Regionutvecklingsnämnden

Sida 1(11) Delårsrapport mars 2013 Regionutvecklingsnämnden 1. Sammanfattning och slutsats Nämndens arbete är främst inriktat på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Att stärka det västsvenska transportsystemet är ytterligare ett viktigt område. Frågor kring kompetensutveckling och livslångt lärande och att stärka Västra Götalands som en framstående forskningsregion är också centrala. Verksamheten har en långsiktig inriktning vilket innebär att förändringarna mellan år eller delår inte blir dramatiska. Hittills under 2013 är ett antal frågor och aktiviteter särskilt tydliga. Flera av dem handlar om att lägga fast inriktningen på utvecklingsarbetet under flera år framåt. Regionutvecklingsnämnden beslutade den 1 februari om fyra handlingsprogram inom områdena hållbara transporter, hållbar energi, livsmedel gröna näringar och life science. Programmen gäller under perioden 2013-2015. Programmen är gemensamma för flera nämnder. På BHU:s möte i januari 2013 beslutades att sända VG 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 på remiss. Beslut om strategin kommer att fattas av regionfullmäktige i höst. I januari fick Västra Götalandsregionen erbjudandet inom målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning för programperioden 2014-2020, att förbereda ett förslag till operativt program för Europeiska Regionala Utvecklingsfonden samt att ta fram en socioekonomisk analys som ett av underlagen till ett nationellt program för Europeiska Socialfonden. Arbetet med revideringen av flerårsplanerna för utbyggnad av transportinfrastrukturen pågår med hög aktivitet. Det gäller både den regionala planen där regionen i samverkan med kommunerna ska ta fram ett förslag till prioriterade åtgärder för perioden 2014-2025 och inspel och påverkan av innehållet i nationell plan där trafikverket tar fram ett förslag. Båda planförslagen går på remiss i juni månad. Nämnden har även fattat ett principbeslut om förlängning av plattformarna på södra Bohusbanan för att skapa fler resmöjligheter. Ett arbete har påbörjats med att ta fram en tydlig extern agenda för Västra Götalandsregionen

Sida 2(11) 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Regionutvecklingsnämndens uppdrag är att arbeta för goda levnadsmöjligheter för invånarna i Västra Götaland, genom att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. Utbyggnaden av infrastruktur, kollektivtrafik och bredband har en mer direkt påverkan på invånarnas villkor än nämndens övriga verksamhet. Infrastrukturutbyggnaderna i västsvenska paketet har gett boende och pendlare i Göteborgsområdet förbättrade möjligheter att resa både kollektivt och med bil. Efterhand som ytterligare delar av paketet genomförs förstärks förbättringarna och sårbarheten i transportsystemet minskar. Den ökade förutsägbarheten vad gäller tidsåtgång för resor och varutransporter är värdefull både för hushåll och företag. Tillgången till en säker och kapacitetsstark internetuppkoppling blir allt viktigare för både hushåll och företag. En bra IT-infrastruktur bedöms vara en nödvändig förutsättning för att regionen ska vara attraktiv. Detta förhållande förstärks i takt med att nya tjänster som kräver större bandbredd utvecklas. Regionen verkar för att både främja utbyggnaden av ITinfrastrukturen och att utveckla möjligheterna att bättre nyttja den digitala tekniken. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Mål redovisas i samband med årsredovisningen 3.3 Rättighetsfrågor I slutet av 2012 antog regionutvecklingsnämnden handlingsplanen "Jämställdhet gör skillnad". Syftet med handlingsplanen är att vidta åtgärder som leder till en jämställd regional tillväxt och utveckling. Som ett led i genomförandet av handlingsplanen har en regional referensgrupp bildats och som en första åtgärd planeras en utbildning i jämställdhetsintegrerad verksamhetsutveckling/planering. Målgrupp för utbildningen är aktörer i det företagsfrämjande stödsystemet. Därutöver fortsätter arbetet med att undersöka förutsättningarna för etablering av ett center för interkulturell dialog. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Regionutvecklingsnämndens arbete är inriktat på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Att stärka det västsvenska transportsystemet är ytterligare ett viktigt område. Verksamheten har en långsiktig inriktning vilket innebär att förändringarna mellan två år inte blir dramatiska. Strukturförändringar inom industrin, och en fortfarande hög arbetslöshet har ändå aktualiserat behoven av relativt snabba och mer koncentrerade insatser.

Sida 3(11) Här följer beskrivning av pågående insatser under årets första kvartal. Stimulera nyskapande Enligt fullmäktiges mål ska det regionala utvecklingsarbetet bidra till fler jobb och att fler kvinnliga entreprenörer nås av regionens utvecklingsinsatser. Det ska också leda till ett diversifierat och klimatsmart näringsliv samt ge förutsättningar för en hållbar utveckling i regionens alla delar. Arbetet under året inriktas på att stimulera entreprenörskap och företagande, bidra till förnyelse och innovationer i små och medelstora företag och stärka samarbeten mellan företag, akademi och samhälle inom regionala styrkeområden. Entreprenörskap och nyföretagande (inkl social ekonomi) Den 20 mars arrangerades Nyföretagardagen med temat våga starta företag, ett samarbete mellan BRG, Almi och Västra Götalandsregionen. Totalt kom drygt 500 personer och många blivande företagare fick inspiration och information samt möjlighet att träffa andra entreprenörer och innovatörer. Västra Götalandsregionen har av Tillväxtverket fått i uppdrag att fördela 3,9 Mnkr till regionala insatser inom programmet Främja kvinnors företagande under 2013. Hittills har regionutvecklingsnämnden fördelat 2,2 Mnkr till affärs- och innovationsutvecklingsprojekt samt utvecklingscheckar. Regionutvecklingsnämnden har beslutat om nya utlysningar för socialt entreprenörskap 2013-2014. Föreningar kan ansöka om stöd för utveckling av innovativa entreprenöriella idéer som stärker föreningar genom att utveckla nya tjänster och produkter inom social ekonomi. Innovation och förnyelse i små och medelstora företag Västra Götalandsregionen har tagit över det koordinerande ansvaret från Almi Väst för Tillväxtverkets program Affärsutveckling för små och medelstora företag. Programmet ska ge små företag med viljan att växa en möjlighet att påskynda sin utveckling och stärka sin konkurrenskraft genom att ta in extern kompetens. Nytt för år 2013 är att företag dessutom kan söka stöd för att närma sig en internationell marknad alternativt öka sin internationaliseringsgrad. Totalt fördelar programmet 15.5 Mnkr till små och medelstora företag i Västra Götaland. Regionala styrkeområden Regionutvecklingsnämnden beslutade den 1 februari om fyra handlingsprogram inom områdena hållbara transporter, hållbar energi, livsmedel gröna näringar och life science. Programmen gäller under perioden 2013-2015. Programmen är gemensamma för flera nämnder. Hållbara transporter är gemensamt med kollektivtrafiknämnden och miljönämnden, hållbar energi och livsmedel gröna näringar är gemensamt med miljönämnden. Handlingsprogrammen ska stimulera till en mångfald av idéer och lösningar på kort men också på lång sikt, för att skynda på omställningen till en ekonomiskt, miljömässigt och socialt långsiktigt hållbar utveckling. Nedan följer exempel på insatser kopplat till

Sida 4(11) handlingsprogrammen. Hållbara transporter I februari kom besked om att Geely Holding, majoritetsägare av Volvo Cars, ska etablera ett forsknings- och utvecklingscenter i Göteborg. Det nya FoU-centrat kommer att ha ca 200 heltidsanställda medarbetare. FoU-centrat ska etableras på Lindholmen Science Park och kommer att stärka det västsvenska fordonsklustrets konkurrenskraft och internationella lyskraft. Under perioden har arbetet med det nationella forskningscentrat för kollektivtrafik K2 satt igång. Lunds universitet, Malmö högskola och forskningsinstitutet VTI har fått i uppdrag att driva centrat. Västra Götalandsregion, Stockholms Läns landsting och Region Skåne är partners i centrat och medverkar i utformning av verksamheten. Särskilt arbete pågår i Västra Götaland för att mobilisera västsvenska aktörers deltagande i K2. Livsmedel - Gröna näringar I februari kom besked från SLUs styrelse om att utbildningarna inom SLU Skara flyttas till Uppsala. En utredning pågår, ledd av platschefen vid SLU i Skara, där uppdraget är att inventera utvecklingspotentialen för SLU i Skara. Västra Götalandsregionen stödjer det arbetet. Beslut inom ramen för handlingsprogrammet för gröna näringar har tagits för att bidra till sektorns utveckling. Ytterligare beslut kan bli aktuella i samband med att utredningen presenterar sitt slutliga förslag i juni. Life science I mitten av mars meddelade AstraZeneca att man inom ramen för sin nya affärsstrategi ska satsa på tre strategiska forsknings- och utvecklingscentra globalt, varav ett av dem blir anläggningen i Mölndal. Denna satsning är oerhört betydelsefull för life scienceklustret i Västra Götaland och för Sverige som kunskapsnation. Det är också en viktig signal om betydelsen av att fortsatt arbete offensivt med utvecklingen av förutsättningarna för sektorn i Västra Götaland. Regionutvecklingsnämnden har under perioden beslutat om fortsatt satsning på utvecklingen av Gothia Forum som är en av de viktiga framtidssatsningarna kopplat till klinisk forskning och prövning. Dessutom har Västra Götalandsregionen tillsammans med Chalmers, Göteborgs universitet och Business Region Göteborg utsett en klusterledare som ska driva det gemensamma arbetet med utvecklingen av sektorn. Ett viktigt mål i regionutvecklingsnämndens budget är att stärka förutsättningarna för västsvenska aktörer att medverka i EUs forsknings- och innovationsprogram. Särskilt fokus ligger på små och medelstora företag samt insatser kopplat till västsvenska styrkeområden. Under perioden har ett projekt startat upp inom life scienceområdet (systembiologi) där Västra Götalandsregionen är partner tillsammans med GU med finansiering från EUs forskningsprogram. Kompetensförsörjning Inom ramen för regeringens uppdrag om kompetensplattformar pågår arbete med analyser,

Sida 5(11) matchningsinsatser och kommunikation. Regeringen har meddelat att man via Tillväxtverket kommer att avsätta resurser för genomförande av uppdraget med start 2013. Arbetet pågår med att förbereda en ansökan från Västra Götaland som ska lämnas in senare under våren. Den 21 mars genomförde Västra Götalandsregionen den årliga konferensen Kompetensforum i samverkan med Göteborgs universitet. Konferensen var fullsatt med 150 deltagare och aktuella frågor kopplade till matchning mellan arbetsmarknad och utbildningssektorn belystes ur skilda målgruppers perspektiv. Regional utvecklingsstrategi På beredningen för hållbar utvecklings möte i januari 2013 beslutades att sända VG 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 på remiss till kommunalförbund och andra aktörer och intressenter i det regionala utvecklingsarbetet. Beslut om strategin kommer att fattas av regionfullmäktige i höst. EU-program I januari fick Västra Götalandsregionen erbjudandet inom målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning för programperioden 2014-2020, att förbereda ett förslag till operativt program för Europeiska Regionala Utvecklingsfonden samt att ta fram en socioekonomisk analys som ett av underlagen till ett nationellt program för Europeiska Socialfonden. Programskrivningarna skall skickas in till näringsdepartementet i september. För de gränsöverskridande programmen (Interreg A) där Västra Götalandsregionen är berört av programmen för Sverige-Norge respektive Öresund-Kattegatt-Skagerakk (ÖKS) har Region Värmland respektive region Skåne ansvar för programarbetet. Västra Götalandsregionen är engagerad i arbetet. Programmen skall redovisas till näringsdepartementet i november respektive i december. De transnationella programmen för Nordsjön respektive Östersjön (Interreg B) samordnas av Tillväxtverket i nära samverkan med framförallt företrädarna för de tre svenska subsekretariaten Västra Götalandsregionen, Region Västerbotten samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Infrastruktur Arbete med revideringen av flerårsplanerna för utbyggnad av transportinfrastrukturen pågår med hög aktivitet. Det gäller både den regionala planen där regionen i samverkan med kommunerna ska ta fram ett förslag till prioriterade åtgärder för perioden 2014-2025 och inspel och påverkan av innehållet i nationell plan där trafikverket tar fram ett förslag. Båda planförslagen går på remiss i juni månad. Särskilt prioriterade investeringar i nationell plan är för länets del åtgärder för ökad kapacitet på Västra Stambanan, utbyggnaden av dubbelspår mellan Göteborg och Borås, utbyggnaden av E20 på icke mötesseparerade delar och en motsvarande utbyggnad av E45 mellan Vänersborg och Mellerud. Investeringar i nya slussar mm i Trollhättan har också högsta prioritet. Vad gäller genomförandet av beslutade åtgärder i gällande planer dominerar arbetet med det västsvenska paketet. Många åtgärder främst för att göra kollektivtrafiken mer konkurrenskraftig, t ex byggandet av busskörfält och pendelparkeringar, förlängning av

Sida 6(11) plattformar för pendeltågen har genomförts inför införandet av trängselskatten men en hel del återstår. Detta innebär att åtgärderna i Block 1 i västsvenska paketet till en del försenats och blir klara först under 2014 och 2015. På väg 40 har etappen förbi Ulricehamn påbörjats. När den är klar finns mötesseparering för hela sträckan Göteborg Jönköping. Regionutvecklingsnämnden har fattat ett principbeslut om att förskottera en förlängning av plattformarna på södra Bohusbanan för att skapa fler resmöjligheter. Diskussioner förs om en finansiering tillsammans med berörda kommuner. Införandet av trängselskatten i Göteborg har lett till förväntade minskningar av vägtrafiken, förbättrad framkomlighet och mer förutsägbara restider. Kollektivtrafiken har fått fler resenärer och kapaciteten på olika linjer anpassas successivt efter förändringarna i resmönstret. Regionutvecklingsnämnden har visat ett starkt engagemang för utbyggnaden av ett cykelvägnät och bl a varit medarrangörer för årliga cyklingsseminarier i Vårgårda. Det finns ett starkt önskemål från kommunerna att regionen tar ansvar för att samordna planeringen av cykelvägnät inklusive att se till att informationen om befintligt cykelvägnät digitaliseras och blir allmänt tillgänglig via den nationella vägdatabasen. IT-bredband Arbetet med att stimulera utbyggnaden av IT-infrastruktur i och till områden utanför tätorterna fortsätter. Ytterligare kommuner tar fram utbyggnadsplaner och är beredda att tillsammans med regionen förtäta fibernätet i huvudsak genom att bygga ut nya anslutningspunkter närmare områden med bebyggelse i utpekade bristområden. Intresset hos boende på landsbygden att bilda fiberföreningar är fortsatt stort och förutsatt att möjligheterna till statliga bidrag, främst via landsbygdsstödet, är tillräckligt bedömer vi att i stort sett alla bristområden kan åtgärdas om regionen och kommunerna tillsammans kan nå den tänkta finansieringen om 300 mnkr. En viktig aspekt är konkurrensen vad gäller nätägandet och därmed sammanhängande möjligheter att påverka utbyggnaden av IT-infrastrukturen i tätorter, lokalt anpassade lösningar för företag mm. Enligt ett beslut i beredningen för hållbar utveckling kommer förutsättningarna för en gemensam bolagsbildning med kommuner och region som ägare att utredas med syfte är att stärka utvecklingsmöjligheterna för befintliga stadsnät. Externa relationer En ny enhet har bildats genom sammanslagning av internationell samordning med sekretariatets kommunikatörer. På så sätt blir det lättare att utveckla relationerna med omvärlden på ett strukturerat sätt. Ett arbete har påbörjats med att ta fram en tydlig extern agenda för Västra Götalandsregionen. Det ska utmynna i att ledningen identifierar några få frågor av mycket stor vikt för Västra Götaland där regionen vill påverka eller initiera beslut på nationell eller europeisk nivå. Regionens Brysselkontor har förstärkts genom att ytterligare en tjänsteman ur hemmaorganisationen tillbringar merparten av sin arbetstid i Bryssel. Detta är

Sida 7(11) en temporär lösning från mars och året ut och planering pågår för Brysselkontorets framtid. Analys och uppföljning Under våren har sammanställningar och analyser gjorts av Västra Götalands styrkeområden. Rapporter har publicerats om fordonsbranschen, livsmedelssektorn, life science och det maritima klustret. Även en kartläggning och analys av företag som får stöd från det högskolenära stödsystemet i Västsverige har publicerats. Under perioden har regionutvecklingssekretariatet påbörjat en analys av hur olika branscher i Västsverige är relaterade till varandra kompetensmässigt. En ny statistikportal för Västra Götalandsregionen har utvecklats och lanserats. Portalen innehåller statistik inom nio områden som berör regionens olika verksamheter. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Uppföljning av nämndens mål sker i samband med årsredovisningen. 5. Medarbetarperspektivet 5.4 Personalvolym Personalvolymen har minskat med 2 st medarbetare jämfört med föregående år. Från 68 st till 66 st anställda. 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat årets tre första månaderna jämfört med samma period föregående år från 0,90% till 1,75%. Det är främst kvinnornas sjukfrånvaro som har ökat liksom andelen långtidssjukfrånvaro. Förvaltningen har trots ökningen för perioden förhållandevis låg sjukfrånvaro. 7. Ekonomiperspektivet 7.2 Ekonomiskt resultat Resultatet i korthet Regionutvecklingsnämnden redovisar ett positivt resultat på 48,6 mnkr för perioden januarimars 2013. Mot periodens budget (-5,6 mnkr) är den positiva avvikelsen ännu större; 54,2 mnkr. Den helt dominerande orsaken till att avvikelsen har uppkommit beror på posten projektmedel. Under årets första månader har projektbeslut tagits på ca 34 mnkr. Av dessa har drygt hälften (17,4 mnkr) bokats mot nämndens statliga anslag som redovisas direkt till

Sida 8(11) Tillväxtverket. Av resterande beslut på totalt 16,4 mnkr har drygt 2/3 (11,5mnkr) regioninterna projektägare vilket innebär att kostnader i projektet belastar resultatet i den takt de upparbetas till skillnad från externa projektägare där hela projektbeslutet kostnadsförs vid beslutstillfället (s k avsättning). Återstående projektbeslut (4,9 mnkr) med externa projektägare har kostnadsförts i sin helhet mot det regionala anslaget. En del av projektmedlen avser infrastruktur och IT-bredband. Även här har endast mindre kostnader uppkommit under årets första tre månader (0,9 mnkr). Periodens budget ligger på 15 mnkr vilket ger en avvikelse på 14,1 mnkr. Budgeten för projektmedel periodiseras i 12:tedelar eftersom det vid budgeteringstillfället är svårt att förutse när på året olika typer av projektbeslut kommer att tas. Eftersom flera parametrar spelar in på var och hur kostnaden kan bokas har vi valt att periodisera budgeten jämt över året. Prognosen för året är dock att nämnden kommer att utnyttja hela sitt anslag. Resultaträkning i sammandrag: Regionutvecklingsnämnd en Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Avvikels e Prognos Budget Utfall Avvikelse 1303 1303 1203 Bu-utfall 1303 1312 1212 mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Statsbidrag 1,8 1,6 1,8 0,2 6,4 6,4 7,0 0,0 Övriga intäkter 3,1 0,3 3,6 2,8 10,0 1,0 15,0 9,0 Verksamhetens intäkter 4,9 1,9 5,4 3,0 16,4 7,4 22,0 9,0 Personalkostnader -12,6-11,1-11,6-1,5-48,9-42,9-46,3-6,0 Övriga kostnader -100,0-153,5-116,3 53,5-593,0-593,0-570,9 0,0 Verksamhetens kostnader -112,6-164,6-127,9 52,0-641,9-635,9-617,2-6,0 Regionbidrag 154,6 154,6 148,6 0,0 618,5 618,5 594,2 0,0 Finansiella intäkter/kostnader 1,7 2,5 2,8-0,8 7,0 10,0 10,1-3,0 Resultat 48,6-5,6 28,9 54,2 0,0 0,0 9,1 0,0 Avvikelse mot periodens budget På intäktssidan har mer intäkter kommit in än vad som budgeterats (+2,8 mnkr). Anledningen är intäkter i olika projekt, varav flera är EU-projekt. EU har långa och svårbedömda ledtider vilket gör det svårt att budgetera. Även intäkter inom programmet Främja kvinnors

Sida 9(11) företagande har tagits i anspråk under perioden. Programmet finansieras av Tillväxtverket. Personalkostnader överskrider periodens budget med 1,5 mnkr. En närmare analys visar att periodens utfall inkluderar 2,8 mnkr personalkostnader i olika projekt. I vissa fall är personal helt anställd för att leda/delta i projekt medan det i andra handlar om personal som delvis ingår i projekt. Volymen varierar beroende på vilka projekt som är aktuella. Övriga kostnader har stor avvikelse mellan periodens utfall och budget. Orsaken är att få projektbeslut har bokats mot det regionala anslaget under årets första månader. Flera beslut har tagits mot nämndes statliga anslag och ytterligare några har regioninterna projektägare vilket inte medger avsättning. På helårbasis kommer dock anslaget att utnyttjas. Posten finansiella kostnader och intäkter visar ett underskott mot periodens budget på 0,8 mnkr. Ränteintäkterna på regionkontot är lägre än budgeterat. Periodens utfall jämfört med föregående år Utfallet 2013 ligger i samma härad som utfall motsvarande period 2012. Även 2012 redovisades ett plusresultat t o m mars även om det var mindre än årets. Variationerna beror volymen projektbeslut. Helårsprognos 2013 Regionutvecklingsnämnden kommer att förbruka sitt anslag 2013 och lämnar därför en nollprognos. Externa kostnader för konsult, information och kurs/konferens I budget 2013 reducerades regionutvecklingsnämndens regionbidrag med totalt 4,5 mnkr riktat mot externa kostnader för konsulter, trycksaker, information och PR och kurser och konferenser. Nämnden totala kostnader för de aktuella kostnadsslagen uppgick 2011 till 24,1 mnkr 18,2 mnkr 2012. Kostnader för konsulter utgör mellan 80 och 90% av kostnaderna av de aktuella kostnadsslagen. Av dessa utgörs knappt hälften av kostnader i olika projekt. Behovet av insatser i projekt varierar mellan åren beroende på vad som för tillfället är aktuellt. I vissa fall finns intern kompetens men inte sällan krävs extern specialistkompetens för att kunna genomföra projekten. Det är således en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten. Av nämndes totala kostnader för konsulter har ca 25% används inom området analys/utredning för bl a uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Användningen av konsulter ska säkerställa att en objektiv bedömning görs i arbetet med bl a utvärdering. Detaljerad uppföljning av utfallet månad för månad för de tre olika kostnadsslagen under 2011, 2012 och 2013 visas i Bilaga 1. I bilagan framgår även hur stor del av den totala kostnaden som utgörs av kostnader i projekt, VVG-medel/Marknadsföring, Analys/utredning i

Sida 10(11) de fall där det är relevant. 7.4 Eget kapital EGET KAPITAL mnkr Objekt Godkänd disp EK 2012 IB 2012 114,3 mnkr varav: 27,0 Förskottering Partihallsförbindelsen -8,0 Resultat 2012 9,1 50,0 Förskottering del av Lundbyleden+Torslandavägen -11,2 27,3 Utbyggnad bredband (Beslutat totalt 90 mnkr) -27,0 10,0 Sahlgrenska forskningsstiftelse SUMMA 123,4-46,2 Regionutvecklingsnämnden har under många år haft ett undantag från den s k två procentsregeln som innebär att nämnder och styrelser får behåll max två procent av regionbidraget/motsvarande som eget kapital. (två procent av regionutvecklingnämndens regionbidrag motsvarar drygt 12 mnkr). Anledningen till undantaget har varit att det egna kapitalet är avsett att användas som betalning för redan ingångna avtal. När det gäller de båda förskotteringprojekten Partihallsförbindelsen och del av Lundbyleden/Torslandavägen valde Västra Götalandsregionens finansavdelning att själv vara långivare och fakturera regionutvecklingsnämnden räntekostnaden. Detta medförde i sin tur att de medel nämnden reserverat för ändamålet hamnade i det egna kapitalet eftersom avsättning inte medges mellan regioninterna parter. För finansieringen av räntekostnaden har nämnden räknat med att använde eget kapital under kommande år. När det gäller posten utbyggnad av bredband har nämnden tagit ett rambeslut på 90 mnkr där endast en liten del (t o m 2012 7,7 mnkr) har kommit till nivån att det ska kostnadsbokföras. I nämndens beslut om 10 mnkr till Sahlgrenskas forskningsfond angavs ett villkor att nämnden skulle kunna ta i anspråk av sitt eget kapital. Under 2012 har regionstyrelsen beviljat regionutvecklingsnämnden att disponera 46,2 mnkr av det egna kapitalet. 19,2 mnkr avser förskotteringsprojekt Lundbyleden/Torslandavägen och Partihallsförbindelsen och 27,0 mnkr för utbyggnad av bredband i Västra Götaland. Regionstyrelsens beslut om disponering av eget kapital på 46,2 löper över 2 år även om regionutvecklingsnämnden räknar med att kunna inrymma räntekostnaderna på 5 mnkr och

Sida 11(11) kostnader för bredbandsutbyggnad (30 mnkr) i nämndens budgetmedel 2013. Med anledning av att delar av det egna kapitalet ska finansiera redan ingångna avtal är undantaget från tvåprocentsregeln högst rimligt och bör gälla så länge åtagandet kvarstår. 8. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument bifogas. Bilaga 2 RR.BR och kassaflödesanalys Bilaga 2:1 avsättningar projekt 2013-03-13. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Fullmäktiges mål om att Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska redovisas i mars. Övriga mål som berör regionutvecklingnämnden redovisas i samband med årsredovisningen. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Styrtal: Medellön för kvinnor / medellön för män (månadsanställda, inklusive bolag). Bra Mål 2013: 77.7 procent Regionutvecklingssekretariatet klarar måltalet på 77,7% eftersom kvinnors lön är 79,30% av männnens.