Standarder får världen att fungera Standard magazine ges ut av sis, swedish standards institute Tema Innovation Standard Magazine Nr 4 December 2014 Pris 65 kr Magnus Karlsson arbetar med innovations ledningssystem, internationellt och nationellt, inom både produktions- och tjänstesammanhang. Strukturer öppnar för nytänkande Livscykelperspektiv på bioenergi Innovation strategisk påericsson fråga Tydligt nödstopp kurs för ordförande IT-standardisering
innehåll nr 4 2014 Tema: Innovation Standard Magazine 03 Standardiserat Nödstopp ska bli tydligare med ny standard. 04 Noterat SIS talade om innovativt byggande på ISO-konferens. 06 Reportage Systematiskt arbete med innovation ger resultat på Ericsson. 10 Utblick Internationell standard kan ge hållbar bioenergiproduktion. 13 Tre frågor till Forskare om sambandet standarder och konkurrenskraft. 14 Trend Innovation handlar om att bryta det konventionella tänkandet. 18 20 SIS Inside Utbildning för ordförande. Seminarium Rätt Säkerhet. Visste du att? SIS samordnar IT-standardiseringen på uppdrag av regeringen. standard magazine ges ut av sis, swedish standards institute Struktur är granne med kreativitet Vittnesmålen är många i det här numret av Standard Magazine: standardisering underlättar innovation. Förhoppningsvis kan vi bidra till att avliva den seglivade myten om att struktur hämmar kreativitet. Ett vittne är Magnus Karlsson, New Business Development & Innovation på Ericsson (s. 7). Han talar om standardisering som ett verktyg för att effektivare organisera, leda och strukturera innovationsarbetet. Det finns även andra aspekter; Barbro Lagerholm, projektledare på forskningsinstitutet Swerea IVF (s. 8), framhåller att standarder kring innovationsledning bland annat gör det lättare att mäta en organisations förmåga till innovation. Det gör i sin tur att riskkapitalet lättare kan hitta de innovativa företagen, något som långsiktigt stärker ett lands konkurrenskraft. Och det handlar inte bara om vittnesmål i ord: forskarna Niklas Hallberg och Magnus Johansson vid Lunds universitet (s. 13) ser i sina studier att företag som har en formaliserad arbetsprocess kring standarder på chefsnivå har en konkurrensfördel. Forskarna är knutna till SRC, Standardisation Research Centre i Lund, som SIS startat ett samarbete med. Även om Sverige brukar ligga i topp i rankningar av länders innovationskraft finns mycket att göra. En undersökning visar till exempel att hälften av Sveriges ingenjörer ser brister både vad gäller tid för innovation och hur innovationer följs upp inom företagen. Standarder både frigör tid och ger bättre uppföljning, vilket ingenjörstunga Scania är ett exempel på. På sidan 16 kan du läsa om hur lastbilsföretaget utvecklat sitt innovationsarbete genom ett strukturerat arbetssätt R&D Factory. Många av våra kunder är redan övertygade om att standardisering underlättar innovation, och det är jag också. Trevlig läsning! Elisabeth Darius, t.f. VD SIS elisabeth.darius@sis.se Ansvarig utgivare Per Norstedt Chefredaktör Lovisa Krebs Form och produktion Appelberg Publishing Group. Projektledare Petra Lodén. Art Director Johan Nohr. omslag Kristofer Samuelsson Tryck Alloffset pris 65 kr. Prenumeration 240 kr/år telefon 08-555 520 00 Adress 118 80 Stockholm BesöksAdress Sankt Paulsgatan 6 e-mail standardmagazine@sis.se webbadress sis.se Twitter: @svenskstandard standard magazine ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlem skapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. facebook.com/svenskstandard Förhoppningsvis kan vi bidra till att avliva den seglivade myten om att struktur hämmar kreativitet. 2 Standard Magazine 4 2014
Standardiserat Stopp utan tvivel Nödstopp Den globala standarden för konstruktionsprinciper av nödstopp, Maskinsäkerhet Nödstoppsutrustning Konstruktionsprinciper (EN ISO 13850) beräknas vara klar 2015. Den första utgåvan kom 2006. Standarden tar också upp symboler för nödstoppsanordningar, stoppkategorier, krav på själva manöverdonet och användning av linor. För mer information, kontakta Sofia Palmberg, SIS projektledare, sofia.palmberg@sis.se Läs mer på sis.se/tk282 Nödstoppsknappar behövs i många olika sammanhang, från rulltrappor till tunga industrimaskiner. Om något går fel måste maskinen förstås stoppas omedelbart. För att säkerställa att det inte råder några tvivel hur man ska få stopp på maskinen måste stoppknappen vara tydligt och enhälligt utformad. Enligt maskin direktivet ska nödstoppsutrustning finnas på alla maskiner där det minskar eller undanröjer risken för skador. Nödstoppstandarden är en av de viktigaste maskinsäkerhetsstandarderna. Alla som konstruerar eller bygger ihop maskiner berörs av den, säger Sofia Palmberg, projektledare för den tekniska kommittén för maskinsäkerhet. En reviderad version av standarden för nödstopp kommer inom kort. Arbetet har pågått sedan 2012 då SIS startade revideringen, och Sverige har haft en aktiv roll genom hela processen. Från maskinsäkerhetskommittén har vi deltagit aktivt under hela arbetet och våra svenska experter har haft stort inflytande med den nya standarden, säger Sofia Palmberg. Det är viktigt att få en användbar och tydlig standard. Bland annat har vi jobbat med att se över relationen till andra maskinsäkerhetsstandarder för att undvika överlappningar och tydliggöra vilka nödstoppsdon som uppfyller standarden. Teknikutvecklingen går allt snabbare och det kommer nya produkter på marknaden, ibland har det uppstått oklarheter när nödstoppet är ett vred, istället för en knapp som ska tryckas in. I en akut situation ska man inte behöva fundera hur man använder nödstoppet. Ett annat viktigt område som förtydligas i den nya standarden är vad som omfattas av nödstoppet. Det kan finnas exempel inom industrin där det finns flera nödstoppsknappar på en yta. Det måste vara tydligt vad som stängs av. Standarden vänder sig till alla som arbetar med specifikation, konstruktion eller upphandling av maskiner. Standarden är harmoniserad mot EU:s maskindirektiv. Text: Lovisa Krebs. Illustration: Getty Images 4 2014 Standard Magazine 3
Noterat Hallå där! Navid Gohardani, projektledare på SIS och teknologie doktor i byggvetenskap, som höll ett föredrag om innovativa metoder inom grönt byggande på ISO:s konferens om standardisering och innovation. Den hölls på CERN, världens största partikelfysiklaboratorium, i Genève, den 14 november i år. Vad tog du upp i ditt föredrag? Jag pratade om hur standardisering kan främja innovation, framför allt inom grönt och hållbart byggande och visade på fördelarna med standardisering. Det känns kanske som att innovation och standardisering inte borde gå hand i hand, den ena är en snabb process, den andra relativt långsam. Jag visade några exempel på hur innovatörer kan vara med i standardiseringsprocessen och samtidigt vara konkurrenskraftiga och lansera sina produkter på marknaden. Hur kan standardisering främja innovation inom grönt byggande? Innovation måste gå före standardisering. Innovationer i dag kommer att utgöra framtidens standard. I samband med översyn och revision av standarder ser man till att förbättringar och teknologiska framsteg införlivas. Grönt byggande är ett väldigt brett begrepp. Det gäller att beakta byggnadens miljöpåverkan under hela dess livscykel. Hur ligger Sverige till internationellt med nya tekniker inom byggande? Sverige är ledande inom standardisering av energieffektivisering i byggnader. SIS har ansvar för de båda internationella sekretariaten inom CEN och ISO, som båda är inriktade på energieffektivisering av byggnader, byggnadskomponenter och den byggda miljön. Vi ligger långt fram men måste beakta det som händer i världen för att kunna hänga med. Då är innovation något som hjälper oss att vara ledande, men framför allt hjälper det oss att uppnå de gemensamma målen för Europa och övriga världen. Är vi duktiga på standardisering kan vi nå ut till hela världen, eftersom standardisering ofta utgör en förutsättning för att nå den internationella marknaden. Vad ser du som den största utmaningen för ett grönare byggande? Det har med beslutsfattare att göra. De finns i många led, från politiker till ansvariga för fastighetsskötsel. Det gäller att kunna motivera dem till genomtänkta beslut om hållbart byggande. Oftast handlar det om politiska beslut eller ekonomiska incitament, som skattelättnader. Om du ser till att din fastighet är energioch miljöeffektiv vill du känna att du får någonting tillbaka. Brandsäkert med sprinkler Vintertider betyder ökat antal bränder, men allt fler installerar sprinklersystem i hemmet, vilket innebär färre farliga bränder. I stora delar av USA och Kanada är sprinkler obligatoriska i alla boenden, även privatvillor. På 20 år har ingen dött i en brand i ett sprinklerutrustat hem och många räddnings tjänster i Sverige ställer krav på installation av sprinklersystem i flerfamiljshus i trä och i specialboenden. SIS kommitté Brand och räddning, SIS/TK 360, arbetar med bland annat sprinklers, brandlarm och släckredskap. Standarden Boendesprinkler SS 883001, togs fram genom ett nordiskt standardiseringsarbete. Den här standarden fungerar som ett underlag till en ny europeisk standard som håller på att utarbetas. Sverige deltar aktivt i det arbetet. För mer information, kontakta pontus.lyckman@sis.se Läs mer på sis.se/tk360 4 Standard Magazine 4 2014
Vinnande innovation! En återcirkulerande dusch, en super absorbent och höghastighetsradiolänk för trådlös dataöverföring, det är några av de uppfinningar som nyligen prisbelönades under Innovationsgalan i Stockholm, arrangerad av Stiftelsen SKAPA. Första pris, SKAPA Utvecklingsstipendium, fick Mehrdad Mahdjoubi från Skåne. Han har utvecklat en återcirkulerande dusch som fortlöpande återanvänder och renar duschvattnet. Andrapriset gick till Mattias Karls och Sara Frykstrand som tagit fram en superabsorbent ett material som har en stor yta inom en liten volym och därmed absorberar fukt mycket bra. Även framtidens innovatörer, det vill säga personer mellan 19 och 30 år, belönades. Här gick första pris till Jens Kellerup, Simon Zhongxia He samt Dzana Damjanovic från Västra Götaland för deras höghastighetsradiolänk för trådlös dataöverföring som ersätter all sorts fiberkablar vid evenemang och medieproduktion. Thomas Idermark ny VD för SIS 44 procent PATENTERAD TEKNOLOGI Innovation som minskar vattenåtgången. Styrelsen för SIS, Swedish Standards Institute, har utsett Thomas Idermark till ny VD. Han kommer närmast som VD från SKL Kommentus. Tidigare har Thomas Idermark arbetat inom industrin men också under lång tid inom bank och finans. Han har även arbetat som managementkonsult. Thomas Idermark tillträder i februari/mars 2015. Vi är mycket glada att vi har kunnat knyta Thomas Idermark till SIS. Vi har haft högt ställda krav på den nye VD:n, vilket har gjort att rekryterings processen har dragit ut något på tiden. Men nu är vi i mål och vi är mycket nöjda med resultatet, säger Jan Byfors, styrelseordförande i SIS. Det ska bli stimulerande att få vara med och vidareutveckla standardiseringsverksamheten inom SIS. Allt tyder på att standarder inom olika områden kommer att få en allt större betydelse både nationellt, internationellt och inom nya framväxande områden, till exempel välfärdssektorn, säger Thomas Idermark. Noterat Filmtips Den 30 oktober samlades experter och intresserade inom standardisering i Bryssel för att diskutera och utbyta erfarenheter. På konferensen diskuterades bland annat hur standarder stöder innovation och konkurrenskraft, hur standardisering kan underlätta spridningen av kunskap och hur standarder kan överbrygga klyftan mellan innovation och marknaden. I samband med konferensen lanserade arrangören, den europeiska standardiseringsorganisationen CEN, en film som på ett enkelt sätt förklarar hur standarder har förenklat företagande och våra dagliga liv genom historien, från standardiserad tid och A4-papper till säkra leksaker, standardiserade mobilladdare och nanoteknik. Se filmen på Youtube via QRkoden nedan eller sök på Standards: Your innovation bridge. Så många av Sveriges ingenjörer säger att de saknar tid för att utveckla idéer till nya produkter och tjänster. 57 procent anser dessutom att det långsiktiga arbetet med innovationer inte följs upp inom företagen. Det visar en enkät som gjorts på uppdrag av Sveriges Ingenjörer. Det här är en överlevnadsfråga eftersom industriföretagen bygger sina framgångar på kreativitet, säger Peter Larsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande. 4 2014 Standard Magazine 5
Innovationsarbete vinner på att det sker strukturerat. Det menar Magnus Karlsson på Ericsson. Ökad innovationsförmåga stärker dessutom konkurrenskraften. Nu kommer nya standarder inom systematisk innovationsledning. Text Lena Lidberg Foto Kristofer Samuelsson Ericsson har en vision om the Networked Society och ett fokus på systematisk innovationsledning är en viktig komponent för att nå målet, säger Magnus Karlsson. 6 Standard Magazine 4 2014
Reportage Innovationsledning Innovationsarbete ger mätbara resultat I Svenska Akademiens ordlista definieras ordet innovation som införande av nyhet; förnyelse. I en tid då produkters och tjänsters livscykler krymper och kraven från kunder och användare ökar gäller det för alla organisationer att ständigt leta utvecklingsmöjligheter. Antingen kan det ske genom finslipningar av det befintliga utbudet, eller genom satsningar på nya, kreativa idéer. Frågor som dessa är vad som engagerar Magnus Karlsson på Ericssons huvudkontor i Kista. Han jobbar med New Business Development & Innovation, som är en del av företagets koncernfunktion för strategifrågor. Min uppgift är att stötta innovation i hela Ericssons organisation, både nationellt och globalt, förklarar Magnus Karlsson. Vid sidan av jobbet på Ericsson är han även adjungerad professor i innovationsledning vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Dessutom är han ordförande i SIS/TK 532 för Innovation Management. Han deltar som svensk expert på både europeisk och global standardiseringsnivå. Innovation Management inom CEN och ISO De senaste åren har den europeiska kommittén CEN/TC 389 Innovation Management arbetat med att ta fram standarder för innovationsledning. 2013 publicerades den första delen, en teknisk specifikation för ett ledningssystem för innovation. Ytterligare fem delar kommer att ges ut nu i vinter. Sekretariatet leddes av Spanien, som i likhet med till exempel Storbritannien och Portugal redan hade nationella standarder framtagna inom detta område. I takt med att arbetet inom CEN avrundas har i stället ISO tagit över stafettpinnen. 2013 startade det internationella arbetet i kommittén ISO/TC 279 Innovation Management. Sekretariatet leds av Frankrike och Sverige är ett av de 20-tal länder som deltar. För närvarande koncentreras ISO-arbetet på tre delområden: ledningssystem för innovation, termer och definitioner samt metoder och verktyg. Lär mer på sis.se/tk532 eller kontakta latif.mohammed@sis.se. Den svenska kommittén deltar både i CEN- och ISO-arbetet. Vi har fått till en mycket bred och allsidig grupp, men vi tar gärna emot ännu fler deltagare inom det här viktiga området, säger Magnus Karlsson. Innovation Management kallas på svenska för innovationsledning och uppfattas inte sällan som ett något oväntat ämne för standardisering. Magnus Karlsson ser dock klara fördelar med det vägledande innovationsledningssystem som nu håller på att utvecklas internationellt. Det handlar inte om att standardisera själva innovationen, eller ens innovationsprocessen. Fokus ligger på vad man bör tänka på för att organisera, leda och strukturera sin verksamhet för att kunna maximera sin innovationsförmåga. Målet är att få fram fler innovationer, av så hög kvalitet som möjligt. Där är standarder ett bra verktyg för alla organisationer som vill jobba systematiskt. Magnus Karlsson påpekar samtidigt att innovationsledningssystemet är en vägledningsstandard, inte en kravstandard. Systemet fungerar som ett ramverk eller en checklista. Målgruppen är mycket bred. I dagens hårda, globala konkurrens behöver organisationer i både privat och offentlig sektor, oavsett storlek eller bransch, löpande förbättra sig och skapa nytt värde. Förnyelsen kan antingen ske mer eller mindre slumpmässigt, eller genom medvetna insatser. Forskning visar att innovationsarbetet blir bättre när det sker på ett strukturerat vis. Han säger att standardiseringen bland annat leder till att det skapas en gemensam terminologi inom en disciplin där det tidigare har funnits stor språkförbistring. Nu lanseras enhetliga begrepp som beskriver till exempel processer, metoder och arbetssätt. En annan fördel är att jämförbarheten ökar, vilket gagnar de organisationer som vill mäta sig med andra. Dessutom uppstår det alltid lite större legitimitet för ett ämne om det finns en internationell standard att förhålla sig till. Det är bättre och enklare än att var och en skapar sina egna ramverk och system. 4 2014 Standard Magazine 7
Reportage Innovationsledning Magnus Karlsson tycker dock att den största vinsten med standardiseringen är att betydelsen av innovationsledning nu får ökad uppmärksamhet i stort. Hans förhoppning är att fler företag och organisationer än i dag får skäl att blicka framåt och fråga sig själva: Hur gör vi för att främja innovation? Vad kan vi göra för att förbättra oss? Med hjälp av standarderna går det att identifiera sin organisations svaga punkter och se vad som behöver förstärkas. Det handlar också om att få verktyg för att kunna mäta resultaten av innovationsarbetet i förhållande till insatserna. En ledningsfråga där är till exempel hur många medarbetare som ska avsättas för att arbeta med nya idéer och hur organisationen kring nya affärsmodeller ska se ut. Hittills har en första del av CEN-standarden publicerats. Den kom i fjol och är en teknisk specifikation för ett ledningssystem för innovation. Inom Ericsson används specifikationen som ett vägledande referensramverk. Standarden fungerar som en intern, informell checklista som används både i produktions- och tjänstesammanhang. Vi speglar oss i standarden och ser hur vi kan bli bättre. Utfallet kan mätas på olika sätt, beroende på vad organisationen vill uppnå. Inriktningen kan gälla allt från ökad försäljning av nya produkt- och tjänsteerbjudanden till ökad produktivitet i interna processer. Men det går även att mäta till exempel graden av nöjda kunder eller organisationens besparingar, säger Magnus Karlsson. I SIS/TK 532 ingår både producerande företag och tjänsteföretag av olika storlek, myndigheter, institut, lärosäten och konsulter. En av deltagarna som har varit med sedan 2009 är Cassandra Marshall, programledare för innovationsledning och innovativ organisering på innovationsmyndigheten Vinnova. En av våra uppgifter är att arbeta med innovationsförmåga och hur det kan stärka organisationers konkurrenskraft. Vi finansierar projekt som utvecklar och sprider forskningsbaserad kunskap om innovationsledning. Från både forskning och praktik vet vi att det än så länge är få företag som arbetar systematiskt med innovationsledning, säger Cassandra Marshall. Hon ser det som positivt att frågor kring innovation och innovationsledning får en mer framskjuten plats, både i näringsliv och i offentlig sektor. Hon tror att standarder bli en referens för vad innovationsledning kan vara, ett ramverk och ett stöd som bland annat bidrar med gemensamma ord och begrepp. Nu för tiden är det min uppmaning till alla som arbetar med inno vationsledning: se till att du är med och påverkar utvecklingen. Magnus Karlsson, Ericsson I Ericsson Studio visas den senaste kommunikationsteknologin som tillsammans med företagets lösningar och tjänster skapar förutsättningar för Ericssons vision om the Networked Society. Forskning visar att innovationsarbetet blir bättre när det sker på ett strukturerat vis. 8 Standard Magazine 4 2014
Innovationsledning breddar synfältet Satsningar på systematisk innovationsledning skulle kunna höja hela Sveriges konkurrenskraft. Det säger Barbro Lagerholm, projektledare på forskningsinstitutet Swerea IVF. Text Lena Lidberg Standarder kring innovations ledning är inget som man bara rullar ut. Mycket kommer nog att handla om att experimentera och testa. Varje organisation behöver pröva och fundera över hur de bäst kan förhålla sig till och tillämpa en standard utifrån egna förutsättningar. Generellt tror jag att omvärlden betraktar Sverige som ett land med god förmåga till innovation. Vår ledningstradition och inställning till hur man leder och organiserar verksamheter beskrivs ofta som en styrka. Däremot kan vi bli bättre på att jobba systematiskt med innovation och innovationsledning, säger hon. SIS ser hon som en viktig samlingspunkt för att driva den svenska standardiseringen. Hon får medhåll av Ericssons Magnus Karlsson. SIS är en helt avgörande fokalpunkt för det svenska standardiseringsengagemanget. Det är SIS som initierar och skapar medvetenhet kring dessa frågor, säger Magnus Karlsson. Han har ingått i SIS/TK 532 sedan starten i slutet av år 2000. Han fick snabbt frågan om att bli ordförande och bestämde sig för att tacka ja. Jag och många med mig hade inte jobbat med standardisering tidigare, men vi har fått bra vägledning och utbildning av SIS. På så sätt fick jag chans att upptäcka hur givande det här arbetet är, både på nationell och på internationell nivå. Samtidigt har jag insett hur oerhört viktigt det är att engagera sig i de standarder som tydligt berör ens företag. Nu för tiden är det min uppmaning till alla som arbetar med innovationsledning: Se till att du är med och påverkar utvecklingen! säger Magnus Karlsson. Barbro Lagerholm har sin bas hos Swerea IVF i Mölndal och är forskare och projektledare inom innovation och innovationsledning. Hon är även en av deltagarna i SIS/TK 532 Innovation Management och hoppas på ett stort genomslag för de standarder som nu tas fram. Den allmänna kunskapen om systematisk innovationsledning behöver ökas. Här finns en stor och outnyttjad potential i många länder, även i Sverige, påpekar Barbro Lagerholm. Hon säger att ett av dagens problem är att många organisationer har en alltför snäv syn på innovation. Av tradition hamnar fokus ofta på teknisk innovation, patent och hårdvara, trots att det i vår tid kan vara väl så givande att satsa på till exempel tjänsteinnovationer och nya affärsmodeller. Många gånger finns de nya affärerna i dolda vinkeln. Det är därför som det är så viktigt att bredda sitt synfält och vända på alla möjliga stenar. Enligt Barbro Lagerholm ligger ansvaret i första hand på ledningsnivå. Allt hänger samman med kulturen i en organisation: Hur bedrivs arbetet med produkt- och affärsutveckling och strategiskt tänkande? Hur används och samordnas resurserna? I det arbetet tycker hon att standarder är ett konkret och enhetligt verktyg, som bidrar till att ge en nödvändig helhetsbild. Inte ens alla storföretag har samma holistiska synsätt på innovationsledning som standarden har. Standarder, särskilt internationella, är en väldigt bra måttstock, som ofta får organisationer att bli mer medvetna. Standarder kring innovationsledning gör det lättare att mäta en organisations förmåga till innovation. På sikt kan det bli en stor fördel för både privata investerare och offentliga finansiärer som vill bedöma om ett företags innovations förmåga verkar långsiktig eller inte. Jag tänker till exempel på affärsänglar som vill undersöka om en innovation är något av en engångshändelse eller om den bygger på systematiskt arbete, eller på statliga organisationer Swerea Swerea IVF är ett av fem institut som ingår i forskningskoncernen. Swerea-koncernen ägs till 57 procent av fem ägarföreningar som i sin tur representerar cirka 450 företag. Resterande 43 procent ägs av det statliga bolaget RISE AB. Barbro Lagerholm, Swerea IVF. som vill försäkra sig om att skattepengarna används där de kan gro och växa. Swerea fungerar ofta som en länk mellan akademi, näringsliv och samhälle. Barbro Lagerholm ser stor potential i de gränsöverskridande samarbetsformerna. Olika sektorer har mycket att lära av varandra. Sverige behöver nya samarbeten, kreativa processer och nya arbetssätt. Systematisk innovationsledning skulle kunna höja hela den svenska konkurrenskraften. Här finns väldigt många spännande möjligheter för alla som är beredda att satsa, säger Barbro Lagerholm.
Skogsråvara Kraft/värme Standarden ISO 13065 omfattar alla olika typer av bioenergi och processer i deras värdekedjor. Den omfattar indikatorer för sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsaspekter. Standarden erbjuder ett globalt gemensamt sätt att ta fram information om hållbarhet men avgör inte om en produkt är hållbar eller inte. Pump Biodrivmedel Jordbruksråvara Slam Reningsverk 10 Standard Magazine 4 2014
Funktion Bioenergi Pelletsfabrik Fjärrvärme Avfall Globala standarder ger råg i ryggen Enligt de svenska klimatmålen ska 50 procent av energin vara förnybar till 2020 och hela fordonsflottan fossiloberoende till 2030. Bioenergi är en viktig pusselbit i detta så länge den är hållbart producerad. Det finns en mängd system och märkningar, men hittills har det saknats en global överenskommelse som gäller alla former av bioenergi. Text Karin Strand IllustraTIon Nils-Petter Ekwall 4 2014 Standard Magazine 11
Funktion Bioenergi Med bioenergi menas förnybar energi från biomassa. Biomassa definieras i sin tur som material av biologiskt ursprung förutom sådant material som är inneslutet i geologiska formationer eller som är omvandlat till fossil. Råvaran kan komma från jord- och skogsbruk, utgöras av restprodukter eller avfall från exempelvis skogsindustrin och livsmedelsindustrin eller bestå av returträ, hushållsavfall och avloppsslam. Trots att bioenergi framställs och används över praktiskt taget hela världen har det hittills inte funnits någon global standard för hållbar produktion av energin. I stället har det vuxit fram frivilliga certifieringssystem, men de är oftast fokuserade på enskilda produktsegment eller anpassade till enskilda länders förutsättningar. Det är som att jämföra äpplen och päron. Med en internationell standard skaffar vi oss ett gemensamt språk som visar hur man kan möta de sociala och miljömässiga kraven på en hållbar produktion av bioenergi, säger Emmi Jozsa, expert på hållbarhet för bioenergi på Energimyndigheten. Han är även en av Sveriges representanter i den internationella kommitté som tagit fram en ISOstandard för hållbarhet för bioenergi. Standarden kommer, om allt går planenligt, att publiceras under tidig höst 2015. Den nya ISO-standarden spelar en stor roll i strävan att nå klimatmålen. Bioenergi är en viktig del i arbetet för en fossilfri energiförsörjning, men det krävs att bioenergin tas fram på ett bra sätt, både miljömässigt och socialt. En ökad användning av bioenergi är ett sätt att komma bort från beroendet av fossila bränslen och därmed minska utsläppen av växthusgaser, säger Mikael Ekhagen, miljöexpert på Vattenfall och ordförande för den svenska kommittén med ansvar för växthusgasberäkningar, samt expert i motsvarande internationella grupp. Effektiviteten vid förbränning av biobränsle är beroende av vatteninnehållet. All råvara till bioenergi innehåller en viss procent vatten och ju mer vätska, desto mindre verkningsgrad. Därför förädlas oftast råvaran för att minska vätskeinnehållet. Förädlingsprocessen kräver ett visst mått av energi, samtidigt som det är ett faktum att ju mer man förädlar, desto mer effektiv blir transporten mellan producent och köpare. Det gäller med andra ord att hitta den optimala graden av förädling. Mot bakgrund av detta är det viktigt med ett livscykelperspektiv på råvaran allt för att minimera utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, konstaterar Mikael Ekhagen. Både miljö och social hållbarhet Arbetet med standarden Hållbarhetskriterier för bioenergi, ISO 13065, som påbörjades 2010, har bedrivits av 35 länder och 12 observatörsländer. Standarden tar upp både miljömässiga och sociala hållbarhetsfrågor, exempelvis utsläpp, biologisk mångfald och barnarbete. Syftet med standarden är att underlätta möjligheterna att jämföra olika bioenergiprocesser och produkter. Den svenska kommittén, SIS/TK 526 bestående av ett stort antal intressenter, har arbetat parallellt med den internationella ISO-kommittén och svenskarna har spelat en viktig roll i det internationella arbetet, säger Maria Gustafsson, projektledare på SIS. De svenska intressenterna och experterna har lagt ner mycket tid på att genomarbeta olika frågor, vilket har gett Sverige stort inflytande på resultatet, till och med större än vad som är motiverat utifrån landets storlek, säger hon. ISO 13065 kommer att publiceras i början av hösten 2015. Vill du veta mer? Kontakta SIS projektledare Maria Gustafsson, maria.gustafsson@sis.se eller läs mer på www.sis.se/tk526 Standarder underlättar handeln med bioenergi i världen. Det finns så många typer av biobränslen och värdekedjorna skiljer sig åt standarder ger en gemensam grund att stå på. Maria Gustafsson är projektledare på SIS och sekreterare i den ISO-grupp som leds av Sverige och Brasilien och som har tagit fram indikatorerna i standarden. Den nya standarden sätter inga tröskelvärden eftersom det inte finns några som är relevanta för samtliga länder eller samtliga råvaruslag. Det skulle slå snett och skapa marknadsfördelar för vissa råvaruslag. Däremot kan man lämna sin hållbarhetsinformation i enlighet med standarden, säger Maria Gustafsson. Standarden kan användas för hela värdekedjan och för alla steg i produktionen. Producenter som använder sig av standarden informerar om hur exempelvis ett skogsbruk sköts utifrån aspekter som miljö och biologisk mångfald, hur transporterna fungerar samt hur arbetsförhållandena ser ut, hur stor energiåtgången är och vilka ämnen som släpps ut vid produktionen. På så sätt får inköparen möjlighet att göra jämförelser mellan olika producenter. Standarden är viktig för inköparen, men också för producenten som kan hänvisa till den. Det är alltid bra med gemensamma spelregler och standarden skapar ökad transparens, säger Maria Gustafsson. Standarden innebär även en fördel för lagstiftaren eftersom den gör det möjligt att använda standardiserade metoder för att kontrollera att lagkraven uppfylls, säger Emmi Jozsa. Hon betecknar arbetet med standarden som en stor framgång. Dels eftersom vi fått med så många aspekter och dels eftersom den kan tillämpas globalt allt från en afrikansk savann till en svensk granskog. Maria Gustafsson är av samma åsikt. Det har varit en lång process för att bygga en stabil konsensus, men det ligger en styrka i det långa arbetet och framför allt är det värdefullt att alla världsdelar och många utvecklingsländer finns representerade, säger hon. 12 Standard Magazine 4 2014
de två forskarna Niklas Hallberg och Magnus Johansson vid Lunds universitet som studerar sambandet mellan strukturerat standardiseringsarbete och konkurrenskraft. En första pilotstudie är nu klar. Text Petra Lodén Foto David Lundmark 3 frågor till... Vad forskar ni om? Vårt projekt år knutet till SRC, The Standardisation Research Centre här på Lunds universitet, och handlar om standardisering relaterat till konkurrenskraft och BNP-tillväxt, säger Magnus Johansson. Man kan säga att det finns en allmän uppfattning att internationellt standardiseringsarbete inte är en organisatorisk fråga utan mer kopplat till enskilda medarbetare, framför allt inom branscher med högt innovationstempo. Det här vill vi undersöka om det stämmer, och om det faktiskt finns en ROI, return on investments, det vill säga om standarder är något som gör skillnad för företags konkurrenskraft långsiktigt. Har ni hittat något exempel som visar att det har effekt på ett företags konkurrenskraft? Först vill jag bara påpeka att vi än så länge bara genomfört en pilotstudie, så vi kan inte dra några riktiga slutsatser än, säger Niklas Hallberg. Men vi såg indikationer i vår första studie på att företag där det finns en formaliserad arbetsprocess kring standarder och frågan är uppe på chefsnivå, har en konkurrensfördel i sin bransch. Vad innebär samarbetet med SIS? Tanken är att vi nu ska fortsätta och undersöka fler företag, hur de jobbar med standarder och hur det påverkar konkurrenskraften. Genom att samarbete med SIS och deras medlemmar kan vi göra en genomgripande studie och vi ser med förväntan fram mot resultaten. Niklas Hallberg och Magnus Johansson forskar om standarder på SRC vid Lunds universitet, företagsekonomiska institutionen. Lysande siffror Standardiserat arbete lönar sig 4 2014 Standard Magazine 13
Trend Kreativitet Struktur frigör kreativitet De ljusaste idéerna uppkommer i företag med rätt kombination av struktur och nytänkande, säger strategi- och innovationskonsulten Michel van Hove som coachat många stora internationella företag i att utveckla sin innovationskultur. text Per-Ola Knutas Foto Malou van Breevoort Illustration Johan Nohr 4 3 5 1 2 Så fungerar Moser-lampan 1. PET-flaska 2. Vatten och klor 3. Tak 4. Solljus 5. Ljus motsvarande en 60-wattslampa Ställ frågan vad behöver man för att skapa belysning i ett hem? och de flesta svarar elektricitet. Men etablerade lösningar räcker inte i dagens konkurrensutsatta värld där varje företag och organisation kämpar på en global arena för att bli det mest innovativa, det mest kreativa och det mest långsiktigt lönsamma för framtiden. Den brasilianska mekanikern Alfredo Moser nöjde sig verkligen inte med en etablerad lösning när han fick sin idé 2002. Han kom på att man kan skapa ljus i mörka hus i kåkstäder med en enkel PET-flaska. Flaskan fylls med rent vatten som blandas med lite klor för att förhindra algtillväxt, ju renare flaska desto bättre ljus. Därefter försluter man flaskan, tar upp ett hål i taket som ofta är av korrugerad plåt, fäster flaskan så den kan ta upp solljus och sprida sitt ljus i rummet. Lösningen är lika effektiv som en 60-wattslampa och gör nu sitt segertåg över världen som en liter ljus, bland annat i de fattiga områdena i Manilla på Filippinerna. En som ofta använder detta exempel för att frigöra nya tankar inom företag är Michel van Hove, grundare och delägare till strategi- och innovationskonsultföretaget Strategos, som har några av världens största företag som Shell, Nestlé och Ericsson som kunder. 14 Standard Magazine 4 2014
Michel van Hove på strategiinnovationskonsultföretaget Strategos hjälper företag att frigöra sig från sina dogmer och tänka utanför det konventionella. 4 2014 Standard Magazine 15
Trend Kreativitet När vi arbetar med innovationsprojekt med våra klienter börjar vi ofta med att genomlysa och utforska företaget, marknaden och kunderna med hjälp av ett antal linser, berättar han. En av dessa belyser förutfattade meningar som de flesta har i ryggmärgen. Många utgår från befintlig teknik och svarar, som i exmplet ovan, elektricitet på frågan om hur man skapar belysning. Vårt mål är att hjälpa företagen att frigöra sig från sina dogmer och tänka utanför det konventionella. I detta sammanhang spelar struktur och metoder en viktig roll. Det kan ge bränsle åt den kreativa processen i ett företag, enligt Michel van Hove. Vi talar mycket om att professionalisera innovation, om att företaget först måste ta fram en fängslande strategi som kopplar till ett tydligt syfte, något som får medarbetarna att spritta upp ur sängen på morgonen. Vår tid har skapat några stora idolföretag som Apple och Google och kreativa hjältar som Steve Jobs, Richard Branson och Googles Larry Page och Sergey Brin. Men om man inte är Google eller Apple, vad gör man då? Då måste man satsa på en professionell struktur i sitt innovationsarbete med rätt verktyg och system för att skapa en anda av continuous innovation, uthållig innovationsförmåga. Ofta säger företagsledningar att nu ska vi bli mer innovativa. Men påfallande ofta händer inte så mycket därefter företaget fortsätter att utveckla nya produkter och nya tjänster men inom ungefär samma områden som förut och man fortsätter att anställa samma typ av medarbetare som man redan har. Verklig innovation handlar om att bryta det konventionella tänkandet, säger Michel van Hove. Shell är ett bra exempel som 1996 startade innovationsprogrammet Game Changer där målet var att titta på nya områden för framtida tillväxt i en omvärld som snabbt förändras. Resultaten är imponerande: 1999 hade fyra av fem av Shells största tillväxtsatsningar sitt ursprung i Game Changer, däribland en satsning på geotermisk energi. I dag går 30 procent av företagets FoU-budget inom projektering och produktion till projekt som härstammar från Game Changer. 3 tips som ökar kreativiteten Utveckla helt nya perspektiv för att stimulera kreativt tänkande. Våga utmana era invanda föreställningar. Källa: Michel van Hove, Strategos, www.strategos.com Kim Granroth har utarbetat Scanias FoU-metoder. Skapa och stötta mångfald långsiktigt, till exempel när det gäller medarbetare i organisationen, informationsunderlag och de mål som utforskas av ledningen. Foto: Peggy Bergman, Scania Scania: Kreativitet är en av de viktigaste tillgångarna Ett företag som använder ett strukturerat arbetssätt för sina 3 500 medarbetare inom forskning och utveckling (FoU) är Scania. Lastbilstillverkaren har utvecklat metoden R&D Factory som bygger på samma arbetsmetoder som företaget använder inom produktionen. Ursprunget till metoden går tillbaka till början av 1990-talet då Scania började jobba enligt en ny produktionsfilosofi inspirerad av Toyota, känd som lean production. Metoden vidareutvecklades internt, och anses i dag vara ett av de mest effektiva och inkluderande ledningssystemen i världen. Sedan dess har samma grundmetoder anammats även inom Scanias återförsäljarnät. Med ett strukturerat arbetssätt kan innovationsprocessen snabbas upp samtidigt som kvaliteten ökar och nyheter kommer fortare ut på marknaden. Satsningen har burit frukt: två gånger har Scania legat på medie- och informationsföretaget Thompson Reuters lista på världens hundra mest innovativa företag. Kreativitet är en av de viktigaste tillgångarna för en ingenjör, därför måste kreativitet stimuleras så mycket som möjligt, säger Kim Granroth som varit djupt delaktig i att utarbeta Scanias FoU-metoder. Det kan låta motsägelsefullt, men kreativitet kan underlättas om man har de rätta riktlinjerna och metoderna. Vår erfarenhet är att standardiserade metoder inte är ett hinder utan snarare en förutsättning för att använda kreativitet på ett effektivt sätt. Foto: Dan Boman, Scania 16 Standard Magazine 4 2014
22 april är väntan på nya ISO 9001 och ISO 14001 över Äntligen är det dags för förändringarna i ISO 9001 och ISO 14001. På SIS event om kvalitet och miljö får du reda på vad nyheterna innebär för ditt arbete i praktiken och hur de påverkar certifieringsprocessen. Under dagarna väntar framstående föreläsare, inspiration, utbyte av erfarenheter med kollegor från branschen och olika seminarier med fördjupning. Du får även veta mer om arbetsmiljöstandarden ISO 45001. Stilla din nyfikenhet och anmäl dig redan nu! Just nu boka-tidigt-rabatter: 22 april, 2015: 3 195 kr (ordinarie pris 3 995 kr). 22 april och seminariedag 23 april, 2015: 6 395 kr (ordinarie pris 7 995 kr). Plats: Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35 vid Norra Bantorget, Stockholm. Anmäl dig genom att skicka e-post till utbildning@sis.se Erbjudandet gäller till och med 31 januari 2015.
SIS Inside Engagerade ordföranden viktigt för SIS Att vara ordförande för en kommitté inom SIS är en viktig roll. SIS erbjuder ett par olika utbildningar för dig som är ordförande i en svensk eller internationell kommitté. I oktober arrangerade SIS även ordförandeträffar vid två tillfällen. Vi vill på det här sättet öka dialogen och samarbetet med våra ordförande. Det är väsentligt för oss att kunna erbjuda de bästa möjliga förutsättningar för att de som ställer upp som ordförande kan göra ett så bra arbete som möjligt. En ordförande har stor betydelse för hela kommitténs arbete, säger Anneli Rafiq, standardiseringschef på SIS. Vi fick många bra uppslag på sådant som SIS kan jobba vidare med och förbättra. Vi ska nu diskutera vilka förslag vi kan genomföra på kort och lång sikt och kommer att återkoppla till våra ordförande framöver, säger Anneli Rafiq. Några av alla bra idéer som kom fram på ordförandeträffarna i oktober var följande: Ordna en introduktionsutbildning till alla nya ordförande. Ta fram ett dokument med en beskrivning av ordföranderollen där arbetsuppgifter och förväntningar framgår. Hjälpa till att förklara för kommittédeltagares chefer varför de ska delta i SIS. Hjälpa till med benchmarking och inspiration från övriga kommittéer. Har du frågor kontakta din projektledare på SIS eller Anneli Rafiq: anneli.rafiq@sis.se SIS arrangerade två ordförandeträffar i oktober. 18 Standard Magazine 4 2014 Det behövs en ökad medvetenhet bland anställda kring standardisering och säkerhet. Jan-Olof Andersson, Rikspolisstyrelsen. Kostsamt med bristande informationssäkerhet På SIS konferens Rätt Säkerhet den 5 november på Rival i Stockholm diskuterades informationssäkerhet från alla upptänkliga vinklar. Många av föredragshållarna menade att angreppen och sårbarheten ökar i samhället. Det råder en låg internetsäkerhet inom offentlig sektor i dag. De hot man kan se är att det blir fler avancerade angrepp i kombination med att det finns fler inbäddade system och en mer komplex IT-struktur, samt att de mobila enheterna gör det svårare att ha kontroll på informationen. Det är viktigt att ställa rätt krav vid upphandlingar. För att göra det behövs en ökad medvetenhet bland anställda och ett bredare tänk kring standardisering, kontinuitet, krishantering och säkerhet. Jan-Olof Andersson är chef för verksamhetsskyddet på Rikspolisstyrelsen och ordförande för SIS kommitté informationssäkerhet, SIS/TK 318. Han berättade på konferensen att Polisen håller på att bli en myndighet och har krav på att få till en väl fungerande informationssäkerhet. Det hjälper till att få koll på de risker som finns i verksamheten och att jobba med ständig förbättring. Att standardisera underlättar och effektiviserar arbetet med informationssäkerhet, säger Jan-Olof Andersson. Nyheterna i den uppdaterade versionen av ISO 27000-serien är bland andra tydligare krav på ledningens engagemang, begreppet risk har fått starkare ställning och ett tydligare fokus på intressenter. Lennart Lindholm, Informationssäkerhetschef, Forex Bank, gav tips kring praktiskt införande av ledningssystem för informationssäkerhet. Gör en nuläges- och en GAP-analys, utbilda medarbetare, ha uppdaterade styrdokument, gör stickprovskontroller och jobba med ständiga förbättringar, var konkreta råd från Lennart Lindholm. Hans uppmaning var också att inte krångla till det utan att keep it simple. Erik Wennerström är generaldirektör för BRÅ och regeringens särskilda utredare för hantering och överföring av information i IT-system. Utredning beräknas vara klar i december 2014. Han berättade att bristande informationssäkerhet kostar samhället motsvarande vad en förbifart Stockholm kostar, om året. Det är ett hot mot samhällssäkerheten och även ett hot mot tilliten till information. Staten har ett tungt ansvar att få till en hög säkerhet. I botten finns grundlagarna, olika EU-direktiv (NIS-direktivet och datalagringsdirektivet) och även MSB:s föreskrift. MSB har däremot inget tillsynsansvar kring informationssäkerhet. Fia Ewald, chef för enheten systematiskt informationssäkerhetsarbete på MSB, menade att det vore bra med mer gemensamma nationella lösningar och likadana krav för alla myndigheter. Ledningen behöver vara engagerad. Säkerhet måste vara en verksamhetsfråga och en kvalitetsfråga, sade Fia Ewald. I en nyligen gjord undersökning bland myndigheter tycker mindre än hälften av de svarande att ledningen är engagerad.
SIS Inside g NYA ANSIKTEN Anna Fredholm är ny ordförande i SIS kommitté Hjärtstartare, SIS/TK 580. Hon är senior projektledare på Hjärt-Lungfonden i Stockholm och arbetar med bland annat informationsprojektet Hjärtsäkra Sverige. Anna Fredholm har tidigare arbetat som Senior kommunikationsstrateg, projektledare och operativ chef på BNG Communication & PR AB med inriktning på kommunikationsuppdrag inom offentlig sektor och myndigheter. Christina Bertler Edlund är ny ordförande för Kriminaltekniska processer, SIS/TK 579. Christina arbetar som verksamhetsexpert på Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Hon är ansvarig för samordning av kvalitets- och kompetenssäkringsfrågor samt för koordinering av internationell verksamhet. Christina är i grunden kemist med närmare 25 års erfarenhet av kriminaltekniskt arbete. Under det svenska ordförandeskapet inom EU 2009 var Christina nationell expert med fokus på ackreditering av forensisk laboratorieverksamhet. Hon har även varit ordförande i kvalitets- och kompetenssärkringskommittén (QCC) inom European Network of Forensic Science Institutes (ENFSI). Ebbe Rosell är ny ordförande för Eurokoder, SIS/TK 203. Ebbe är civilingenjör och arbetar sedan 2001 som brospecialist på Trafikverket i Borlänge. Ebbe har även arbetat som brokonstruktör på JW i Borlänge och på Brotec i Falun. Ebbe har tidigare varit engagerad i SIS-kommittéer framför allt inom betongområdet och var svensk nationell teknisk kontakt för den kommitté som tog fram eurokoden för dimensionering av betongbroar (EN 1992-2). Maria Rydqvist, Boverket, Karlskrona, är ny ordförande för Fysisk planering, SIS/TK 501. Maria Rydqvist är sedan 2010 ansvarig för framdriften av programmet sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess, SPF, som Boverket och Lantmäteriet driver tillsammans och i samverkan med SKL. Maria Rydqvist har en fil. mag. i geovetenskap från Lunds universitet och har dessutom studerat miljörätt. Före tiden på Boverket har hon arbetat som miljöingenjör både på kommunalt bolag och på kommun. Sinikka Keskitalo, Västerås, är ny ordförande för Fästelement, SIS/TK 103. Sinikka är utbildad maskiningenjör på KTH och arbetar i dag som utvecklingsingenjör på Bulten Sweden AB i Hallstahammar. Sinikka har arbetat som produktionschef och med produktionsteknik i olika företag, mestadels inom tillverkningsindustri för bilindustrin, där det funnits många monteringslinor för både manuell och automatiserad montering av fästelement. Sinikka deltar för Sveriges räkning inom ISO:s kommitté Fasteners och är svensk expert inom flera internationella arbetsgrupper. Ulf Krouthén är ny ordförande för Oförstörande provning, SIS/TK 125. Ulf arbetar sedan 2008 som certifieringsansvarig mot framför allt personkvalificeringsstandarden EN ISO 9712 på NDT Training Center i Västerås. Ulf har även arbetat som Quality control-chef på Westinghouse Electric med bland annat teknikansvar och processkvalificering för kärnbränsletillverkningen. Dessutom har Ulf under lång tid examinerat och certifierat personer inom flertalet av de vanliga oförstörande provningsmetoderna. p NYA MEDLEMMAR fr.o.m 14 augusti t.o.m. 31 oktober 2014 Antura AB Chimneytec AB Construction Software Center Europe AB CRC medical AB Doro AB E.ON Värme Sverige AB Ekonomistyrningsverket EVRY Card Services AB IC Quality AB IKEA Freight Service AB Jowax AB MariTerm AB Matting AB Net Insight AB Nordlandia AB Odette Sweden AB Pexco LLC c/o Bergendahl Konsult AB Prekam International AB Pucc Multimedia HB Ranpro Group Nordic AB Scanjet Marine AB Solör Bioenergi LjungbySPI Global Play AB Svenska Retursystem AB TMG Sthlm AB TOTAL Sweden AB Venti Consulting AB Visma Commerce Stockholm S Aktuella utbildningar Workshop nya ISO 27001 och ISO 27002 förändringarna Vad är nytt och hur påverkas din organisation av den nya utgåvan av ledningssystem för informationssäkerhet? Workshopen vänder sig till dig som arbetar med informationssäkerhet enligt ISO 27000-serien. Du har kanske redan ett ledningssystem för informationssäkerhet i den egna verksamheten eller håller på att införa ett. Workshop Nya ISO 9001 förändringarna Workshop för dig som vill veta vilka förändringarna är i nya ISO 9001 och vad de kan innebära i praktiken. Vi diskuterar hur de kan påverka din verksamhet på kort och lång sikt. Målet är att du som deltagare ska få kunskap om hur du kan förbereda dig inför kommande förändringar. Workshop Nya ISO 14001 förändringarna Att ligga steget före lönar sig. Är du nyfiken på vad som händer med ISO 14001? På workshopen lär du dig om kommande förändringar och hur du kan börja förbereda dig. Workshopen passar dig som är miljösamordnare, hållbarhetsansvarig eller på annat sätt arbetar med miljöledningssystem. Workshop Nya ISO 9001 & 14001 förändringarna Vad är nytt med nya ISO 9001 & 14001? Hur ser den nya strukturen ut? Hur påverkas din organisations ledningssystem? Workshop för dig som vill veta vilka förändringarna är i nya ISO 9001 och ISO 14001 samt vad de kan innebära i praktiken. Vi diskuterar hur de kan påverka din verksamhet på kort och lång sikt. För datum och anmälan gå in på sis.se/utbildning 4 2014 Standard Magazine 19
POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE 118 80 STOCKHOLM VISSTE DU ATT? text Lovisa Krebs Foto Getty Images Ett mål med att ta ett helhetsgrepp kring IT-standardiseringen är att Sverige ska bli bättre på att dra nytta av standardiserade IT-lösningar och också kunna vara med och leda utvecklingen inom EU. Gemensamt digitalt språk U tvecklingen inom IT går blixtsnabbt och det sker en parallell utveckling av olika lösningar i olika företag. Samtidigt är de offentliga myndigheterna stora användare av IT och ofta beroende av kompatibla lösningar. Det konstaterar Anneli Hagdahl på Näringsdepartementet och ansvarig för e-förvaltningsfrågor. I slutänden handlar mycket av det vi jobbar med inom e-förvaltning om att göra det enklare för medborgare, säger hon. SIS har fått i uppdrag av Regeringskansliet att ansvara för IT-standardiseringen i Sverige och samla olika aktörer kring IT-frågor. SIS uppdrag handlar både om att leda standardiseringsärenden och att vara ett stöd i utformningen av svenska ståndpunkter i internationella samarbeten om IT-standardisering. Arbetet ska generellt handla om standarder som har stor betydelse för den digitala kommunikationen mellan myndigheter. Det här är en viktig fråga för svensk statsförvaltning eftersom den digitala kommunikationen mellan olika myndigheter växer. En neutral plattform underlättar i arbetet med att lösa frågorna, säger Anneli Hagdahl. Tanken är att Sverige ska bli bättre på att dra nytta av standardiserade IT-lösningar och också kunna vara med och leda utvecklingen av detta inom EU. SIS har en överblick över området och agerar redan i stor omfattning på en internationell arena. Den samlande IT-standardiseringen bidrar till en ökad kunskapsbas för det engagemanget, säger Anneli Hagdahl. Arbetet är nu igång och det första uppdraget handlar om redovisning av finansiell information. Läs mer på sis.se/itstandardiseringsradet eller kontakta fredrik.fehn@sis.se eller nina.burendahl@sis.se