Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer Greta Smedje
Fukt och mikroorganismer som hälsorisk
Olika typer av hälsoeffekter av inomhusmiljön Irritation i ögon, näsa, hals, tungandning, huvudvärk, trötthet Ospecifik byggnadsrelaterad sjuklighet (SBS) Astma Luftvägsinfektioner Legionärsjuka, luftfuktarfeber Allergisk alveolit Tumörer (radon) Överkänslighetsproblem vanligast
Hur vanligt är det med innemiljörelaterade hälsobesvär? MHE 2007 48 % av vuxna har något av efterfrågade medicinska symtom minst en gång i veckan (trötthet, huvudvärk, symtom från ögon, näsa, hals, eller hosta), I hyresrätter anger 11 % bostadsrelaterade symtom, i bostadsrätter 8,2 % och i småhus 5,0 %. Andelen bostadsrelaterade besvär är högst i hus byggda 1960-1975 och lägst i de nyaste husen, byggda efter 1995. BMHE 2011 8,8 procent av 12-åringarna har besvär av inomhusmiljön i bostaden eller i skolan minst en gång per vecka (trötthet, huvudvärk, symtom från ögon, näsa, hals, eller hosta)
Vad i inomhusmiljön kan ge överkänslighetsbesvär? Allergen från husdjur Allergen från kvalster, ohyra Mikroorganismer mögel, jäst, bakterier p.g.a. fuktskador Diverse kemiska ämnen från bygg- och inredningsmaterial, kemisk-tekniska produkter och aktiviteter Annat damm och partiklar från personer, byggnadsmaterial, inredning och aktiviteter Tobaksrökning Brister i system för att föra bort föroreningar (ventilation, städning) Klimatfaktorer - temperatur, drag, torr luft
Fukt i byggnader har samband med sjuklighet i övre och nedre luftvägar och eksem
% Bostäder med fukt-/vattenskador i olika rum senaste 5 åren Sovrum Badrum Annat rum Källare flerbostads småhus flerbostads småhus flerbostads småhus småhus hus hus hus Fuktfläckar 2 2 8 2 4 5 8 Mögel 1 0 7 2 2 1 4 Vattenskada/ läckage 2 2 8 5 8 7 4 (BETSI enkäter)
% byggnader med fuktskador av betydelse för inomhusmiljön 50 45 40 35 30 25 20 Småhus Flerb.hus 15 10 5 0-1960 61-75 76-85 86-95 96-2005 Totalt (BETSI inspektioner)
Byggnadsteknisk skadeutredning Har bostaden någon gång varit föremål för byggnadsteknisk skadeutredning orsakad av fuktskador, vattenläckage eller mögelpåväxt? Andel hus % 50 40 30 20 10 15 16 16 8 10 9 11 7 7 5 15 9 0-1960 1961-1975 1976-1985 1986-1995 1996-2005 Total Småhus Flerbostadshus
Mögel, mögellukt eller förhöjd fukthalt i olika byggnadsdelar senaste året Småhus Flerbostadshus Vind 15 % 3 % Ytterväggar 3 % 1 % Grunder 19 % 7 % (BETSI Inspektioner)
Hälsosymptom ofta och fuktproblem Vatten-, fuktskada Bubbliga/ missfärgade golv ja nej ja nej Trötthet 29 % 23 % 37 % 22 %* Huvudvärk 20 6** 14 6 Ögonbesvär 15 7 14 6*** Näsbesvär 23 10* 13 10 Halsbesvär 7 6 12 5** Hosta 15 5* 9 5* Hudbesvär 8 4* 12 4***
Hälsosymtom ofta och mögel Synlig mögelväxt Mögellukt ja nej ja nej Trötthet 41 % 23 %* 41 % 23 % Huvudvärk 10 7 24 6*** Ögonbesvär 11 6 20 6* Näsbesvär 19 10*** 30 10** Halsbesvär 11 6 16 6** Hosta 7 5 20 5** Hudbesvär 6 4 7 4*
Observerade fuktproblem i bostaden Europastudien Uppföljning av vuxna efter 8 år: De som hade fuktproblem vid tidpunkt 1 hade vid tidpunkt 2 mer ny astma (RR=1,5) mer ny astma m bronkiell hyperreaktivitet (RR=2,8), nya andningsbesvär (RR=1,9) mer rapporterade symptom (RR=1,4) sänkning av lungfunktionen
Sömnbesvär och fuktskada Svårt somna, upprepat uppvaknande, för tidigt uppvaknande % Orsak? Emissioner p.g.a. kemisk nedbrytning av material och växt av mikroorganismer ger försämrad luftkvalitet ger ökad nästäppa och inflammation i slemhinnor som kan påverka sömnkvaliteten
WHO Indoor Air Quality Guidelines: Dampness and mould (2009) Samband mellan hälsa och fukt i inomhusmiljön Effekt Grad av evidens - Astma: utveckling, försämring, besvär - luftvägsinfektioner - övre luftvägssymtom - hosta - pipande väsande andning - andnöd Tillräcklig - Allergisk snuva - Bronkit - Påverkad lungfunktion - Allergi/atopi (sensibilisering) - Astma någonsin Begränsad (viss) Otillräcklig
WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Dampness and Mould Om riktvärden Inget hälsobaserat riktvärde kan anges för någon specifik mikrobiell exponering eftersom inget dos-effekt samband kan anges för närvarande. Oklart vilka ämnen som ger effekten Bristen på standardiserade mätmetoder försvårar forskning och slutsatser
Arbete & Hälsa 2010:44(8) (2010) Betydelsen av fukt och mögel i inomhusmiljö för astma hos vuxna Fukt och/eller mögel i bostadsmiljön ger ökade luftvägsbesvär och astmabesvär Däremot inte klarlagt att fukt/mögel i bostaden också kan orsaka astma Tidigare kunskapsöversikter (WHO) som hävdad fukt/mögel i bostaden kan orsaka astma har haft tonvikt på barn Evidensen tycks vara säkrare för barn
Fukt i byggnader har samband med sjuklighet i övre och nedre luftvägar och eksem men mekanismerna relativt oklara Vilken roll spelar mögelrelaterade exponeringar? En stor del av totala biomassan på jorden består av mögel, luftnivåerna är ofta högre utomhus än inomhus, varför får vi då ohälsa av mögel inomhus? Vad i möglet orsakar ohälsan? (mekanismer, finns det speciellt viktiga exponeringar/mögelsorter) Kan vi särskilja möglets roll från andra faktorer t.ex. bakterier och kemiska ämnen? Biomassan mögel i konstruktionen tycks vara en väsentlig indikator, men hur exponeras vi (luft, damm) och för vad?
Möjliga agens vid fuktskador Sporer Mykotoxiner Endotoxin och glukan Mikrobiellt producerade flyktiga ämnen (MVOC) Kemisk nedbrytning av byggnadsmaterial som bildar flyktiga eller halvflyktiga ämnen?
Några exempel Levande mögel Värmlandsstudien: Halten mögelsporer i luft och damm, resp. synliga tecken på fuktskador i bostäder visade inget samband HESE (skolor): Mer långvarig hosta, nattlig hosta och hösnuva Totalmängd (biomassa) mögel Skolelever som gick i skolor med mer totalmängd mögel i luft insjuknade oftare i astma Patienter med allergi hade mer Aspergillus versicolor i luft och damm i bostaden Toxiner, glukan Få epidemiologiska studier (ännu) om samband mellan mykotoxiner och hälsa Utveckling av astma hos barn påverkades inte av endotoxin eller beta (1,3)- glukan i bostaden (Norge) MVOC Mindre sannolikt att de låga nivåerna inomhus kan ge direkta hälsoeffekter
Försök med mögellukt AS Claeson, UmU Utan näsklämma signifikant ökning av symptom Med näsklämma ingen ökning av symptom Slutsats: Luktsinnet har betydelse för uppkomst av symptom vid akut exponering för mögel. Människor med överkänslighet reagerar något starkare på lukt från mögel.
Utredning av fuktproblem
Olägenhet för hälsan En störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka människan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 MB). Särskild hänsyn ska tas till personer som är något känsligare än normalt, t.ex. personer med allergi, barn och gamla.
Socialstyrelsens allmänna råd fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) Bedömning av olägenhet för hälsan Synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt Mikroorganismer eller mikrobiell lukt kan spridas till rum från byggnadskonstruktionen eller från källare, grund eller vind Fuktskador inte åtgärdats eller har åtgärdats bristfälligt
Syftet med en utredning av innemiljön? Hitta samband mellan en specifik innemiljö och en individs eller en grupps symtom eller sjukdom Att göra en bedömning av en innemiljö mot riktvärden Att hitta en onormal exponering i en innemiljö, som skulle kunna orsaka ohälsa/besvär Kontrollera om åtgärd har gett en bättre innemiljö
Tänk på Det är svårt att i det enskilda fallet med säkerhet fastslå vad som ger vissa hälsobesvär En utredning ska utföras så att Den ger information om tekniska brister, t.ex. konstruktion, material, skador som skulle kunna ge onormal exponering Resultatet kan värderas utifrån risksynpunkt, vad ska jämföras med? Resultatet kan ligga till grund för tekniska åtgärder och uppföljning av dessa Vi vet inte vad som ger hälsoeffekten, bara att det finns samband med fukt Leta efter fukt (nu eller tidigare)
Undersökning enligt SOSFS 1999:21 I regel krävs en okulär besiktning Ibland också en mer ingående byggnadsteknisk undersökning. Indikationer för vidare undersökning Synliga fuktskador, missfärgningar, bubblor i ytskikt Omfattande kondens insida fönster under vintern Hög luftfuktighet under vintern (fukttillskott > 3g/m3 eller >ca 45 % vid 21 C) Provtagning/mätning av mikrobiella komponenter kan vara ett komplement Bedömning bör inte grundas på enbart mätning av t.ex. luftburna mikroorganismer, sporer, flyktiga organiska ämnen
Hur börja? Ta reda på grundläggande uppgifter om husets konstruktion, material och historia Aktuella och tidigare problem Dokumentation från tidigare utredningar och mätningar. Bedömning av tidigare mätningar - Finns tillräckliga data om husets konstruktion, material, kända skador och åtgärder? - Finns tillräcklig information om hur och när prover togs? - Finns lämpliga referensmätvärden? Om nej, går inte att tolka!
Hur fortsätta? Inspektion Synliga tecken på fukt, missfärgningar, lukt, materialsläpp Riskkonstruktion, riskmaterial? Svaga punkter, hur ser det ut där? Risk för inträngande markfukt (typ av grundkonstruktion, placering av stuprör), ytterväggar (svårt bedöma) Otäthet runt fönster och balkongdörr Ytskikt på golv och väggar i badrum/toalett. Skarvar och genomföringar i våtrumsmattor. Kakel/klinker fogar, knacka Kök. Synliga ledningar i diskbänkskåp, ytskikt ovanför diskbänk, golv framför kyl- och frysskåp Mögellukt i golvvinkel Indikerande mätning av fukt i luft och material Finns något i själva verksamheten som kan orsaka problemen? Översiktlig bedömning/mätning av ventilationssystemet och luftomsättning
Utredning av verksamhetsutövare o. konsult Inspektion Fukthalt i misstänkt byggnadsdel Mikroorganismer i materialprov från misstänkt byggnadsdel Mikroorganismer i damm VOC i luft, från mikroorganismer och nedbrytning av material Mikroorganismer i luft Ventilationssystem avslaget Verksamhet - nej Finns referensvärden? Kan resultatet utvärderas och användas? Syftet med mätningarna är att finna onormala källor, inte att bedöma riskens storlek. Risken är den fuktiga byggnaden
SWESIAQ-modellen Vägledning för innemiljöutredare Söka finna sådana brister hos byggnad eller verksamhet som enligt vetenskap kan leda till hälsoproblem Ingen garanti för att de var orsaken till hälsoproblemen Ingen garanti för att eliminering av bristerna leder till att hälsoproblemen upphör Börja med det enkla (inspektion), gå eventuellt vidare med mätningar
Arbetsgång Klargör utredningsuppdragets syfte och omfattning. Skapa kontaktgrupp, t.ex. brukare, fastighetsägare, arbetsgivare, innemiljöutredare Inventera. Gå igenom tänkbara källor till innemiljöproblem (t.ex. fukt, emissioner från byggnadsmaterial, verksamheten, otillräcklig luftväxling, tillförsel av luftföroreningar utifrån) Diskutera resultatet av inventeringen. Beslut om fortsättning Eventuella fördjupade utredningar Sammanfattande rapport med förslag till åtgärder. Diskussion i kontaktgruppen Åtgärda och uppföljning av åtgärder
Sanering och åtgärder - hälsa
Effekt på hälsan av att åtgärda fukt och mögel i byggnader Cochrane-översikt, 8 studier Vuxna Astmasymtom OR 0,64 (0,55-0,75) Luftvägsinfektion OR 0,57 (0,49-0,66) Barn Antal läkarbesök för luftvägsbesvär minskade med 0,45 (-0,76 - - 0,14)/år bland dem som medicinerade regelbundet (Sunni et al, Remediating buildings damage by dampness and mould for preventing or reducing respiratory tract symptoms, infections and asthma, Sep 7, 2011.)
Mögel i skola, före och efter åtgärd (Meklin 2005)
Symtom bland lärarna Lignell, 2007 (Lignell, 2007)
Bostäder Personer med astma i 84 fuktskadade bostäder slumpades till åtgärd månad noll, 83 till åtgärd 12 mån senare Andel förbättrade minus andel försämrade Vid 6 mån: interventionsgrupp kontrollgrupp Mindre astmabesvär + 31 % + 7 % Bättre andning + 52 0 Mindre medicin + 41-17 Vid 12 mån: Minskning av rinit + 18 % - 6 % Av rinokonjunktivit + 16-5 (Burr, 2007)
Socialstyrelsens meddelandeblad Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader Om åtgärder Byggnadsmaterial som skadats av fukt och mikroorganismer bör bytas ut mot torra och rena material Om det inte är möjligt måste utrymmen och material som varit blöta torkas ut. Verksamhetsutövaren ansvarar för att åtgärderna är lämpliga. Vid sanering av fuktskador frigörs sporer m.m. Brukarna ska skyddas. Föroreningar får inte spridas i byggnaden (även om brukarna evakueras under saneringen)
Socialstyrelsens allmänna råd fukt och mikroorganismer SOSFS 1999:21 (forts. 3) Sanering och åtgärder Tillsynsmyndigheten bör begära att fastighetsägaren eller den som ansvarar för åtgärderna redovisar hur arbetet skall bedrivas så att inte olägenheter uppkommer.
Mögel i luft vid åtgärd Levande mögel (cfu/m3) före rivning uppbyggnad efter Skadat rum 400 23 000 5 000 40 Närliggande rum 400 2 000 1 200 150 (Rautiala 1996) Avgränsning med plast, undertryck med evakuering av luft ut hindrar spridning till omgivningen Noggrann rengöring av arbetsområdet efter åtgärd.
Hur och hur fort ska man vidta åtgärder? Fuktskadade material som har varit fuktiga (men nu är torra) kan fortfarande innebära hälsorisk Mögel som torkar kan ge större hälsorisk (sekundär metabolism, mögelsporer bildas, dammbildning) Ta den tid som behövs för att göra en grundlig teknisk utredning, så att val av åtgärder blir relevanta Rimlig tid för att vidta åtgärder, efter avslutad byggnadsteknisk utredning, kan vara 1/2 till 1 år Enskilda personer som reagerar kraftigt i byggnaden, speciellt vad gäller astmatiska besvär, kan behöva lämna byggnaden snabbt
Kostnader Boverket: Ca 600 000-900 000 bostäder (ffa i småhus) beräknas ha fuktskador av betydelse för inomhusmiljön. Den totala kostnaden för att åtgärda fuktskador som kan påverka inomhusmiljön i småhus, flerbostadshus och lokaler uppgår till 100 ± 20 miljarder kronor Ingen beräkning av kostnader för sjukvård och produktionsbortfall pga. ohälsa
Medicinsk utredning vid innemiljörelaterade besvär Besvärens tidsmässiga koppling till vistelse i viss byggnad Allergitest för IgE medierad allergi (RAST, pricktest) Mögel kan ge allergi, men ibland svårt diagnostisera Många olika mögelarter med olika allergen Kliniska test omfattar ofta inte de arter som är vanligast inomhus Lungfunktion (FVC, FEV1, PEF) Metacholintest (BHR) NO i utandningsluft Inflammation/irritation i näsa och ögon För ospecifika besvär finns inga objektiva test Medicinsk utredning i kombination med vad man vet om byggnaden ger slutsatsen/gissningen