordra denna till mätaren på indutrin. Mätaren i sin tur ska registrera uppgifterna. Det blir många steg där misstag kan uppstå, förklarar Åsa. MED TJÄNSTER SOM nyttjar en standard kan transportledaren skapa en transportorder som går direkt in i transportföretagets optimeringssystem. Sedan skickas körordern direkt till åkarens fordonsdator som sänder in signal till mätplatsen att lasten är på LOG!N 4

LOG!N FRÅGAR Varför är just du intresserad av transportstandard och vad kan du bidra med till standardiseringsgruppen? JONAS HEDÉN, KONSULT, TRIONA Som IT-konsultföretag är det viktigt att se till att våra applikationer följer standarder. Vi har djup erfarenhet från standardiseringsarbete t ex när det gäller väginformation, både nationellt och internationellt. Jag tror att de erfarenheterna kan berika arbetet i gruppen. Om vi är med på det här tåget redan från början, kan vi såklart snabbt erbjuda ännu bättre produkter. Vi har flera av våra kunder runt bordet här idag. Standarder ökar möjligheterna till samarbete, i framtiden ser jag hur transportdokument utbyts mellan aktörer utan problem. Målet är att ingen kilometer körs i onödan, det är bra både för säkerhet och ekonomi, för att inte tala om miljö. MARTIN FORSSLUND, IT-CHEF, SKOGSÅKARNA En transportstandard behövs för att stärka kvaliteten på indatauppgifterna. Virkesordern är idag inte en tillräckligt bra grund för transporter eftersom datamängden inte är skarp nog. Det jag kan bidra med är erfarenhet av transportlednings- och transportoptimeringssystem som är beroende av bra data. Målsättningen för oss är att kunna leverera en så billig och bra transporttjänst som möjligt där vi drar nytta av returer och rutter. ortstandard PETER WESTLIN, UTVECKLARE, JÄMTFRAKT Som transportföretag jobbar vi bland annat med utvecklingen av datorisering i lastbil för att få effektivare informationsflöde mellan berörda parter. Vi jobbar över stora geografiska områden och många av våra kunder har fler än ett transportföretag. Att kunna utnyttja och byta information mellan varandra gör arbetet enklare och möjlighet till bättre logistik. Jag har jobbat med frågorna länge och har goda bakgrundskunskaper efter min tid som anställd på SDC. Dessutom känner jag väl till de olika synsätten som finns inom norra och södra Sverige och deras olika krav på information. Min förhoppning är att jag i arbetsgruppen kan fungera som en länk mellan nord och syd. Det finns ganska mycket gammal historik som en standardisering skulle kunna komma runt. väg och vilken tid den beräknas vara framme. Förutom en snabbare och säkrare hantering finns även möjlighet till uppföljning, idag kan det vara ganska komplicerat att spåra till exempel ett felaktigt transportnummer. MEN ÄVEN OM fördelarna är många är det en lång resa innan standarden blir verklighet. Många delar ska klargöras och benas ut innan det går att spika ett datum för lansering. Jag har stora förhoppningar på standardiseringsgruppen, säger Åsa. Nu gäller det för oss att jobba på och göra rätt prioriteringar. Inför mötet till hösten kommer mindre grupper att titta på specifika frågor, allt för att snabba på processen. BERTIL LIDÉN, LOGISTIKFORSKARE, SKOGFORSK Det har varit en lång resa fram till nu, transportstandard har varit en del av diskussionen kring logistikfrågor ända sedan 1999. Jag brukar jämföra det med hur det skulle vara om en Nokiatelefon inte kunde ringa till en Sony- Ericsson. Ganska opraktiskt och begränsande. Det jag kan bidra med är att arbetet får en bra start. Mina erfarenheter från Skogforsks övriga projekt inom trådlös kommunikation och t ex ruttoptimering kan vara värdefulla att ha med. En standard är något som ska leva hela tiden, förändras och följa utvecklingen. I slutänden handlar det om att pressa kostnader och inom transportområdet finns stora möjligheter. Inte minst dagens dieselpriser gör det nödvändigt att ta tillvara alla möjligheter att sänka kostnaderna. Beslutssstöd som bygger på standardiserade affärsmeddelanden mellan olika parter i kedjan skog - industri är en viktig komponent i den fortsatta utvecklingen mot effektivare transporter. Skogsbruket kan här lära sig en hel del av andra branscher. 5 LOG!N

KUNDBESÖK NYTT Under hösten kommer ett modernt mätplatssystem att driftsättas vid fyra av landets massabruk; Väja, Iggesund, Gruvön och Mörrum. En grundlig förnyelse av dagens mätplatssystem och nya möjligheter till samverkan inom råvarukedjan är målsättningen. Ett viktigt projekt säger Göte Bengtsson, vd på VMF Syd. TEXT: MATS WIGARDT FOTO: MICHAEL BERGGREN VID VMFS MÄTPLATS utanför Södra Cells massabruk i Mörrum avlöser timmerbilarna varandra. I snitt passerar här varje dag mellan två och tre hundra fullastade virkesbilar med rundved eller flis, vilket motsvarar uppemot 10 000 m 3. Vi har öppet dygnet runt, sex dagar i veckan, berättar VMF Syds kontaktman Leif Kindvall som varit virkesmätare i 41 år. Mätplatsen är en viktig mätpunkt för skogsindustrins råvaruflöde. Lasten på varje virkesbil mäts och kvalitetsbedöms. Uppgifterna skickas sedan vidare till SDC som samlar ihop och sammanställer informationen som i sin tur utgör underlag för såväl skogsägarens ersättning som industrins uppföljning av råvaruflödet. LOG!N 6

MÄTPLATSSYSTEM GER BÄTTRE ÖVERBLICK Från VMF Syds mätplats vid Mörrums Bruk skickas uppgifter till SDC i Sundsvall. Och nu ska dialogen förbättras. Då blir det enklare för alla parter sammanfattar Leif Kindvall. Dagens mätplatssystem togs i bruk i början av 1990-talet. Genom åren har systemet utvecklats åt olika håll, ett i söder och ett i norr, vilket i dagsläget har gjort det svårt att överblicka Dessutom har det hunnit bli tämligen ålderdomligt och är svårt att integreras med andra system och register. Idag ligger alla uppgifter på en lokal server varifrån vi några gånger per dygn för över informationen till och från SDC, berättar Leif Kindvall. Det innebär att våra kunder inte har ständig tillgång till aktuell information. Sedan augusti 2004 har ett utvecklingsprojekt för att ta fram ett modernt mätplatssystem pågått. I arbetsgruppen har funnits representanter från SDC, Med en snabbare dialog blir det enklare för alla parter. VMF och skogsindustrin. I mer än ett års tid har man träffats. MÅLET HAR VARIT att skapa ett modernt, användarvänligt och enhetligt systemstöd för registrering och distribution av mätdata, från skog till industri. Hundratals Forts nästa sida. 7 LOG!N

KUNDBESÖK Virkesbilarna avlöser varandra vid inmätningen. Uppemot 300 bilar levererar varje dag uppemot 10 000 m 3 råvara. Forts fr föregående sida. detaljer har rannsakats, många frågetecken har rätats ut, synpunkter har diskuterats, nya infallsvinklar har ventilerats. Med en snabbare dialog blir det enklare för alla parter, sammanfattar Leif Kindvall och blickar ut på en lång rad finskregistrerade långtradare lastade med stormfällt virke som ska mätas in av hans kollegor i Mörrum. Men inte minst stormen Gudrun har försenat projektet, konstaterar han. Det är svårt att initiera något nytt när en extra årsavverkning virke väntar på att tas om hand ute i skogen. Men inom kort ska nu det nya mätsystemet driftsättas. Först ut är Iggesunds bruk. Sedan följer bruken i Väja, Gruvön och Mörrum. Därefter är det dags att införa den nya tekniken på ytterligare flera hundra mätplatser i landet. MED EN MODERNISERING av informationsflödet behöver mätplatserna inte längre utgöra en bromskloss. När mätplatssystemet integreras i andra system blir samtliga uppgifter tillgängliga on-line för alla parter. Systemet vet vad som finns, och var det finns. Till exempel vet vi när virkesbilarna är på väg in och vad som finns i lasten. Södra får full kontroll på råvarusortiment och lagernivå. Och truckförarna på vedgården får lättare att planera vedhanteringen, säger Leif Kindvall. Med lastspecifikationen integrerad i systemet blir det på alla sätt enklare för oss att arbeta, summerar Uppgifterna som skickas från mätplatsen i Mörrum utgör underlag för ersättning och råvaruflöde. Nu ska vi först få det nya mätplatssystemet att fungera. Sedan blir det säkert nya mätmetoder. Men virket måste ju bedömas visuellt också. han. Med mindre chans att begå några fel. Och därmed färre produktionsstörningar på industrin. Jan Gustavsson, som ansvarar för mätningsfrågor inom Södra-koncernen, har också ingått i beställargruppen för ett nytt mätplatssystem. Snabb och flexibel inmätning, redovisning och uppföljning av råvaran är en nödvändig förbättringsåtgärd, hävdar han. Till exempel för att kunna korta virkesbilarnas ledtid vid virkesmottagningen. Vi har hundratals bilar som snurrar i hela södra Sverige. Genom att få ner den tid det tar från bilens ankomst till att den kan åka vidare sparar vi mycket pengar. Viktigt, fortsätter Jan Gustavsson, är också att uppgifter om när bilar är på väg med timmer från skogen överförs till oss digitalt. Och att hanteringen på vedgården blir effektivare. Även för Göte Bengtsson, snart pensionerad VD för VMF Syd, är ett nytt mätplatssystem en efterlängtad förbättring. Ett funktionellt, smidigt och modernt system som integrerar och tillhandahåller information 24 timmar om dygnet, sammanfattar han. Ett jätteviktigt projekt som innebär en grundlig förnyelse av mätningen, slår Göte Bengtsson fast. LOG!N 8

Kan vi få ner ledtiden för varje virkesbil sparar vi mycket pengar säger Södras Jan Gustavsson. Nästa steg blir handburna datorer på mätbryggan och nya smidiga metoder att med laser mäta virket. I VMFS KONTOR vid Södra Cell i Mörrum ser också virkesmätaren Leif Kindvall framtiden an med tillförsikt. Mycket är på gång, konstaterar han. Nu ska vi först få det nya mätplatssystemet att fungera. Sedan blir det säkert nya mätmetoder. Men virket måste ju bedömas visuellt också, utifrån kvalitet, trädslag, torrhalt och röta. Och det kan bara göras av ett tränat öga. FAKTA Södra Cell Mörrum: Startår: 1962 Kapacitet: 430 000 ton pappersmassa per år. Tillverkar både löv- och barrvedsmassa. Antal anställda: 420 Exporterar större delen av produktionen främst till länder inom Europa. Levererar även fjärrvärme till Karlshamns kommun. Läs mer på www.sodra.com 9 LOG!N

Färre klasser ökar Fyra klasser för tall och två för gran. Så lyder förslaget till den förenklade sågtimmerinstruktionen som VMR rekommenderar och som förväntas införas 1 augusti 2007. Även mätningsinstruktioner för massaved förnyas med start redan i augusti 2006. Det här är ingen dramatisk förändring för landets drygt 700 virkesmätare, säger Tor Marntell, VMR. Vi anpassar bara kartan till den verklighet som gäller. TEXT: LENA SJÖDIN ILLUSTRATION: PER MATSSON ARBETET MED ATT FÖRÄNDRA instruktionerna för sågtimmermätning har pågått sedan 1999. Sedan 2003 har en arbetsgrupp utsedd av VMR-rådet jobbat med förslaget. Visionen pekar mot en mer automatiserad process och det får också effekter på parametrarna för själva mätningen. Uppgraderingar blir nödvändiga. Den nya mätningsinstruktionen blir en gemensam plattform för förtroende, stabilitet och flexibilitet på virkesmarknaden, förklarar Tor Marntell, VMR. Drivkraften bakom förändringen är att få lägre mätkostnader, det vill säga att kunna mäta mer per tidsenhet. Praktiskt innebär det att det blir färre klasser. Bland annat tar vi bort bedömningen av sällan förekommande fel som sänker träffprocenten, till exempel märgspricka, fortsätter Tor. I samband med förändringen kommer utbildningsinsatser att behövas för landets alla virkesmätare, skogsmaskinförare och självverksamma skogsägare. VMF-föreningarna kommer att engagera sig i att fortbilda de som berörs, bland annat kommer apteringskurser att hållas. VMR SER FÖRÄNDRINGARNA som ett delsteg mot målsättningen ökad automation. Det handlar om att få färre knapptryckningar per stock för att kunna bli effektivare och samtidigt avlasta mätaren. Automatiseringen ger också mer konsekventa mätningar vilket minskar spridningen i klassningen. Mätaren på framtidens mätplatser kommer att få en mer övervakande roll med fokus på mottagning av virke och fastställande av identitet, tror Tor Marntell. Tall 1 Tall 2 Tall 3 LOG!N 10

träffprocenten Teknik i form av moderna 3D-ramar, röntgenutrustning, hållfasthetsmätare och växtvridenhetsmätare förväntas göra sitt intåg på mätplatser och möjliggöra mätning av andra egenskaper än i dag. Men det nuvarande arbetssättet kommer inte att förändras över en natt. När det gäller mätningsinstruktioner för massaved kommer de tidigare skillnaderna mellan VMF-regionerna att försvinna. Detta gör det lättare att hantera virke som går över VMF gränserna. Den nya instruktionen är bland annat mer tolerant när det gäller kvistningskrav, det vill säga att det blir mindre noga hur lång och grov en kvist får vara. Röta kommer också att mätas enhetligt, förklarar Lars Björklund, VMR. Men vi kan inte införa den förändringen förrän SDCs förnyelse av mätplatssystemet är genomförd. (Se artikel om Södra Cell Mörrum, reds anm). FAKTA VMR: VMR är virkesmätningens ansikte utåt mot skogsnäringen, myndigheter och allmänhet. VMR medverkar bland annat i nationell och internationell standardisering samt initierar och planerar utvecklingsprojekt inom virkesmätning och redovisning. VMR fungerar även som rådgivare gentemot VMF, marknadsintressenter och skoglig allmänhet i frågor rörande mätning och redovisning. Mer info på www.virkesmatning.se EN VÄNTAN SOM enligt Lars Björklund kan användas till att enas om ett sätt att redovisa förekomst av röta. Då kan leverantörerna uppleva att en verklig harmonisering skett som på sikt minskar redovisningskostnaderna. Tall 4 Gran 1 Gran 2 11 LOG!N

Utbildning ger insikt i n UTBILDNING Genom att föra en aktiv dialog med sina kunder vill Fredrik Swahn på SDC i Skövde visa vilka produkter och tjänster som finns att tillgå. Till exempel utbildningsinsatser för anställda och entreprenörer Det skulle vara svårt att klara sig utan SDC konstaterar Anders Wadell på Vida Skog. TEXT: MATS WIGARDT FOTO: MICHAEL BERGGREN Anders Wadell, Vida Skog och Fredrik Swahn, SDC, för en allt mer intensiv dialog. UTANFÖR FÖNSTRET till konferensrummet hos Vida Skog i Borgstena, någon mil norr om Borås, kilar truckar med virkespaket förbi. En lastbil ska lastas med virke för leverans till någon av västkustens utskeppningshamnar. Slutkunden är sannolikt en engelsk träindustri. Men utan insatserna av de entreprenörer som sitter samlade i konferensrummet hade råvaran inte kommit fram till sågverket. De sju maskinägarna gallrar och avverkar på uppdrag av Vida och utgör därmed en viktig länk i virkesflödet från skog till industri. Därför har också Vida Skog valt att erbjuda sina entreprenörer en utbildningsdag för att ge bättre inblick i de nya system som finns för produktionsinformation och skördarrapportering. 99 procent av allt virke passerar genom SDCs system för mätning, redovisning och prisräkning, säger Anders Wadell som är logistik- och dataansvarig på Vida Skog. Uppgifterna integreras sedan i våra egna system Catherine Morén från SDC hälsar kursdeltagarna Vi vill att samtliga skördarförare i Borgstena ska rapportera till SDC direkt från maskinens apteringsdator. välkomna och gör en kort presentation av SDC och de olika tjänster som har utvecklats. 30 miljoner m 3 fub virke mäts varje år av skördare och skotare som är uppkopplade till SDC. 750 maskiner gör 800 000 mätningsrapporteringar. Och antalet ökar stadigt. Uppgifterna som skickas från maskinerna bearbetas hos SDC som presenterar uppgifterna i PRINS, ett av de system för produktionsinformation som följer upp och analyserar skördarens arbete. På köpet får man ett tidigt och effektivt underlag för avstämning, utvärdering och uppföljning. Ökad leveranssäkerhet blir resultatet. En del vill också använda skördarmätningen som grund för ersättning, berättar Catherine Morén. DISKUSSIONEN I KONFERENSRUMMET blir stundtals livlig. Frågorna och funderingarna är många. Att jämka samman praktisk tillämpning med tänkt funktionalitet går inte alltid som på räls. Insändning av filer från skördaren ger några deltagare huvudbry. Catherine förklarar och demonstrerar. Tålmodigt LOG!N 12

Vet vi vad som är på gång kan vi lättare bistå våra kunder säger Fredrik Swahn. Catherine Morén från SDC lotsar sju entreprenörer i Borgstena förbi blindskären i skördarrapporteringen. ya system och pedagogiskt. Frågetecken rätas ut. Osäkra kort kan sorteras bort. Vi vill att samtliga skördarförare i Borgstena ska rapportera till SDC direkt från maskinens apteringsdator, säger Anders Wadell. På sikt ska även hela skotargruppen in i systemet så att vi snabbt får tillgång till produktionsdata. Utbildningsdagen i Borgstena bkostas av Vida för sina entreprenörer. Apteringsdator har de redan i sina maskiner, licens och utbildning står Vida för, rutin erövras genom tillämpning. Visst kostar det oss en slant, konstaterar Anders Wadell. Men det är det värt om vi därigenom får bättre kontroll över råvara och transportstöd. FÖRST NÄSTA VÅR räknar emellertid Anders Wadell med att samtliga entreprenörer som arbetar för Vida-koncernens åtta sågverk rapporterar till SDC och följer upp resultatet i PRINS. Stormen Gudrun har försenat flertalet utvecklingsinsatser. Hundratusentals vindfällen måste först tas om hand och många inhyrda extramaskiner saknar nödvändig datorutrustning. Men maskinförarna utgör den första viktiga länken i råvarukedjan, säger han. Tidig information underlättar arbetet i alla följande produktionsled. Många utbildningsdagar återstår därför innan alla bitar fallit på plats. Fredrik Swahn, som är kundansvarig för bland andra Vida Skog, har alltså många fler kundbesök som väntar. Hans arbetsområde sträcker sig från Värmland och söderut. En aktiv dialog med kunderna blir viktigare i takt med att kraven på råvaran skärps och därmed även efterfrågan på SDCs tjänster. Genom att ofta vara ute hos företagen vill vi lära oss mer om vad som är på gång hos dem och sedan föra en dialog om hur vi på bästa sätt kan stötta dem med våra tjänster, säger Fredrik Swahn. FAKTA VIDA AB: VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 620 anställda på 10 anläggningar i södra Sverige. VIDA omsätter drygt 2,5 miljarder SEK och producerar ca 1.000.000 m 3 förädlade trävaror, varav 90% exporteras till fyra världsdelar. Läs mer på www.vida.se 13 LOG!N

TräTrans kör skarpt Åkeriföretaget Trätransporter i Norrbotten AB är ett av de första i landet som kör skarpt med SDCs nya transportredovisningstjänster. Det har varit ett positivt bemötande från kunderna, många har sett fram mot det här, säger företagets vd Peter Granbrant. TEXT: ANDERS LÖVGREN FOTO: MICHAEL BERGGREN/ARKIV SDCs NYA transportredovisningstjänster tas nu i bruk av både transportföretag och befraktare på flera håll i landet. Nya möjligheter att effektivisera och förenkla den administration som följer med virkestransporten är en av effekterna. Den viktiga frågan, vad priset egentligen blir för att frakta timmer, kan få sitt svar snabbare, med större precision och adderat med information som tidigare inte varit tillgänglig på samma sätt. Vi har stora förväntningar och ser en möjlighet att öka servicenivån till kunderna och lösa eventuella problem snabbare, säger Peter Granbrant. Bland Trätransporter i Norrbottens största kunder finns Sveaskog, SCA, Setra Group, Norra Skogsägarna och Stenvalls Trä. Av dessa har Sveaskog och Norra Skogsägarna också börjat använda det nya systemet. Vi ser förstås kundnyttan som det viktigaste. Vi ser förstås kundnyttan som det viktigaste. Våra gemensamma avtal och affärsförhållanden får större transparens och risken för att något blir fel minimeras. Våra gemensamma avtal och affärsförhållanden får större transparens och risken för att något blir fel minimeras. När vi kan göra kontroller och korrigeringar så tidigt som möjligt så minskar risken för fördröjning i utbetalning av transportersättning mellan månader, då redovisningen sker mer i realtid, säger Peter Granbrant. På företagets kontor finns fyra personer som tillsammans med personal från Sveaskog och Norra Skogsägarna gått på utbildning i användande under ledning av SDC. Peter Granbrant har förhoppningen att den minskade administrationen ska leda till mer tid för praktiskt arbete. Vid sidan av de primära fördelarna med det webbaserade systemet, som tydlig och snabb avstämning mot prislistor och avtal, finns en del finesser som kommer att kunna ge stora vinster för användarna. Det går till exempel att se hur fakturering för trans- LOG!N 14

porter ska fördelas om underleverantörer också är inblandade, vilket inte har varit möjligt tidigare. En annan nyhet är att möjligheterna för parterna att även låta den bil som lämnat en last få med sig en retur tillbaka, kanske från en industri i närheten, ökar. Och då kan befraktaren och transportören med hjälp av systemet fördela inbesparad tomkörning för detta. STORA ENSO ÄR EN AV landets största befraktare och har i maj kommit igång med användningen av systemet. För att testa sig fram har man tagit med transportföretaget Unite Logistics i startfasen. Totalt har vi cirka 15 transportföretag som vi anlitar och vi tyckte att det var lämpligt att börja samarbetet med ett av de mindre. Allt är nytt, men har fungerat bra. Vi förväntar oss väldigt mycket. Vi hoppas förstås att de kartonger fulla med listor för avräkning som vi suttit och jobbat med är historia nu, menar Annemor Lagerqvist, Stora Enso. Under sommaren kompletterar SDC systemet med TIS, den del som ger användarna fördjupad information om transporterna. FAKTA TRÄTRANSPORTER I NORRBOTTEN AB erbjuder kvalitetssäkrade och miljöanpassade system för transport av skogs- och flisråvara åt företag som har sina verksamheter i Norrbotten och Västerbotten. De största kunderna är Sveaskog, SCA, Setra Group, Norra Skogsägarna och Stenvalls Trä. Läs mer på www.tratrans.com KUNDTJÄNST Hallå där! LARS-ÅKE CRISTERNIN OCH HÅKAN LUNDGREN, KUNDTJÄNST MÄTPLATS. Vad är det bästa med kundtjänst? Det bästa är när telefonerna inte ringer, då förmodar vi att våra kunder är nöjda och att allt fungerar. Det är också bra att kunden har ett telefonnummer till Mätplats kundtjänst och att de övriga i gruppen, som inte sitter i kundtjänst, kan jobba ostört med andra arbetsuppgifter. Sedan är det väldigt roligt med den goda kontakt man får med användarna av våra system och tjänster. Det är lättare att förstå och hjälpa våra kunder eftersom vi både är ute på fältet och finns här på kundtjänst. Vi får väldigt klart för oss hur viktigt det är att systemen fungerar. Vad handlar det mest om nu på Mätplats? Det nya Mätplatssystemet tar en hel del tid då vi är inblandade i tester och framtagning av utbildningsmaterial. Utbyten av äldre mätplatsdatorer med gamla operativsystemet Win NT till nya datorer med Win XP är en annan del. Många nya våginstallationer skapar också en hel del arbete för oss på mätplats. Hur har ni varit delaktiga i framtagandet av det nya Mätplatssystemet? Vi har varit med i ett tidigt skede och därmed kunnat ge både ris och ros vid våra interna tester som förhoppningsvis gör systemet mer användarvänligt. Hur kommer kunderna att märka skillnaden? All mätning sker genom direktregistrering, dvs mätningarna registreras direkt i våra centrala system och är därmed snabbt åtkomligt för våra kunder. Målet är att det ska bli ett enhetligt system över hela Sverige och att kunden i och med det kan få snabbare svar på sina supportärenden. SDCs kundtjänst når du på tel 060-16 87 00 eller kundtjanst@sdc.se. 15 LOG!N

Anmälan dig på www.sdc.se eller på violwebb. KUNDKONFERENSER 2006 SDCs UPPSKATTADE KONFERENSDAGAR MED WORKSHOP NU PÅ TVÅ STÄLLEN. VÄXJÖ 17-18 OKTOBER 2006 SUNDSVALL 24-25 OKTOBER 2006 Du som jobbar inom sågverk, skog, biobränsle, massa/papper, transport och virkesmätning kom och se dina möjligheter och nytta av ett alltmer anpassat tjänsteutbud i hela kedjan mellan skog och industri. Föreläsningar och workshop med utrymme för fördjupad information och dialog. Vi visar bland annat; TRANSPORT OCH LOGISTIK Tjänster inom transportredovisning Tillämpning av SNVDB, skoglig nationell vägdatabas DRIVNING Kvalitetssäkring av skördarmätning Produktionsrapportering INMÄTNING Nytt mätplatssystem SÅGVERK Råvaruprognoser BIOBRÄNSLE Inmätning Lager och uppföljning VIRKESREDOVISNING Nya SDC PRIS LOG!N 16