Drogpolitiskt program för Luleå kommun

Transkript

1 Drogpolitiskt program för Luleå kommun Fastställt

2 2 (12)

3 3 (12) Innehållsförteckning Uppdrag...4 Tidigare program...4 Avgränsning...4 Tobak...4 Luleå lokala data...5 Alkohol...6 Luleå lokala data...7 Narkotika...7 Luleå lokala data...8 Doping...8 Strategier för fortsatt arbete...9 Verksamma metoder...9 Samarbete...9 Uppföljning...9 Vision och mål för Luleå kommun...10 Vision...10 Inriktningsmål...10 Riktlinjer för serveringstillstånd...11

4 4 (12) Uppdrag Kommunstyrelsen har under hösten 2005 givit en arbetsgrupp i uppdrag att revidera det drogpolitiska programmet i Luleå kommun. Arbetet har utförts tillsammans med kommunens förvaltningar, andra huvudmän, föreningar och andra intressenter. Tidigare program Det tidigare programmet innehöll långsiktiga mål med en nollvision för droganvändning innan 18 års ålder och en nollvision för narkotika. Programmet innehöll även kortsiktiga mätbara mål med en halvering av droganvändningen i årskurs 9 mellan åren 1997 och För perioden finns jämförbar statistik för de flesta av delmålen. Ytterligare mätning har gjorts via en lokal drogvaneundersökning 2005 i årskurs 8. Trots något osäker statistik kan man konstatera att målen i det drogpolitiska programmet från 2000 inte har uppnåtts. Avgränsning Uppdraget omfattar inte kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen. Socialnämnden har ansvar för att människor som missbrukar alkohol och narkotika får det stöd och den vård de behöver. Tobak Tobak har under 1900-talet blivit den vanligaste yttre orsaken till sjukdomar och för tidig död. I Sverige dör varje år omkring 6400 människor i sjukdomar som orsakats av rökning. De flesta avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Tobak spelar en stor roll även vid uppkomsten av en rad cancersjukdomar. Det är inte bara de som röker som drabbas av rökningen. Forskning visar på att ca 550 personer dör årligen i förtid pga. långvarig passiv rökning. Tobakslagen har skärpts under de senaste åren. Sedan den 1 juli 2005 ska det vara rökfritt på restauranger och andra serveringar. Införandet av lagändringen har mottagits väl. Sedan 1980 har andelen rökare i landet nästan halverats, från 31 procent till 16 procent. Rökningen har minskat bland båda könen, dock mest hos männen. Detta har resulterat i att rökning nu är vanligare bland kvinnor än bland män, något som är ovanligt sett ur ett internationellt perspektiv. Det är vanligare med rökning bland arbetare, ekonomiskt utsatta samt

5 5 (12) låginkomsttagare. Störst minskning av antalet rökare har skett bland socialt och ekonomiskt starka grupper. Snusning är fortfarande en utpräglad manlig vana som dessutom blivit allt vanligare under de senaste 15 åren. Snusning är vanligast hos män i ålder år. Bland männen är det vanligare att arbetare snusar jämfört med tjänstemän. Bland kvinnor finns inga sådana skillnader. Vid en nationell undersökning år 2003 bland ungdomar i årskurs 9 har 20 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna svarat att de röker. Detta är en minskning med ca 10 procentenheter sedan Rökning bland ungdomar har sedan 1971 varit mer utbredd bland flickor än bland pojkar. Det är väsentligt fler pojkar som snusar. År 2005 svarade 20 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna att de snusade. För pojkarnas del innebär detta att antalet snusare inte förändrats sedan 1997, medan snusandet bland flickor fördubblats. Rökning är vanligare hos de ungdomar som inte trivs i skolan och som oftare skolkar. I gymnasieskolan är rökning dubbelt så vanligt bland elever på praktiska program som bland elever på teoretiska program. Flertalet undersökningar i landet visar att de ungdomar som röker konsumerar mer alkohol och har använt narkotika i större utsträckning. Luleå lokala data Lokala undersökningar i Luleå kommun Flickor procent Pojkar procent Rökare årskurs 8 (2002) 10 4 Rökare årskurs 8 (2005) 9 7 Snusare årskurs 8 (2002) 3 8 Snusare årskurs 8 (2005) 3 14 Flickornas tobakskonsumtion i Luleå kommun ligger på ungefär samma nivå vid de båda undersökningstillfällena, 2002 och 2005, medan pojkarna har ökat sin tobakskonsumtion. Lokala data för gymnasiet finns enbart från 2002 pga. av låg svarsfrekvens vid undersökningen Vid undersökningen 2002 uppgav 19 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet att de röker. 5 procent av flickorna och 30 procent av pojkarna uppgav att de snusar. Den lokala statistik som finns när det gäller vuxnas tobakskonsumtion är andelen rökare bland gravida kvinnor var 7 procent av Luleås gravida kvinnorna rökare vilket är något färre än riket där 10 procent av de gravida kvinnorna är rökare.

6 6 (12) Alkohol Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat dramatiskt från mitten av 1990-talet till 2005, då ökningen har avstannat. År 2005 uppskattades den totala årliga konsumtionen till 10,2 liter 100 procentig alkohol per invånare 15 år och äldre. Detta motsvarar 26 liter 40 procentig starksprit per person och år eller två flaskor vin i veckan varje vecka under hela året och det bedöms vara den högsta konsumtionen på över 100 år. Orsaken till den höga alkoholkonsumtionen är nya EU-anpassade införselregler, sänkt alkoholskatt och förändrade alkoholvanor i form av att antalet dryckestillfällen ökat samtidigt som veckoslutsdrickandet kvarstår. Alkohol är ett av de största folkhälsoproblemen i landet. Varje år dör cirka 5000 svenskar på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholkonsumtion. 10 procent av Sveriges befolkning beräknas ha alkoholrelaterade missbruks- eller beroendeproblem. Mellan 1990 och 2004 har andelen oregistrerad alkohol mer än fördubblats från 18 till 38 procent av konsumtionen. Med oregistrerad alkohol avses privatinförsel samt smugglad eller hemtillverkad alkohol, det vill säga illegal alkohol. Konsumtionen har ökat bland både män och kvinnor. Män dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Kvinnornas ökning märks tydligast i gruppen år. Andelen kvinnor som fortsätter att dricka under graviditeten ökar. När det gäller äldre ungdomars konsumtion är det tydliga könsskillnader. Yngre män dricker betydligt mer än unga kvinnor. Störst konsumtion förekommer bland unga män år. Den konsumtion som ger de största skadorna är att dricka ofta och stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle så kallad riskkonsumtion. Som stora mängder räknas 6 glas eller mer för män och 4 glas eller mer för kvinnor vid ett och samma tillfälle. Ett glas motsvarar 4 cl alkohol. Nationellt ökade alkoholkonsumtionen kraftigt bland ungdomar under andra halvan av 1990-talet, men under 2000-talet har den minskat. Det är dock enbart pojkarnas alkoholkonsumtion som minskat, flickornas konsumtion har ökat successivt och har fördubblats de senaste 15 åren. Sammantaget har detta lett till att skillnaden mellan pojkarnas och flickornas konsumtion nu är mindre än på länge.

7 7 (12) Luleå lokala data I Luleå har det inte skett någon förändring när det gäller andelen ungdomar i årskurs 8 som druckit alkohol om man jämför undersökningar från 2002 och 2005, det är ca 40 procent för båda könen. När det gäller ungdomar som druckit alkohol sex gånger eller fler så har det skett en minskning både bland pojkar och flickor. Ungdomarna i årskurs 8 i Luleå kommun uppger att de främst dricker starkcider, öl och sprit. I undersökningen 2002 svarade 7 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i årskurs 8 att de druckit hembränd sprit. Vid det senaste mätningstillfället har pojkarnas konsumtion stigit från 7 till 13 procent. Flickornas konsumtion av hembränd sprit ligger kvar på samma nivå, dvs. 11 procent. I undersökningen som genomfördes i oktober 2002 i årskurs 2 på gymnasiet var det ungefär 75 procent som svarade att de hade druckit alkohol under den innevarande höstterminen. Narkotika Allt ickemedicinskt bruk av narkotika är olagligt och anses som missbruk. Narkotika är ämnen som är narkotikaklassade och som faller under narkotikastrafflagen. Cannabis är det överlägset mest använda preparatet bland såväl vuxna som ungdomar i Sverige, därefter kommer amfetamin och ecstasy. Om illegalt använda läkemedel såsom sömnmedel och lugnande medel tas med i bilden är de lika vanligt förekommande som amfetamin och ecstasy. Enligt nationella uppgifter så skedde en fördubbling under 1990-talet av andelen elever i årskurs nio som prövat narkotika och högsta nivån nåddes med 10 procent år Sedan år 2003 ligger andelen elever som prövat narkotika i årskurs 9 på 7 procent. Narkotikamissbruk är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Könsskillnaderna uppstår först i gymnasieåldern. Resultat från en befolkningsundersökning från 2006 visar att 12 procent av befolkningen år någon gång har provat cannabis. Det kommer ständigt nya kemiska droger som inte är klassade som narkotika. I det drogförebyggande arbetet bör de hanteras på samma sätt.

8 8 (12) Luleå lokala data Lokala undersökningar i Luleå kommun Andel elever i åk 8 som använt narkotika (2002) Andel elever i åk 8 som använt narkotika (2005) Flickor Pojkar procent procent Fler pojkar i årskurs 8 har uppgett att de använt narkotika vid undersökningen 2005 jämfört med I antal personer innebär resultatet från 2005 att 50 pojkar har uppgett att de använt narkotika. Betydligt fler ungdomar har uppgett att de haft möjlighet att pröva narkotika, 10 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna. I undersökningen i årskurs 2 på gymnasiet som gjordes 2002 var det 12 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna som svarat att de någon gång använt narkotika. 30 procent har uppgett att de har haft möjlighet att pröva. Doping Under 1990-talets början kom doping att uppmärksammas alltmer eftersom det då blev uppenbart att användandet av sådana preparat inte längre var begränsade enbart till idrottsrörelsen utan även fanns i andra delar av samhället. Många av dem som missbrukar dopingmedel gör det inte för att förbättra sina idrottsprestationer utan syftet tycks vara att få en muskulösare kropp. Dopingmedel förekommer därmed bl.a. i anknytning till kropps-byggnad och träning på gym. De vanligast förekommande dopingmedlet är anabola steroider. Med få undantag är doping en manlig företeelse. Ca 1 procent av de manliga ungdomarna i olika riksrepresentativa frågeundersökningar har svarat att de någon gång provat anabola steroider. I telefonintervjuer med urval av den manliga befolkningen, år, har 0-1 procent svarat att de använt anabola steroider. Doping förekommer även bland kvinnor men i betydligt mindre utsträckning än bland män. Ur de studier som gjorts framkommer att det finns ett tydligt samband mellan dopingerfarenhet och annan drogerfarenhet bland ungdomar. Många ungdomar som har prövat anabola steroider återfinns således bland dem som allmänt är benägna att pröva och använda andra droger. En av

9 9 (12) biverkningarna av anabola steroider är aggressivitet och det finns ett samband mellan anabola steroider och våldsbrott. Den svenska lagstiftningen på området har gradvis skärpts och den 1 april 1999 kriminaliserades bruket av dopingmedel. Strategier för fortsatt arbete Målen i det drogpolitiska programmet är framtagna i en process där många varit delaktiga. De bygger på resultat från en sammankomst, så kallad Open space. Där deltog bl a ideella organisationer, ungdomar, myndigheter och näringsliv. Varje år kommer en ny träff att ordnas för att aktualisera målen samt vidmakthålla och stimulera aktiviteter och samverkan. Verksamma metoder Inom förebyggande arbete har kunskapen om vad som är verksamt ökat betydligt de senaste åren. Det finns verksamma metoder inom flera områden. Där sådana finns bör de användas. De mest effektiva områden att rikta sig mot för att minska skadorna av alkohol och narkotika är tillgänglighet och föräldrastöd. När det gäller tillgänglighet så handlar det om många olika saker t ex. att arbeta mot langning och med ansvarsfull alkoholhantering på krogen. Inom området föräldrastöd finns ett flertal prövade och dokumenterat verksamma metoder från småbarnsålder upp till gymnasieskolan. Det socialpolitiskt förebyggande arbetet ute i bostadsområdena i samarbete med skola, polis, fritidsgårdar, föreningar med flera är särskilt viktigt. Andra områden som är effektiva att arbeta inom är trafik, arbetsplatser och rådgivning inom sjukvården. Samarbete Arbete för att förverkliga målen i det drogpolitiska programmet sker genom samarbete mellan kommunala förvaltningar, andra huvudmän, myndigheter, företag, ideella föreningar och organisationer samt övriga medborgare. Uppföljning Det drogpolitiska programmet införlivas i kommunens styrprocess och utgör en del av förverkligandet av kommunens Vision Varje nämnd har att beakta inriktningsmålen i sitt styrkort och ta fram åtgärder för att nå målen. Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning av det drogpolitiska programmet. Uppföljningen bygger på förvaltningarnas verksamhets-berättelser, tillsynen

10 10 (12) enligt alkohollagen, lokal drogvaneundersökning vartannat år, befolkningsundersökning vart fjärde år samt annan statistik. Vision och mål för Luleå kommun Vision Vuxna i Luleå kommun är bra förebilder för barn och unga och tar ansvar för minskad användning av tobak och alkohol. Vi har många alkoholfria mötesplatser. Alkoholen bidrar inte till våld och missbruk. Ingen alkohol förekommer på arbetsplatser och i trafiken. Doping eller narkotika förekommer inte alls. Detta bidrar till att skapa ett attraktivt boende för invånarna i Luleå kommun. Barn och ungdomar i Luleå kommun har en tobaks-, alkohol- och narkotikafri start och uppväxt. Ingen ungdom under 18 år använder tobak eller alkohol. Inriktningsmål Andelen riskkonsumenter, dvs. de som dricker mycket och ofta, bland vuxna ska minska Totalkonsumtionen av alkohol ska minska Andelen tobaks-, alkohol-, och narkotikafria bland dem som är under 18 år ska öka Debutåldern för tobak och alkohol ska höjas Langning och illegal alkohol ska minska Andelen tobaks-, alkohol och narkotikafria gravida ska öka Andelen alkohol och andra droger i trafiken ska minska Kunskapen om narkotikans medicinska och sociala konsekvenser ska öka Andelen som använder doping och andra berusningsmedel ska minska Kommunen ska verka för fler drogfria mötesplatser Ansökan om serveringstillstånd hanteras utifrån riktlinjer i bilaga

11 11 (12) Riktlinjer för serveringstillstånd Bilaga Allmänt Med myndighetsansvaret följer en skyldighet för kommunen att följa alkohollagens bestämmelser. Vissa paragrafer i lagen har emellertid utformats så att kommunerna ges möjlighet att inom vissa ramar bedriva en aktiv alkoholpolitik, där det finns utrymme för lokala variationer. Det måste understrykas att reglerna i svensk alkoholpolitik har företräde framför affärsmässiga eller näringspolitiska skäl. I alkohollagens 7 kapitel 9 föreskrivs att kommunen vid tillståndsprövning får avslå en ansökan om serveringen befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Med olägenheter menas i detta sammanhang att en etablering av ett serveringsställe med serveringstillstånd eller en utökning av ett befintligt tillstånd, medför eller riskerar att medföra samhälleliga problem av olika slag. Dessa kan vara av social, alkoholpolitisk eller ordningsmässig art. Tillståndsprövningen inom alkoholområdet skall baseras på objektiva och tydliga kriterier som är fastställda i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter. Det skall vara möjligt att i förväg bedöma om det går att få ett tillstånd. Fritidsgårdar och annan ungdomsverksamhet I förarbetena till alkohollagen framgår att serveringstillstånd inte bör ges till serveringsställen som ligger i närheten av en fritidsgård eller annan ungdomsverksamhet. All ungdomstid skall vara drogfri. Den drogförebyggande verksamhet som bedrivs på fritidsgårdarna riskerar att motarbetas eller raseras i de fall som de måste bedrivas i närkontakt med en miljö där alkoholdrycker serveras. Ungdomar samlas av tradition på olika platser i centrum. Detta bör beaktas när beslut om alkoholtillstånd behandlas. Överetablering Om antalet restauranger i ett område har ökat eller riskerar att öka till en sådan omfattning att olägenheter uppkommer, kan kommunen vägra en sökanden tillstånd även om alkohollagens övriga villkor är uppfyllda. Tillsynsmyndigheten är medveten om att etableringsgraden i området runt Storgatan är hög, varför det finns skäl att hålla uppsikt över utvecklingen.

12 12 (12) Arrangemang och ungdomsmiljöer Tillfälliga tillstånd för servering till allmänheten bör inte meddelas vid idrottsarrangemang. Enligt propositionen till alkohollagen bör aldrig servering av alkohol förekomma till idrottspublik på läktare, utan det skall röra sig om sedvanlig restaurangverksamhet i en avgränsad del av en idrottsanläggning. Vid tillståndsprövningen och i tillsynsverksamheten bör alkoholservering på idrottsanläggning inte inkräkta på en av samhällets grundläggande alkoholpolitiska värderingar, nämligen att idrott och alkohol inte hör ihop. Speciella hänsyn skall tas i miljöer där många ungdomar är i rörelse. Om mer än hälften av personerna i en restaurangnära miljö är unga bör alkoholservering inte förekomma. Tillfälliga tillstånd för servering till allmänheten som anordnas i syfte att vid särskilda publikdragande arrangemang servera så många personer som möjligt under begränsad tidsrymd bör bedömas restriktivt. Kopplingen mellan alkohol och idrott framstår som tämligen tydlig i ett sådant sammanhang. Idrottsarrangemanget kommer oundvikligen att utnyttjas som dragplåster för alkoholförsäljningen som i sin tur hjälper till att finansiera idrottsverksamheten. Skillnaden synes i sammanhanget som ganska stor mellan en sådan tillfällig servering och en permanent restaurang som verkar inom en särskild och avskild del inom idrottsanläggningen och som har öppet även under andra tider än då idrottsarrangemang pågår. Samma restriktiva förhållningssätt bör gälla i samband med festivaler och liknande arrangemang. Serveringstider I Luleå kommun gäller att serveringen skall upphöra senast - kl på söndagar torsdagar - kl på fredagar, lördagar, trettondagsafton, skärtorsdag, påskdagen, valborgsmässoafton, onsdag före Kristi Himmelsfärdsdag, juldagen, annandag jul och nyårsafton 6 kapitlet 4 alkohollagen föreskriver att alkoholservering skall avslutas senast kl om inte tillståndsmyndigheten beslutar något annat