Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering från dammägare till berörda samhällsaktörer. Detta är av särskilt stor vikt för dammanläggningar där ett haveri bedöms kunna orsaka allvarliga skador och störningar med stor geografisk spridning. Svenska kraftnät verkställer införandet av larmrutinerna hos SOS Alarm genom att upprätta ett larmavtal med SOS Alarm. Larmavtalet innebär inte att Svenska kraftnät tar över dammägarens ansvar för larmningen eller larmmottagarnas ansvar för uppdatering av kontaktuppgifter. Larmrutinerna omfattar dammägarens alarmering fram till den första larmkonferensen. Samverkan samt vidare larmning/informationsspridning/inkallning av berörs inte. Inte heller varning och information till allmänheten berörs i detta dokument. Larmrutinerna har reviderats i januari 2015. De beskriver gällande larmrutiner från och med 2015 som har införts i SOS Alarms system och testats under 2014.

Innehåll 1 Inledning... 6 1.1 Larmning av samhällsaktörer vid dammhaverier... 6 1.2 Rutinernas syfte och målgrupp... 6 1.3 Larmavtalet i korthet... 6 2 Larmrutiner... 8 2.1 Larmrutin för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna... 8 2.1.1 Särskilda larmplaner... 8 2.1.2 Dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna... 8 2.1.3 Dammägare som kan larma... 10 2.1.4 Larmnummer och särskilt telefonnummer för kontakt med TiB-myndigheter... 10 2.1.5 Larmmottagare och kontaktuppgifter... 11 2.1.6 Larmrutin... 11 2.2 Larmrutin för övriga dammanläggningar... 14 2.2.1 Dammanläggningar med och utan larmavtal... 14 2.2.2 Larmmottagare i generell larmplan... 15 2.2.3 Larmrutin... 16 2.3 Privatpersoner ringer 112...17 3 Administrativt... 18 3.1 Larmavtalets omfattning... 18 3.2 Styrgrupp... 19 3.3 Informationsinsatser... 19 3.4 Provlarm... 19 3.5 Finansiering... 20 3.6 Årlig uppföljning, översyn och upphandling... 21 3.7 Larmmottagares kontaktuppgifter... 21 3.8 Övrigt... 21 5/21

1 Inledning 1.1 Larmning av samhällsaktörer vid dammhaverier Om ett allvarligt problem eller ett haveri inträffar i en stor damm är det väsentligt att berörda samhällsaktörer får information om det som inträffat så fort som möjligt. Detta för att aktörer med ansvar för krisberedskap snarast ska kunna påbörja krisberedskapsarbetet. Dammägaren har ansvar för att larma berörda aktörer. För att larmningen ska kunna genomföras snabbt och effektivt bör planer för larmning finnas upprättade. Dessa planer bör även övas regelbundet. För dammar där ett dammhaveri kan orsaka allvarliga konsekvenser inom ett stort geografiskt område är det lämpligt att upprätta särskilda larmplaner och att upprätta larmavtal med SOS Alarm för utalarmeringen. 1.2 Rutinernas syfte och målgrupp Syftet med detta dokument är att beskriva: > Rutiner för larmning av samhällsaktörer vid allvarliga problem och haverier vid dammanläggningar, > Arbetet med provlarmningar och ajourhållning av rutinerna. Avsikten är att rutinerna ska gälla för dammanläggningar i dammsäkerhetsklass A, B och C enligt 24-26 11 kap. miljöbalken. Fram tills dammsäkerhetsklassificeringen är genomförd gäller rutinerna för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 enligt kraftindustrins respektive gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. I detta dokument används konsekvensklass genomgående. Rutinerna kommer att ses över och uppdateras vid behov. Målgruppen för rutinerna är dammägare, SOS Alarm, länsstyrelser, räddningstjänster och andra larmmottagare. 1.3 Larmavtalet i korthet Larmplaner för dammar finns i SOS Alarms system antingen genom Svenska kraftnäts larmavtal med SOS Alarm eller genom dammägares egna larmavtal med SOS Alarm. Svenska kraftnäts larmavtal omfattar alla dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 och ett larmnummer som kan användas av de sju dammägare i landet med dammar i konsekvensklass 1+. Dessa dammägare har även särskilda telefonnummer för att komma i kontakt med Tjänstemän i Beredskap på olika myndigheter. Övriga dammägare larmar på 112. Det är de drygt 500 dammanläggningar med störst samhällskonsekvenser vid dammhaveri som omfattas av Svenska kraftnäts larmavtal. Därtill kan dammägare ha 6/21

egna larmavtal med SOS Alarm för ytterligare dammar. Om en dammägare har ett larmavtal med SOS Alarm får denne ett särskilt larmnummer. Alla dammägare med särskilt larmnummer får särskilda koder för sina dammar i SOS Alarms system. Dessa koder ska (helst) uppges vid larmning. 7/21

2 Larmrutiner Två rutiner för larmning är framtagna: > Larmrutin för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna (avsnitt 2.1) > Larmrutin för övriga dammanläggningar enligt generell larmplan (avsnitt 2.2) 2.1 Larmrutin för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna 2.1.1 Särskilda larmplaner Särskilda larmplaner har upprättats för dammhaveri och allvarliga problem i dammar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora reglerade älvarna i landet, se figur 1. En larmplan är upprättad per älv. Detta innebär att gruppen av larmmottagare för en av dessa älvar är oberoende av vilken av dammarna i konsekvensklass 1+ eller 1 i älven som havererat. De särskilda larmplanerna ska användas både vid ett konstaterat dammhaveri och vid allvarliga problem i någon av dammanläggningarna i konsekvensklass 1 och 1+. > Vid ett dammhaveri larmar dammägaren enligt larmrutinen i avsnitt 2.1.6. > Vid allvarliga problem kan dammägaren antingen larma enligt larmrutinen i avsnitt 2.1.6 eller stämma av med länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap innan larmning begärs. (Dammägaren bör redan i ett tidigt skede av en problemutveckling ha en dialog med berörd länsstyrelse om behovet av samordning och information.) 2.1.2 Dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna Det är ca 140 dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i följande älvar som omfattas: > Luleälven > Skellefteälven > Umeälven > Ångermanälven > Indalsälven 8/21

> Ljungan > Ljusnan > Dalälven > Klarälven > Göta älv Särskilda larmplaner för dammhaveri för dammanläggningar i dessa älvar Luleälven Skellefteälven Umeälven Ångermanälven Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven Klarälven Göta älv Figur 1 Dammanläggningar med särskilda larmplaner i SOS Alarms system 9/21

2.1.3 Dammägare som kan larma De dammägare som har dammar i konsekvensklass 1+ eller 1 i ovanstående älvar kan larma enligt den särskilda larmningsrutinen som beskrivs i 2.1.6. Det är följande dammägare: > Vattenfall Vattenkraft > Fortum Generation > Statkraft Sverige > E.ON Vattenkraft > Skellefteå Kraft > Vattenregleringsföretagen > Skellefteälvens vattenregleringsföretag 2.1.4 Larmnummer och särskilt telefonnummer för kontakt med TiB-myndigheter Ovanstående dammägare har tilldelats två telefonnummer: > ett gemensamt larmnummer, och > ett företagsspecifikt telefonnummer för kontakt med TiB-myndigheter eller räddningstjänst. Dammägaren använder larmnumret för larmning vid allvarliga problem respektive haverier vid dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de 10 stora älvarna (figur 1) samt för övriga dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 (figur 3). (Om någon av de berörda dammägarna har ett eget larmavtal med SOS Alarm för andra dammar kan larmnumret användas även för dessa. För dammar som inte ingår i något larmavtal ska 112 användas.) Det företagsspecifika telefonnumret ska användas när dammägaren vill komma i kontakt med en Tjänsteman i Beredskap (TiB) på någon myndighet eller med en Räddningschef i Beredskap (RCB) på räddningstjänst. Dammägaren ringer SOS Alarm som förmedlar kontakten till efterfrågad aktör. Detta telefonnummer kan användas för företagets alla dammanläggningar. Vid andra allvarliga problem vid en vattenkraftanläggning, som exempelvis brand eller personskada, ska 112 användas för kontakt med SOS Alarm. 10/21

2.1.5 Larmmottagare och kontaktuppgifter Larmmottagare i de särskilda larmplanerna: > Räddningstjänster i kommuner längs älven > Regionala myndigheter Länsstyrelse, Polis, Landsting > Centrala myndigheter MSB, Svenska kraftnät, Trafikverket > Ägare/Verksamhetsutövare med dammar i älven > Övriga berörda eventuella övriga berörda som ska få larmet beslutas efter diskussion i älvgruppen I största möjliga mån bör larmmottagaren vara en beredskapsfunktion som är i tjänst dygnet runt. Sådana beredskapsfunktioner är Tjänsteman i Beredskap (TiB) på centrala och regionala myndigheter, Räddningschef i Beredskap (RCB) på räddningstjänsten, Driftcentral eller Vakthavande ingenjör hos dammägare. Larmmottagares kontaktuppgifter: > För samhällsaktörer som har larmavtal med SOS Alarm används ordinarie larmvägar. > För dammägarna som omfattas, se avsnitt 2.1.3, ska kontaktuppgifter uppges till SOS Alarm på SOS Alarms blankett om kontaktuppgifter. > För eventuella övriga larmmottagare ska kontaktuppgifter uppges till SOS Alarm på SOS Alarms blankett om kontaktuppgifter. För alla larmmottagare gäller följande om kontaktuppgifterna: > För larmmottagare som har angett ett funktionsnummer (telefon/mobil/rakel med telefonanslutning) görs utalarmering snabbt och samordnat med stöd av SOS Alarms system där larmrutinen lagts in i förväg. > För larmmottagare som har angett annan kontaktväg görs larmningen manuellt, och tar därför längre tid. 2.1.6 Larmrutin Larmning för dammanläggningar som omfattas i de särskilda larmplanerna görs på följande sätt, se figur 2. 11/21

Figur 2 Larmrutiner med särskild larmplan för X-älven Larmrutinen beskrivs nedan: 1 Dammägaren ringer till SOS Alarm på larmnumret och begär utlarmning för X- älven, damm Y med SOS-kod Z. Dammägaren uppger också sitt namn och telefonnummer samt när larmkonferensen ska hållas. Larmkonferensen kan tidigast hållas ca 15 minuter efter att larmmeddelandet har skickats ut till larmmottagarna. Om dammägaren vill att larmkonferensen ska hållas vid ett senare tillfälle så kan denne begära detta. Det är från Driftledningen på [Företag/Organisation]. Mitt namn är [namn] och mitt telefonnummer är [telefonnummer] Jag vill aktivera larm för [dammhaveri/allvarliga problem vid dammanläggning] för [X-älven] och damm [damm Y, SOS-Kod Z]. Larmkonferens ska hållas [tid] minuter efter att larmmeddelande gått ut. 2 SOS Alarm larmar enligt larmplan. Ordinarie larmvägar används. SOS Alarm larmar larmmottagare som har anmält ett funktionsnummer till SOS Alarm genom att ett förbestämt automatiskt larmmeddelande skickas via telefon/mobil samtidigt till alla larmmottagare. Larmmeddelandet skickas både som ett talat meddelande till fasta telefoner, mobila telefoner och Rakelmobiler med telefonianslutning och som ett skrivet meddelande (SMS) till mobiler. 12/21

Detta är ett viktigt meddelande från SOS Alarm. Med anledning av [Dammbrott/Allvarligt problem] på [damm Y] i [Xälven] kallas du till en telefonkonferens. Ring in på telefonnummer: 08-555 800 80. Slå sedan kod: 66 90 072 #. Jag repeterar 08-555 800 80. Slå sedan kod: 66 90 072 #. Mötet startar [datum eller idag] klockan [tidpunkt]. Tryck 1 om du kan delta i telefonkonferensen. Tryck 2 om du inte kan delta i telefonkonferensen. Tryck # för att repetera meddelandet. SOS Alarm larmar manuellt larmmottagare som har anmält andra kontaktvägar till SOS Alarm, exempelvis personsökare eller Rakel utan telefonianslutning. Denna larmning tar längre tid. 3 Larmmottagare svarar om de kan delta vid larmkonferensen eller om de inte kan delta genom att knappa in svarsalternativ 1 respektive 2. Om larmmottagaren vill höra meddelandet ännu en gång knappar denne in #. Om en larmmottagare lagt på luren kan denne ringa tillbaka till SOS Alarm på det nummer som användes vid utlarmningen för att höra larmmeddelandet igen. SOS Alarm skickar ett SMS som bekräftelse till larmmottagare. 4 SOS Alarm anordnar larmkonferens vid tidpunkten som anges i larmmeddelandet. Larmkonferensen genomförs enligt nedan: Larmkonferensen startas upp med att SOS Alarm frågar om berörd länsstyrelse och räddningstjänst är med. Dammägaren informerar om det inträffade. Länsstyrelsens samordningsansvar tar vid. Vid mötet fattas beslut om när och hur nästa möte hålls. SOS Alarm spelar in larmkonferensen och lägger ut i WIS (Webbaserat informationssystem). Detta möjliggör för berörda aktörer som av någon anledning inte deltog vid larmkonferensen att ta del av vad som sagts. 5 Efter larmkonferensen påbörjar alla larmmottagare arbete enligt sina beredskapsplaner och samverkar inom olika samverkansgrupper. Samverkan mellan olika grupper kan ske genom att länsstyrelsen begär att SOS Alarm anordnar samverkanskonferenser, gruppkombinerar olika talgrupper i Rakel eller på annat sätt. 13/21

2.2 Larmrutin för övriga dammanläggningar För dammanläggningar som inte ingår i de särskilda larmplanerna ska generell (lokal) larmplan användas vid dammhaveri och allvarliga problem. 2.2.1 Dammanläggningar med och utan larmavtal Alla dammanläggningar som inte omfattas av des särskilda larmplanerna omfattas av larmrutinerna som beskrivs i avsnitt 2.2.3. Det finns skillnader som beror på om dammanläggningarna ingår i larmavtal eller inte. Skillnaderna beskrivs nedan. > Dammanläggningar som ingår i Svenska kraftnäts larmavtal: Dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 ingår i Svenska kraftnäts larmavtal. Uppgifter om dessa dammanläggningar finnas därmed inlagda i SOS Alarms system. I figur 3 framgår var de är belägna. Att SOS Alarm har uppgifter om dessa dammanläggningar i sitt system gör att dammägaren enbart behöver informera SOS Alarm om dammanläggningens namn och kod för att SOS Alarm ska kunna identifiera larmmottagarna i sitt system och genomföra utalarmeringen. > Dammanläggningar som inte ingår i något larmavtal: För övriga dammanläggningar i konsekvensklass 3 och oklassificerade dammar kan samma rutin användas även om uppgifter om dessa dammanläggningar inte finns i SOS Alarms system. För dessa dammanläggningar måste dammägaren när denne ringer till SOS Alarm informera SOS Alarm om var dammanläggningen är belägen för att SOS Alarm ska kunna genomföra utalarmeringen. Dammägare som omfattas av de särskilda larmrutinerna kan upprätta egna larmavtal med SOS Alarm för ytterligare dammar. Då läggs även uppgifter om dessa dammar in i SOS Alarms system vilket möjliggör för dammägaren att använda det särskilda larmnumret vid larmning även för dessa dammar. 14/21

Larmplaner för dammhaveri Dammanläggning med generell larmplan Figur 3 Dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 med generella larmplaner i SOS Alarms system 2.2.2 Larmmottagare i generell larmplan Larmmottagare i en generell larmplan är: > räddningstjänsten i den kommun dammen är belägen, > ambulans (vid behov), 15/21

> polis, > länsstyrelsen i det län dammen är belägen. 2.2.3 Larmrutin Larmning för dammanläggningar som omfattas i de generella larmplanerna görs på följande sätt, se figur 4. Figur 4 Larmrutiner enligt generell larmplan för dammhaveri och allvarliga problem Larmrutinen beskrivs nedan: 1 Dammägaren ringer till SOS Alarm och begär utlarmning för damm X. Dammägare som har ett särskilt larmnummer: o o Det särskilda larmnumret ska användas om dammen ingår i Svenska kraftnäts eller företagets eget larmavtal och därmed finns en generell larmplan i SOS Alarms system. Dammägaren anger även dammens SOS-kod Z. 112 ska användas om dammen inte ingår i ett särskilt avtal. Övriga dammägare ringer SOS Alarm på telefonnummer 112. o o Om dammanläggningen har konsekvensklass 1 eller 2 finns en generell larmplan i SOS Alarms system, Om dammanläggningen inte finns i SOS Alarms system informerar dammägaren SOS Alarm om var dammanläggningen ligger. 16/21

2 SOS Alarm larmar berörd räddningstjänst, polis och länsstyrelse. Ambulans larmas vid behov. Vid behov tilldelar SOS Alarm en RAPS-talgrupp för samverkan mellan organisationerna Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOS Alarm. 3 Länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB) kontaktar dammägaren och de beslutar i samråd om ytterligare åtgärder. 4 Länsstyrelsen begär vid behov att SOS Alarm anordnar samverkanskonferens. 2.3 Privatpersoner ringer 112 Om en privatperson upptäcker ett haveri eller allvarliga problem vid en damm, eller översvämning längs ett vattendrag, ska denne ringa SOS Alarm på 112 och informera om det inträffade. SOS Alarm kan kontrollera i systemet om någon damm i konsekvensklass 1+, 1 eller 2, eller någon annan damm som det finns ett särskilt larmavtal för, finns i närheten av den som ringer. Om så är fallet kontaktar SOS Alarm dammägaren. Om dammägaren bedömer att det är lämpligt begär han att SOS Alarm larmar larmmottagare enligt särskild eller generell larmplan. 17/21

3 Administrativt 3.1 Larmavtalets omfattning Svenska kraftnäts avtal med SOS Alarm för larmrutiner omfattar: > Särskilda larmplaner (larmmottagare) för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio reglerade älvarna > Särskilda larm- och telefonnummer för berörda dammägare > Ajourhållning av uppgifter om dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i SOS Alarms system > Alarmering enligt larmplanerna vid behov > Genomförande av provlarm på begäran av styrgruppen (en per älv per år) > Genomförande av provlarm i samband med övningar på begäran av dammägare Svenska kraftnät förser SOS Alarm med uppgifter om dammar samt larmmottagare för respektive älv. Svenska kraftnät förser SOS Alarm med GIS-skikt och uppgifter över de drygt 500 dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i landet. I underlaget framgår vilken larmplan som ska användas för respektive dammanläggning. Uppgifterna om dammanläggningarna kommer från dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen. Följande uppgifter levereras som GIS-skikt och i tabellform till SOS Alarm från Svenska kraftnät: > Dammanläggningens namn > Älv > Konsekvensklass > Ägare > Län > Aktuell larmplan (Anges som larmplan X-älven eller generell larmplan) > Koordinater Uppgifterna om larmmottagare i de särskilda larmplanerna kommer från tidigare versioner av larmplanerna. 18/21

3.2 Styrgrupp En styrgrupp finns för larmrutinerna. Styrgruppen består av representanter för Svenska kraftnät, SOS Alarm och de dammägare som erhållit larmnummer i Svenska kraftnäts larmavtal. Styrgruppens uppgift är att följa upp och utveckla larmrutinerna. I uppgifterna ingår bl.a. att kvalitetssäkra uppgifter om dammar, att provlarm kommer till stånd samt att utvärdera provlarmen. 3.3 Informationsinsatser Svenska kraftnät och SOS Alarm upprättar 2015 ett informationsblad om larmrutinerna som kan användas av representanterna i styrgruppen för att informera om rutinerna. Nedan beskrivs de huvudsakliga informationsinsatserna under 2015: > Svenska kraftnät informerar branschföreningarna Sveriges Energi, SveMin och SVAF. Dessa informerar i sin tur sina medlemmar. > Svenska kraftnät informerar länsstyrelserna via NordSAM, ÖSAM och SydSAM. > Representanter för dammägare i styrgruppen informerar om rutinerna vid älvgruppsmöten. Informationsinsatser om larmrutiner kan kombineras med informationsinsatser om rutiner för varning och information till allmänheten. 3.4 Provlarm I larmavtalet ingår att SOS Alarm ska genomföra ett provlarm per särskild larmplan per år. Styrgruppen planerar genomförandet av provlarmen. Dammägarrepresentanterna i styrgruppen ansvarar för att provlarmen kommer till stånd. SOS Alarm genomför provlarmen, sammanställer och delger Svenska kraftnät och styrgruppen resultaten. Provlarmen genomförs på samma sätt som ett skarpt larm skulle genomföras med följande undantag; > Endast larmmottagare med funktionsnummer larmas vid provlarmningarna. > De inspelande larmkonferenserna läggs inte ut i WIS. > Dammägare och SOS Alarm använder ordet provlarm istället för larm, se nedan. 19/21

Dammägarens provlarmning: Detta är en övning Det är från Driftledningen på [Företag/Organisation]. Mitt namn är [namn] och mitt telefonnummer är [telefonnummer] Jag vill aktivera provlarm för [dammhaveri/allvarliga problem vid dammanläggning] för [X-älven] och damm [damm Y, SOS-Kod Z]. Larmkonferens ska hållas [tid] minuter efter att larmmeddelande gått ut. SOS Alarms larmmeddelande vid provlarm: Detta är en övning Detta är ett viktigt meddelande från SOS Alarm. Med anledning av provlarm för [dammhaveri/allvarliga problem vid dammanläggning] i [damm Y] i [X-älven] kallas du till en telefonkonferens. Ring in på telefonnummer: 08-555 800 80. Slå sedan kod: 66 90 072 #. Jag repeterar 08-555 800 80. Slå sedan kod: 66 90 072 #. Mötet startar [datum eller idag] klockan [tidpunkt]. Tryck 1 om du kan delta i telefonkonferensen. Tryck 2 om du inte kan delta i telefonkonferensen. Tryck # för att repetera meddelandet. Provlarmningen avslutas med att larmmottagare ringer upp till larmkonferensen enligt instruktionerna i SOS Alarms larmmeddelande. Efter att provlarmen genomförts skickar SOS Alarm uppgifter om hur det gick till styrgruppen. Styrgruppen träffas för att följa upp resultatet och diskutera eventuella justeringar. Ytterligare provlarm kan göras i samband med övningar. Dammägaren kontaktar då SOS Alarm och kommer överens om genomförandet. Svenska kraftnät delges uppgifter om när och hur provlarmningen ska genomföras. 3.5 Finansiering Svenska kraftnäts avtal med SOS Alarm finansieras av anslagspost 1:10 Elberedskapsanslaget. 20/21

3.6 Årlig uppföljning, översyn och upphandling Larmavtalet upphandlas årligen. I samband med upphandlingen av larmavtalet för nästkommande år gör styrgruppen en översyn av larmrutinerna, larmmottagare i de särskilda larmplaner, uppgifter om dammanläggningarna i SOS Alarms system, behov av ytterligare särskilda larmplaner, behov av att komplettera SOS Alarms system med ytterligare dammanläggningar, etc. Svenska kraftnät ger uppgifter om dammanläggningar och förändringar samlat till SOS Alarm. Uppgifterna baseras på sammanställning av dammägares årsrapporteringen till länsstyrelserna. Uppföljning, översyn och upphandling görs i september. 3.7 Larmmottagares kontaktuppgifter Alla larmmottagare ansvarar för att de egna kontaktuppgifterna hos SOS Alarm är korrekta och uppdaterade. Eventuella ändringar meddelas till SOS Alarms kundsupport (kundsupport112@sosalarm.se eller 040-676 98 30). För samhällsaktörer som har larmavtal med SOS Alarm används ordinarie larmvägar. För dammägare och eventuella övriga larmmottagare ska kontaktuppgifter delges SOS Alarms kundtjänst på SOS Alarms blankett för detta ändamål. 3.8 Övrigt Det kan vara lämpligt för larmmottagare att lägga in SOS Alarms telefonnummer i sina telefoner så att det tydligt framgår att det är SOS Alarm är som ringer. Samtidigt kan det vara lämpligt att larmmottagarna lägger in en särskild ringsignal för det telefonnumret för att säkerställa att ringsignalen uppmärksammas. 21/21