Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46 6 s 7 m v.19 7 t 8 f 8 s 9 m v.28 9 t 10 f 10 m 11 t 11 t 12 f 12 m 13 t 8 t 9 10 11 v.15 9 o 10 t 10 s 11 m v.24 11 o 12 t 12 s 13 m v.33 13 t 14 f 14 s 15 m v.42 15 t 16 f 11 f 12 t 13 14 15 17 12 l 13 14 15 16 v.38 v.47 f 13 s 14 m v.20 14 t 15 f 15 s 16 m v.29 16 t 17 f 17 m 18 t 18 t 19 f 19 m 20 t l 15 t 16 17 5 s 6 m v.16 16 o 17 t 17 s 18 m v.25 18 o 19 t 19 s 20 m v.34 20 t 21 f 21 s 22 m v.43 22 t 23 f 17 t 18 f 19 t 20 21 22 18 o 19 20 21 v.39 v 19 t 20 f 20 s 21 m v.21 21 t 22 f 22 s 23 m v.30 23 t 24 f 24 m 25 t 25 t 26 f 26 m 27 t 21 l 22 t 23 24 22 s 23 m v.17 23 o 24 t 24 s 25 m v.26 25 o 26 t 26 s 27 m v.35 27 t 28 f 28 s 29 m v.44 24 t 25 f 26 t 27 28 29 25 o 26 27 28 v.13 26 t 27 f 27 s 28 m v.22 28 t 29 f 29 s 30 m v.31 30 t 31 f 28 l 29 t 30 l 31 t 29 s v.18 30 o 30 m 31 t FK 40215-2 2013-02-19 Budgetunderlag 2014 2016 Del 2 Försäkringsförmåner
Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 11 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 13 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 19 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 21 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 27 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 35 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 41 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 45 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 67 1:3 Handikappersättningar 79 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 85 1:5 Ersättning för kroppsskador 91 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 95 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 101 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 111 1:1 Allmänna barnbidrag 117 1:2 Föräldraförsäkring 123 1:3 Underhållsstöd 149 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 157 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 161 1:8 Bostadsbidrag 169 1
Socialförsäkringens finansiering 173 Sjukförsäkring med mera finansieringsutveckling 177 Arbetsskadeförsäkringen finansieringsutveckling 181 Föräldraförsäkringen finansieringsutveckling 183 Frivillig yrkesskadeförsäkring 185 Övriga ersättningar och fonder 187 Tabellförklaringar och övriga kommentarer 189 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller över prognoserna Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2013 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Jämförelse med den prognos som lämnades i januari 2013 Bilaga 6 Förteckning över kontaktpersoner Socialförsäkringens administration redovisas i Budgetunderlag 2014 2016, del 1 2
Inledning Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning I denna del presenteras underlag och förslag för statens medelsanvisningar för den allmänna försäkringen och övriga bidragssystem inom Försäkringskassans ansvarsområde som finansieras över statsbudgeten. Inkomster och utgifter för försäkringar med specialdestinerade avgifter och försäkringar som finansieras från fonder redovisas i avsnittet Socialförsäkringens finansiering. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas utfall och prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde. Utgifter för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, prognos från år 2013 miljarder kronor 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 180 183 185 186 187 26 27 29 30 31 33 34 88 87 86 83 81 80 79 66 68 71 73 75 78 80 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 190 193 år Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn De totala utgifterna ökade från 180 miljarder år 2011 till 183 miljarder år 2012. Nu beräknas utgifterna öka till 185 miljarder 2013 och sedan successivt öka till 193 miljarder 2017. 3
Inledning Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, beräknas minska under hela perioden, från 88 miljarder år 2011 till 79 miljarder år 2017. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 26 miljarder år 2011 till 34 miljarder år 2017. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 66 miljarder år 2011 till 80 miljarder år 2017. För kommentarer till utvecklingen, se inledningsavsnitten till de tre utgiftsområdena och respektive anslagsavsnitt. I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Ingående överföringsbelopp från föregående år 2,7 3,7 Anslagna medel 184,7 187,1 Summa tilldelade medel 182,1 183,4 Utfall 182,9 Prognos 185,5 186,0 187,3 190,0 192,8 Avvikelse från anslagna medel +1,8 +1,6 Avvikelse från tilldelade medel 0,9 2,1 Hemställan om tilläggsanslag 0,4 Hemställan om anslagsmedel 188,5 Indragning av anslagsmedel 2,8 0,9 Ingående överföringsbelopp till nästa år 3,7 2,5 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde för år 2012 är 184,7 miljarder kronor. Utfallet för år 2012 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) blev 182,9 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor, eller en procent, lägre än anslagna medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2012 blev 2,8 miljarder kronor. Detta anslagssparande får enligt beslut i regleringsbrevet inte disponeras av Försäkringskassan år 2013, med undantag av 4 miljoner kronor för anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2013 är 187,1 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2013 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 185,4 miljarder kronor. Detta är 1,7 miljarder kronor, eller 0,9 procent, lägre 4
Inledning än anslagna medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2013 beräknas till 0,9 miljarder kronor. Försäkringskassan föreslår tilläggsanslag för 2013 om sammanlagt 424 miljoner kronor. Tilläggsanslagen avser fyra anslag där beräknade utgifter överstiger den högsta tillåtna anslagskrediten. De sammanlagda utgifterna för år 2014 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 186,0 miljarder kronor. Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer för 2014 (exklusive förvaltningsanslag) är totalt 188,5 miljarder kronor, vilket är högre än den beräknade utgiften till följd av att anslagskrediter beräknas utnyttjas under 2013. Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer förutsätter även att tilläggsanslag beviljas för 2013, i annat fall ökar förslaget till anslagsnivåer med motsvarande belopp. Behov av ytterligare medel för 2013 I regleringsbrevet för 2013 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2012 till 2013. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2012 och 2013 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2012 till 2013 och från år 2013 till 2014. För följande sex anslag/anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2013 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit). Se även tabell nedan. För anslaget 9,1:7 Sjukvård i internationella förhållanden överskrider den prognostiserade utgiften 2013 tilldelade medel med 150 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 118 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Sjukvård i internationella förhållanden för budgetåret 2013 med 150 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2014 med motsvarande belopp. För anslaget 9,4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning överskrider den prognostiserade medelsbehovet 2013 tilldelade medel med 86 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 71 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Bilstöd till personer med funktionsnedsättning för budgetåret 2013 med 86 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas stoppas utbetalningarna i augusti 2013 och anslagsbehovet 2014 ökar med motsvarande belopp. För anslagsposten 10,1:1.5 Boendetillägg. överskrider det prognostiserade anslagsbehovet 2013 tilldelade medel med 7 miljoner kronor, vilket innebär 5
Inledning att anslagskrediten överskrids med en miljon kronor. Försäkringskassan föreslår att frågan om tilläggsanslag blir föremål för fortsatt bevakning då utvecklingen för anslagsposten bedöms som osäker. För anslagsposten 10,1:7.5 Rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen överskrider den prognostiserade utgiften 2013 tilldelade medel med 101 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 101 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför att anslagssparande från 2012 om 101 miljoner kronor får disponeras 2013 för anslagsposten Rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Alternativt föreslås ett tilläggsanslag till anslagsposten år 2013 om 101 miljoner kronor. För anslagsposten 12,1:2.1 Jämställdhetsbonus överskrider den prognostiserade utgiften 2013 tilldelade medel med 17 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 5 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Jämställdhetsbonus för budgetåret 2013 med 17 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2014 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12,1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn överskrider den prognostiserade utgiften 2013 tilldelade medel med 171 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 31 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Vårdbidrag för funktionshindrade barn för budgetåret 2013 med 171 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2014 med motsvarande belopp. 6
Inledning Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2013, 1000-tal kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2012 Anslag år 2013 Prognos 2013 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 9 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 59 952 635 766 725 564 149 750 117 962 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionshinder 25 025 299 995 361 169 86 199 71 199 10 1:1.5 Boendetillägg 0 120 000 126 941 6 941 941 10 1:7.5 Rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 0 738 000 839 000 101 000 101 000 12 1:2.1 Jämställdhetsbonus 0 251 000 268 133 17 133 4 583 12 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 171 047 2 783 000 2 782 599 170 646 31 496 Försäkringskassans förslag till anslag 2014 Försäkringskassan har i beräkningarna av förslag till anslag antagit att inget anslagssparande får föras över mellan åren 2013 och 2014. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåret 2013 för respektive anslagspost framgår av regleringsbrevet. För de anslagsposter som prognostiseras utnyttja anslagskrediten under 2013 överförs därför ett negativt överföringsbelopp från år 2013 till år 2014. Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2014 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2013, men däremot av under år 2013 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2014 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. Försäkringskassan föreslår enligt tabellen nedan en anslagsnivå som ska täcka dels de prognostiserade utgifterna under året, dels ett eventuellt underskott vid årets början. Fördelning på anslagspostnivå framgår av Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2014. 7
Inledning Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkrings- och bidragssystemen åren 2014 2017, 1000-tal kronor Övriga förslag I avsnittet Socialförsäkringens finansiering redovisas inkomster och utgifter för de olika socialförsäkringarna år 2012. Med utgångspunkt i prognoser för åren 2013 2017 föreslås förändringar av avgiftsnivåerna. Försäkringskassan föreslår att föräldraförsäkringsavgiften höjs samt att arbetsskadeavgiften sänks från och med 2014. 8
Inledning Försäkringskassan hemställer om att få bemyndigande att räkna upp livräntorna från den frivilliga yrkesskadeförsäkringen från och med 2014-01-01 med en procentsats som motsvarar höjningen av prisbasbeloppet mellan 2013 och 2014. Försäkringskassan föreslår vidare att anslaget 12,1:1 Allmänna barnbidrag byter namn till Barnbidrag, anslaget 10, 1:5 Ersättning för kroppsskador byter namn till Ersättning enligt statligt personskadeskydd och att anslaget 12, 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn byter namn till Vårdbidrag för barn med funktionsnedsättning Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2013 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2013 2017 i Hermes senast den 20 februari. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Redovisningen avseende Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Arbetshjälpmedel m.m. ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden, prognostiserat utfall för 2013 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna del av budgetunderlaget, som även är svar på ovanstående uppdrag, redovisas prognoser för åren 2013 2017 över Försäkringskassans sakanslag inom utgiftsområdena 9, 10, och 12. Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2013 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I bilaga 5 redovisas en jämförelse mellan prognoserna i detta budgetunderlag och de prognoser som lämnades till regeringen i januari 2013. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 6. 9
Inledning Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget som finns tillgängligt och har tillräckligt hög kvalitet. Eftersom en viss eftersläpning föreligger i statistiken innebär detta för föreliggande rapport att material för januari i största möjliga utsträckning har använts. Preliminära ekonomiska uppgifter för januari 2013 har dock inte varit tillgängliga förrän i mitten på februari innevarande år och har därför inte kunnat beaktas i beräkningarna. Det ekonomiska utfallet för år 2012 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har i möjligaste mån tagits till kända regeländringar och lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom det då inte finns underlag för beräkningar. De makroekonomiska antaganden om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som använts i beräkningarna anges i bilaga 2. Dessa antaganden har erhållits från Konjunkturinstitutets (KI) prognos i december 2012. Av Pensionsmyndigheten i januari 2013 omräknade inkomstbasbelopp och inkomstindex har använts i prognoserna. Till beräkningarna har vidare SCB:s befolkningsprognos från år 2012 använts. Hur de olika makroekonomiska förutsättningarna påverkar utgifterna redovisas under respektive anslag. Där redovisas även hur förändrade antaganden kan påverka utgiftsprognoserna i olika riktning. 10
Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg I utgiftsområde 9 ingår bland annat de av Försäkringskassan administrerade förmånerna tandvårdsförsäkring, sjukvård i internationella förhållanden, bilstöd till personer med funktionsnedsättning och statlig assistansersättning. Försäkringsutgifterna sedan 1980 I diagrammet nedan visas utgifterna i miljarder kronor sedan 1980 för de förmåner som Försäkringskassan administrerar inom utgiftsområde 9. Utgifterna redovisas i 2012 års priser. Utgifter i miljarder kronor inom utgiftsområde 9 åren 1980 2017* i 2012 års priser * Prognos för åren 2013 2017 ** Data från 2002 Sedan förmånen assistansersättning infördes 1994 har den stadigt ökat i omfattning och dominerar i dag utgiftsnivån inom sitt utgiftsområde. I genomsnitt ökade utgifterna i 2012 års priser med ungefär 10 procent per år mellan åren 2000 och 2012, vilket delvis förklaras av att antalet personer med förmånen ökat. Antalet personer med assistansersättning har ökat med i genomsnitt 5 procent per år och antal assistanstimmar per person och vecka med i genomsnitt knappt 3 procent per år. 11
Hälsovård, sjukvård och social omsorg År 2012 fick 15 900 personer assistansersättning vilket kan jämföras med knappt 9 000 personer år 2000. År 2001 blev det möjligt för den som blivit berättigad till personlig assistans att behålla denna rätt även efter 65-årsdagen vilket medförde att antalet personer med assistansersättning ökade kraftigt under 2001 och de närmsta åren därefter. Antalet personer med assistansersättning har kulminerat de senaste åren och beräknas bli drygt 15 700 år 2017. Ökningen av statens utgifter för denna försäkring förväntas under prognosperioden att fortsätta stiga, om än i något långsammare takt än under den senaste femårsperioden. Både utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden och för tandvård har varierat markant. I tandvårdsförsäkringens fall har detta till stor del hängt samman med hur omfattande försäkringsskyddet varit under olika perioder. Under perioden 2013 2017 förväntas utgifterna för tandvård öka något i 2012 års priser medan utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden beräknas ligga på stabil nivå 2013 2017 i 2012 års priser. 12
Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2012 1 2013 2014 2015 2016 2017 4 941 080 5 446 180 5 694 920 5 914 200 6 125 350 6 341 540 1 Utfall. Anslagsbelastningen för 2012 blev 4 941 miljoner kronor, vilket är 505 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 5 446 miljoner kronor, vilket är 752 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2014 är 5 695 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2013, men däremot av under år 2013 utnyttjad anslagskredit. Ändamål Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett tandvårdsbidrag som alla vuxna har rätt till från och med det år de fyller 20 och dels en tandvårdsersättning som ersätter delar av patientens kostnader när dessa når över vissa nivåer. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte nyttjas ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. 13
Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. Tandvårdsersättning lämnas när patientens sammanlagda kostnad för ersättningsberättigande tandvård överstiger 3 000 kronor. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Det tredje steget Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. En ny patientgrupp, patienter med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, får tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Särskilt tandvårdsbidrag administreras av Försäkringskassan och tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift administreras av landstingen. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket TLV har beslutat vilka förebyggande tandvårdsåtgärder som särskilt tandvårdsbidrag får användas till. Antaganden I prognosen används SCB:s senaste befolkningsprognos. Analys av 2012 De totala utgifterna för det statliga tandvårdsstödet ligger ungefär på samma nivå 2012 som under 2011, delvis på grund av en periodisering som avsåg utbetalningen den sista veckan i december 2012 och som kassamässigt hamnade under januari 2013. År 2012 utbetalades sammanlagt 4 941 miljoner kronor. Tandvårdskonsumtionen befinner sig i en fortsatt stagnation; ett tillstånd som råder sedan ett par år tillbaka. Diagrammet nedan illustrerar utvecklingen genom att visa tandvårdskonsumtionen mätt som summan av 14
Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd ersättningsgrundande belopp per år sedan införandet av det statliga tandvårdsstödet. Tandvårdskonsumtion mätt som summan av ersättningsgrundande belopp per år Anm. År 2008 avser inte ett helt år då det statliga tandvårdsstödet infördes 1 juli 2008. Under perioden 2008 2010 ökade konsumtionen för att sedan minska något mellan 2010 och 2011. Perioden 2011 2012 kännetecknas av en stillastående utveckling. År 2012 konsumerades en mängd tandvård (summan av ersättningsgrundande belopp) som motsvarade ett belopp strax under 14 miljarder kronor. Mätt som andel av den totala konsumtionen, har statens ersättning varit runt cirka 35 procent, vilket är cirka 5 miljarder kronor. Att konsumtionen forsätter att stå still under en längre period kan förklaras av flera faktorer. En bidragande orsak är sannolikt den svaga ekonomiska utvecklingen under den senaste tiden och som troligen påverkat hushållens konsumtions- och sparbeteende. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos, har hushållen tagit intryck av den ekonomiska turbulensen och konsumerar för närvarande med en påtaglig försiktighet. Ett alternativt sätt att belysa utvecklingen är att observera hur antalet tandvårdsbesök per månad utvecklats sedan införandet av det statliga tandvårdsstödet i juli 2008. Detta görs i nedanstående figur. 15
Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Antalet tandvårdsbesök per månad under perioden juli 2008 december 2012 Av diagrammet ovan framgår att antalet tandvårdsbesök nästan stått still under en längre period och ligger i snitt på cirka 10 miljoner besök per år. Diagrammet visar även på ett klart säsongsbetonat mönster med färre besök under sommaren. Att antalet besök inte stigit i den utsträckning som förutspåddes i samband med införandet av det statliga tandvårdsstödet förklarar delvis varför konsumtionen mätt i kronor inte har ökat påfallande. Analys av 2013 2017 Sedan införandet av det nuvarande tandvårdsstödet har cirka 6,2 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre gjort minst ett besök under perioden. Detta motsvarar cirka 83 procent av befolkningen i den ålderskategorin. En stor majoritet av befolkningen som är 20 år eller äldre har således besökt tandvård minst en gång sedan det nuvarande tandvårdsstödet trädde i kraft. Detta ska man ha i åtanke då den stillastående tandvårdskonsumtionen diskuteras. Under perioden gjordes drygt 44 miljoner besök. För innevarande år beräknas utgiften för tandvårdsersättning uppgå till 5 446 miljoner kronor. Därefter beräknas den gradvis öka under hela prognosperioden. Fr.o.m. januari 2013 börjar ett nytt stöd i form av ett särskilt tandvårdsbidrag gälla. Detta beräknas medföra en ökning av utgifterna med cirka 9 procent 2013 jämfört med året innan. Utgifterna beräknas därefter återgå till den tidigare antagna utvecklingen med en ökning om drygt 4 procent per år under resten av prognosperioden. Orsaken är främst ett antagande om en långsam ökning av antalet patienter, huvudsakligen till följd av den demografiska utvecklingen. Detta leder i sin tur till att antalet besök och därtill även tandvårdskonsumtionen ökar, om än marginellt. 16
Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Från den 1 januari 2013 gäller även nya ändringar i ersättningsreglerna och åtgärdslistan. Bland annat införs särskilda referenspriser för specialisttandvård, fler möjligheter vid protetisk behandling samt nya åtgärder vid undersökning. Ingen kostnadsberäkning av dessa ändringar har gjorts utan dessa antas utgöra en del av de prognostiserade utgifterna. Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna för åren 2013 2017, uppdelade på åldersgrupper. Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor. Ålder Kategori 2013 2014 2015 2016 2017 Allmänt tandvårdsbidrag 20 29 151 020 153 260 153 890 153 290 151 810 30 49 247 630 247 530 247 720 248 170 248 740 50 64 201 920 203 520 205 690 208 400 210 870 65 74 129 550 132 790 135 530 137 220 137 740 75+ 161 900 164 500 166 990 170 150 175 330 Totalt ATB 892 010 901 600 909 820 917 230 924 480 Högkostnadsskydd 20 29 120 430 128 330 134 710 140 180 145 050 30 49 756 160 789 990 823 590 859 350 896 950 50 64 1 414 110 1 488 140 1 551 160 1 615 790 1 680 710 65 74 1 173 240 1 252 280 1 317 260 1 366 560 1 405 350 75+ 810 220 854 590 897 670 946 250 1 009 000 Totalt HKS 4 274 170 4 513 320 4 724 390 4 928 120 5 137 050 Totalt/åldersgrupp 20 29 271 450 281 590 288 600 293 470 296 860 30 49 1 003 800 1 037 510 1 071 310 1 107 510 1 145 690 50 64 1 616 030 1 691 660 1 756 850 1 824 190 1 891 570 65 74 1 302 790 1 385 070 1 452 780 1 503 780 1 543 090 75+ 972 120 1 019 090 1 064 660 1 116 400 1 184 330 Total utgift tandvårdsstödet Totalt TVD 5 166 180 5 414 920 5 634 200 5 845 350 6 061 540 Särskilt tandvårdsbidrag 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 Anslagsbelastning 5 446 180 5 694 920 5 914 200 6 125 350 6 341 540 Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet. I bilaga 5 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen i januari 2013. Känslighetsanalys Anslagsbelastningen för år 2014 beräknas till 5 695 miljoner kronor. En avvikelse i antalet patienter med 10 000 personer i samtliga åldersgrupper, dvs. 50 000 personer totalt, beräknas påverka utgifterna med ungefär 52 miljoner kronor (1 procent). En avvikelse med 10 000 personer i åldersgruppen 50 64 påverkar utgifterna med cirka 12 miljoner kronor och en 17
Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd avvikelse med 10 000 personer i åldersgruppen 65 74 påverkar utgifterna med cirka 15 miljoner kronor. 18
Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 364 ¹ 302 ¹ 565 ² 504 504 525 Preliminär avgift 545 ¹ 545 ¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 181 ¹ 243 ¹ 40 21 21 0 Prognostiserad avgift för respektive år 525 525 525 525 525 525 1 2 Utfall. Försäkringskassans förslag till anslag Anslagsbelastningen för 2012 blev 364 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 302 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Försäkringskassans förslag till anslag 2014 är 565 000 kronor. Prognostiserad avgift 2014 är 525 000 kronor. Till denna ska regleringsbeloppet för år 2011 om 40 000 kronor läggas. Ändamål Anslagsposten smittbärarpenning disponeras av Socialstyrelsen. Försäkringskassan prognostiserar endast den statliga ålderspensionsavgift som är förknippad med utgiften för smittbärarpenning Antaganden Utöver de antaganden som Socialstyrelsen använder då de beräknar utvecklingen av förmånen tillkommer en beräknad ränta på sex månaders statsskuldväxlar från Konjunkturinstitutet. Analys Prognosen bygger på Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning, som är 5,3 miljoner kronor för alla kommande år. Utfall 2012 var 5,3 miljoner kronor 19
Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning I bilaga 4 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen i januari 2013. 20
Sjukvård i internationella förhållanden 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2012 1 2013 2014 2015 2016 2017 697 644 725 564 674 177 687 963 702 382 717 584 1 Utfall. Anslagsbelastningen för 2012 blev 698 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 60 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 726 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 150 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 118 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att hemställa om tilläggsanslag för 2013 med 150 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet för 2014 med motsvarande belopp. Försäkringskassans förslag till anslag för 2014 är 674 miljoner kronor. Detta förslag förutsätter att tilläggsanslag beviljas för 2013. Ändamål Från anslaget bekostas Sjukvård i internationella förhållanden. Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: Konventionsvård, turistvård, pensionärsvård samt sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Begreppet konventionsvård avser ersättning till landstingen för vård som givits i Sverige till personer försäkrade i länder med vilka Sverige har ingått konventioner, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Begreppet turistvård avser ersättning till andra länder för vård som givits till personer som är försäkrade i Sverige, som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. I begreppet ingår även planerad vård med förhandstillstånd. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 21
Sjukvård i internationella förhållanden Pensionärsvård Begreppet pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz samt deras familjemedlemmar. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar till försäkrade personer som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad 1 medan andra skickar fakturor på faktiska belopp för pensionärsvård. Sjuk- och tandvårdstjänster Begreppet sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad vård med stöd av artiklarna 56 och 57 i EUF-fördraget. Ersättningen motsvarar de faktiska kostnaderna. Anslaget Sjukvård i internationella förhållanden finansieras helt med statliga medel. Regelverk Personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) kan ha rätt till vårdförmåner i EU/EES-länder och Schweiz. På motsvarande sätt kan personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige ha rätt till vårdförmåner i Sverige. Pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz kan ha rätt till vårdförmåner i såväl bosättningslandet som i Sverige. Med vårdförmåner avses sjukvård, tandvård, läkemedel med mera, som ges fritt eller till reducerat pris. Vilka vårdförmåner som ger rätt till ersättning bestäms av vistelselandets nationella lagstiftning. Vilka personer som omfattas av denna rätt regleras av nationell lagstiftning, EU:s regelverk samt de konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder. Försäkringskassan ersätter vårdkostnader med stöd av förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EG) nr 883/2004 samt deras tillämpningsförordningar (EEG) nr 574/72 och (EG) nr 987/2009. Utöver dessa förordningar tillämpas rättspraxis från EU-domstolen. Sverige har även bilaterala överenskommelser och konventioner med andra länder rörande hälso- och sjukvård. Sverige har ingått konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner med Algeriet, Australien, Chile, Israel, Nordirland, Storbritannien, Turkiet samt provinsen Québec i Kanada. Sverige har dessutom överens- 1 Med skuldmånad avses en månad som en pensionär eller familjemedlem varit registrerad med ett intyg om rätt till vårdförförmåner i bosättningslandet. 22
Sjukvård i internationella förhållanden kommelser om att avstå kostnadsansvaret för vårdförmåner i vissa situationer med de nordiska länderna, Luxemburg, Irland, Nordirland, Storbritannien och Österrike. Socialdepartementet har i Ds 2012:6 föreslagit en ny lag om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss utlandsvård. I den nya lagen föreslås en partiell överföring av kostnadsansvaret från staten till landstingen och kommunerna. Överföringen avser kostnaden för ersättningar som har bestämts enligt lagen om ersättning för vissa vårdkostnader och som uppkommit vid vård i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller enligt förordning (EG) nr 883/2004. Den nya lagen beräknas träda i kraft den 1 oktober 2013. I avvaktan på en proposition har hänsyn till lagförslaget dock inte tagits i föreliggande prognos. Antaganden I prognosen för pensionärsvård har Riksbankens genomsnittliga mittkurser för perioden december 2011 november 2012 använts. Eurokursen var på 8,73 SEK för perioden. Fasta belopp, avseende kostnad för vård av pensionärer bosatta i vissa länder, fastställda av Administrativa kommissionen, har använts i prognosen för pensionärsvård. Analys av 2012 Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) söker vård i andra EU/EES-länder och Schweiz. Utgiften påverkas även av antalet personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige. Även vårdkostnader för pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har en inverkan på utgiften. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, som började tillämpas den 1 maj 2010, påverkar prognosen på ett antal olika sätt. Införandet av förordningarna har bland annat medfört att de gällande återbetalningsreglerna skärpts, dels genom förkortade återbetalningstider och dels genom införandet av ränta på sena betalningar. Utfallet för Sjukvård i internationella förhållanden 2012 blev 698 miljoner kronor, vilket är 48 miljoner (7 procent) högre än utfallet för 2011. Utgifterna för alla ersättningsområden utom turistvård har ökat. För att inte överskrida anslagskrediten för år 2012, stoppades utbetalningarna till andra länder avseende turistvård och pensionärsvård i slutet av september 2012. Utbetalningarna som skulle gjorts under resten av året har i stället skjutits över till år 2013. 23
Sjukvård i internationella förhållanden Utgifterna för konventionsvård blev 192 miljoner kronor år 2012 och har ökat med 23 miljoner (14 procent) jämfört med år 2011. Utgifterna för turistvård minskade från 137 till 106 miljoner (22 procent) mellan 2011 och 2012. Denna minskning kan förklaras av betalningsstoppet och beräknas vara tillfällig. Utgifterna för pensionärsvård år 2012 blev 331 miljoner kronor. Mellan åren 2011 och 2012 har utgifterna för detta ersättningsområde ökat med 20 miljoner kronor (7 procent). En förklaring till ökningen är att effekten av vissa länders övergång från att kräva fasta till faktiska belopp varit särskilt betydande 2012. Under övergångsperioden har ett antal länder skickat in krav på fasta belopp med lång eftersläpning och faktiska belopp med kortare eftersläpning under samma år. En annan förklaring till ökningen är införandet av de skärpta återbetalningsreglerna, som medfört att vissa länder skickat in krav som avser vård given flera år bakåt i tiden. Utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster har ökat från 33 miljoner kronor 2011 till 69 miljoner (106 procent) 2012. En möjlig förklaring till ökningen är att medvetenheten om ersättningen ökat. Analys av 2013 2017 Utgiften för Sjukvård i internationella förhållanden beräknas öka från 698 miljoner till 726 miljoner kronor (4 procent) mellan 2012 och 2013. Den främsta förklaringen till ökningen är förskjutningen av utgifter för turistvård från 2012 till 2013. Utbetalningar för de flesta av pensionärsvårdskraven hann göras innan stoppet av utbetalningar till andra länder. Utgifterna för pensionärsvård antas vara fortsatt höga 2013 med anledning av de skärpta återbetalningsreglerna och övergången från krav på fasta till faktiska belopp. Mellan 2013 och 2014 beräknas utgiften minska med 51 miljoner kronor (7 procent) till följd av att den inte längre antas påverkas av överskjutande betalningar för turistvård och att det förväntas upphöra att komma in krav som ackumulerats under flera år. Det föreligger dock en risk att krav avseende flera år från samma land inkommer till Försäkringskassan även efter 2013. Det som driver utvecklingen mellan 2014 och 2017 är den trendmässiga genomsnittliga ökningen av fasta och faktiska belopp för pensionärsvård. Under denna period förväntas utgiften för Sjukvård i internationella förhållanden öka med 43 miljoner kronor (6 procent). Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. 24
Sjukvård i internationella förhållanden Utfall för 2008 2012 och utgiftsprognoser för 2013 2017 i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Konventionsvård 141 145 172 169 192 184 185 186 187 189 Turistvård 56 136 197 137 106 157 129 129 129 129 Pensionärsvård 112 243 160 311 331 317 292 304 317 331 Sjuk- och tandvårdstjänster 52 84 51 33 69 69 69 69 69 69 Summa 361 608 579 650 698 726 674 688 702 718 Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet. Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas minska med 4 procent mellan 2012 och 2013 för att därefter öka med 3 procent mellan 2013 och 2017. Utgifterna antas följa det historiska säsongsmönstret. Turistvård De utbetalningar som skulle ha gjorts efter betalningsstoppet i slutet av september förväntas belasta anslaget 2013. Detta medför att utgifterna beräknas öka med 47 procent mellan 2012 och 2013. Under den resterande delen av prognosperioden antas utgifterna bli 129 miljoner kronor per år. Prognoserna för 2013 till 2017 bygger på det historiska månadsmedelvärdet. Det finns en osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheten att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av de skärpta återbetalningsreglerna. Pensionärsvård Utgifterna för pensionärsvård antas minska med 12 procent mellan 2012 och 2014. Därefter prognostiseras en ökning på 14 procent under perioden 2014 till 2017. Eftersläpningar i debiteringen av pensionärsvård innebär svårigheter att prognostisera betalningsmönstret. Ibland dröjer det flera år innan ett krav avseende ett visst antal skuldmånader inkommer till Försäkringskassan. Detta trots att ett fast belopp finns fastställt. En utbetalning kan också försenas om ett fast belopp inte blir godkänt av Revisionskommittén. Det händer även att krav avseende skuldmånader för flera år bakåt i tiden inkommer samtidigt till Försäkringskassan. Detta, givet att det finns fastställda fasta belopp, innebär en tillfällig ökning av utgifterna. I takt med att allt fler länder debiterar faktiska kostnader i stället för fasta kostnader förväntas denna eftersläpning minska. Prognosen för pensionärsvård kommer följaktligen att vara behäftad med osäkerhet. Sjuk- och tandvårdstjänster Utgiftsprognosen för sjuk- och tandvårdstjänster 2013 till 2017 grundar sig på utfallet för 2012. 25
Sjukvård i internationella förhållanden I bilaga 5 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen i januari 2013. Känslighetsanalys Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. För såväl turistvården som pensionärsvården finns det en osäkerhet kring hur utbetalningarna kommer påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Reglerna förväntas dock på sikt medföra en minskad osäkerhet. Valutakursutvecklingen är en stor källa till osäkerhet. I prognosen för pensionärsvård har Riksbankens genomsnittliga mittkurser för perioden december 2011 november 2012 använts. Eurokursen var på 8,73 SEK för perioden. Om eurokursen förändras med en krona påverkas utgifterna för pensionärsvård år 2014 med 28 miljoner kronor. 26
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2012 1 2013 2014 2015 2016 2017 343 340 361 169 355 009 371 258 369 004 359 591 1 Utfall. Anslagsbelastningen för 2012 blev 343 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 25 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 361 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 86 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 71 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att hemställa om tilläggsanslag för 2013 med 86 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas stoppas utbetalningarna i augusti och anslagsbehovet för 2014 ökar med motsvarande belopp. Försäkringskassans förslag till anslag för 2014 är 355 miljoner kronor. Detta förslag förutsätter att tilläggsanslag beviljas för 2013. Ändamål Från anslaget bekostas bilstöd till personer med funktionshinder. Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionshinder, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan indelas i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionshinder under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionshinder under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan funktionshindrad person än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Funktionshindrad förälder med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 5. Förälder till funktionshindrat barn som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv 27
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst 60 000 kronor. Anskaffningsbidraget är maximalt 40 000 kronor vid årsinkomster som understiger 88 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 160 000 kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd. Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även bidrag till körkortsutbildning beviljas. Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober 1988. Från och med den 1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Antaganden Inga externa antaganden används i prognosen Analys av 2012 Utfallet för bilstöd 2012 blev 343 miljoner kronor. Grundbidrag utbetalades med 81 miljoner, anskaffningsbidrag med 7 miljoner och anpassningsbidrag med 254 miljoner kronor. Utgifter för de olika bidragen inom bilstöd åren 2010 2012 År Grundbidrag Anskaffningsbidrag Anpassningsbidrag Övrigt 1 Summa 2010 Miljoner kr 65,8 6,0 187,1 0,2 259,2 procent 25,4 2,3 72,2 0,1 100,0 2011 Miljoner kr 67,3 6,0 181,0 6,1 260,5 procent 25,8 2,3 69,5 2,3 100,0 2012 Miljoner kr 81,4 7,3 254,2 0,4 343,3 procent 23,7 2,1 74,0 0,1 100,0 1 I övrigt ingår körkort och avskrivningar. Under de senaste åren har utgifterna för både grundbidrag och anpassningsbidrag ökat markant. Anslagna medel för 2011 var förbrukade i början av november och utbetalningarna stoppades. Bedömningen är att det sammanlagt försköts 28
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning utbetalningar om drygt 28 miljoner kronor till januari 2012. Av dessa bedöms att omkring 23 miljoner kronor avsåg anpassningsbidrag. Även under 2012 stoppades utbetalningarna då anslagna medel hade förbrukats i december. Bedömningen är att det sammanlagt försköts utbetalningar om 22,4 miljoner kronor till januari 2013. Av dessa bedöms 19,4 miljoner kronor avse anpassningsbidrag. Försäkringskassan gick under våren 2012 ut med information till brukarna om att de anslagna medlen inte beräknades räcka hela året, utan att utbetalningarna skulle komma att stoppas i början av hösten. Under försommaren 2012 ökade utbetalningarna av bilstöd. Detta tolkades som att brukarna skickade in sina fakturor tidigare då de anslagna medlen befarades ta slut. Under hösten beslutades om tilläggsanslag och utökad anslagskredit. De högre utbetalningarna av framför allt anpassningsbidrag fortsatte ändå under hösten, vilket ledde till att anslagna medel var förbrukade i början av december och att utbetalningarna stoppades. Som nämnts ovan bedöms utbetalningar om drygt 22 miljoner kronor ha förskjutits från 2012 till 2013. Om man räknar bort förskjutningarna av utbetalningar både från 2011 och 2012 bedöms behovet av bilstödsmedel för 2012 till cirka 335 miljoner kronor. Detta kan jämföras med att behovet av anslagsmedel för bilstöd under 2011 bedöms till cirka 290 miljoner kronor. Volymer Som framgår av tabellen nedan har antalet personer som fått utbetalning av grundbidrag ökat mellan åren 2010 och 2012. I uppgifterna för 2011 ingår utbetalningar som beslutats under 2011 men som, på grund av att utbetalningarna stoppades, förskjutits från 2011 till januari 2012. I uppgifterna för 2012 däremot ingår inte de utbetalningar som förskjutits till 2013. Andelen bilstödsberättigade som fått anskaffningsbidrag har en minskande trend. Den främsta anledningen till det är att inkomstgränserna i det inkomstprövade anskaffningsbidraget har varit oförändrade sedan juli 1991. Antalet personer som fått utbetalning av anpassningsbidrag har ökat alla år. Särskilt stor var ökningen mellan år 2011 och 2012. I uppgifterna för 2011 ingår utbetalningar som förskjutits från 2011 till januari 2012. I uppgifterna för 2012 däremot ingår inte de utbetalningar som förskjutits till 2013. 29
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Antal personer som fått utbetalning av grundbidrag, anskaffningsbidrag respektive anpassningsbidrag 2010 2011*) 2012**) Grundbidrag 1 174 1 248 1 330 Anskaffningsbidrag 218 243 252 % av grundbidrag 18,6 19,5 18,9 Anpassningsbidrag 1 551 1 583 1 754 *) I antalen för 2011 ingår uppgifter om utbetalningar som förskjutits till januari 2012. **)I antalen för 2012 ingår inte uppgifter om utbetalningar som förskjutits från 2011, inte heller uppgifter om utbetalningar som förskjutits till januari 2013. Av nedanstående diagram framgår att det, sedan 2007, är fler personer som fått utbetalning av anpassningsbidrag än som fått utbetalning av grundbidrag. Denna relation antas fortsätta att gälla under hela prognosperioden. Det högre antalet bilstöd under 2013 är en följd av att utbetalningarna stoppades i december 2012 och därmed förskjutits till år 2013. År 2016 och 2017 beräknas antalet personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag tillfälligt bli lägre. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd åren 2007 och 2008 minskade jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre år 2016 och 2017. Antal personer som fått utbetalning av grundbidrag respektive anpassningsbidrag åren 1988 2017, prognos från år 2013 30