C-UPPSATS. Vattenkraft samhällsekonomiskt lönsamt?

C-UPPSATS 2006:010 Vattenkraft samhällsekonomiskt lönsamt? En studie om hur samerna, sportfisketurismen och miljön påverkas av en vattenkraftsutbyggnad i Kalixälven Fredrik Morin Luleå tekniska universitet C-uppsats Samhällskunskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2006:010 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--06/010--SE

Vattenkraftsutbyggnad samhällsekonomiskt lönsamt? -En studie om hur samerna, sportfisketurismen och miljön påverkas av en vattenkraftsutbyggnad i Kalixälven FREDRIK MORIN Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Lärarutbildningen Samhällskunskap C Vetenskaplig handledare: Annica Sandström

Sammanfattning Uppsatsen belyser vilka faktorer som påverkar om en utbyggnad av vattenkraft i Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsamt med beaktande av olika näringar samt de eventuella miljöeffekter som uppstår. Teorin utgörs av centrala begrepp ifrån en cost-benefit kalkyl. Under arbetet med uppsatsen har ett tydligt mönster utkristalliserat vilket utmynnat i följande. De slutsatser som dragits av studien är fördelar som ökad elförsörjning, intäkter samt ökad sysselsättning. Förlorade forssträckor orsakar ekonomiska förluster på grund av minskad fisketurism och naturupplevelsen av en fritt strömmande fors, vilket också drabbar turister och fritidshusägare i omgivningen. En annan faktor som talar för ett bevarande är om området anses riksintressant för naturvård eller friluftsliv. Vidare om åtgärden stör koncessionsrenskötseln i älvdalen när betesmarker och bosättningar översvämmas, vilket samerna får en viss ekonomisk ersättning för. Miljön i älven påverkas negativt av externa effekter som kvicksilverfrigörelse och koldioxidutsläpp. Erosionen och sedimentationen påverkar bottenfaunan, flora och vattenvegetationen vid stränderna försvinner. En annan faktor som talar för ett bevarande är att åtgärden medför stora skador på landskapsbilden och sällsynta växtsamhällen slås ut, skogs och jordbruksmark med biologiskt värdefulla deltan samt angelägna biotoper för utter, strömstare, älg och ren förstörs. Naturliga lekplatser, vandringsmöjligheter och reproduktion minskas. Odlad lax och öring påverkar den genetiska variationen. Det är svårt att sätta ett pris på dessa miljöeffekter, men alla fördelar och alternativkostnader bör ingå i en fullständig samhällsekonomisk kalkyl. Enligt miljöbalken skall värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och en långsiktigt god hushållning tryggas. Dock går ett riksintresse för försvaret alltid före, vilket det inte är i det här fallet Att vattendraget är orört är en ytterligare faktor som talar för dess bevarande. Som en ytterligare slutsats kan konstateras att de upptäckta negativa externa effekterna i studien ger fler alternativkostnader än fördelar med en vattenkraftsutbyggnad av Kalixälven. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och frågeställningar...6 1.3 Avgränsningar...6 1.4 Metod och material...7 1.5 Disposition...7 2. Teoretisk referensram...9 2.1 Cost-benefit kalkyl...9 3. Faktorer som påverkar en utbyggnad av Kalixälven...13 3.1 Prövning av vattenverksamhet...14 4. Vattenkraftens påverkan på miljö, samerna och sportfisketurism...16 4.1 Miljöpåverkan...16 4.2 Samisk näring...19 4.3 Sportfisketurismen...21 5. Analys och slutsatser...24 6. Diskussion...31 Referenser...32

1. Inledning Frågor om vem som innehar rätten att nyttja naturresurser som skog, malm, jord samt vattendrag har varit omtvistade sedan urminnes tider. Denna uppsats fokuserar på nyttjandet i kontrast med bevarandet av naturresurser. I vårt samhälle ställs ofta ekonomisk tillväxt mot kraven på ekologisk balans i naturen och hushållning med knappa resurser är en central fråga inomnationalekonomin. I kontrast med bevarandet av nationalälvarna finns samhällets behov av att säkerställa tillgången på el och energiförsörjning. Turismnäringen är en starkt växande framtidsbransch och betydelsefull för länet där upplevelseturism, ekoturism och sportfisketurism ingår som viktiga grenar, vilka sätter naturen i främsta rummet samt är starkt beroende av den för fortsatt överlevnad. Samerna är även beroende av markerna för sin försörjning. De skilda synsätten gällande bevarande eller nyttjande av den förnyelsebara naturresursen fick mig intresserad av bakgrundsfaktorerna runt denna problematik. I denna uppsats vattenkraften. Är en utbyggnad av vattenkraften förenlig med en långsiktig 1 hållbar utveckling?, det vill säga en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov, (Bruntland, 1987, s. 263). 1.1 Bakgrund Till nationalälvar räknas Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven samt ett antal andra vattendrag. Även biflöden och källflöden är skyddade. I dessa vattenområden är alla former av vattenkraft, vattenreglering eller överledning av vatten förbjudna enligt miljöbalkens (MB) 4 kapitel 6 (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska naturskyddsföreningen, 2002) 1 Begreppet hållbar utveckling kan tolkas på många olika sätt, vilket delvis förklarar dess breda användning. En klar innebörd är dock att råvaru- och energianvändningen måste effektiviseras. En vanlig tolkning är också att fördelningen måste bli mer rättvis, såväl mellan generationer som mellan länder (www. ne.se). 4

Enligt Boverket (2000) anses den rika kulturmiljön i glesbygden vara en nationell tillgång för att skapa en kulturmiljöbaserad verksamhet inom turism. Vidare anses dessa geografiska områden i glesbygden och skärgården utgöra en stor regional resurs inför framtiden, vilket skulle kunna leda till att kulturlandskapet bevarades och utvecklades samtidigt som turistnäringen gynnas. De områden som framträder som intressanta för turismnäringen är nordöstra Småland, Tornedalen, fjälltrakterna på gränsen mellan Norr- och Västerbotten samt centrala Ångermanland (Boverket, 2000). Vidare anses inte Sveriges framtida behov av energi att öka utan snarare minska. Även satsningen på biobränslen bedöms ha goda förutsättningar och stöd till investeringar kommer att göras på uppemot 200 miljoner kronor de närmaste åren. I förlängningen kan Sverige ha förutsättningar att exportera biobränslen. Genom avregleringen av elmarknaden inom EU bedöms inträdet i förlängningen ge effekter på utvecklingen inom den svenska elmarknaden (Boverket, 2000). År 2002 antogs en ny energiproposition (2001/02:143) av riksdagen som löd enligt följande: ( ) Den svenska energipolitikens mål är enligt propositionen att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall dessutom skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle, (Naturvårdsverket, 2005). Marie Granlund, ordförande i näringsutskottet menar att vattenkraften är den renaste energikälla som vi har (www.sportfiskarna.se). Sportfiskeförbundets generalsekreterare reagerade kraftigt mot uttalandet och redogjorde för den stora inverkan som vattenkraft har på naturvärden, friluftsliv och sportfiske i synnerhet (ibid). Kampen om naturen är en konflikt som pågått över 500 år och började med den svenska statens kolonisering av lappmarken där samerna bebodde norra Sverige långt innan staten hade detta i åtanke. Det finns många intressenter som berörs i 5

älvdalarna av beslut om utbyggnad av vattenkraft; såsom samebyar, besöksnäringen, fiskeintresserade och staten/länsstyrelsen. Det stora antalet aktörer medför att konkurrenssituationer lätt uppstår i områdena gällande vattendragens bevarande och utnyttjande, om naturvård och andra former av markanvändning ( Samebyarna, 2000). Sådana frågor blir åter aktuella i och med att riksdagen vill trygga tillgången på el och energi på kort och lång sikt samt skapa en effektiv och hållbar energianvändning. Ansvaret för att skydda naturtillgångar, unika vildmarksområden samt den biologiska mångfalden anses inte lika prioriterade på den politiska dagordningen. Vilka faktorer påverkar då om en utbyggnad av Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsam? 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar om en utbyggnad av vattenkraft i Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsamt med beaktande av olika näringar samt de eventuella miljöeffekter som uppstår. Syftet resulterar i följande frågeställningar: Vilka faktorer utgör grunden för en utbyggnad av vattenkraften? Hur påverkas olika näringar av en utbyggnad av vattenkraften? Hur påverkas miljön i älvar där vattenkraften byggs ut? 1.3 Avgränsningar Frågeställningen avgränsas till att omfatta hur rennäringen och sportfisketurismen påverkas av en utbyggnad av vattenkraften samt hur miljön i älvar påverkas av en utbyggnad av vattenkraften och inte Kalixälven specifikt. Jag studerar inte heller hur hela turismnäringen påverkas av en utbyggnad av vattenkraften. Ingen fullständig samhällsekonomisk kalkyl kommer heller att utföras. Vidare kommer ingen beräkning utföras av miljöeffekter samt hur lokalbefolkningen drabbas av en kraftverksutbyggnad i form av ekonomiska och sociala värden. 6

1.4 Metod och material I detta avsnitt redogörs för val av material och tillvägagångssätt för studiens genomförande. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av kvalitativa litteraturstudier. Uppsatsens empiriska material baseras på studier kring offentliga dokument och avhandlingar som berör naturresursutnyttjande ur olika intressenters perspektiv. Den kvalitativa metoden menar Svensson (1996) går på djupet och bygger på verbala formuleringar. I den ingår frågan vilka faktorer som avgör om det är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga ut nationalälven Kalixälven. Jag försöker få förståelse för hur olika näringar, människor och miljön påverkas av en framtida utbyggnad av vattenkraften. I min studie rör denna förståelse turistnäringen, samer och staten/länsstyrelsens perspektiv. De källor som studien baserar på har tyngdpunkt i olika förhållningssätt, vilket medför att problematiken runt frågan om naturresursens bevarande eller nyttjande tenderar att beskrivas ur olika perspektiv. Kraftbolagens och statens synsätt fokuserar mer på nyttjande än bevarande, vilket står i kontrast till samernas och turismnäringens synsätt som är mer för ett hållbart nyttjande. Naturvårdsverket och sportfiskeförbundet har också liknande synsätt om bevarandefrågor och markanvändning. Det är viktigt att beakta dessa olika synsätt vid studier av rapporter för att göra bedömningar avseende markanvändning och miljöförstöring. Källornas tillförlitlighet får anses god beroende på att den SOU- rapport som används i studien är författad av personer som har kunskap i ämnet. 1.5 Disposition Uppsatsen innehåller 6 kapitel. Kapitlet 1 ger en introduktion i ämnet i form av dess syfte, frågeställningar och metod. Den teoretiska referensramen för studien redogörs i kapitel 2. Kapitel 3 beskriver de faktorer som påverkar en utbyggnad av vattenkraft. Den påverkan som vattenkraften har på miljön, samerna och sportfisketurismen beskrivs i kapitel 4. Dessa kapitel utgör studiens resultat. Kapitel 5 utgör en analys där den teoretiska utgångspunkten vävs samman med studiens syfte och frågeställningar. I kapitlet beskrivs även de slutsatser som studien lett till. Avslutningsvis förs en diskussion i kapitel 6 om fördelar och 7

alternativkostnader med en vattenkraftsutbyggnad av Kalixälven samt förslag på fortsatt forskning. 8

2. Teoretisk referensram I detta kapitel redogörs för studiens teoretiska referensram i form av de centrala begrepp som behövs för att uppfylla syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar om en utbyggnad av vattenkraft i Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsamt samt kunna svara på frågeställningarna om hur rennäringen respektive sportfisketurismen påverkas av en utbyggnad av vattenkraften och hur miljön i älvar påverkas av en utbyggnad av vattenkraften. 2.1 Cost-benefit kalkyl I min modell används cost-benefit analysen som en anologi för att utreda vilka vilka faktorer som påverkar om en utbyggnad av vattenkraft i Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsamt samt hur samer och sportfisketurismen påverkas av en utbyggnad. I min modell utgår jag från välfärdsekonomiska utgångspunkter, men i studien utförs ingen beräkning om en vattenkraftsutbyggnad av Kalixälven leder till minskad eller ökad välfärd. I modellen definieras och identifieras projektets effekter i form av fördelar och externa effekter som ger alternativkostnader för samhället. I en fullständig c-b kalkyl ingår kvantifiering och värdering av projektets effekter, avsikt med min modell är endast att beskriva dessa effekter. Vidare ingår diskontering till ett nuvärde, beräkning av nettonuvärdeskvoten samt känslighetsanalys. Ovanstående steg beskrivs för att läsaren skall erhålla en helhetsbild. Eftersom c-b kalkylen inte följs till fullo utförs inte dessa beräkningar, beroende på att resultatet inte skulle bli helt tillförlitligt. En cost-benefit kalkyl (samhällsekonomisk kostnads/intäktskalkyl) avgör om samhället har fått det bättre eller sämre med en viss åtgärd. Med samhället menas vanligtsvis alla medborgare inom en nation. Dylika kalkyler består av beräkningar utav samhällets fördelar och kostnader menar Mattsson (1988). Huvudmålet med c-b kalkyler är att uppskatta effekterna för samhället (ibid). Brukligt i utredningsmetoden är att undvika värderingar av fördelarna för att 9

istället beskriva dessa. Den slutliga analysen har som mål att ge svaret på vilken åtgärd eller projekt som ger den lägsta samhällsekonomiska kostnaden (www.ne.se). Ett krav på en c-b kalkyl är att vid beräkning av kostnader utgå ifrån samhällets alternativkostnad för att sedan undersöka hur den skall fastställas anser Mattsson (1988). Det finns en risk i företags- eller hushållsekonomiska kalkyler att bortse från anmärkningsvärda effekter för samhället som miljöförstöring genom alltför snäva avgränsningar. Viktigt blir att utreda de verkliga fördelarna och alternativkostnader för samhället (www.ne.se). Mattsson (1998) menar att kostnaderna skall mätas i form av upptäckt av alternativkostnader. ( ) Med alternativkostnad avses värdet av det man förlorar vid bästa användning av resurserna, (Mattsson, 1998. s. 43). Han menar att om arbetskraft nyttjas i en ekonomi med full sysselsättning kan lönen vara en god måttstock på samhällets alternativkostnad i form av reducerad produktion inom ett annat område. Eftersom den intressanta beståndsdelen är samhället skall en studie utföras av vad det går miste om t ex. arbetskraft, kunnande mark etc (ibid). Ett annat krav på c-b kalkylerna är att de skall ha utgångspunkt i en välfärdsteori som har anknytning till dess användningsområde. Med c-b kalkyler går det att ta mått på välfärden i samhället, med det menas att vi avser att ha det så bra som möjligt. Med andra ord skall teorin tala om för oss hur vi går tillväga för att avgöra om välfärden i ett samhälle stiger eller sjunker. Vidare ge information om vilka positiva och negativa välfärdseffekter som finns. En teori som avgör välfärdsökningar i samhället utgår från Hicks/Kaldor kriteriet, vilket har som utgångspunkt om vinnarna kan överkompensera förlorarna så innebär åtgärden en välfärdsökning för samhället, (Mattsson, 1988 s. 31). Det första steget i kalkylen är välfärdsdsekonomiska utgångspunkter. Det handlar om vad som menas med ökad eller minskad välfärd och hur vi skall veta om en åtgärd minskar eller ökar välfärden. Målet är att uppnå så hög välfärd i 10

samhället som är genomförbart. Därför krävs det redskap för att vi ska kunna avgöra ifall välfärden minskar eller ökar menar Mattsson (1998). Mattsson (1998) menar att nästa steg i kalkylen är att definiera projektet. I detta ingår noggrant bestämmande av förutsättningarna för kalkylen t ex vid val av lokalisering av en flygplats är det viktigt att klarlägga vilken turtäthet som förutspås för flyget. Det är också viktigt att undersöka och jämföra konsekvenserna av ett nollalternativ, vilket kan sägas vara det ursprungliga läget om ingenting görs. Enligt Mattsson (1998) utgör den tredje åtgärden att identifiera projektets effekter. När projektet och det nollalternativ som är tänkt att jämföras har tydliggjorts, gäller det att identifiera alla effekter som drabbar medborgarna. Det kan vara svårt att bedöma vilka effekter som anses vara kostnader samt fördelar inom samhället. En ny väg innebär att vissa trafikanter kommer fortare fram men medför kanske också ökad olycksrisk. Trafikökningen innebär troligen också ökat buller för vissa människor, (Mattsson, 1998 s. 14). Vidare hur väljs kalkylperioden, det vill säga den tid som kalkylen omfattar? (ibid). Nästa steg i kalkylen anser han är kvantifiera och värdera projektets effekter. När alla effekter beaktats gäller det att kunna härleda dem till fördelar och kostnader vid olika tidpunkter. ( ) vi kan mäta hur många kilo äpplen och päron ( = kvantifiering) vi får i vår trädgård och med hjälp av ett marknadspris kunna uttrycka vår skörd i kronor ( =värdering), (Mattsson, 1998 s. 14). Mattsson (1998) anser att det ibland är tvunget för vissa faktorer att göra avkall på principen med fördelar och kostnader. Eventuellt klaras kvantifieringen av t ex miljöeffekter som antal gram kvicksilver i vattnet, men kanske räcker inte kunskaperna eller resurserna till för att prissätta effekten på miljön. Vissa 11

effekter kanske inte går att kvantifiera. En beskrivning får i detta fall anses nöjbart. Enligt Mattsson (1998) kan det liknas vid en negativ extern effekt, på grund av att nettofördelarna är lägre för samhället än för det företag som åsamkat förlusterna. I en monetär (pengamässig) värdering tillkommer utöver investeringskostnader kalkylvärden för luftföroreningar, vilken ofta förknippas med externa effekter menar Mattsson (1988). Det finns även positiva externa effekter beroende på att nettofördelarna är ansenligare för samhället än för den beståndsdel som effekten åsamkat menar Mattsson (1998). Andra negativa externa effekter när vattenkraft produceras är förstörda naturupplevelser för turister i trakten, eftersom de inte erhåller någon ekonomisk kompensation anser Mattsson (1998). Vidare existerar ingen marknad för orörd natur eller bullerfri miljö i vårt land. Faktorer för att beräkna dessa värden kan vara kostnader för resor som sker till den orörda naturen idag eller differenser mellan fastighetspris ibland hus som ligger nära motorvägen och de hus som ligger längre bort enligt Mattsson (1998). Till nu har en ström i framtiden av fördelar samt kostnader erhållits. Ifall intresset är ringa för vilken tidpunkt dessa inträffar, räcker det med att addera fördelar och subtrahera kostnader för att få fram projektets nettovärde enligt Mattsson (1998). Nästa steg i kalkylen är diskontering till ett nuvärde. Stor del av nyttor och kostnader kan infalla i framtiden. Därför måste de räknas om, diskonteras för att de skall gå att jämföra med de kostnader samt nyttor som finns idag. Följande åtgärd är att beräkna nettonuvärdeskvoten. Den talar hur om hur mycket vi får tillbaka per satsad krona enligt Mattsson (1988). Eftersom samhällsekonomiska beräkningar ofta innehåller inslag av osäkerhet kan en känslighetsanalys göras, vilken går ut på att undersöka hur känsliga resultaten är för förändringar (Statens institut för kommunikationsanalys, 2005). När 12

teoridelen har behandlats skall vi nu övergå till den empiriska delen av studien och de faktorer som talar för en utbyggnad av vattenkraften i Kalixälven. 3. Faktorer som påverkar en utbyggnad av Kalixälven Som nämnts tidigare tillhör Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven samt ett antal andra vattendrag gruppen nationalälvar. Även biflöden och källflöden är skyddade. I dessa vattenområden är alla former av vattenkraft, vattenreglering eller överledning av vatten förbjudna enligt MB kap 4 6 (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen, 2002). Vilka faktorer utgör grunden för en utbyggnad av vattenkraften? Undantag i MB kan dock göras för sådan vattenverksamhet som bara innebär obetydlig miljöpåverkan. Det skulle kunna användas till elproduktion men de ekonomiska förutsättningarna är sämre eftersom ett fåtal terawattimmar (TWh) kan produceras. I riksdagens vattenkraftsplan har 3 TWh upptagits av de 6 TWh som kvarstår. Naturresurslagen har avslagit 1 av dessa TWh (SOU 1995:139 ). Den eventuella utbyggnadspotentialen i de fyra nationalälvarna bedöms till ca 5 TWh ifall miljöhänsynen utvidgas vid anläggandet. De befintliga anläggningarna väntas erhålla lägre effektet på grund av att miljöfrågor inte hade samma prioritet på dagordningen när vattendomarna fastställdes. Ifall de skulle omprövas kommer vederligen minimikraven på avtappningen i befintliga strömfåror att ökas, vilket väntas ge ett bortfall i produktionen på ca 0,5 TWh. (ibid). Faktorer som påverkar kostnaden för elproduktion är avhängiga om den produceras i befintliga kraftverk eller nyproduceras. Om elektriciteten produceras i redan befintliga kraftverk ligger den rörliga kostnaden bland 1.5 och 3 öre per kwh (SOU 1995:139). 13

När det gäller nyproduktion beräknas kostnaden ske med lägre exploateringsgrad med hänsyn till miljösynpunkt till 25-35 öre per kwh. I kostnaden ingår realränta 4%, en avskrivningstid på 50 år och en driftkostnad om 5 öre per kwh. När kraftverksanläggandet ägde rum vid Klippen angavs en produktionskostnad om ca 50 öre per kwh (ibid).enligt Mattsson (1998) medför en anläggning av vattenkraft en investeringskostnad om ca 200 miljoner kronor. Finns det ytterligare faktorer som påverkar ett beslut om en utbyggnad av vattenkraft? 3.1 Prövning av vattenverksamhet Det finns ett antal regler utanför miljöbalken som kan åberopas för att generera skydd för vatten, exempelvis status som nationalälvar och naturreservat varav de senare har ett bindande skydd. Dock är detta inte för evigt eftersom nationalälvarna inte är upptagna i grundlagen. I praktiken innebär det att det räcker med ett riksdagsbeslut för att lösa upp skydden. De vattendrag som berörs av EU:s habitatsdirektiv hör dock till undantagen men i skrivandes stund är de relativt få vattendrag som omfattas. Det finns även brister i MB: 7 kapitel gällande skyddet av vattendrag, om naturreservatets syften inte motverkas får nämligen vattenföretag ändå utföras! ( Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen 2002, s. 81). För att definitivt hindra exploatering krävs att myndigheterna anger en noggrann beskrivning beträffande reservatsföreskrifternas syften. Vid nyplanering av mark- och vattenanvändning måste en intresseavvägning äga rum enligt 3 kap MB hushållningsbestämmelser. Ifall Naturvårdsverket rangordnar vattendrag som riksintressant för naturvård innebär det att t. ex reglering av vattendrag, vägbyggen, och försvarsanläggningar som kan innebära märkbara skador stoppas. Rennäringen, yrkesfisket samt friluftslivet kan utgöra intressen för riket och utgöra en övervägande faktor till naturvårdens sida. (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen 2002,). 14

Det finns även andra faktorer som kan utgöra riksintressen för riket: Men energiproduktion, kommunikationer, och försvaret kan också vara riksintressen, och är det ofta. I så fall ska intressena vägas mot varandra en viktning som naturvårdsintresset ofta, åtminstone innan Miljöbalkens tillkomst, förlorat. Ett riksintresse för försvaret går alltid före. Men man får i detta sammanhang inte glömma att även vid denna avvägning ska Miljöbalkens inledande paragraf (1:1 MB) användas. Denna säger att Miljöbalken ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och att långsiktigt god hushållning tryggas. (ibid, s. 83). Nedanstående skäl har talat för naturvården gentemot utbyggnaden av vattenkraft vid utredningar: Vattendraget är orört Handlingen stör rennäring, fiske, turism och/eller frilufslivet Området är riksintressant för naturvård eller frilufsliv Vattenkraftföretaget är inte i synnerhet lönsamt, företrädesvis inte i jämförelse med det ekonomiska värde som kullkastas Åtgärden innebär stora skador på landskapsbilden Sällsynta växtsamhällen och hotade arter kommer att slås ut Ingen grundlig miljökonsekvensbeskrivning har utförts, vilket krävs enligt 6 kap MB, (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen, 2002, s. 83). På hemsidan för Svensk energi går att läsa följande: Vattenkraften hyllas idag som en förnyelsebar energikälla fri från utsläpp. Anläggningstekniken har blivit skonsammare mot naturen, men miljökraven har samtidigt skärpts, (www.svensk energi. se). Sammanfattningsvis är faktorerna som talar för att för att bygga ut vattenkraften främst ny energi som är förnyelsebar samt ökad sysselsättning. Faktorer som talar emot en utbyggnad av Kalixälven är att den är orörd eller om handlingen stör rennäring, fiske eller turism. Vidare om vattenkraftsföretaget är lönsamt i jämförelse med det ekonomiska värde som kullkastas eller om åtgärden medför stora skador på landskapsbilden. Hur påverkas då samerna, sportfisketurismen och miljön i älvar av en utbyggnad av vattenkraften? 15

4. Vattenkraftens påverkan på miljö, samerna och sportfisketurism Detta kapitel utgör studiens empiriska del. Under rubriken 4.1 beskrivs de miljöeffekter som uppstår i samband med att vattenkraften byggs ut i älvar globalt och regionalt. De faktorer som beaktas är dammarnas påverkan samt infrastrukturens inverkan i utbyggda älvar. Under rubrikerna 4.2 och 4.3 beskrivs hur samerna och sportfisketurismen påverkas av en vattenkraftsutbyggnad. 4.1 Miljöpåverkan Hur påverkas miljön i älvar där vattenkraften byggs ut? En utbyggnad av vattenkraft medför mycket stora ingrepp i naturen. När fallhöjden används för kraftproduktion förändras och utarmas växt- och djurlivet. De arter som är beroende av vatten som strömmar utarmas och ersätts med arter från insjöar. Genom anläggandet av dammar tvingas vattnet rinna genom turbiner i kraftverket istället för i den naturliga älvfåran med torrlagda forsar och fall som resultat. Andra kända miljöeffekter av vattenkraft är att stora markområden hamnar under vatten, skogs- och jordbruksmark utarmas med biologiskt värdefulla deltan. Äldre kulturmiljöer som i vissa fall innefattar fornminnen förloras. Vidare medför anläggandet en avsevärd förändring av stränder vid älvar och sjöar samt att de naturliga perioderna av högvatten förbytts mot lågvatten och vice versa (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen, 2002). Den globala påverkan som sker vid reglering av vattendrag är att nedbrytningen påskyndas av organiskt material som medför att koldioxid frigörs. Vid miljöanpassningar av vattenkraften beräknas koldioxidfrigörandet utgöra 0,3-16

0,5 miljoner ton koldioxid årligen. I de norrländska älvarna utgör medelvärdet 2,4 g koldioxid per kwh. När vattnet regleras beräknas ca 5g koldioxid utgå per kwh, men uppgiften är dock relativt osäker (SOU 1995:139). När vatten avleds från den ursprungliga forssträckan med hjälp av tunnlar eller turbiner leder det vattenföringen blir lägre och ett torrare mikroklimat uppstår. I synnerhet drabbas 2 oceanisk moss och lavvegetation, vilka är beroende av hög luftfuktighet. Vid dämningen urlakas det kvicksilver som tidigare varit bundet i marken ur i vattnet. Urlakningen av kvicksilver tilltar när överdämningsområdet innehåller torvmark. Växlande vattenstånd resulterar i växlande syreförhållanden, vilket medför att kvicksilvret omvandlas till metylkvicksilver. Denna form av kvicksilver lagras i näringskedjorna och kan medföra att halterna av kvicksilvet i fisken blir otjänlig för konsumtion (SOU 1995:139). Vattenvolymen ökar i dammarna, vilket påverkar transporten av ämnen till havet. Dock visar studier att kvävet som forslas till Östersjön är mindre i reglerade än oreglerade vattendrag. Det växlande vattenståndet medför att strandzonen förändras och blir onaturligt bred av vattnets variationer, vilket orsakar ökad erosion och sedimentation. Detta medför att strandzonen blir otjänlig för växt- och djurliv på grund av att många arter är beroende av den. Erosionen och sedimentationen inverkar också på bottenfaunan. När temperaturen i vattnet ökar ändras näringsförhållanden, vilket påverkar plankton och 3 pelagiska insekter som i sin tur inverkar negativt på fiskfaunan (ibid). När flödet utslätas minskar den naturliga vårfloden i storlek och strandzonen i älvens nedre delar reduceras. De ekologiska miljöerna minskar vilken ger en 2 Oceanisk moss och lavvegetation har att göra med oceanerna (www.ne.se). 3 Pelagiska insekter är insekter som lever i vatten (ibid). 17

negativ inverkan på artrikedomen. Backsvalan är ett exempel på en art som drabbas eftersom den brukar nyeroderade sandåsar för häckning när den är beroende av insekter som lever i dessa sandåsar. Andra kända miljöeffekter är att floran och vattenvegetationen vid stränderna försvinner liksom förändringar i vattenkvalité och nivåer för grundvatten. Även angelägna biotoper för utter, strömstare, älg och ren blir förstörda och tillgången på mat reduceras för många fåglar ( Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen, 2002). Fiskens vandringsmöjligheter uppströms hindras när vattenvägarna stängs av när dammar anläggs. Även vandringen nedströms påverkas eftersom en betydande del av flödet sker genom turbiner där fisken skadas. De arter som främst drabbas är lax, öring och harr. Anläggande av fisktrappor är en åtgärd som kan underlätta passagen. Beklagligen existerar få lekplatser i reglerade vattendrag ovanför dammarna. Strömhastigheten inverkar även negativt på spridningen av kärlväxter (SOU 1995:139). När forssträckorna minskar påverkas naturliga områden för fiskarnas reproduktion i form av lekplatser. När reproduceringen minskar sker utsättning av lax och öring som odlas, vilket påverkar den genetiska variationen i stammarna beroende på att urvalet är för litet samt att en genetisk anpassning äger rum till förhållandena i odlingsanläggningarna (SOU 1995:139). Laxen som är en vandrande fisk tappar sina lekplatser och faunan av fisk ändrar sammansättning med genetisk utarmning som följd (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska naturskyddsföreningen, 2002). En annan risk med utsättning av odlad lax och öring leder till konkurrens med det vilda beståndet på grund av att de inte hybridiserar (SOU 1995:139). En förändring i artsammansättningen har uppmärksammats mellan öring och lax i reglerade forssträckor, sträckor som harren också är beroende av (ibid). 18

Utbyggnad av vattenkraft medför även en inverkan när infrastrukturen byggs i form av ökad tillgänglighet till tidigare orörda områden, vilket medför ökade risker för markslitage och störningar på djurlivet när turismen tilltar samt risker för tjuvjakt. Detta står i kontrast med bevarandevärdet för områdena i fjällen på grund av den ekonomiska potentialen för turismen. Anmärkningsvärt är att de fyra nationalälvarna innefattar de enda oreglerade vattendragen i Europa (Ryssland undantaget) och med ett europeiskt synsätt särskilt betydelsefulla ur ett ekologiskt- och ekonomiskt perspektiv (ibid). Vilken påverkan har då vattenkraften på olika näringar? 4.2 Samisk näring En av frågeställningarna var hur samerna påverkas av en utbyggnad av vattenkraften? Rennäringens stora geografiska utbredning leder till kontakt och kamp med andra markanvändare och intressen. Ingreppen under 1900-talet har lett till att betesmarker styckats upp, vinterbetet minskat, flyttningarna försvårats och att renarna störts under känsliga perioder. Under 1900-talet har kraftverksdammar byggts ut, med undantag för nationalälvarna har varje älv i Sápmi blivit reglerad (Samebyarna, 2000). Vattenkraften har varit av nationellt intresse av den orsaken att den utgör en mycket viktig del i landets elförsörjning, uppemot 85 % produceras i Norrlands älvar. Femton kraftverk och fem stora magasin som snuddar vid Laponias gränser har anlagts i fjälldalarna. Regleringen av Luleälven har medfört att stora markarealer, bosättningar och betesmarker med ett rikt växt- och djurliv hamnat under vatten. Vattenkraftsutbyggnaden har medfört mycket negativa förändringar för den samiska befolkningen och företrädesvis renskötarna (ibid). Utbyggnaden av vattenkraften är den åtgärd som enskilt haft den i särklass största betydelse för omdaningen av fjällområdet. Vattenregleringarna som huvudsakligen utfördes från 1940- till 1970-talet medförde att älvfåror torrlades och att stora arealer betesmark överröstes när vattenkraftsdammar anlades. Älvdalarna har stort värde för renskötseln, på grund av dess goda betesmarker. 19