Projektredovisning av Att väcka platsen



Relevanta dokument
Utva rdering Torget Du besta mmer!

Samhälle, samverkan & övergång

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

Projektbeskrivning. Projektnamn: Samling vid Brunnen - Reportrarna

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance

Resultat Varberg. 64 respondenter

Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet.

Praktikrapport. ABC Aktiva insatser för människa och miljö

Söderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar

Ansökan om projektbidrag

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.

Projektbeskrivning. Burkpojken. Teater Arcadia

Postadress Växtkraft c/o Patricia Seraji, Thomsons väg 30 c lgh 1503, Malmö

Röda korsets folkhögskola Rita de Castro

Sagor och berättelser

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Pedagogisk dokumentation

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Systematiskt kvalitetsarbete

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Konstpedagogiskt skolprojekt längs pilgrimsled 2011

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap

En viktig mässa för alla

Matsesgården. Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD kr

Kulturrådsansökan för dyslexiprojektet Allt genast

Delrapport av projektet "För hälsa mot tobak" ett implementeringsprojekt av metoden Tobaksfri duo i Uppsala län

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Hållbarhetsråd i Gullspångs kommun. Handlingsplan för

Mette Agborg & Lisa Berger

Utåtriktad verksamhet vid Gyllins Trädgård Thomas Persson

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING

En liten introduktion till SLI Community

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)

Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Karlsängskolan - Filminstitutet

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Nummer 3, December Från Halmstads Energi och Miljö AB. Allt om julens sophämtning PETER WAHLBECK. Nu inför vi besökskort på våra ÅVC:er MILJÖ

Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående:

Slutrapport minfritid.nu 2013

Rapport: Uppstart av Botkyrka Grannstöd - mars t.o.m. sept. 2009

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

Innehållsförteckning

Vi ger statens konstråd möjlighet att samarbeta med boendenätverket GATUKRAFT LINDÄNGEN

STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost


Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Pinnhagens kvalitetsredovisning

DEMOKRATINATTA. Hur gick det?

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Svar på skrivelse från Skärholmens stadsdelsnämnd angående tunnelkonst

ARTIST IN MY RESIDENCE

Tjänsteskrivelse. Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Revisionsrapport Ängelholms kommuns hantering av konst

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

antoni lacinai Framgångsrika kundsamtal

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Galaxen. Introduktionsförskolan i Motala. För förälder och barn tillsammans

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra

Byfiber Ranstaby kr

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: Projektbenämning. LÖSA-implementering

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.

Samråd för hbtq-frågor

Etableringskurs för nyanlända

Inbjudan med program GRÄV DÄR DU STÅR HUR FORMAR VI FRAMTIDEN?

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Alla barn får förutsättningar att utvecklas till sitt bästa jag. Vision för Laholm kommuns förskolor

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Pinamackorna rapporterar: I N S P I R A T I O N S I N J E K T I O N E N

Verksamhetsplan och budget 2014

Transkript:

Projektredovisning av Att väcka platsen Redovisat av projektledare Agnes Fischer. 1. Projektidé Att väcka platsen Syftet med projektet har varit att undersöka hur ett trädgårdsföretag i samarbete med kommun, fastighetsbolag och konstnärer skulle kunna väcka en slumrande plats till att förmedla framtidstro, mänsklig närvaro och positiv förväntan? Tomten där Albyskolan tidigare stod är nu en trist hårdgjord grusplan på ca 6000 kvadratmeter. Jord-Nära blev ombett att komma med förslag på hur urban odling skulle kunna användas på platsen som ett verktyg för att förmedla kommunens hållbarhetsplaner till kommunens invånare. Utöver att skapa trädgårdarna som Jord-Nära skulle göra på kommunens bekostnad bjöd Jord-Nära in tre konstnärer, Tove Axelsson, Anna Källblad och Malin Lobell, som vardera skulle arbeta med varsin grupp albybor. Konstnärerna och grupperna blev introducerade i kommunens framtidsplaner kring hållbarhetsfrågor sedan fick de förhålla sig fritt till det under projektets namn Att väcka platsen. Deras arbetet pågick främst under augusti och september. Den 15 september startade kommunens Hållbarhetsvecka då resultaten ställdes ut i Jord-Näras trädgårdar. 2. Bakgrund, Drivkrafter och motiv Bakgrund, Drivkrafter och Motiv Motivet för Jord-Nära till att engagera dessa tre konstnärer var just deras förmåga att på olika sätt koppla ihop rörelse, fysisk liksom social med staden och dess växtlighet. Att väcka platsen handlar om nyfikenheten som vaknar när man ser andra göra spännande saker på en oväntad plats. Och att den nyfikenheten kan leda vidare till fantastiska kreativa lösningar. Motivet med Jord-Nära är att boende, framförallt barn och unga, ska kunna medskapa sina omgivningar så att de publika platserna aktiveras och blir tillgängliggjorda. Förhoppningen

var att många unga skulle vilja delta i projektet. Samtidigt som sociala möten uppstår i trädgårdarna får de aktiva tillgång till ekologiska grönsaker och allmänheten kan delta i öppna aktiviteter. Bakgrund: Botkyrka Kommun driver en gedigen och levande hållbarhetsutvecklingsprocess. Man har också god kontakt med de boende i Alby och lyssnar på de tankar som väcks i olika dialogforum. Jord-Nära är nyetablerat och startade sin första trädgård i Fittja under våren. 15 vuxna och 30 barn är engagerade där. Dialogen mellan kommunen och Jord-Nära har pågått en tid och nu mynnat ut i att Jord-Nära ska lämna förslag till att göra två trädgårdar i Alby. Varav den ena på den tomt som nämns här. Jord-Nära har ända sedan det första idéstadiet haft med sig viljan att trädgårdarna ska präglas av hög konstnärlig närvaro, ett möte mellan grönsaksland, upptäckarmagisk lekplats och konstpark. Drivkrafter: Som projektledare för Jord-Nära har jag möjlighet att skapa förutsättningar för fantastiska trädgårdar. Utöver att de boende får möjlighet att odla uppstår en mängd sociala synergieffekter. Några av dessa kan Jord-Nära stödja inom ramen för den ordinarie verksamheten. Men att fånga upp och utveckla de konstnärliga idéer som uppstår och ge dessa en fysisk plats i trädgården skulle vi inte haft råd med under den sköra uppstarten. Om vi inte fått extern finansiering. Syftet med Jord-Nära är att skapa socialt positiva spiraler i eftersatta bostadsområden. Verktyget är urban odling. Alla generationer är välkomna att odla men Jord- Nära har pedagogiska aktiviteter speciellt riktade till barn. Vi som driver Jord-Nära har båda konstnärliga högskoleutbildningar och vill förstärka konstens närvaro i det vi gör. 2.1 Särskilda krav från avtalet Skriv de särskilda krav som överenskommits i avtalet med Innovativ Kultur. 1. Framtagning av grundinformation om platsen: Skedde i form av att jag tog fram ritningar och gamla fotografier över skolan. Samt i samband med nätverkandet, intervjuer. Fungerar bra. Kommunen är hjälpsam och skickar kartor gratis. Youtube är till stor hjälp för att få en uppfattning om hur skolan revs. 2. Nätverkande med albybor: Förberedelsefasen, jag förmedlade kontakter till personer som gått i skolan, eller arbetat där. Som konstnärerna sedan träffade oftast på egen hand. Det går bra och konstnärerna får mkt inspiration. Jag får några kommentarer efteråt från deltagare som tyckt det varit roligt att dela med sig av gamla minnen. En brist så här i efterhand kan jag dock konstatera är dokumentationen. Eftersom jag inte deltog var det ingen som fokuserade på detta. Under utställningsfasen är nätverkandet av ett annat slag. Folk söker upp oss och samtalar om livet i Alby. Jag försöker några gånger använda ett intervjuformulär men märker snart att det skrämmer bort folk. De blir misstänksamma. De vill hellre berätta sina reflektioner spontant. Det blir tydligt för mig att personlig närvaro och erfarenhet/lokalkännedom kommer vara extremt viktigt när kommunen vill utveckla området. 3. Tre konstnärer utvecklar platsspecifika verk, var för sig eller i samverkan: Två konstnärer samarbetade om ett platsspecifikt verk och en arbetade själv på tre verk. Se övriga rapporten. 4. Utställning/performance öppen för alla: Vi höll vernissage samt olika workshops, finnisage och avslutningsfest. Se projektplan etc. 5. Dokumentation av processen och resultatet: Jag ser bilderna nedan som en del i dokumentationen. Den här rapporten är en del av den skriftliga dokumentationen. Utöver bilderna som ingår i denna rapport samt de resultat jag redogjort för på andra platser i texten kan tilläggas att Jord-Nära och en utav konstnärerna precis kommit fram till att vi ska fortsätta

vårt samarbete i nya projekt finansierade av Jord-Nära och att Jord-Nära fortsätter bearbeta kommunen för att möjliggöra för konsten att få en plattform i Alby. Första besöket på tomten. Grusplanen känns överväldigande och dyster.

Rundvandring i närområdet. Fotografering och samtal. Bekantskap med första skåpet.

Möte med kommunfolk ang hur konst kan användas i medborgardialogen. Trevande men spännande. Inventering av ätbart ogräs i området.

Inventering av ätbart ogräs i området. Bygge. En grupp om ca 5 barn hjälpte oss varje dag men jag har tyvärr ingen bild på det.

Några av dem som brukade hjälpa till att bygga etc, här målar de platskontorsboden.

Skåpen är på plats och någon sätter sitt märke på dem.

Besökare i trädgården. Deltagare på frö-workshop.

Deltagare på frö-workshop. Deltagare på frö-workshop.

Samtal om växtanvändning i olika kulturer. Besök från Makedonien.

3. Förnyelse och samarbeten Beskriv på vilket sätt projektet blev kulturellt/konstnärligt förnyande.. Beskriv ev kopplingar/relationer/samarbete med andra aktörer från t ex näringsliv och/eller forskning. Framtidsträdgården med konstprojekten Att väcka platsen, upplever jag har varit nyskapande för Botkyrkas del genom att vara en verklig händelse i form av en öppen trädgård med konstnärligt program, på en plats dit folk har kunnat komma för att diskutera sina idéer för hur platsen ska utvecklas i framtiden. I kommunen sker parallellt en dialog angående Albys utveckling, med en särskild lokal där arkitektillustrationer etc finns. Trädgården har varit ett bra komplement till detta och enligt min mening skulle detta arbetssätt med konstnärlig verksamhet kunna utvecklas ännu mer i framtida dialoger/stadsutvecklingsarbete. 4. Genomförande Beskriv hur projektet har genomförts, uppdelat på aktiviteter så att det tydligt framgår hur projektet nått sina mål och förväntade resultat. Förarbete: Konstnärerna och jag möttes i Alby kort efter att jag blivit beviljad finansiering. Vi promenerade runt i området och fotograferade etc. I början sommaren utkristalliserades idéer som resulterade i att Anna Källblad och Tove Axelsson arbetade tillsammans och fokuserade på platsens nutidshistoria. Jag tog fram ritningar över tomten etc och förmedlade några kontakter till personer som gått på den skola som legat på tomten. De gjorde mycket av sitt interaktiva arbete i den här fasen. Intervjuer med fd anställda och elever om livet på och känslorna kring skolan, filmade på en systerskola som fortfarande finns kvar i området, tittade på privata videoinspelningar från livet på den rivna skolan som de fått av tidigare elever etc Malin Lobell arbetade med tre idéer som handlade om människor och växtlighet på orten. Hennes förarbete bestod mycket i att inventera ätligt ogräs på orten, undersöka hur koloniföreningar etc fungerar lokalt, tänka ut ett program med aktiviteter för utställningsperioden samt att lösa de praktiska och tekniska lösningar hennes idéer krävde. Utställningsperioden: Vernissaget hade vi den 13 september och det kom ca 60 personer. Verken och trädgården var sedan tillgänglig dygnet runt till den 24 september då allt demonterades. Tove Axelsson och Anna Källblads arbete resulterade i en skulptural installation som återkopplade till de skåphallar som funnits på skolan. Alla som upplevde installationen har sina egna tolkningar. Anna och Tove ville inte skriva någon på näsan om vad installationen handlade om. För mig skapade skåpen, som stod uppställda på en väldigt öde del av grusplatån som tomten utgör, ett slags Stone-Henge. En känsla av att utstråla någon form av kraft. Anna och Tove hade ingen programverksamhet kopplad till sitt verk och jag tolkade till en början installationen som ganska passiv i förhållande till omgivningen. Men efterhand uppstod en slags kommunikation då det blev tydligt att ungdomar tyckte om att hänga vid skåpen på kvälls och nattetid. De öppnade skåpen och jag, Anna eller Tove stängde dem på morgonen. En fastighetsvärd som arbetar i området berättade att han var helt fascinerad av hur ungdomarna, som inte visat något intresse dagtid, hängde i trädgården och bland skåpen på kvällen. I två veckors tid var de där i stort sätt varje kväll. Mot allas förväntningar skedde i stort sett ingen förstörelse. Sista kvällen innan demontering hade vi en avslutningsfest på platsen och jag förväntade mig att mötas av omfattande förstörelse bland skåpen, eftersom en ganska aggressiv grupp ungdomar tagit dem i besittning under kvällen. De sparkade ner skåp och välte ut tunga stenar som fungerat som ballast. När jag kom på morgonen visade det sig

dock att de städat efter sig under natten. Alla skåp stod prydligt på plats och stenarna var inlagda igen Malin Lobell gjorde ett verk som hade tre integrerade delar. Att dela trädgård skapade kontakt med boende i området som ville dela med sig av sina egna växter. Boende donerade löpande under hela utställningsperioden både krukväxter, samt grävde upp egna plantor eller bad oss komma och hämta i deras kolonilott. Växterna är nu planterade i sin nya trädgård, öppen för alla, och Malin gör en karta över deras historia. Samla frö där Malin höll öppna workshops där man fick lära sig att vika fröpåsar och samla in egna fröer. Samt Under kontroll som visade upp sådant som de flesta betraktar som ogräs och att de i själva verket är både nyttiga och lättodlade. 4.1 Resurser Beskriv vilka personer i den egna organisationen samt hos ev samarbetspartners som medverkat i projektet samt vad medverkan bestått i. Ange vilka andra resurser (exempelvis utrustning, lokaler, kapital) som tillförts. Från Jord-Näras del så har jag (Agnes Fischer) och Sofie Nuyts varit engagerade. Jord-Nära involverade de tre konstnärerna. Det är vi fem som på olika sätt arbetat med Att väcka platsen. Under den tid som trädgården har varit bemannad så har ca 540 personer besökt oss varav ca hälften varit barn. Men som bekant har trädgården även haft ett liv kvälls och nattetid. Utöver de dryga tre tusen kronor som jag tillskjutit (för att täcka kostnader för en väldigt dyr försäkring, se Ekonomi ) så har inget ytterligare kapital tillkommit. Däremot har vi fått hjälp av Botkyrkabyggens personal att ordna med tillgång till vatten och el.

4.2 Projektplan Beskriv start och sluttid samt viktiga huvudhändelser under projekttiden. Maj-Augusti: Förberedelser, research etc September: Vernissage 13 sept, Workshop 13 och 16 sept, Specialvisning kommunanställda etc 15 sept, Specialvisning delegation från Makedonien 20 sept, Finnisage 22 sept, Avslutningsfest 23 sept Rivning 24 sept Oktober: Uppföljningsmöte med kommunen 8 nov där bla Framtidsträdgården ska tas upp. 4.3 Ekonomi Beskriv ekonomiutfallet i förhållande till den budget som angavs i projektansökan. Ange också andra kompletterande resurser från andra aktörer. Här behövs också en underskrift av en revisor för att styrka att medlen från Innovativ Kultur använts enligt redovisningen. Av de 295 000 sökta beviljades jag 200 000. Jag omfördelade då på en gång posterna. Jag beslöt att själv stå för redovisningskostnaderna samt att det var värt för själsron att försäkra projektet till en summa som var dyrare än jag först tänkt, det överskottet har jag lagt ut för själv. Hur pengarna fördelats över de olika posterna kan ni se i bilaga 1. Inga andra pengar har tillskjutits utöver detta men Botkyrkabyggen har ställt upp med vatten och el. 5. Resultat & effekter Beskriv det uppnådda resultaten och effekterna av projektet. Beskriv vilken skillnad projektet gjort för deltagarna i projektet, för ert verksamhetsområde, för näringsliv, forskning och Stockholmsregionen. Resultatet var två installationer som stod på plats, tillgängliga dygnet runt, i två veckors tid. Effekten av det är en fördjupad dialog med de som kom och besökte oss under den tiden. Samtal som bland annat resulterat i att vi utvecklat idéerna för hur konstnärlig verksamhet kan få en roll i Jord-Näras fortsatta arbete. Genom att besökare till trädgården och konstverken förstod att vi är intresserade av konst började de berätta om sina egna konstnärliga arbeten eller idéer. Det blev tydligt att det i Alby saknas en kanal för att uttrycka den typen av kreativitet vilket stärker Jord-Nära i vår strävan att åstadkomma ett forum för konst i Alby. Vi har precis informellt nämnt för Mångkulturellt Centrum i Fittja att vi gärna vill hitta samarbeten och tänker oss att även prata med Botkyrka Konsthall. Vart det eventuellt leder har vi dock ingen aning om ännu. Den viktigaste skillnaden eller budskapet som projektet åstadkommit är kanske ändå att visa alla kommuninvånare att det är möjligt att genomföra en sådan här utställning i Alby. Kommuninvånare och ledning generellt och albybor specifikt har väldigt låga förväntningar på

det här området. Man förväntar sig förstörelse. Att då se att Framtidsträdgården och Att väcka platsen fick stå näst intill orört under så lång tid var nog värdefullt för många. Många uttryckte glädje och förvåning över att vi gjorde något vackert och intressant på platsen och att allt fick stå i fred. Så jag tycker att ambitionen att förmedla framtidstro och positiv förväntan har kommit en bra bit på vägen. Beskriv betydelsen av stödet (finansiering och annan form av stöd) från Innovativ Kultur för projektet. Att väcka platsen hade inte kunnat bli av utan Innovativ Kultur. Jord-Nära hade inte haft råd. Sedan tycker jag möjligheten till att bolla idéer och få svar på frågor på idéloften har varit väldigt utvecklande. 6. Övrigt Av någon anledning blev inte samarbetet med forskningen vad jag hade hoppats. Jag tror det föll på att forskarna inte fick den finansiering de hade behövt för att genomföra sitt arbete och därför blev tvungna att fokusera på annat. Men jag har i alla fall haft kontakt med dem vid några tillfällen under projektets gång och om de får ökade möjligheter i framtiden att genomföra sin forskning så känner de till vårt arbete och har en bra utgångspunkt. Ett stort Tack för möjligheten ni gett mig! Agnes Fischer