Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2012

Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2012 mars 2012

Upplysningar om rapportens innehåll: Per Bjurén 010-441 36 43 Anette Ohlin Johansson 010-441 36 44 Stefan Svallhage 010-441 36 46 Behovsunderlag 2012 fi nns att läsa och skriva ut på www.vgregion.se/behovsunderlagskaraborg

Inledning...2 Behov... 3 Befolkningen... 4 Befolkningsstruktur i förändring... 4 Andelen äldre ökar... 4 Levnadsförhållanden... 6 Hälsoläge och förslag till åtgärder... 7 Ojämlik hälsa... 7 Åtgärder för en god hälsa... 7 Samhällsekonomiska kostnader för ohälsa... 7 Fetman kostar mer än 400 miljoner kronor i Skaraborg varje år... 8 Investeringar för hälsa... 9 Skaraborg ska ha Sveriges bästa hälsa 2020... 9 Hälsa på lika villkor... 10 Självskattad hälsa... 10 Nedsatt psykiskt välbefinnande... 11 Rökning... 11 Alkoholvanor... 13 Övervikt och fetma... 14 Fysisk aktivitet... 16 Behovsgrupp barn och unga... 17 Svenska skolbarns hälsovanor... 17 Skolelevers drogvanor 2011... 17 Barns och ungdomars psykiska hälsa... 18 Fetma och övervikt... 18 Kariesfrihet hos sexåringar... 19 Behovsgrupp äldre... 20 Det normala åldrandet... 20 Hälsosamt åldrande... 21 Sjukdomsförekomst och omhändertagande... 21 De mest sjuka äldre... 21 Olycksfall hos äldre... 21 Tandhälsa... 22 Sjukdomsgrupper... 24 Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder... 25 Hypertoni... 26 Cancer... 28 Astma/KOL... 30 Demens... 31 Diabetes... 33 Stroke... 35 Vårdkonsumtion... 37 Utmaningar i framtiden... 38 Bilaga 40 1

Inledning En effektiv styrning av hälso- och sjukvården kräver beskrivningar och analyser av förhållanden som påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård. För att kunna utveckla såväl hälso- och sjukvård som folkhälsoarbete på ett bra sätt är det viktigt att utgå från de behov som finns. Behoven kan då bli en naturlig del i ett utvecklingsarbete enligt nedanstående figur: Hälso- och sjukvårdsnämnderna är befolkningsföreträdare och ansvarar för att invånarna inom nämndernas geografiska område har tillgång till god hälso- och sjukvård och att det lokala folkhälsoarbetet planeras tillsammans med kommunerna. Detta är femte gången som ett samlat behovsunderlag tas fram för Skaraborg. Rapporten har tagits fram av hälso- och sjukvårdskansliet i Mariestad. En strävan med arbetet är att utveckla analysen av det underlag som tas fram. I årets behovsunderlag har särskilda avsnitt om barn och ungdomar samt äldre tagits fram. Avsikten är inte att ge en heltäckande bild av dessa gruppers behov utan att lyfta fram några viktiga och aktuella områden. I årets rapport ingår också en redovisning av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och redovisning av samhällsekonomiska kostnader för ohälsa. Målgruppen för rapporten är framför allt politiker och tjänstemän, samt vårdgivare och samarbetspartners inom nämndernas geografiska område. Vår förhoppning är att innehållet i rapporten ska kunna användas som underlag för diskussioner och beslut av framför allt inriktnings- och prioriteringskaraktär på olika nivåer i organisationen. Susanne Tedsjö Hälso- och sjukvårdschef 2

Behov I hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Riksdagen har också beslutat om en värdegrund för planering, styrning och genomförande av hälso- och sjukvården, som utrycks i tre inbördes rangordnade principer, den så kallade etiska plattformen: Människovärdesprincipen: Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen: Resurserna bör satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Kostnadseffektivitetsprincipen: En rimlig relation mellan kostnad och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder. Vad är då behov? Behov är ett svårfångat begrepp. Det kan gälla befolkningens förväntningar, önskningar och synpunkter eller behov med utgångspunkt från professionens bedömning. Det kan även gälla patienters och befolkningens efterfrågan eller den vård som producerats och konsumerats av patienter. Det kan också ta bäring på vårdens utbud. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ett befolkningsansvar. Detta innebär en fokusering på befolkningens behov och att målen formuleras utifrån dessa behov. Om vi utgår från hälsoförhållanden och sjukdomsbördan på befolkningsnivå, så blir viktiga verktyg hälsobeskrivningar och behovsanalyser: Identifiering av hälsogap (behov). Formulering av önskvärt hälsoläge/mål. Bedömning av åtgärder/resurser som behövs för att åtgärda hälsogapet. Prioritering mellan områden och åtgärder. Bedömning av effekter/minskade hälsogap (hälsoekonomi). Slutligen gäller det att följa upp politiskt fattade beslut om inriktning. Uppföljning på lång sikt rör minskade hälsogap och effekter på folkhälsan. På kort sikt rör det medicinska resultat, patienttillfredsställelse, upplevd hälsa och synpunkter på vården. (Källa: Nätverken Hälsa och demokrati samt Uppdrag och hälsa) 3

Befolkningen Behovet av hälso- och sjukvård påverkas framförallt av befolkningens storlek, ålders- och könssammansättning. Åldern är den faktor som påverkar behovet mest. Befolkningens sammansättning ställer krav på vilka vårdtjänster som erbjuds. Antalet invånare i Skaraborg var 256 600 år 2011 (Västra Götaland 1 590 604 invånare). I Skaraborg är gruppen 20-44 åringar underrepresenterad jämfört med Västra Götaland. I Skaraborg är andelen kvinnor lägre än i övriga regionen. Detta gäller speciellt i åldersgrupperna 20-44 år och 80 år och äldre. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre varierar mellan Skaraborgs kommuner, men är i alla kommuner högt jämfört med övriga regionen. Andelen totalt för Skaraborg är 21,4 procent, vilket är 3,1 procent högre än genomsnittet för Västra Götaland. Motsvarande andel för personer 80 år och äldre är 6,1 procent, vilket är 0,9 procent högre än i Västra Götaland. Befolkningsstruktur i förändring En befolkningsprognos har gjorts av regionutvecklingssekretariatet med basår 2008. Av tabellen framgår prognosåren 2015 och 2020. Totalbefolkningen i Skaraborg beräknas vara oförändrad till 2015 respektive 2020. Befolkningen i Västra Götaland förväntas öka med två procent till 2015 och med ytterligare fyra procent till 2020. Andelen äldre ökar I Skaraborg väntas åldersgruppen 65-79 åringar öka med nio procent till 2015 och med ytterligare sex procent till 2020. Det motsvarar 10 900 personer mellan 2011 och 2020. Åldersgruppen 80 år och äldre beräknas öka med ca 1 700 personer till 2020. Samtidigt som de äldre ökar beräknas andelen yngre minska i Skaraborg. Gruppen 7-19 år minskar med ca 1 500 personer till 2020. Medellivslängden ökar, men varierar mellan kommunerna i Skaraborg. För åren 2006-2010 varierar livslängden för kvinnor mellan från 81,0 år (Töreboda) till 84,6 år (Tibro). Motsvarande tal för män är 77,9 år (Töreboda till 80,2 år (Götene och Hjo). Det främsta skälet till att vi lever längre är en minskad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Dödligheten i cancersjukdomar och skador har däremot legat på i stort sett samma nivå den senaste tjugoårsperioden. Åldersgrupp Befolkning i Skaraborg 2011 2015 2020 Antal Index Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika kommuner. Det ställer särskilda krav på de områden som haft en stor förändring. 0-6 18 883 100 97 95 7-19 38 540 100 96 96 20-44 75 517 100 98 93 45-64 68 796 100 100 98 65-79 39 216 100 109 115 80-15 648 100 104 111 Totalt 256 600 100 100 100 Fakta: Regionutvecklingssekretariatet och SCB 4

Antal invånare per kommun 1982 till 2011 Grönt: ökning Rött: minskning Kommun Placering Förändring (%) Befolkning 2011-11-01 Skövde 88 12,3 51 688 Lidköping 99 8,8 38 220 Skara 131 2,0 18 253 Götene 134 1,4 13 134 Hjo 139 0,3 8 808 Grästorp 146-0,5 5 674 Falköping 149-0,7 31 636 Mariestad 154-2,1 23 750 Tidaholm 162-3,7 12 564 Tibro 172-5,5 10 592 Vara 186-7,4 15 658 Essunga 193-8,9 5 509 Töreboda 218-13,0 9 050 Karlsborg 248-19,1 6 725 Gullspång 255-20,5 5 268 Källa: Dagens Nyheter 18 januari 2012 Procent 30 15 10 5 0 Andel av befolkningen, 65 resp 80 år och äldre 2011 6,8 5,3 27,0 25 22,3 20,7 21,4 18,2 18,3 20 Vara Essunga Källa: SCB Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara 65 år 80 år 7,7 5,2 Gullspång Karlsborg Mariestad Hjo Töreboda Tibro Tidaholm Skövde Skaraborg 6,1 Västra Götaland 5,2 Befolkningen kommer att minska i vissa områden och öka i andra. Det påverkar det lokala vårdbehovet. De äldre kommer att bli fler och de yngre färre. Det ökande antalet äldre medför ökat vårdbehov, förutsatt nuvarande konsumtionsmönster. Befolkningsutvecklingen kan påverka frågor som rör struktur och utbudspunkter. 5

Levnadsförhållanden I behovsunderlaget har ett antal mått tagits fram som på olika sätt visar levnadsförhållanden. Nedan redovisas dessa för Skaraborg jämfört med Västra Götalandsregionen. I bilaga finns motsvarande redovisning på kommunnivå, då i jämförelse med Skaraborg. Där finns också definitioner och källor kring måtten. Diagrammen ska vara ett underlag för diskussion om folkhälsa och folkhälsoarbete, kanske främst på lokal nivå. Bilderna kan ses som nyckeltal, dvs. att de inte ger några direkta svar utan kräver en analys. På kommunnivå är vissa av måtten osäkra ur statistisk synpunkt. Flera av kommunerna i Skaraborg är relativt små. Det innebär att slumpmässiga variationer spelar en stor roll. I en mindre kommun kan därför antalet fall av en viss händelse variera kraftigt mellan ett år till ett annat. Därför ska kommundiagrammen tolkas med försiktighet. Levnadsförhållanden i Skaraborg jämfört med Västra Götaland (grönt tolkas som bra) Stillasittande Dålig självsk hälsa Frekventa alkoholvanor Daglig rökning Brottslighet Karies, sexåringar Ohälsotal Arbetslöshet 18-24 år Arbetslöshet 16-64 år Ekonomiskt bistånd Barnfattigdom Eftergymn utbildn saknas Saknar behörighet till gymnasieskolan -100-80 -60-40 -20 0 20 40 60 80 100 Kommentar Det finns skillnader i levnadsförhållanden mellan Skaraborg och övriga Västra Götaland. På liknande sätt finns det skillnader mellan kommunerna i Skaraborg. Det finns stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället som speglas i de indikatorer som beskrivs. I Skaraborg är ungdomsarbetslösheten hög, under 2011 har den dock minskat med knappt en procent. Arbetslösheten påverkar både levnadsförhållanden och hälsa. 6

Hälsoläge och förslag till åtgärder Många hälsoproblem har minskat över tid. Det hänger samman med ökade ekonomiska resurser, höjd utbildningsnivå, bättre sjukvård och ökade kunskaper om hur man kan främja hälsa och förebygga ohälsa. Det finns dock tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporterar också en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Ojämlik hälsa Hos dem som har sämst hälsa bidrar många faktorer till ohälsan. En sammanställning av olika svenska studier visar att risken för dödlighet bland barn och unga är 30 procent högre i socioekonomiskt svaga grupper jämfört med socioekonomiskt starka grupper. Dessutom är risken för skador 40 procent högre och risken för depression och ångest 100 procent högre. Det krävs ett fortsatt aktivt arbete för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En viktig faktor för att skapa goda livsvillkor är skolan. Nära en fjärdedel av eleverna i årskurs 9 når inte kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. I gymnasiet är det en lika stor andel som inte når slutbetyg inom fyra år. Åtgärder för en god hälsa I folkhälsopolitisk rapport 2010 föreslår Folkhälsoinstitutet ett antal åtgärder som särskilt viktiga för att befolkningen ska nå en god hälsa på lika villkor. Några av dessa är: Ge barn och unga en bra start i livet och följ utvecklingen noga Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla genom tillgång på arbete och sociala trygghetssystem Stärka delaktighet och inflytande, framför allt för ungdomar och äldre Utveckla och erbjuda en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor Samhällsekonomiska kostnader för ohälsa Folkhälsoinstitutet har gett ut en rapport om samhällsekonomiska kostnader för ohälsa. I kostnaderna ingår både direkta och indirekta kostnader: Direkta kostnader är kostnader för samhällets olika aktörer, indirekta kostnader är produktionsbortfall till följd av för tidig död och produktionsbortfall. I rapporten uppskattas de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa till minst 120 miljarder kronor. Cirka 60 procent utgörs av indirekta kostnader. Om man räknar om detta till förhållandena i Skaraborg (antalet invånare i Skaraborg i förhållande till antalet invånare i Sverige) blir kostnaden cirka 3,4 miljarder kronor. I rapporten redovisas också samhällets kostnader för olika delområden. I tabellen på nästa sida redovisas en beräkning för Skaraborg för några områden där de samhällsekonomiska kostnaderna är höga. Den bygger enbart på hur stor andel befolkningen i Skaraborg är av hela befolkningen i Sverige. Beräkningen tar inte hänsyn till om problemen är större eller mindre i Skaraborg. 7

Kostnader för ohälsa Skaraborg Kostnad (Milj kr) Vägtrafikolyckor 350 Fallolyckor äldre 410 Fysisk inaktivitet 167 Alkohol 570 Narkotika 650 Tobak 260 Fetman kostar mer än 400 miljoner kronor i Skaraborg varje år Som en del i en utbildning om socioekonomi och effekter av prevention har hälsooch sjukvårdskansliet gjort beräkningar av kostnaderna för fetma i Skaraborg och vilka vinster som kan göras genom prevention. Kostnaderna har beräknats på vuxna personer med fetma, det vill säga ett BMI över 30. De förebyggande insatserna är inriktade på barn och ungdomar. Beräkningarna utgår från att 17 procent av skaraborgarna har fetma. Detta bygger bland annat på svar i folkhälsoenkäten 2007. Hälso- och sjukvårdens kostnader för fetma har redovisats i en studie från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi. Där har man tittat på de sjukdomar där fetman orsakar de största merkostnaderna (diabetes typ 2, högt blodtryck, stroke, kärlkramp och akut hjärtinfarkt). Dessa diagnoser svarar för 80 procent av hälsooch sjukvårdskostnaderna som uppkommer som en följd av fetma. Utslaget per person med fetma blir merkostnaden för hälsooch sjukvården ca 6 000 kronor per år i vuxen ålder. Överfört på alla vuxna invånare med fetma i Skaraborg innebär det en årlig kostnad på 212 miljoner kronor. Även andra sektorer i samhället drabbas av kostnader för fetma. Med utgångspunkt från en rapport av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog kan kostnaden utöver hälso- och sjukvård beräknas till drygt 200 miljoner kronor per år för en befolkning motsvarande Skaraborgs storlek. Den största kostnaden är sjukskrivningar, men även kommuner, arbetsförmedlingen och anhöriga drabbas av kostnader. För Skaraborg blir den totala samhällskostnaden ca 430 miljoner kronor. Det finns en stor potential att sänka samhällets kostnader för fetma genom förebyggande insatser. För att insatserna ska få så stor effekt som möjligt behöver de sättas in i så tidig ålder som möjligt. Kostnaderna för fetma kommer i huvudsak i vuxen ålder. Därför tar det lång tid innan de förebyggande insatserna återbetalas,. Det framgår av diagrammet nedan. Ackumulerad vinst Grupp Förväntat 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2 000 000 1 234 5 678 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 8

Diagrammet visar den ackumulerade ekonomiska effekten av insatta åtgärder per årskull till en kostnad av 1 miljon kronor och med en antagen projektframgång på 10 procent. En årskull uppgår till ca 2 700 personer. Om man räknar på att 17 procent av befolkningen har fetma innebär det 450 personer per årskull. 10 procents framgång innebär att 45 personer ska undvika fetma. På lång sikt innebär det att en satsad krona ger 15 tillbaka. Det räcker med att tre personer inte drabbas av fetma för att den ekonomiska effekten ska bli +/-0. Investeringar för hälsa Det finns stora möjligheter till ekonomiska vinster genom framgångsrika förebyggande insatser. Det finns också stora mänskliga värden i form av ökad livskvalitet. Men som exemplet med fetma visar så tar det relativt lång tid innan den förebyggande insatsen ger ett ekonomiskt resultat. Detsamma gäller exempelvis rökning. Insatser sätts in i första hand bland barn och ungdomar och effekten kommer i huvudsak i vuxen ålder. Därför är det viktigt att se förebyggande insatser som en investering för framtiden och inte som en kostnad. Viktiga förutsättningar för att utveckla de förebyggande insatserna är ett ekonomiskt helhetsperspektiv och ett långsiktigt socialt investeringstänkande. I många kommuner diskuterar man sociala investeringsfonder som ett medel för att åstadkomma detta och det har också genomförts i flera kommuner. Skaraborg ska ha Sveriges bästa hälsa 2020 Hälso- och sjukvårdsnämnderna har tagit beslut om folkhälsostrategi för Skaraborg. Målet är att Skaraborg ska ha Sveriges bästa hälsa år 2020. För att kunna följa upp målet har en utmaning formulerats. Utmaningen består i att Skaraborg ska ha minst lika bra värden som det bästa landstingsområdet. Det innebär bland annat att ungefär 6 500 färre personer ska ha fetma, BMI 30 eller högre, år 2020. Indikatorerna är förtecknade nedan. Indikatorerna ska kompletteras med några indikatorer för barn och ungdom. Fram till 2020 kommer ett antal avstämningar att göras. Utmaningen är även presenterad för kommunerna med deras värden. Indikator Utmaning Mätetal Behörighet till gymnasieskolan 68 personer Fysisk aktivitet >30 min/dag 7 538 personer Dagligrökare 6 786 personer Riskabla alkoholvanor 2 712 personer Fetma 6 452 personer Självskattat allmän hälsotillstånd 6 071 personer Psykiskt nedsatt välbefinnande 6 413 personer Tandhälsa 4 652 personer Fallskador i sluten vård 163 skador, kvinnor Hjärtinfarkter 116 hjärtinfarkter 9

Hälsa på lika villkor Avsikten med detta avsnitt är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Skaraborg jämfört med Västra Götaland, baserad på enkätundersökningen Hälsa på lika villkor som genomfördes under april juni 2011 bland befolkningen 16-84 år i Västra Götaland. I samarbete med Statens Folkhälsoinstitut och Statistiska centralbyrån sändes 96 000 enkäter ut till befolkningen i Västra Götaland i åldern 16-84 år. 24 000 personer fick enkäten i Skaraborg. Svarsfrekvensen var drygt 56 procent. För att minska skevheter i bortfallet har Statistiska centralbyrån viktat upp underrepresenterade grupper. Eftersom det är en urvalsundersökning med syfte att uttala sig om hela befolkningen, så behöver den statistiska säkerheten beräknas. Skattningarna i diagrammen har ett 95 procentigt konfidensintervall, vilket innebär att i 95 procent av fallen ligger det sanna värdet inom intervallet. I tabellerna är konfidensintervallet utmärkt med en tunn svart linje. De skillnader som nämns i detta avsnitt är signifikanta. Enkätundersökningen ska bidra till underlag för prioriteringar av förebyggande och hälsofrämjande insatser för att minska ohälsan. Resultatet för hela Västra Götaland finns publicerat i en rapport med tabellpaket på www.vgregion.se/folkhalsoenkaten. Självskattad hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd är ett bra mått på den faktiska hälsan. Självskattad hälsa mätt på en femgradig skala är en av de frågor som EU använder som ett mått för att mäta befolkningens hälsa. Nästan tre av fyra av dem som besvarat frågorna upplever att de har en bra eller mycket bra hälsa. Hälsotillståndet varierar inom regionen och är starkt kopplat till ålder och socioekonomiska förhållanden. Personer med lång utbildning och hög inkomst mår bäst. Det är färre 2011 som upplever ett dåligt hälsotillstånd jämfört med 2007. I Gullspång är det färre som uppger ett dåligt hälsotillstånd 2011 jämfört med 2007. Det går i övrigt inte att se någon statistisk skillnad mellan åren i övriga kommuner i Skaraborg, inte heller jämfört med Västra Götaland. OBS Skala! 30 Dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd 2007 2011 25 andel i procent 20 15 10 5 0 Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Gullspång Hjo 10 Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Västra Götaland Källa: Hälsa på lika villkor 2011, konfidensintervall med 95 procent

Nedsatt psykiskt välbefinnande Flera undersökningar visar att det psykiska välbefinnandet har försämrats sedan 1980- talet. Under 1990 talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av 2000- talet. Ökningen var mer uttalat bland de yngre i befolkningen. General Health Questionnaire 12 (GHQ12) har använts för att mäta psykiskt välbefinnande. GHQ12 mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Det som mäts är huvudsakligen oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya former av kris/utmattningstillstånd. Unga kvinnor har mest psykiska besvär, men andelen minskar. Fortfarande har var fjärde kvinna 16-29 år nedsatt psykiskt välbefinnande, medan motsvarande andel bland männen är knappt 16 procent. Variationen mellan kön och ålder är stor. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är även högre bland personer som saknar kontantmarginal, är arbetslösa, har sjukersättning och upplevd dålig hälsa. Det är en liten minskning i andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande år 2011 jämfört med 2007 i Västra Götaland. Både östra och västra Skaraborg har en lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med Västra Götaland. Det är en lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande i Essunga, Grästorp, Götene, Lidköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg och Mariestad år 2011 jämfört med Västra Götaland. Rökning Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk tillhörighet. Att ha många ohälsosamma levnadsvanor medför en ökad risk att utveckla ohälsa. Rökning ökar kraftigt risken att insjukna i ett stort antal sjukdomar. Många sjukdomar orsakas av eller förvärras av rökning. Trots att hälften av rökarna dör i förtid utgör de en större ekonomisk börda för hälso- och sjukvården än icke rökarna. Tobak har beräknats bidra till 10 procent av sjukdomsbördan i Sveriges befolkning, mätt i DALY. Andelen som röker dagligen skiljer sig stort mellan olika grupper. Andelen är högst bland personer med sjuk/aktivitetsersättning, i arbetslöshet, saknar kontantmarginal skattar sin hälsa som dålig, har kort utbildning samt är född utanför Sverige. Bland personer som rapporterat två eller fler ohälsosamma levnadsvanor är det 35 procent som röker dagligen. OBS! skala 30 Nedsatt Psykiskt välbefinnade (GHQ12) 2007 2011 Källa: Hälsa på lika villkor 2011, konfidensintervall med 95 procent 25 andel i procent 20 15 10 5 0 Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad 11 Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Västra Götaland

Total 2011 Total 2007 Kvinnor Män 16 29 år 30 44 år 45 64 år 65 84 år Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Yrkesarbetande Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Sjuk /aktivitetsersättning Studerar Arbetare Lägre tjänstemän Mellan o högre tjänstemän Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Låg inkomst Hög inkomst Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Ensamstående utan barn 0 17 Ensamstående med barn 0 17 Samboende utan barn 0 17 Samboende med barn 0 17 Funktionsnedsättning Nej Bra eller mycket bra hälsa Varken eller Dålig eller mycket dålig hälsa Inga ohälsosamma levnadsvanor 1 2 eller fler Två eller fler vårdbesök Ett eller färre Minst 2 sociala aktiviteter En eller inga Röker dagligen i VG Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andelen som uppgett att de röker dagligen Skaraborg följer snittet i Västra Götaland 2011, men det finns skillnader mellan kommunerna i Skaraborg. Det är fler 2011 som svarat att de röker dagligen i Gullspång och Skara och färre som svarat att de är dagligrökare i Lidköping och Falköping jämfört med snittet i Västra Götaland. Det är fler kvinnor än män som röker och fler i åldern 45-64 år jämfört med övriga ålderklasser. Färre röker dagligen i Västra Götaland 2011 jämfört med 2007, samma minskning ses i Karls- borg. OBS! Skala 30 Röker dagligen 2007 2011 25 Andel i procent 20 15 10 5 0 Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad 12 Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Västra Götaland Källa: Hälsa på lika villko r 2011, konfidensintervall med 95 procent

Alkoholvanor Den totala alkoholkonsumtionen har minskat, men är fortfarande högre än i början av 1990-talet. Alkoholkonsumtionen ökar mest bland medelålders och äldre kvinnor, men bland de svarande i Skaraborg ses inte detta mönster. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd negativa hälsoeffekter som till exempel levercirros, gastrit, alkoholpsykos, alkoholförgiftning och olycksfall. En hög konsumtion kan också ha en rad negativa sociala konsekvenser som påverkar hälsotillståndet samt bidra till övervikt och fetma. Riskabla alkoholvanor är vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldersgrupper. Det är ingen skillnad 2011 jämfört med 2007. Andelen med riskabla alkoholvanor skiljer sig åt mellan olika grupper av de svarande. Det är framförallt unga, studerande, ensamboende utan barn som har riskabla vanor. Både för män och kvinnor i åldersgruppen 16-29 år är det vanligare med riskabla alkoholvanor. År 2011 är det färre svaranden med riskabla alkoholvanor i både östra och västra Skaraborg jämfört med Västra Götaland. I Skaraborg har Mariestad, Tibro, Tidaholm, Falköping, Grästorp, Lidköping, Skara och Vara en lägre andel med riskabla alkoholvanor jämfört med snittet i Västra Götaland. Andelen med riskabla alkoholvanor har minskat i Grästorp 2011 jämfört med 2007. Riskabla alkoholvanor 100 90 80 70 Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor 2011, konfidens- intervall med 95 procent Procent (%) 60 50 40 30 20 10 0 16 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 Ålder OBS! Skala 30 25 Riskabla alkoholvanor 2007 2011 Källa: Hälsa på lika villkor 2011, konfidens- intervall med 95 procent andel i procent 20 15 10 5 0 Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad 13 Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Västra Götaland

Övervikt och fetma Övervikt och fetma är ett växande problem och i Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste 20 åren. Många hälsoproblem uppstår till följd av övervikt och fetma, som ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen och vissa cancerformer. Uppgifterna om övervikt eller fetma bygger på självrapporterade uppgifter om längd och vikt. Med hjälp av dessa data har BMI (Body Mass Index) beräknats. Ett BMI mellan 18,5 och 25 räknas som normal vikt i förhållande till längd; ett BMI under 18,5 anger undervikt. Ett BMI mellan 25 och 30 anger övervikt och 30 eller mer anger fetma. Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor. Andelen med övervikt och fetma är 54 procent i Skaraborg jämfört med 48 procent i Västra Götaland. Andelen med övervikt och fetma har ökat mellan 2007 och 2011 i både Skaraborg och Västra Götaland. Det är framförallt andelen med fetma som har ökat. Ökningen ses både hos män och hos kvinnor. Andelen med fetma av de som svarat 2011 är drygt 13 procent i västra Götaland. I Skaraborg ses en ökning av fetma med två procentenheter (15,7 procent 2011) mellan undersökningarna. I Falköping är ökningen signifikant. Det är flera kommuner i Skaraborg som har en högre andel svarande med fetma. jämfört med snittet i Västra Götaland. Det är Töreboda, Tibro, Karlsborg, Hjo, Gullspång, Vara, Skara, Grästorp, Falköping och Essunga. OBS! Skala 30 fetma ( BMI 30 och över) 2007 2011 25 Andel i procent OBS! Skala andel i procent 30 25 20 15 10 5 20 15 10 5 0 Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Gullspång Hjo fetma Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Västra Götaland kvinnor män Källa: Hälsa på lika villkor 2011, konfidensintervall med 95 procent Fetma är lika vanligt bland svarande män som bland kvinnor i Västra Götaland, men bilden ser inte likadan ut i Skaraborg. I Skaraborg är det fler kvinnor än män med fetma. 0 Västra Skaraborg Östra Skaraborg VGR 14

Fetma ökar med stigande ålder i Västra Götaland. Det finns skillnader i åldersfördelningen av andelen med fetma mellan Skaraborg och Västra Götaland. I Skaraborg är andelen med fetma högre bland yngre kvinnor i åldersgrupperna 16-29 och 30-44 år. Andelen med fetma skiljer sig mellan olika grupper av de svarande. Det är fler med sjuk/aktivitetsersättning, kort utbildning, födda utanför Sverige, upplevd dålig hälsa, två eller fler ohälsosamma levnadsvanor respektive funktionsnedsättning det är svårt att veta vad som är hönan eller ägget. Procent (%) OBS! Skala andel i procent 30 25 20 15 10 5 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16 19 20 24 fetma i VG 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 fetma 55 59 Ålder 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 Kvinnor Män 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 0 män kvinnor män kvinnor män kvinnor Västra Östra VG fetma i VG Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Total 2011 Total 2007 Kvinnor Män 16 29 år 30 44 år 45 64 år 65 84 år Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Yrkesarbetande Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Sjuk /aktivitetsersättning Studerar Arbetare Lägre tjänstemän Mellan o högre tjänstemän Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Låg inkomst Hög inkomst Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Ensamstående utan barn 0 17 Ensamstående med barn 0 17 Samboende utan barn 0 17 Samboende med barn 0 17 Funktionsnedsättning Nej Bra eller mycket bra hälsa Varken eller Dålig eller mycket dålig hälsa Inga ohälsosamma levnadsvanor 1 2 eller fler Källa: Hälsa på lika villkor 2011, konfidensintervall med 95 procent Två eller fler vårdbesök Ett eller färre Minst 2 sociala aktiviteter En eller inga 15

Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet stärker muskler, skelett, leder och immunförsvar. Regelbunden fysisk aktivitet motverkar uppkomsten av ett mycket brett spektrum av sjukdomar. Fysisk aktivitet minskar bland annat risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och tjocktarmscancer. Den minskar risken för depressioner, ökar självkänslan och gör att man bättre klarar vardagens krav. Regelbunden fysisk aktivitet har också en stor betydelse för att motverka övervikt och fetma, samt har en förebyggande effekt när det gäller benskörhet och fallolyckor hos äldre. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Denna definition omfattar all typ av muskelaktivitet, t.ex. städning, trädgårdsarbete, cykling, motionsgymnastik. Stillasittande fritid innebär att den mesta tiden ägnas åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden, man rör på sig mindre än 2 timmar i veckan. 12 procent av de svarande i Skaraborg 2011 uppgav att de har en stillasittande fritid och det är en lägre andel än snittet i Västra Götaland på 14 procent. Det finns ingen statistisk skillnad mellan åren. I Tibro, Karlsborg, Lidköping, Falköping och Götene är det en lägre andel med stillasittande fritid jämfört med snittet i Västra Götaland. Andelen med stillasittand fritid skiljer sig mycket mellan olika grupper av de svarande. Högst är andelen bland OBS! Skala andel i procent Procent (%) 30 25 20 15 10 5 0 Essunga Falköping 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 dem som skattar sin hälsa som dålig, har två eller fler ohälsosamma levnadsvanor, har sjuk/aktivitetsersättning, funktionsnedsättning, saknar kontantmarginal respektive en eller inga sociala aktiviteter. Stillasittande fritid är vanligare hos män i åldersgruppen 40 70 år jämfört med kvinnor. Efter 70 år är stillasittande fritid vanligare hos kvinnor, men i västra Skaraborg är det en lägre andel (15 procent) med stillasittande fritid ibland kvinnor i åldersgruppen 65-84 år jämfört med Västra Götaland (20 procent). Stillasittande fritid Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Källa: Hälsa på lika villkor 2011, konfidensintervall med 95 procent 16 19 20 24 Stillasittande fritid 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 Ålder 2007 2011 Töreboda Västra Götaland Kvinnor Män 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 16

Behovsgrupp barn och unga Andelen barn och ungdomar har minskat under de senaste decennierna. Det förväntas en viss minskning fram till 2020. Diagrammet visar utvecklingen för invånarna 0-19 år. Andel i procent 30 25 20 15 10 5 0 27,5 26,2 Andel invånare i åldern 0-19 år 1980-2020 22,4 22,9 22,5 21,5 1980 2011 2020 Källa: SCB och regionutvecklingssekretariatet Svenska skolbarns hälsovanor En nationell undersökning av skolbarns hälsovanor genomförs vart fjärde år i Sverige och i andra länder. Senaste undersökningen gjordes hösten 2009. I Sverige anser majoriteten av eleverna att de har en bra hälsa. Med stigande ålder får de dock fler psykiska och somatiska besvär samt ett sämre välbefinnande. Dessutom ökar skillnaden mellan pojkar och flickor, där flickorna anser sig ha sämre hälsa och fler besvär. Under 1980- och 1990 talet ökade de självrapporterade fysiska och psykiska besvären bland 15-åringarna men undersökningen 2009 visar att ökningen tycks ha avstannat och i vissa fall minskar problemen. Andelen med självrapporterade psykiska och somatiska besvär är dock fortfarande dubbelt så stor som vid mitten av 1980-talet. En majoritet av flickorna äter frukost på vardagarna och på helgerna. Redan i 11- årsåldern finns dock skillnader i barnens matvanor, där pojkar dricker mer läsk och äter mer godis och flickor äter mer frukt och grönt. Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor i samtliga åldrar. Andelen som tittar mycket på tv är ungefär densamma bland flickor Skaraborg Västra Götaland och pojkar och mellan åldrarna, men pojkarna ägnar mer tid vid datorer. Skolelevers drogvanor 2011 CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) genomför årliga undersökningar av skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor. Redovisningen är på nationell nivå och genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Andelen alkoholkonsumenter bland niondeklassarna har minskat. 2011 svarade 55 procent av pojkarna och 59 procent av flickorna att de druckit alkohol det senaste året. Bland eleverna i årskurs 2 på gymnasiet uppgav 83 procent av pojkarna att de hade druckit alkohol och 84 procent av flickorna. Knappt en femtedel av niondeklassarna intensivkonsumerade (drack en flaska vin eller motsvarande vid ett och samma tillfälle) en gång i månaden eller oftare. Flickorna låg på en något högre nivå. Bland pojkar på gymnasiet var andelen intensivkonsumenter 47 procent och bland flickor 39 procent. Vid senaste undersökningen ser andelen unga rökare ut att ha minskat. Fler flickor än pojkar röker. Sett till den totala tobakskonsumtionen (rökning och/eller snusning) har skillnaderna mellan könen länge varit små, men i de senaste mätningarna syns en skillnad där flickorna ligger på en högre nivå även beträffande total tobakskonsumtion. I 2011 års undersökning svarade 23 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna i årskurs 9 att de röker och/eller snusar. I gymnasiets årskurs 2 uppgav 41 procent av såväl pojkarna som flickorna uppgav att de röker och/eller snusar. Källa: CAN-rapport129 17

Barns och ungdomars psykiska hälsa År 2009 skickades en enkät ut till alla elever i årskurs sex och nio i alla skolor i landet. Frågorna gällde elevernas psykiska hälsa. Kommun Kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa i kommuner åk 9 Psykosomatiska besvär enkät utskickad till landets skolor 2009 (åk 6 och åk 9) Rangordning Nedstämdhet Resultatet i enkäten för kommunerna i Skaraborg redovisas i nedanstående tabell. Flickor har generellt högre värden än pojkar. Koncentrationssvårigheter Bristande välbefinnande påverkan i vardagslivet Mobbning Tobaksbruk Alkoholbruk Essunga 4,87 1,73 8,02 1,14 3,07 9,86 8,44 9,86 Falköping 6,36 5,81 3,32 4,15 5,95 6,53 2 5,43 Grästorp 5,08 1 3,01 6,43 8,47 8,51 2,31 2,83 Götene 8,51 8,3 1,48 7,99 6,78 3,32 2,8 0,31 Lidköping 3,46 3,18 8,16 3,46 4,98 5,15 5,43 4,42 Skara 5,32 2,56 2,35 3,94 8,37 8,16 5,88 5,57 Vara 8,33 5,6 8,82 7,43 8,02 1 1,79 9,79 Gullspång 8,26 4,22 2,11 8,58 8,99 7,71 9,89 2,31 Hjo 7,02 8,78 5,95 5,95 8,58 8,61 1,69 6,88 Karlsborg 0,65 1,1 0 0,55 1,21 6,15 0,2 6,33 Mariestad 6,64 4,94 6,26 5,01 6,71 5,05 5,08 4,63 Skövde 2,11 3,63 4,8 3,25 5,46 6,67 6,47 4,77 Tidaholm 8,99 8,33 5,36 5,91 4,91 9,55 9,03 8,44 Tibro 2,76 1,31 7,4 1,38 3,14 2,8 7,5 8,96 Töreboda 1,45 9,06 8,44 6,05 0,83 8,33 6,15 7,23 0,65 de 25 % av kommunerna i landet med lägst andel elever med stor problemtyngd 8,51 de 25 % av kommunerna i landet med högst andel elever med stor problemtyngd 5,08 siffror kring värdet 5,0 är gulmarkerade och innebär att resultaten ligger nära riksgenomsnittet Siffran 0 visar minimal problemtyngd Siffran 10 visar maximal problemtyngd Källa: SCB och Folkhälsoinstitutet Fetma och övervikt Barnhälsovården uppskattar att ca 16 procent av barnen till och med sex år var överviktiga år 2010. Andelen feta barn uppskattas till ca tre procent. I diagrammet nedan framgår andelen per nämndsområde. Det förekommer en underdiagnostisering av antalet feta barn. Under sista åren har en ökad diagnostisering skett. Andel överviktiga eller feta barn i Skaraborg 2010 20 15 Procent 10 5 Feta Överviktiga 0 Västra Skaraborg Östra Skaraborg Källa: Barnhälsovården, Primärvården Skaraborg 18

Kariesfrihet hos sexåringar Kariesfriheten har förbättrats under senare år. Det finns dock områden i Skaraborg som har låga värden. Orsakerna till detta är flera, men det finns ett starkt samband med ett högt kaloriintag. Det finns alltså en gemensam orsak till både övervikt och karies. Kariesfrihet hos sexåringar 2006-2011. Mål i Skaraborg 2011: 80 procent 100 90 Procent 80 70 60 63,2 67,2 75,0 80,6 Skaraborg VGR 50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Andel kariesfria sexåringar per kommun 2011 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Skaraborg Västra Götaland Källa: Folktandvården Västra Götaland För att få en bild av utvecklingen av övervikt och fetma är det viktigt att samla in uppgifter om barn och ungdomars längd och vikt. Beslutstödet och lokal handlingsplan för fetma ska följas. Det är viktigt att diagnosen fetma registreras i journal. Det är viktigt att berörda parter inom området övervikt och fetma samverkar, t ex barnhälsovård och folktandvård. 19

Behovsgrupp äldre Andelen äldre har ökat under de senaste decennierna. Det förväntas en fortsatt ökning fram till 2020 då de stora årskullarna födda under 40-talet går i pension. Nedanstående diagram åskådliggör utvecklingen för invånarna 65 respektive 80 år och äldre. Andel i procent Andel i procent 25 20 15 10 5 0 25 20 15 10 5 0 Andel invånare 65 år och äldre 1980-2020 21,4 17,5 18,3 16,6 3,7 Källa: SCB och regionutvecklingssekretariatet I det s k LEV-projektet förutspår man att andelen 65 år och äldre i befolkningen ökar med åtta procentenheter från dagens nivå till år 2050. Källa: LEV-projektet (Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: Hälso-och sjukvård samt äldreomsorg) fram till 2050. Socialdepartementet 2010. Det normala åldrandet Mellan 70 och 75 år förlorar människan en hel del av det totala kroppsvattnet. Samtidigt ökar fettmängden i förhållande till den totala kroppsvikten. Vi blir kortare, lättare och torrare. Vi blir också mindre känsliga 24,5 1980 2011 2020 3,3 20,2 Andel invånare 80 år och äldre 1980-2020 6,1 1980 2011 2020 5,2 6,8 5,4 Skaraborg Västra Götaland Skaraborg Västra Götaland för insulin vilket ökar risken för diabetes. Antalet celler i muskler och skelett minskar. Ögats lins som får minskad förmåga att ändra form. En 70-åring behöver till exempel tre gånger så mycket ljus som en ung person. Också tandhälsan försämras. Eftersom rörligheten oftast minskar, samtidigt som ämnesomsättningen minskar när man blir äldre, är kosten viktig. Känslan för törst minskar och det är risk att man blir uttorkad. Medicinering och sjukdom ökar också denna risk. Hjärtat blir mer belastat och blodkärlen blir stelare vilket medför ett stigande blodtryck. Lungornas elasticitet minskar, vilket gör det svårare att andas ut. Konditionen blir därmed sämre. Hjärtats pumpförmåga minskar med 30 till 50 procent mellan 30 och 80 års ålder. Njurarnas förmåga att rena blodet har minskat till hälften vid 75 års ålder och det tar längre tid för levern att bryta ner läkemedel. Därför är det viktigt att hänsyn tas till njurarnas och leverns förmåga vid dosering av läkemedel. Fördelningen av läkemedel i kroppen på påverkas också, på grund av att kroppen innehåller mindre vatten. Fyra av tio äldre är ensamboende. Påtvingad ensamhet eller isolering kan påskynda åldrandet. Personer som lever under kronisk stress, vid exempel sorg, riskerar att åldras i förtid. Också minnet påverkas, men all glömska är inte sjukdom. Åldrandet innebär för många en positiv utveckling med ökad tillfredsställelse med livet och omvärdering av existentiella frågor. Man känner en ökad känsla av samhörighet med tidigare generationer och minskat intresse för materiella ting. 20

Hälsosamt åldrande Det är aldrig för sent att satsa på god hälsa, eftersom hälsofrämjande insatser både förlänger människors liv och förbättrar deras livskvalitet. Enligt forskningen bör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser främst ske inom fyra områden, de så kallade fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet, goda matvanor. Ett aktivt åldrande handlar om att fortlöpande kunna vara delaktig i sociala, ekonomiska, andliga, kulturella och medborgerliga frågor. En god hälsa för äldre bygger på de förutsättningar som finns för fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och ett meningsfullt liv. Sjukdomsförekomst och omhändertagande Enligt Folkhälsorapporten har risken att insjukna i stroke eller hjärtinfarkt minskat och insjuknandet har förskjutits till högre åldrar. Insjuknandet i cancer har ökat, medan dödligheten har minskat. Andelen äldre som rapporterar att de har någon långvarig sjukdom har ökat, medan andelen som har sjukdomar eller besvär som hindar deras dagliga liv har minskat. Antalet platser i slutenvården och i särskilt boende har minskat under 2000-talet. Svårt sjuka äldre personer får därför allt oftare vård i hemmet av hemsjukvården. Insatserna i hemsjukvården har dessutom blivit alltmer avancerade. Personer med hemsjukvård i ordinärt boende vårdas oftare på sjukhus än de som bor i särskilt boende. Västra Götaland ligger näst högst i landet vad gäller andel äldre i befolkningen som har riskfyllda läkemedelskombinationer (Öppna jämförelser år 2010). Västra Götalandsregionen ligger bland de fyra landsting som har störst andel äldre med tio eller flera läkemedel. Andelen personer över 80 år med tre eller fler psykofarmaka förskrivet är näst högst i landet. Andel av listade personer 75 år och äldre som fått läkemedelsavstämning i västra och östra Skarborg uppgår till 32,6 respektive 28,9 procent i december 2011. I Västra Götalandsregionen är motsvarande andel 43,1 procent. De mest sjuka äldre I den överenskommelse som gjorts mellan staten och SKL i december 2011, utgör de mest sjuka äldre cirka 18 procent av invånarna 65 år och äldre. Som mest sjuk räknas den som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. 1 18 procent av invånarna innebär 9 600 personer i Skaraborg. Åldersgruppen 65 år och äldre är den mest vårdkrävande gruppen. Åldersgruppen står 2011 för 47 procent av alla vårdtillfällen inom slutenvården i Skaraborg Olycksfall hos äldre I Sverige dör i snitt mer än tre äldre personer till följd av fallolyckor varje dag. Det är mer än dubbelt så många som dör i trafiken. Fallolyckor är den vanligaste yttre orsaken till skada i samtliga åldrar och dominerar särskilt bland de äldre. Den vanligaste fallolyckan är halkning eller snubbling. Fallolyckor medför stora personliga lidanden och är därmed ett stort folkhälsoproblem. Skadorna innebär även stora kostnader för samhället. De kostnadsmässigt största diagnosgrupperna i sluten somatisk vård för personer 65 år och äldre var år 2007 höftledskirurgi, följt av stroke och hjärtsvikt. 1 Multisjuklighet: fler än två diagnoser under 12 månader eller fler än 19 vårddagar i slutenvård eller fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju läkarbesök inom specialiserad öppenvård. Omfattande omsorg: de som bor i särskilt boende eller har beslut om fler än 24 timmars hemsjukvård per månad eller bor i korttidsboende eller har beslut om insatser med stöd enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) 21

Orsakerna till fallolyckorna är många vilket medför att det förebyggande arbetet bör vara brett i sitt angreppssätt. Det är nödvändigt med individuellt anpassade åtgärder för att minska riskfaktorer i hemmet. Detsamma gäller revidering av läkemedel. I Folkhälsoinstitutets förslag till handlingsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre finns ett mål uppsatt att alla landsting ska ha färre än 2 390 sjukhusvårdade äldre patienter per 100 000 invånare 2. År 2010 uppgick antalet i västra Skaraborg till 2 490 och i östra Skaraborg till 2 390 personer per 100 000 invånare. I en studie av fallskadornas förekomst och kostnader framgår kostnaderna per kommun 2010. Här nedan presenteras de för västra Skaraborg (kostnaden i östra Skarborg är ungefär lika stor). Studier visar att fördröjning av höftledsoperation till efter 24 timmar leder till ökad dödlighet inom fyra månader från operation. Dessutom ökar komplikationer såsom infektion, trycksår och förvirring. År 2010 uppgick väntetiden vid Skaraborgs Sjukhus till mellan 22 och 25 timmar. Tandhälsa I göteborgsstudien gällande 70-åriga män konstaterades att andelen som har kvar tänder i munnen ökat från 49 till 93 procent mellan 1971 och 1996. Andelen med avtagbar protetik minskar från 76 till 17 procent. På motsvarande sätt ökar andelen med regelbunden tandvård från 20 till 80 procent. Inom det reformerade tandvårdsstödet utförs munhälsobedömning på personer eget, särskilt och LSS-boende, se diagram nedan. Av de 2 600 personerna i Skaraborg hade 13-23 procent bra munhygien, att jämförs med 45-50 procent i HSN-område 1, 2, 3 och 12. Bra munhygien innebär att munhålan är ren samt att det inte finns beläggningar. En dålig munhygien innebär stor risk för infektioner. Kommunens kostnad Regionens kostnad Individens kostnad Källa: HSK Göteborg 41,3 mkr 41,2 mkr 1,4 mkr Munhygien hos munhälsobedömda 2011 (13 000 personer) 100% 80% Andel i procent 60% 40% Dålig Acceptabel Bra 20% Källa: Regionens system för munhälsobedömningar 0% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 V G 2 Diagnos W00 - W19. Tolkning: Slutenvård, 65 år och äldre 22

Andelen äldre som erbjuds läkemedelsavstämning bör öka i västra och östra Skaraborg. För den som har behov av vård och omsorg är det viktigt att alla berörda parter samverkar på bästa sätt. Genomför en analys av till skillnaderna i munhygien mellan nämndsområdena. Ett aktivt åldrande handlar om att fortlöpande kunna vara delaktig i sociala, ekonomiska, andliga, kulturella och medborgerliga frågor. En god hälsa för äldre bygger på de förutsättningar som finns för fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och ett meningsfullt liv. 23

Sjukdomsgrupper I rapporten beskrivs följande sjukdomsgrupper: hypertoni, cancer, astma/kol, demens, diabetes och stroke. Dessa grupper kräver ofta långvariga sjukvårdskontakter och omfattande samhällsresurser. Sjukdomarna skapar stort lidande för de som drabbas. Fakta till beskrivningarna är i första hand hämtat från de organisatoriska vårdprogrammen för respektive tillstånd, regionala vårdprogram, nationella riktlinjer samt vårddatabasen Vega. Beskrivningarna är framtagna i samarbete med bland annat Vårdpolicygruppen i Skaraborg samt de medicinska sektorsråden och onkologiskt centrum i Västra Götalandsregionen. Inom hälso- och sjukvården i Skaraborg utarbetas organisatoriska vårdprogram gemensamt av Primärvården Skaraborg, Skaraborgs Sjukhus och kommunerna. Sådana program finns för flera av de stora folksjukdomarna. Information om vårdprogrammen kan hämtas från hemsidan för Vårdsamverkan i Skaraborg www.vardsamverkanskaraborg.se under mappen Vårdpolicy. De regionala vårdprogrammen/riktlinjerna finns på www.vgregion.se/vardprogram De nationella riktlinjerna finns på www.socialstyrelsen.se/az/sakomraden/n ationella riktlinjer Statens beredning för medicinsk utvärdering www.sbu.se I det fortsatta arbetet med behovsunderlaget kommer fler stora sjukdomsgrupper att beskrivas. Sjukdomsgrupper - Vårdkonsumtion Cancer Demens Diabetes Väst Öst VGR Väst Öst VGR Väst Öst VGR Antal patienter 1/ 11 803 12 827 153 458 1 691 1 789 19 683 7 663 8 238 79 785 Prevalens 2/ 9 10 10 1 1 1 6 6 5 Läkarbesök 14 914 15 903 202 425 1 058 1 145 15 211 9 271 9 485 118 598 Sjuksköterskebesök 8 537 8 235 104 711 75 107 907 9 333 11 403 89 174 Sjukgymnastbesök 50 117 1 636 0 12 58 36 197 1 135 Vårdtillfälle 2 938 2 894 32 285 399 400 4 538 2 207 2 127 21 077 Vårdtid Antal patienter 1/ Prevalens 2/ Väst KOL Öst VGR Väst Stroke Öst VGR 1 764 1 947 21 859 2 436 2 690 27 554 Läkarbesök 1 2 1 2 2 2 Sjuksköterskebesök Sjukgymnastbesök 2 278 2 426 34 549 2 656 2 303 33 742 672 1 110 8 459 238 491 4 979 Vårdtillfälle 55 157 2 139 66 1 246 3 078 Vårdtid 796 785 9 868 1 282 1 169 11 760 Anm: 1/ Filår: 2010 och 2011 2/ Antal patienter / antal invånare 31 dec 2010 Källa: Vårddatabasen i Västra Götalandsregionen, Vega 24