SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010
SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET I Surahammars kommun har 42 % av pojkarna och 43 % av flickorna i årskurs 9 druckit sig berusade minst en gång i månaden eller oftare. (Liv och hälsa ung 2006) Om man ser till ett tioårsperspektiv så har det skett en ökning vad gäller alkoholkonsumtionen hos niondeklassare. På gymnasiet år 2 är motsvarande siffran 69 % av pojkarna och 41 % av flickorna. (Liv och hälsa ung 2004) En kraftsamling mot alkohol i Sverige är nödvändig eftersom totalkonsumtionen, som är direkt relaterad till alkoholskador, ökar. 1998 var konsumtionen per svensk över 15 år sex liter ren alkohol per år, idag överstiger intaget tio liter. Vi har tillägnat oss ett kontinentalt dryckesmönster men samtidigt bibehålligt berusningsdrickandet. Enligt forskningsrapporter ökar alkoholkonsumtionen under graviditet. Antalet trafikolyckor där föraren varit berusad ökar. Ungdomar tidigarelägger sin alkoholdebut och antalet alkoholförgiftade ungdomar ökar. Andelen pojkar i åk 9 i landet som dricker alkohol minst en gång i månaden är 25 % och flickor är 22 %, (CAN 2005). Konsumtionstoppen infinner sig runt 20-25 års ålder och då är männens konsumtion mer än dubbelt så stor som kvinnornas. I Surahammars kommun har 3 % av pojkarna och 5 % av flickorna i åk 9 använt narkotika 5 eller fler gånger. På gymnasiet år 2 är det 7 % av pojkarna och 6 % av flickorna.(liv och hälsa 2004) 9 % av pojkarna i åk 9 och 13 % av flickorna har i senaste undersökningen använt narkotika någon gång (liv och hälsa ung 2006) Vi måste mobilisera mot narkotika på grund av en oroande utveckling med ökat antal ungdomar som prövar narkotika. Det är sannolikt en större andel som prövat narkotika än siffrorna visar. En intervjustudie talar för att ungdomarna underdriver sin användning och att siffrorna kanske skulle kunna vara ännu högre. Forskning kring området pågår. Andelen pojkar i åk 9 i landet som uppgett att de använt narkotika de senaste 30 dagarna är 4 % och av flickorna är det 3 %, (CAN 2005). Liberaliseringen kring droger i västvärlden påverkar attityden till narkotika samtidigt som åtkomsten av droger underlättats. Enligt polisen i Kolbäcksådalen är tillgången på narkotika god, som i alla orter. Försäljning sker oftast på orten men leveranser brukar komma från större orter. Försäljning i Kolbäcksådalen sker dagligen. Vanligaste drogerna polisen stöter på är Cannabis, Extacy och amfetamin. Narkotika är i sig olagligt, och i dess spår följer ökad kriminalitet när det gäller våld och ekonomisk brottslighet. I Surahammars kommun röker 28 % av pojkarna och 37 % av flickorna i åk 9 dagligen eller någon gång ibland.(liv och hälsa 2006) För pojkarna är detta en ökning med 4 % jämfört med 2004 men i ett tioårsperspektiv har rökningen minskat. För flickorna har rökningen minskat sedan 2004 men i det längre perspektivet har det skett en ökning på 17 %. 34 % av pojkarna i åk 9 och 22 % av flickorna snusar dagligen eller någon gång ibland. Pojkarnas snusande ökade drastiskt från 2001 till 2004 och har sedan gått neråt igen. De ligger dock fortfarande högre än länssnittet. Flickornas snusande började öka 2004 då det låg på 12 % och har nu ökat ytterligare. Även flickorna ligger högt över länssnittet.(liv och hälsa 2006)
I gymnasiet år 2 är det 48 % av pojkarna och 26 % av flickorna som röker dagligen eller någon gång ibland. Motsvarande siffran för snusning är 47 % av pojkarna. Inga flickor i åk 2 har uppgett att de snusar.(liv och hälsa 2004) Rökning i Landet var betydligt vanligare under början av 1970-talet än det är idag. Under 2000-talet har rökningen minskat. Fler fickor än pojkar är rökare, men ser man till totala tobakskonsumtionen (rökning och/eller snusning) försvinner könsskillnaden. 2006 svarar 19% av pojkarna och 26 % av flickorna i åk 9 att de röker. 20 % av pojkarna snusar och 7 % av flickorna snusar i åk 9, 2006. På gymnasiet år 2 är 43 % av både pojkarna och flickorna tobakskonsumenter. (CAN, Drogutveckling i Sverige 2006)
NATIONELLA MÅL/SURAHAMMARS MÅL Att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar Detta ska göras genom att Skjuta upp alkoholdebuten Åstadkomma fler alkoholfria miljöer Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten Bekämpa den illegala alkoholhanteringen Berusningsdrickandet ska minska Ett narkotikafritt samhälle Genom att minska rekryteringen till missbruk förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk minska tillgången på narkotika SURAHAMMARS DELMÅL Ungdomar som är i gymnasieåldern, ska inte dricka mer/oftare än rikssnittet Gymnasietiden för ungdomar ska vara helt fri från narkotika Grundskoletiden för barn och ungdomar ska vara helt alkohol- och narkotikafri Rökningen ska minska särskilt hos flickor i åk 9 FÖR ATT NÅ MÅLEN För att nå målen är det viktigt att strypa tillgången på alkohol och narkotika samt begränsa efterfrågan. Stöd och information till tonårsföräldrar är en av de viktigaste åtgärderna. Aktiva och engagerade föräldrar är troligen den viktigaste förutsättningen för ett framgångsrikt arbete. Dessutom behövs att alla vuxna runt den unge säger samma sak. Detta uppnås genom en bra samverkan mellan föräldrar-skola-fritid. Ytterligare förstärks detta genom samverkan mellan skola, fritid, hälso- och sjukvård, polis, socialtjänst, frivilligorganisationer, föreningar, näringsliv. Polisen har en nyckelroll vad gäller de tillgänglighetsbegränsande åtgärderna. Det finns dock åtgärder som även kommunen kan vidta för att begränsa tillgången. Alkohollagen är det viktigaste alkoholpolitiska styrdokumentet för att begränsa tillgängligheten, genom t ex åldersgränser, krav på ordning och nykterhet vid servering. När olika evenemang arrangeras i kommunen finns det en vilja från kommunen att arbeta för att berusningsdrickandet ska minska. Detta gör man bl. a genom att vara restriktiv med tillfälliga serveringstillstånd samt genom att samverka med krögare för att de ska sänka styrkan i de alkoholdrycker som serveras under evenemang. Surahammars kommun har tillsammans med länsstyrelsen och övriga kommuner i länet arbetat med projektet ansvarsfull alkoholservering och det har
fortsatt betydelse för hur kommunen fortsätter att arbeta med effektiva metoder. Kommunen vill verka för att effektiva metoder så som ex ansvarsfull alkoholservering även fortsättningsvis kan användas av krögarna i kommunen. Det behövs aktuell kunskap om alkohol- och narkotikakonsumtionen i Surahammars kommun för att kunna följa utvecklingen över tid och se om vidtagna åtgärder har effekt. Tät samverkan mellan olika verksamheter, samt att det finns vuxna ute bland ungdomar ger bra kunskaper om hur ungdomssituationen är i Surahammars kommun. Statistiska kunskapen får vi genom återkommande Liv och Hälsa undersökningar. Alla de verksamheter som möter barn och ungdomar har ett stort ansvar vad gäller det förebyggande arbetet och tidiga insatser. Det behövs återkommande utbildningsinsatser för medarbetare, ideella organisationer och föreningar som möter barn och ungdomar, med särskilt fokus på attitydförändrande metoder. AKTIVITETER ANSVAR Varje verksamhet inom kommunen som möter barn och ungdomar ska ha en handlingsplan som beskriver hur man arbetar med förebyggande arbete för att nå kommunens mål. I utformningen av handlingsplanerna på rektorsområdena ska elever ges möjlighet att vara delaktiga. Ungdomsföreningarna ska ha en handlingsplan som beskriver hur man arbetar förebyggande för att nå kommunens mål. Ungdomsföreningarna skall uppmanas att involvera ungdomarna i utformningen av handlingsplanerna. I Surahammars kommun ska föräldrar som har barn i åk 6-9 få möjlighet till information enligt ÖPP metoden, om hur föräldrars attityder påverkar ungdomsdrickande. Cheferna för berörda verksamheter i samarbete med samordnare för förebyggande arbete Fritidskonsulenten Rektorerna på berörda skolor. 071231 REVIDERAS REVIDERAS i samband med ansökan om föreningsbidrag PÅBÖRJAS Vårterminen 2007 med åk 7 Höstterminen 2009 erbjuds alla föräldrar som har barn i åk 6-9
Surahammars kommun ska verka för att stärka föräldrar i deras föräldraroll genom att erbjuda föräldrautbildningar till dom föräldrar som har behov av det. Surahammars kommun ska präglas av att man använder evidensbaserade metoder 1 i förebyggande arbete, inom skola, fritid, socialtjänst Surahammars kommun ska ha nätverk som syftar till att samordna det förebyggande arbetet. För att få föreningsbidrag skall föreningarna delta när kommunen arrangerar informations-, utbildningsinsatser. Föreningarna skall få information om forskning och metoder inom drogförebyggande arbete Vid större evenemang ska kommunen verka för att samordna förebyggande insatser Alla aktiviteter som helt eller delvis arrangeras eller stöds av Surahammars kommun, eller som arrangeras i någon lokal som upplånats av kommunen, och som riktar sig till ungdomar eller dit ungdomar söker sig, skall vara helt fria från alkohol och andra droger. Områdeschef individ och familjeomsorgen Samordnaren för förebyggande arbete ansvarar för att sprida kunskap om evidensbaserade metoder bland medarbetare Samordnare för förebyggande arbete Fritidskonsulent i samarbete med samordnare för förebyggande arbete samt SISU Fritidskonsulent i samarbete med samverkansgruppen Fritidskonsulent Föräldrautbildningar ska påbörjas hösten 2007 2008 PÅBÖRJAS 2007 2008 PÅBÖRJAS Våren 2007 Kontinuerligt 1 Evidensbaserade metoder= bygger på forskningsresultat från flera olika utvärderingar
UTVÄRDERING För att utvärdera om kommunen uppnått målen i det alkohol och drogpolitiska programmet används Landstingets folkhälsoenkäter. Det åligger cheferna som i sin verksamhet möter barn och ungdomar att årligen följa upp och revidera handlingsplanerna. Det åligger samordnaren för förebyggande arbete att utarbeta metoder för kontinuerlig uppföljning av handlingsprogrammet och årligen vidarebefordra resultaten till kommunfullmäktige.