Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se
SDR teamet Neuropediatrik Läkare Lena Westbom och Olafur Thorarensen Sjg Annika Lundkvist Josenby Neurofysiologi Läkare Gert Andersson Neurokirurgi Läkare Nils Ståhl
Indika'oner för rhizotomi (SDR) Bilateral spas&sk CP. UXalad spas&citet i flera muskelgrupper i n.e. Smärta p.g.a. spas&citeten Ålder 3-6 år är op&malt Lust &ll grovmotorisk ak&vitet och lek. Vana vid sjukgymnas&sk träning och ortosbehandling.
Indika&oner för SDR, forts. GMFCS I- III (gångindika&on): &llräcklig styrka under spas&citeten i höaextensorer, höaabduktorer och knäextensorer samt god balans och bålstabilitet. GMFCS nivå IV- V (sicndika&on): ax undvika/förebygga svåra kontrakturer och skolios, mindre behov av ortopediska ingrepp samt ökat välbefinnande.
Kontraindika'oner för rizotomi (SDR) Ej CP. Dystoni/tonusväxling, hyperkinesier (choreoatetos), ataxi. Avvikelser/skador i basala ganglier eller thalamus Opererade med sen- eller muskelförlängningar som ger svaghet, SDR kan då försämra gångförmågan. OmfaXande kontrakturer Icke fungerande sjukgymnas&sk handledning/behandling och träning i vardagen ortosförsörjning/- användning Orealis&ska förväntningar på behandlingsresultat
Ugörda opera&oner i Lund 10 9 8 7 Antal opera'oner 6 5 4 3 2 1 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Verksamheten i Lund Kon&nuerlig verksamhet sedan 1993 selek&on, opera&on och uppföljning Teamet succesivt utbyx, få personer involverade- kon&nuitet Kunskap och erfarenhet har byggts upp med långsik&g uppföljning genom systema&sk uppföljning med reliabla och valida mä&nstrument (prac&ce- based knowledge isg RCT)
Lunda upplägget Preop funk&ons status inkl. videofilmning Neurofysiologi genomgång inför opera&onen Sjg och neurofysiolog Sluten vård 10 dygn 2 veckors rehab på Barnrehab enhet Utskrivning med lokal sjukgymnast Uppföljning funk&onsstatus vid 6, 12, 18 månader 3, 5 och 10 år eaer SDR
Interna&onal Classifica&on of Func&oning, Disability and Health- Child and Youth version (ICF- CY) PROM MAS Sensibilitet GMFM-66 PEDI PEDI PEDI
Dev Med Child Neurol. 2012 May;54(5):429-35.
Motorisk funk&on 10 år eaer SDR Sy<e: AX undersöka förändringar i motorisk funk&on 10 år eaer SDR Pa'enter: 29/35 ungdomar Ålder vi SDR: 4 år 3 mån Ålder vid uppföljning: 15 år GMFCS: I, n=1; II, n=7; III, n=8; IV, n=12; V, n=1.
Motorisk funk&on 10 år eaer SDR Metod: SkaXning av tonus Mätning av passivt rörelseomfång GMFM- 66 Funk&onsmätningar: preop, 6, 12, 18 månader, 3,5 och 10 år eaer SDR
Tonus
Passivt rörelseomfång
Jämförelse av ROM med CPUP data Nordmark et al. Development of lower limb range of mo2on from early childhood to adolescence in cerebral palsy: a popula2on- based study. BMC Med. 2009; 7: 65
GMFM- 66 utveckling över &d Rosenbaum et al. Prognosis for Gross Motor Func&on in Cerebral Palsy. Crea&on of Motor Development Curves, JAMA September 18, 2002 Vol 288, No. 11
Regressionsanalys Förändringar i passivt rörelseomfång var relaterade &ll Preop GMFCS nivå Förändringarna i GMFM- 66 var relaterade &ll Preop GMFCS nivå Preop GMFM- 66 poäng Förändringar var INTE relaterade &ll ålder vid SDR
Konklusion Barn som genomgick SDR och sjukgymnas&k och följdes med regelbunden uppföljning förbäxrade sin motoriska funk&on under 10 år.
Dev Med Child Neurol. Early view
Funk&onell förmåga i personlig vård och rörelseförmåga 10 år eaer SDR Sy<e: Ugorska förändringar i ugörande av dagliga ak&viteter i personlig vård och rörelseförmåga 10 år eaer SDR. Pa'enter: 24/29 ungdomar Ålder vid SDR 4 år 1 mån Ålder vid uppföljning 14 år 6 mån GMFCS: I (n=1), II (n= 7), III (n=4), IV (n=11), V (n=1).
Funk&onell förmåga i personlig vård och rörelseförmåga 10 år eaer SDR Metod: PEDI resultat Funk&onell förmåga och hjälpbehov för personlig vård och rörelseförmåga Modifika&on och anpassningar för rörelseförmåga Regressionsanalys: vilka bakgrundsfaktorer hade betydelse för förändringen i PEDI poäng
Funk&onella färdigheter, rörelseförmåga
Funk&onella färdigheter, personlig vård
Hjälpbehov, personlig vård
Hjälpbehov, rörelseförmåga
Modifikationer och anpassningar för rörelseförmåga inga+ Allmänna anpassningar Hjälpmedel+ OmfaGande anpassningar Preop, n (range) 5 år postop, n (range) 10 år postop, n (range) Preop, n (range) 5 år postop, n (range) 10 år postop, n (range) GMFCS I II (n=8) GMFCS III (n=4) GMFCS IV V (n=12) 7 (5 7) 7 (3 7) 7 (4 7) 0 (0 2) 0 (0 4) 0 (0 3) 5 (4 5) 5 (3 7) 5.5 (0 7) 2 (1 2) 2 (1 4) 1.5 (0 7) 6 (4 7) 3.5 (2 7) 2 (0 7) 1 (0 3) 3.5 (1 5) 4 (0 7)
Resultat De först 5 åren ses signifikanta förbäxringar för både GMFCS I- III och IV- V 5-10 år eaer SDR GMFCS I- III ax förbäxra funk&onell förmåga och självständigheten GMFCS IV- V bibehåller den förmågan och självständighet man uppnåx vid 5 år Ungdomar i GMFCS IV- V använder mer hjälpmedel och anpassningar än preop
Regressionsanalys Preop GMFCS nivå föll ut som bakgrundsfaktor för Funk&onella färdigheter personlig vård, hjälpbehov för personlig vård och rörelseförmåga. Ålder vid SDR föll inte ut som förklarande bakgrundsfaktor
Konklusion Barn som genomgåx SDR + sjukgymnas'k och följts under 10 år ugör fler ak&viteter i dagliga livet och är mer självständiga GMFCS I- V Förändringarna sågs vara beroende av preop GMFCS nivå, ej ålder vid SDR GMFCS IV- V använde fler hjälpmedel och omfaxande anpassningar för rörelseförmåga
10 års uppföljning Medicinska resultat, opublicerade data
SDR uppföljning 10 år 1993-01- 01- - 2014-10- 01 58 ungdomar &llfrågats om 10 års uppföljning 8 har avböjt Strukturerat neuropediatrikformulär bl.a. Ryggar Ortopediska op Smärta Sensibilitet
GMFCS 1 6 18 9 I II III IV V 16 Medelålder 4,3 år
Smärta 25 20 15 Antal 10 5 0 nej nacke- rygg föxer knän höa uppgia saknas
Ryggarna 10 år eaer SDR Inga ryggopera&oner.men 3 rygg op eaer 10- års kontrollen Scolios >20 n=16 antal Listhes n=4 30 25 20 15 10 5 0 Symptom hos en person Scolios? ja />20 nej uppgia saknas
Ortopediska opera&oner Fot: grice, achillesförl., artodes 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0
Sensibilitet Ytlig beröring, benen 2- punkts diskriminering, 3 cm Ledposi&on (stortå) Vibra&on, malleoler Annika Lundkvist Josenby, FBH- dag 141107
Ytlig beröring, benen 40 35 30 25 20 15 10 5 0 u.a. nedsax ökad ej test/ej medverkan uppgia saknas
2- punkts diskriminering 12 10 8 6 4 2 0 10 av 10 7-9 av 10 5-6 av 10 <4 av 10 asymmetri ej test/medverkar ej uppgia saknas
Djup sensibilitet, ledsinne stortå 40 35 30 25 20 15 10 5 0 10 av 10 7-9 av 10 <4 av 10 uppgia saknas Annika Lundkvist Josenby, FBH- dag 141107 ej test/ej medverkan
Vibra&onssinne 16 14 12 10 8 6 4 2 0 10 av 10 7-9 av 10 ej testat/ medverkar ej asymmetri 5-6 av 10 <4 uppgia saknas
Tolkning av sensibilitetstestning Djup sensibilitet/ledposi&on och ytlig beröring förefaller vara god eaer SDR 2- punktdiskriminering och vibra&on sämre resultat MEN är svårt Kräver full medverkan och koncentra&on Preop? Sensibilitet hos andra med BSCP?
FortsaXa studier Ryggar 25 års uppföljning som vid 10 år Vuxen CPUP + GMFM och PEDI
Föräldrainforma&on om SDR hxp://www.skane.se/sv/webbplatser/ Skanes- universitetssjukhus/organisa&on- A- O/ Barn- - och- ungdomsmedicinska- kliniken/for- pa&enter- och- foraldrar/sjukdomarfakta/ Rizotomi- Selek&v- Dorsal- Rhizotomi- - - SDR/