Doktorn, min bostad gör mig sjuk!
|
|
- Per-Olof Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Doktorn, min bostad gör mig sjuk! Denna översikt av sjukdomar framkallade av inomhusmiljön är avsedd som en orientering för den intresserade och en hjälp till vidare undersökningar av personer och inomhusmiljö. 28 december 2006 Ragnar Rylander Inledning Tidigt i människans utveckling uppkom ett behov av att skydda sig mot den yttre miljön, regn, vind och snö. Under stenåldern byggdes enkla hyddor och ca 6000 år före Kristus uppfördes de första husen med ler- eller trämaterial. Vid utvecklingen av olika hustyper tillämpades byggnadstekniska principer som ökade komfort och välbefinnande inne i byggnaderna ventilationsschakt och vita väggfärger i varma klimat, täta halmtak i fuktiga omgivningar och eldstäder i kalla klimat. Ventilationen var den naturliga luftomsättningen med avgång av uppvärmd luft i skorstenspipor och otätheter samt tillförsel av luft genom fönster och sprickor i byggnadskonstruktionen. Hus byggdes på höglänta markområden och ofta på stenar med fritt lufttillträde under golvet för att undvika fuktproblem. Redan i tidig historia fick man erfarenheter om risker till följd av konstruktion på felaktiga platser eller med felaktigt byggnadsmaterial. I Bibeln föreskrivs i Moseboken [1] hur stenar i en byggnad som missfärgas av vita eller gula fläckar skall sorgfälligt avlägsnas och deponeras utanför stadsmuren. Om fläckarna återkommer på det nya materialet skall huset förstöras och inget nytt hus byggas på samma plats. I ett internationellt perspektiv är rök från öppna eldar det största inomhusproblemet. I utvecklingsländer används ofta billigt biobränsle från växter, djurfekalier och spannmålsrester som bränsle för uppvärmning och matlagning. Eldstäderna är belägna inomhus utan tillräcklig ventilation och man har uppmätt mängder av luftburna partiklar på 3 mg/m 3 som medelvärde över dygnet. Denna exponering ökar risken för luftvägsinfektioner, kronisk bronkit och spädbarnsdöd. Däremot är inte risken för astma ökad och i vissa undersökningar till och med något minskad. Totalt
2 2 har man beräknat att denna typ av luftföroreningar inomhus förorsakar ca 2,7 miljoner dödsfall/år. I utvecklade länder t ex i Skandinavien är det andra problem som förorsakar besvär och sjukdom inomhus. De viktigaste orsakerna är fukt och vattenskada i byggnader som förorsakar växt av mikroorganismer samt förekomst av olika kemiska ämnen t ex från målarfärg eller golvmaterial. Samband mellan fukt i byggnader och sjukdom beskrevs första gången i Nederländerna 1924 [2]. Sedan dess har intresset för luftkvalitet inomhus och hur den påverkar människans hälsa ökat kraftigt och inomhusrelaterade hälsoproblem är i dag ett viktigt samhällsmedicinsk problem. I det följande ges en översikt av de symptom och sjukdomar som satts i samband med dålig inomhusmiljö, huvudsakligen besvär förorsakade av mögel och andra mikroorganismer. Avslutningsvis lämnas några rekommendationer beträffande omhändertagande av personer som rapporterar besvär till följd av inomhusmiljö och referenser till vidare läsning. Besvär och sjukdomar Besvär och sjukdomar relaterade till inomhusmiljön förekommer ofta i form av fallrapporter vilket speglar ett urval av individer med speciellt grava besvär eller individer som av andra skäl söker sig till läkare. I undersökningar av befolkningsgrupper (epidemiologiska undersökningar) får man en mer rättvisande bild av förekomsten av sjukdomar och besvär i en befolkning. I sådana undersökningar är det viktigt att göra jämförelser med en kontrollgrupp eftersom de symptom som rapporteras inte är specifika för inomhusmiljö utan kan förorsakas också av andra agens i miljön. De symptom som oftast relateras till inomhusmiljön är irritation i ögon, näsa och hals, en känsla av ständig förkylning, tjockhet i halsen samt huvudvärk och onormal trötthet. Ibland förekommer influensaliknande besvär samt domningar i armar eller ben samt huvudvärk. Man rapporterar också ökad känslighet för olika typer av ämnen i luften t ex tobaksrök eller lukten från parfym. Speciellt hos barn kan symptomen och lungförändringarna bli mycket uttalade fallbeskrivningar berättar om barn som
3 3 regelbundet måste ta corticosteroider eller bronkodilaterande medel samt som regelbundet tas in på akutmottagningen med andningsbesvär. Utbredningen av besvär kan vara upp till hälften av de utsatta med stora variationer mellan grupper. Ibland tolkas de rapporterade besvären som allergiska och i vissa fall kan de kliniskt diagnostiseras som astma. Det är viktigt att inse att astma en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna med variationer i lungfunktionen kan utvecklas genom åtminstone två olika patologiska mekanismer. Det ena reaktionen är en sensibilisering med bildandet av IgE antikroppar och akuta reaktioner vid exponering för det relevanta antigenet. Den andra reaktionen är en sensibilisering av olika inflammatoriska celler, främst T-lymfocyter med åtföljande utsöndring av inflammatoriska mediatorer. Reaktionen uppträder efter exponering för en mängd olika agens som har förmåga att irritera slemhinnorna. Denna reaktion inbegriper inte IgE antikroppar eller mastceller. I en befolkningsgrupp med besvär relaterade till inomhusmiljön är den senare reaktionen den helt dominerande orsaksfaktorn till astma. Hos enstaka individer kan akuta och allvarliga besvär uppträda med kraftig sammandragning av luftvägarna och andningssvårigheter. Detta tillstånd som diagnostiseras som ett astmaanfall uppträder då personen utsatts för ett ämne mot vilket han utvecklat IgE antikroppar t ex kattproteiner. Allergi mot mögel förekommer men är ganska ovanligt. Utredning och diagnostik När en ökad förekomst av besvär av den typ som redovisats ovan rapporteras av en person eller en grupp personer i samma byggnad måste man ta symptomen på allvar. I en första ansats skall man ställa frågor rörande samband mellan symptomen och vistelse i bostaden. Detta kan ske i en vanlig patientanamnes eller med hjälp av enkäter med standardiserade frågeformulär. Vid den vidare utredningen av personer med besvär kan man mäta lungfunktionen. Förändringar av denna kan yttra sig som en sänkning av den forcerade utandningskapaciteten under en sekund (FEV 1 ) och är ett mått på förekomst av
4 4 inflammation i luftvägarna. Det är dock vanligt att personer rapporterar de ovan beskrivna typiska besvären utan att man hittar några förändringar av andningsfunktionen. Sådana mätningar påvisar således endast allvarligare fall av luftvägsinflammation relaterade till inomhusmiljön. Rutinmetoder för att bestämma allergi som att mäta serumantikroppar eller göra specifika eller totala IgE bestämningar är oftast av litet värde i undersökningar av personer med besvär relaterade till inomhusmiljön. De flesta som rapporterar besvär är inte allergiker och har inte reagerat på något allergen i sin miljö utan på något av de många inflammationsframkallande ämnen som kan förekomma inomhus. Förekomst av inflammation i luftvägarna kan mätas i kliniska tester. Mätbara tecken på inflammation som påvisats hos grupper av personer med besvär inomhus är förändrad viskositet av tårvätskan, utsöndring av inflammatoriska cytokiner från celler i blod eller nässköljvätska och förhöjda mängder av indikatorer på inflammation. Sådana förändringar uppträder som skillnader i medelvärden mellan exponerade grupper och kontrollgrupper metoderna kan ännu inte användas på individnivå. De diagnostiska metoder som är tillgängliga när man träffar personer eller patienter med besvär är således huvudsakligen frågor om symptom samt eventuellt lungfunktionsmätningar. En viktig fråga är om personen blir förbättrad vid vistelse utanför hemmet. Vad orsakar besvären? Under årens lopp har en omfattande forskning bedrivits för att klarlägga orsakerna till de besvär som rapporterats i inomhusmiljö. Intresset inriktades från början på kemiska ämnen men mikrobiella agens har kommit allt mer i fokus under de senaste åren. Det är viktigt att inse att besvär inomhus inte förorsakas av ett unikt agens utan att många agens kan förklara de besvär som rapporterats och att man för varje enskilt fall måste definiera den relevanta exponeringen. Kunskapen om de olika ämnen som förorsakar besvär är relativt god och det är inte troligt att man genom att leta efter nya typer av ämnen kan öka förklaringspotentialen nämnvärt. I det följande ges exempel på vanliga ämnen som kan framkalla de typiska
5 5 inomhussymptomen. I ett enskilt fall kan flera ämnen förekomma samtidigt och ge olika typer av symptom. Ämnen som verkar utan att ge de typiska symptom som beskrivits inledningsvis såsom kolmonoxid eller radon behandlas inte. Kemiska ämnen Formaldehyd används i många produkter bland annat vid produktion av vissa typer av byggnadsmaterial. Klister baserade på urea-formaldehydingredienser kan vid felaktiga proportioner i tillverkningsprocessen leda till att spånskivor och annat limmat material avger formaldehyd i gasform under långa tider. Gasavgivningen är störst under den varma årstiden vilket kan användas som diagnostiskt hjälpmedel. Formaldehyd kan mätas relativt enkelt och gränsvärden finns fastställda. I dag är förorening inomhus av formaldehyd ett mindre problem men kan finnas kvar i vissa äldre byggnadskonstruktioner. Exponering för formaldehyd ger upphov till såväl slemhinneirritation som allergisk sensibilisering och ämnet är klassificerat som cancerframkallande. Lösningsmedel av olika slag avges från byggnadsmaterial, särskilt i samband med målning, och från olika typer av hushållsprodukter t ex rengöringsmedel. Det rör sig om ett stort antal ämnen, som alla kan påvisas i mycket små koncentrationer och som i vissa fall satts i samband med besvär inomhus. Ett sammanfattningsnamn är organiska flyktiga ämnen (volatile organic compounds, VOC). Med normal ventilation svarar denna exponering inte för någon större andel av besvären utom i fall där höga koncentrationer uppträder till följd av felaktigt hanterande av kemiska ämnen eller då ventilationen är undermålig. Olika typer av gaser kan förekomma i inomhusmiljön. Kväveoxider alstras från öppna eldar t ex vedeldning eller förbränning av gas. Koldioxid produceras av människan och avges i utandningsluften. Kväveoxider retar andningsvägarna och kan ge upphov till inflammation. Koldioxiden ger inga lokala luftvägsbesvär men kan ge upphov till trötthet, huvudvärk och illamående. Miljötobaksrök består av rök som avgår från rökverket direkt ut i luften och rök som andats ut av rökaren. Den innehåller i huvudsak samma typ av ämnen som den tobaksrök som inandas men proportionen av ämnen med irriterande verkan som
6 6 aldehyder är avsevärt större. Mängden miljötobaksrök i ett rum bestäms av antalet rökare, deras konsumtion av rökverk samt av ventilationen. Exponeringen ger upphov till irritation av ögon och slemhinnor och särskilt kraftiga effekter uppträder hos personer med astma. Låg luftfuktighet kan ge upphov till irritation i ögon och luftvägarnas slemhinnor. Detta är ett problem särskilt i kallare klimat och där byggnader värms med centralvärme den relativa fuktigheten vintertid kan gå ned till 5-10 %. Lågfrekvent buller från fläktar, ventilationsanläggningar och datorer förekommer i många inomhusmiljöer. Exponeringen ger inte upphov till inflammatoriska symptom men förorsakar uttalad trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Mikrobiella föroreningar Bakterier och mögelsvampar är en del av den naturliga miljön och förekommer överallt. Människan tolererar de flesta typer av naturligt förekommande mikroorganismer som i regel inte är sjukdomsframkallande. Under vissa förhållanden skapas gynnsamma betingelser för tillväxt och antalet ökar kraftigt. Inomhus sker detta framför allt vid ökad fuktighet eller vattenskada men tillförseln av mikroorganismer utifrån samt genom sällskapsdjur är också viktig. Förvaring av organiskt avfallsmaterial från kök under flera dagar kan också ge upphov till en ökad exponering för bakterier och mögelsvampar inomhus. En viktig grupp mikroorganismer är s k Gram-negativa bakterier (vilket innebär att deras cellvägg är motståndskraftig mot en viss färg Grams färg). På cellytan finns en speciell substans endotoxin som är ett kraftigt inflammationsframkallande ämne. När man andas in endotoxin eller endotoxinhaltigt damm aktiveras makrofager i lungorna och avsöndrar olika substanser som aktiverar det inflammatoriska systemet. En kraftig invandring av vita blodkroppar (neutrofila leukocyter) i lungvävnad och luftvägar är en typisk reaktion efter endotoxinexponering. Endotoxin finns i damm inomhus och har visats förvärra det kliniska tillståndet hos personer med astma. Exponering för luftburet endotoxin kan ge upphov till en inflammation av
7 7 ögon och luftvägar samt generella symptom som trötthet, huvudvärk, feber och ledvärk. Mögelsvampar finns också överallt i vår miljö. Dessa mikroorganismer växer på fuktiga ytor när luftfuktigheten överstiger ca 80% relativ fuktighet eller då materialets fukthalt överstiger 12%. Mögelsvampar har i sitt cellskal ett ämne (1 3)-β-D-glukan - som kan påverka celler i immunsystemet. Särskilt viktigt är dess förmåga att förändra reaktionen på andra inandade agens som endotoxin och allergener. Utsätts man för mögelceller ökar alltså risken att utveckla allergi inte bara mot mögel men också mot andra ämnen i miljön. Vissa mögelsvampar kan alstra gifter, speciella för den typen av mögelsvamp. Förmågan att alstra dessa mykotoxiner beror på underlagets art, temperatur, fuktighet och samtidig närvaro av andra mikroorganismer. Mykotoxiner kan ge påverkan på nervsystemet och immunsystemet och några kan framkalla cancer. Det är inte troligt att mögelgifter i de mängder de kan förekomma i inomhusmiljn ger upphov till några effekter. Mätning av mikroorganismer Vid mätningar av mängden mikroorganismer inomhus är bestämning av antalet levande bakterier eller mögelsvampar ett dåligt mått på risken. Möjligtvis kan information om vilka typer av mikroorganismer som finns ge en viss vägledning om de kommer utifrån eller om de alstrats inomhus men också sådana bestämningar har ett begränsat värde. Eftersom den effekt som är aktuell inte är en infektion utan en inflammation måste man mäta mängden cellmassa som inkluderar såväl levande som döda organismer. För att bestämma mängden Gramnegativa bakterier används oftast mätningar av mängden endotoxin. Ett luftprov tas genom ett filter, detta skakas ut i vätska och mängden endotoxin i vätskan mäts med en biologisk teknik som innebär att ett lysat från hästskokrabban reagerar med endotoxin och aktiverar vissa enzymer (Limulustestet). Denna aktivering kan mätas som en färgreaktion. För att mäta mängden mögelsvampceller finns flera möjligheter. Antalet celler kan räknas i mikroskop med en särskild teknik. Man kan också bestämma mängden
8 8 (1 3)-β-D-glukan eller ergosterol, en annan substans i mögelsvampens cellvägg. Undersökningar har visat att mängden (1 3)-β-D-glukan inomhus är ett relativt bra mått på risken att utveckla en överkänslighetsreaktion. Mikroorganismer och särskilt mögelsvampar alstrar speciella ämnen (metaboliter) då de växer - mikrobiologiska VOC. Tidigare trodde man att mätning av sådana ämnen (MVOC) skulle kunna vara indikatorer på mikrobiell växt inomhus. Det har senare visat sig att byggnadsmaterialet i sig själv kan avge samma typ av ämnen då det är fuktigt varför MVOC inte kan anses specifika för mikrobiell växt]. Till detta kommer att mikroorganismer, särskilt mögelsvampar, har kvar sin toxiska verkan också sedan de dött varför pågående växt inte är en bra indikator på risk. Några undersökningar visar att effekterna bland de exponerade kan bli värre när fuktskadan torkat upp och växt inte längre förekommer. Detta beror troligen på att torra mikroorganismer lättare blir luftburna under inverkan av även små luftrörelser av den storlek som förekommer inne i byggnadsstrukturer Min diagnostik Personer som rapporterar allmänna besvär som ögonirritation, luftvägsbesvär och uttalad trötthet i sin bostad måste tas på allvar och bli föremål för såväl en medicinsk utredning som en miljöutredning. Många av dessa personer har tidigare kontaktat flera läkare eller hälsovårdspersonal utan att få gehör för sina synpunkter varför de lätt kan upplevas som aggressiva i sin framhärdan att någonting är fel. Det första steget är en detaljerad anamnes med frågor inriktade på de typiska symptom som beskrivits inledningsvis. Frågan om besvären blir bättre när de inte vistas i bostaden under några dagar är mycket viktig. Eventuellt kan ett lungfunktionsprov tas men om detta är negativt utesluter det inte förekomst av patologiska förändringar i luftvägarna. Allergitestning kan göras men inte heller här kan ett negativt utfall tas som intäkt till att utesluta någon miljöfaktor i hemmet som orsaksfaktor. Miljöutredningen skall inrikta sig på förekomst av fukt i bostaden och/eller vattenskada (nu eller för flera år sedan). Särskilt vattenskador, där avloppsvatten
9 9 trängt in i källarutrymmen, har visat sig ge upphov till mycket kraftiga reaktioner, även lång tid efter det att sanering utförts och byggnaden torkats. Detta beror troligen på kvarvarande mikroorganismer i dött tillstånd som lätt blir luftburna och fastnar på alla ytor inklusive textilier och inredningar. Frågor om det finns aktiv mögelväxt skall givetvis ställas och likaledes om det finns husdjur inklusive fåglar. Hur förvaras hushållssoporna och finns det en inomhuskompost som kan avge mikroorganismer? Finns det en luftfuktare som används då och då? Förekomst av olika kemiska ämnen kan kartläggas med specifika frågor om hobbyverksamhet, förekomst av maskiner eller målningsarbeten. För att fastställa exponeringen måste mätningar utföras. Dessa kan omfatta koldioxid som mått på ventilation, fuktighet, analys av mikrobiell förorening genom mätning av endotoxin och (1 3)-β-D-glukan samt i förekommande fall specifika kemikalier t ex formaldehyd. Läs mera 1. Bibeln, Moseboken kapitel 14, vers Workshop on humid buildings. Wieslander G, Rylander R. Indoor Built Environ 2003; 12: Sick building syndrome. Straus DC. Advances in applied microbiology vol 55, Building mycology. Singh J. E&FN Spon Toxicology of 1 3-β-glucan. Young S-H, Castranova V. CRC press Denna rapport lämnas för information om ett viktigt område inom miljömedicinen. Den är gratis för enskilda men om företag och organisationer har möjlighet att betala framställnings- och distributionskostnader är vi tacksamma för en summa på 110 kronor insatt på SEB konto AB BioFact.
Mögel inomhus och hälsorisker
1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som
Läs merDoktorn, min bostad gör mig sjuk!
1 Environmental Health Research Center Doktorn, min bostad gör mig sjuk! Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 1/08 2 Inledning Tidigt i människans utveckling uppkom ett behov av att skydda
Läs merDoktorn, min bostad gör mig sjuk!
1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Doktorn, min bostad gör mig sjuk! Rapport 1/11 2 Inledning Tidigt i människans utveckling uppkom ett behov av att skydda sig mot den yttre miljön, regn, vind och snö.
Läs merHälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker
Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen
Läs merUtreda och åtgärda fukt och mögelproblem
Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Folkhälsomyndighetens vägledning Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten Orsaker till fukt och mögelproblem Läckage från tak, fönster, tvätt/diskmaskiner m.m. Hög luftfuktighet
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merFukt och mögel i bostaden
Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och
Läs merViktiga faktorer i innemiljön
Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,
Läs merTorsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16
Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö
Läs merMögel inomhus och hälsorisker
1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som ofta förekommer tillsammans med olika slags
Läs merEnheten för hälsoskydd Michael Ressner
Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under
Läs merVägledning om ventilation - luftkvalitet
Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet
Läs merKrav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats
Krav och rekommendationer för bra inomhusluft Svensk Ventilation Britta Permats Innehåll Inledning Vanliga föroreningar i inomhusluft Luftkvalitet kan bedömas utifrån. Luftkvalitet tillämpa dagens kunskap
Läs merAstma, allergi och laboratoriearbete
Astma, allergi och laboratoriearbete Jonas Brisman, Med.dr., Överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset 2012-10-17 1 Åkommor allergiska eller icke-allergiska Slemhinnor
Läs merOlika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)
Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor
Läs merStädning och ventilation
Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav
Läs merSjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta
Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet
Läs merPartiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander
Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,
Läs merHantering av hushållsavfall
TYA-material Hantering av hushållsavfall en hälsorisk? Ragnar Rylander och Jörgen Thorn Avdelningen för Miljömedicin, Göteborgs Universitet Denna rapport ger en sammanfattning av kunskapsläget rörande
Läs merVälkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras
Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat
Läs merHälsa och ventilation
Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?
Läs merTEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE
TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat
Läs merFukt inomhusmiljö FTF 130211
Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:
Läs merInomhusmiljön i skola och förskola
Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial
Läs merBASF Coatings Safety Week. Andning
Andning 1 Luft Vad andas vi in? Luften består av 78 % Kväve 21 % Syre 1 % Andra gaser Kroppens begränsningar Försvarsystemets svagheter Smittsamma eller giftiga partiklar Giftiga gaser Stora kvantiteter
Läs merKriterier för rekommendation av målarfärg
Kriterier för rekommendation av målarfärg Bakgrund Många frågor från medlemmar och allmänheten till handlar om luftvägsbesvär och doftöverkänslighet som uppkommit pga emissioner från målarfärger. Vi har
Läs merAllergiker i kollektivtrafiken
Att: Landsting Kommuner Reseföretag Allergiker i kollektivtrafiken För att underlätta för er som ansvarar för miljön på tåg, buss, flyg, båt och färdtjänst har Astmaoch Allergiförbundet sammanställt en
Läs merPROJEKT. Bostadstillsyn i flerbostadshus i Falköping och i Skövde
PROJEKT Bostadstillsyn i flerbostadshus i Falköping och i Skövde 2018-04-18 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST info@miljoskaraborg.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Läs merArbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1
Arbetsmiljö Skyddsutrustning förr Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrusning nu Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 2 Fysiska hälsorisker Ryker,
Läs merFÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003
SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet
Läs merVad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?
Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska
Läs merInnemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft
Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig
Läs merHälsoaspekter vid boende
Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda
Läs merSynpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.
PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning
Läs merOhälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn
Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn Ulf Flodin Överläkare, docent Arbets och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping 2018 02 07 1 Definitionen av sjukt hus En byggnad, där en förhöjd
Läs merByggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan
Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan Prof Berndt Stenberg Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin Umeå universitet Inomhusmiljö Stockholm 9 april 2019 Potentiella hälsorisker Cancer Allergi
Läs merKemikalier i inomhusmiljö
Kemikalier i inomhusmiljö Folkhälsomyndighetens roll och ansvar Karin Björklund Linda Molander Hälsoskydd & Smittskydd Folkhälsorapportering Myndigheten bildades 1 januari 2014 Verksamheten bedrivs både
Läs merPraktiska råd för dig som vill undvika allergier
Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.
Läs merHälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012
Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset
Läs merPASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI
PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt
Läs merAtt undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor
Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve, När används skärvätskor Skärvätskor används
Läs merAstma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt
Läs merT ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan
T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer
Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning
Läs merAstma och Allergipolicy
Servicenämndens dnr 2012-000247 Kommunstyrelsens dnr 2013-000220 Astma och Allergipolicy avseende Laholms kommuns lokaler Antagen av kommunstyrelsen den 10 september 2013 179. 2 (5) Astma- och allergipolicy
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:236 Utkom från trycket den 29 april 2014 utfärdad den 16 april 2014. Regeringen föreskriver 1 att 54 58 och bilaga
Läs merKOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER
KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER 1. PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER 1:1 Provtagning Provtagning sker med hjälp av så kallade mätstubbar kopplade till en vacuumpump. Luftburna partiklar samlas
Läs merSäby gård, Häststall 2015-04-28
Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28
Läs merAgenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:
Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 2003 - Fuktproblem i byggbranschen som kan ge problem med inomhusmiljön Torbjörn Hall Dagens kunskapslägen jft med med för 3000 år sedan lagen om spetälska på hus Gamla testamentet
Läs merSamband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige
Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande
Läs merInnemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje
Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer Greta Smedje Fukt och mikroorganismer som hälsorisk Olika typer av hälsoeffekter av inomhusmiljön Irritation i ögon, näsa, hals, tungandning, huvudvärk, trötthet
Läs mer19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars
PAGE 1 Byggnadsteknik den 20 mars Vad visste vi då? (1985 Örebrokonferensen) Klagomål på inomhusmiljön/upplevd ohälsa Det finns ett väl känt samband mellan vad som i dagligt tal kallas en fuktig byggnad
Läs merFolkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation
FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merKOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att
KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet och allmänheten med information, råd
Läs merINOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö
Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om
Läs merSÄKERHETSDATABLAD Clipper spray
1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Havretoften 4 DK5550 Langeskov Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas
Läs merElever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009
Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen
Läs merBerne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314
När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)
Läs merDen fysiska arbetsmiljön i skolan
Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr
Läs merFolkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer
FoHMFS 2014:14 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter
Läs merSäkerhetsdatablad i överensstämmelse med Förordning (EG) Nr. 1907/2006 (REACH) Utskriftsdatum revision
Säkerhetsdatablad i överensstämmelse med AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning Produktnamn Kontaktlim 5070012, svart (S) Code-Nr. W5070012 1.2. Relevanta identifierade
Läs merBeslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.
Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer
Läs merAstma och Allergi ur ett miljöperspektiv
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador
Läs merom hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM
om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland
Läs merFukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt
Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning
Läs merA L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola
A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI i förskola och skola Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare bland barn och ungdomar. En del av allergierna är av lindrig art
Läs merPartiklar i inomhusluft
Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-
Läs merPOPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo
Läs merÅtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,
Läs merAKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet
AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och
Läs merStäder, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna
Läs merSocialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping
Socialstyrelsen Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping Patrik Hultstrand, Utredare Socialstyrelsen Heléne Gårdebrink, Utredare Socialstyrelsen Nationellt tillsynsprojekt 2010 Fastighetsägares
Läs meri miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd
Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor
Läs merInomhusmiljö och hälsa
Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,
Läs merUtredning av innemiljöproblem - bakgrund
Utredningsmetodik 2006-10-16 1(8) Utredning av innemiljöproblem - bakgrund Att utreda orsaken till innemiljöproblem, och föreslå tillförlitliga åtgärder, är ofta svårt, främst därför att vetenskapliga
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merTrikloramin i badhus. Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Gunilla Wastensson, överläkare. Arbets- och miljömedicin Göteborg
Trikloramin i badhus Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Gunilla Wastensson, överläkare Arbets- och miljömedicin Göteborg 1 Kunskapssammanställningen baseras på: Vetenskapligt publicerade artiklar
Läs merStädares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande
Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande Anders Gudmundsson, Ergonomi och aerosolteknologi, LTH Bakgrund
Läs mer2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.
Allergiutredning i hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund, HT 2011 Mastcell IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil
Läs merSTÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????
STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra
Läs merGenano Svenska AB. Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö
Genano Svenska AB Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö Bakgrund Visste du att: Det finns mer än 600 000 personer i Sverige som lider av astma Mer än 2 000 000 personer har problem med inomhusluftens
Läs merRiskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin
Riskkommunikation Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin www.inomhusklimatproblem.se Mögel som angriper byggnadsmaterial kan bilda starka
Läs merVarför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn?
Till verksamhetschefer och upphandlare av städning i förskola/skola Varför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn? Under dagen går vi igenom vad astma
Läs merTack vare min BioZone har jag sovit flera nätter i rad utan att drabbas av astmaanfall Ulrika, Kyrkby.
Historik Biozone Scientific startade för ca: 10 år sedan med målet att använda vetenskap kombinerat med elektronik för att skapa den mest effektiva luftrenaren. Idag används Biozone s produkter över hela
Läs merLuft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd
Luft, lukt och fukt Utredning av inomhusmiljöproblem Greta Smedje Enheten för hälsoskydd och smittskydd Vad är syftet med en utredning av innemiljön? Hitta samband mellan en specifik innemiljö och en individs
Läs mer1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 2. FARLIGA EGENSKAPER 3. SAMMANSÄTTNING/INFORMATION OM BESTÅNDSDELAR
1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn Code-Nr. Parker IA25 Tillverkare / distributör Rådgivning Nödrådgivning Parker Hannifin GmbH O-Ring Division Europe Stuifenstrasse 55, D-74385
Läs merDatum: 14/07/2004. Atlas Copco Airpower N.V. Portable Air Division Ingberthoeveweg 7, 2630 Aartselaar - BELGIUM lubricants
Handelsnamn: PAROIL 5W30 Sida: 1/5 1. Namnet på produkten och företaget Produktkod och namn: Beskrivning: Företag: PAROIL 5W30 Maskinoljor Atlas Copco Airpower N.V. Portable Air Division Ingberthoeveweg
Läs merChecklista för tillsyn av förskola
1 (6) Checklista för tillsyn av förskola Förskolans namn Adress Fastighetsbet Ansvarig/kontaktman Datum Närvarande Omfattning Antal barn Antal avdelningar Antal personal Lokalens byggår/f.sk öppnades UA
Läs merVem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.
Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation
Läs merReferensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90
Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,
Läs merSTÄDPOLICY 2015-01-29
Sida 1 Handling STÄDPOLICY 2015-01-29 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan 2 Tel
Läs merFinns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?
Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merIBLAND MÅSTE DU GÅ LÅNGT TILLBAKA FÖR ATT VARA MODERN CITY M LUFTRENARE FRÅN CAMFIL. Camfil Clean Air Solutions 1
IBLAND MÅSTE DU GÅ LÅNGT TILLBAKA FÖR ATT VARA MODERN CITY M LUFTRENARE FRÅN CAMFIL Camfil Clean Air Solutions 1 FAKTA: Inom loppet av några timmar (beroende på rummets storlek) reducerar en CITY luftrenare
Läs merArbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!
Arbetar du med? Läs vidare viktig information för dig! 1 Händer det att du svetsar i i sådant som är målat eller lackerat? är limmat? innehåller plast eller isolerskum? 2 Nya risker! Under senare tid har
Läs merLuftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.
Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie
Läs merHUR PÅVERKAS ELEVERNAS PRESTATION OCH HÄLSA AV SKOLANS INOMHUSLUFT?
HUR PÅVERKAS ELEVERNAS PRESTATION OCH HÄLSA AV SKOLANS INOMHUSLUFT? Marie-Louise Luther, ombudsman inomhusmiljö Astma- och Allergiförbundet marie-louise.luther@astmaoallergiforbundet.se 08-506 28 211 HUR
Läs merInnemiljö i Förskolor
Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden
Läs merSWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare
SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,
Läs mer