Sida 1(24) Årsredovisning 2013
Sida 2(24) Årsredovisning 2013 2013 (Uppföljning 2013) Rapporten skapad av Katrin Urbäck, 2014-02-03 Rapportstatus: Godkänd 1. Sammanfattning och slutsats s insatser har under året skett framförallt inom klimat, energi- och transportområdet samt livsmedelsområdet. I början av 2013 godkändes de tre handlingsprogrammen som ska vägleda insatserna inom regional utveckling på miljöområdet 2013-2015. Ett fjärde program som vägledning för hållbar konsumtion togs fram under året och godkändes. Följande händelser har under året haft stor betydelse för miljönämndens arbete: Klimatstrategin fortlöper som planerat och tio nya överenskommelser inom Smart Energi har slutits. Den nya regionala tillväxtstrategin Västra Götaland 2020 blev klar och kommer att vara vägledande för utvecklingsfrågorna från 2014 och framåt. Västerhavsveckan genomfördes den 3-11 augusti med ett femtiotal medarrangörer och flera tusen besökare. Flera biogasprojekt har genomförts under året. Samarbetet inom biogasområdet med Region Skåne har formaliserats. Det nya handlingsprogrammet för Biogas Väst godkändes och gäller 2014-2016. Power Väst kommer från och med 2014 att ansvara för en av de nationella noderna inom vindkraft, närmare bestämt noden för näringslivsutveckling. har tagit beslut om ca 50 projektinsatser. Västra Götalandsregionens miljöpolitiska program (RF 157/2011) för samtliga förvaltningar och bolag har tydliga mål för 2013. säkerställer uppföljning och utvärdering av programmet på en övergripande nivå, initierar nya åtgärder där det behövs och kommunicerar resultat till verksamheterna. har ansvarat för att ta fram nästa miljöprogram för perioden 2014-2016. Programmet godkändes av regionfullmäktige i november 2013. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Nämnderna inom området tillväxt och utveckling ska bidra till hållbar utveckling och goda livsbetingelser för medborgarna i Västra Götaland i enlighet med Vision Västra Götaland. Det innebär att tydliggöra färdriktning och stödja de möjligheter till utveckling som leder till hållbarhet och till fler jobb. s uppdrag är att besluta om fördelning av de medel som ställs till förfogande för strategiska miljöinsatser på ett för medborgarna klokt sätt i enlighet med handlingsplanerna. ska också ge uppdrag till Göteborgs Botaniska Trädgård och följa upp
Sida 3(24) resultaten. Miljöarbetet har ofta en internationell dimension som ställer krav på god omvärldsbevakning, analys och på samarbete med regioner i och utanför Sverige. Västra Götalandsregionen ska vara en föregångare i arbetet med att minska de egna verksamheternas miljöpåverkan. stödjer verksamheterna med sin kompetens och samordning för att vinna övergripande nytta för hela organisationen, och nå de strategiska målen. följer upp, utvärderar och föreslår korrigerande åtgärder för det interna miljöarbetet på koncernnivå. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet s verksamhet är inte i första hand riktad direkt till alla medborgare. Men de som ingår i nätverk och projekt som miljönämnden driver är samtidigt (oftast) medborgare i Västra Götaland. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet s verksamhet ska leda till att fler jobb skapas samtidigt som utvecklingen blir mer hållbar. Verksamheten ska också bidra till att underlätta för medborgarna att göra bra miljöval. De insatser som görs för Västerhavet bidrar också till att förbättra dess miljö. 3.2 Insatser för kommunikation Kommunikation är en viktig stödprocess som bidrar till måluppfyllnad inom miljösekretariatets verksamhet. Under 2013 har miljösekretariatet gjort en kartläggning av sitt kommunikationssystem. Kartläggningen har lagt grunden för ett mer strukturerat arbete med planerad kommunikation. En kommunikationsstrategi har tagits fram som anger hur miljösekretariatet ska arbeta med strategisk kommunikation. För att effektivisera arbetet med sekretariatets egna kanaler pågår en utvärdering av bland annat nyhetsbrev och webbsidor. För att informera om resultatet av miljönämndens satsningar har fyra nummer av nyhetsbrevet Drivkraft miljö producerats och skickats ut under året. Målgrupperna finns såväl internt inom Västra Götalandsregionen som externt, till exempel kommunala politiker och tjänstemän och handläggare på statliga myndigheter. A) Antal besökare på A) 10 % fler besökare på 40 000 besökare - målet är vgregion.se/miljo vgregion.se/miljo jämfört uppnått
Sida 4(24) B) Antal besökare på Insidan, ämnesområde Miljö C) Antal prenumeranter på nyhetsbrevet Drivkraft miljö D) Andel nöjda besökare på webbsidor i läsvärdesundersökning med 2012 (25 000 besökare 2012) B) 10 % fler besökare på 6500 besökare - målet är Insidan, ämnesområde Miljö uppnått jämfört med 2012 (5000 besökare 2012) C) 10 % fler prenumeranter 658 (545 2012), ca 20 % fler på Drivkraft miljö jämfört prenumeranter jämfört med med 2012 2012 D) 75 % nöjda besökare Ingen läsvärdersundersökning har genomförts. Kommentar: C. En genomlysning av nyhetsbrevets syfte har gjorts under året och nu pågår en utvärdering av Drivkraft Miljö. D. På grund av att miljösekretariatet har prioriterat arbetet med sina kommunikationskanaler under 2013 har inte läsvärdesundersökningen genomförts. Webben är en viktig informations- och kommunikationskanal för miljönämnden. Miljösidorna på vgregion.se ska visa miljönämndens arbete i stort. De egna projektwebbplatserna för Biogas Väst, Energieffektiva byggnader, Power Väst, Smart Energi, Studio Re:design med flera ska fungera som virtuella samlingsplatser där besökarna utifrån behov kan hämta fakta, information och kontaktuppgifter. Miljösidorna på det regiongemensamma intranätet Insidan ska fungera som den främsta kanalen för förvaltningsledning och miljösamordnare att inhämta fakta och information om det interna miljöarbetet. 3.3 Rättighetsfrågor Rättighetsfrågorna prövas inför varje projektbeslut och i samband med miljösekretariatets kommunikationsinsatser. Eftersom den största delen av miljönämndens verksamhet inte direkt riktar sig till allmänheten utan till intressenter och projektverksamheter, är det främst där, t ex inom projekten, det går att påverka rättighetsarbetet. I projektansökningar efterfrågas alltid hur den sökande kommer att främja deltagande och inkludering i sitt projekt utifrån diskrimineringsgrunderna. 4. Verksamhets-/Processperspektivet har beviljat medel till 50 miljöprojekt under året. s regionala utvecklingsuppdrag har inarbetats i den regionala utvecklingsstrategin: VG 2020. De viktigaste prioriteringarna är att begränsa klimatpåverkan, att effektivisera resursanvändningen samt minska användningen av farliga kemikalier genom insatser som leder till detta och som samtidigt skapar nya jobb har under året arbetat i enlighet med detaljbudget 2013. Antagna styr- och mätetal har följts upp och redovisas i denna årsredovisning.
Sida 5(24) Strategisk inriktning: Smart Energi Klimatstrategin för Västra Götaland och dess fokusområden styr den strategiska inriktningen och målgruppen är de aktörer som undertecknat klimatmanifestationen. Smart Energi bygger på att deltagarna gör egna insatser för att minska klimatpåverkan och när flera deltagare är intresserade av samma fråga och vi vinner på att samarbeta startar vi överenskommelser om samarbete. Under hösten 2013 har tio nya överenskommelser inom Smart Energi undertecknats. A) Antalet nya överenskommelser i Smart A) Två nya överenskommelser 10 beslutade överenskommelser Energi B) Antalet organisationer som medverkar i en överenskommelse C) Antal intervjuer på webbsidan D) Utveckling av indikatorer till uppföljningen B) 75 organisationer 47 i VGR ÖK(41 kommuner, 6 st andra org) 57 i CSR Klimatinitiativ C) 40 personer 4 D) 8-10 st indikatorer 7 indikatorer Kommentarer: A. Osäkert om alla överenskommelser får tillräckligt med deltagare för att starta men flertalet kommer att göra det. B. Siffrorna inkluderar inte de som anmäler sig till de nya överenskommelserna. C. Endast fyra intervjuer på webbsidan har hunnits med. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Nedan redovisas mål och utfall för 2013 för respektive verksamhetsområde inom miljönämnden. 4.1.1 Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland s utvecklingsinsatser inom energieffektiva byggnader prioriterades under 2013 till energieffektiv renovering och ombyggnation samt till kommunikationsinsatser. har under året besvarat tre statliga remisser inom bostadsbyggande och energieffektivisering och på så vis framfört synpunkter på lagförslagen. Några av de kommunikationsinsatser som genomförts under året är: Utskick till kommuner i Västra Götaland om möjlighet till stöd för demonstrationssatsningar. Riksdagsseminarium med presentation på temat Kan upprustning av miljonprogrammet leda till fler jobb och en hållbar utveckling? Arrangemang av konferensen Passivhus Norden i Göteborg Produktion och utskick av tidningen RenEffekt en tidning om energieffektivisering av
Sida 6(24) byggnader i Västra Götaland. Inom kunskapsutveckling har en marknadsanalys av energieffektiva byggnader för Sverige och Västra Götaland genomförts i samverkan med LÅGAN, det nationella programmet för energieffektiva byggnader. Under sommaren anställdes en sommarjobbare som intervjuade 14 bostadsbolag i Västra Götaland om deras energieffektiviseringsarbete och därmed bidrog till en ökad kunskap om drivkrafter och bakomliggande orsaker till olika ambitionsnivåer. A) Antal startade renoveringsobjekt med energieffektivitet i fokus A) Minst tre startade demonstrationsobjekt inom energieffektiv renovering/ombyggnation Fler än tre startade renoveringsobjekt med energieffektivitet i fokus (se kommentar nedan) B) Andel nöjda medverkande vid Passivhus Nordenkonferens B) Minst 80 procent nöjda medverkande vid Passivhus Norden-konferens 75 procent nöjda/mycket nöjda. Kommentar: A. Inom Milparena: Poseidon går vidare med fem nya byggnader i Backa (efter piloten Backa-Röd) som kommer att följas upp, Familjebostäder har tagit beslut om renovering i Bergsjön, och Bostadsbolaget har startat renovering i Backa. Genom Passivhuscentrums stöd har simhallen i Alingsås dragit igång energirenovering men även beslutat om installation av 500 kvm solceller. B. Passivhus Norden hade flera olika moment som betygsattes. Det angivna värdet är ett medelbetyg för konferensen som helhet. De guidade turerna i anslutning till konferensen fick mycket bra betyg, medan t.ex. vissa av lokalerna fick lågt betyg. 4.1.2 Ökad användning av och kunskap om solenergi i Västra Götaland Under det gångna året har arbetet med ökad användning av och kunskap om solenergi i Västra Götaland huvudsakligen omfattat tre områden: Utveckling och färdigställande av förslag till solenergiplan inklusive demoprojekt för solenergi i Västra Götalandsregionens egen organisation. Initiativ och stöd till projekt som bidrar till att sprida användande av solenergi hos olika brukargrupper, samt Sammanställning och presentation av kriterier för lönsam solel samt initierande av en överenskommelse i Västra Götaland om egenproducerad solel. På uppdrag av regionfullmäktige lämnade miljönämnden, regionutvecklingsnämnden och fastighetsnämnden ett förslag till plan för att öka andelen solenergi i Västra Götalandsregionens egna fastigheter. Planen kopplas till Västfastigheters strategi för att möta det långsiktiga energimålet för Västra Götalandsregionen. Under 2014 kommer
Sida 7(24) solenergiplanen att behandlas av regionfullmäktige. Utöver det har bland annat tre utvecklingsprojekt fått stöd från miljönämnden inom solenergiområdet, se nedan. A) Antal förslag på demonstrationsobjekt för solenergi i Västra Götalandsregionen A) Två förslag på demonstrationsobjekt för solenergi i Västra Götalandsregionen till Fyra förslag har tagits fram. B) Antal nya projektinitiativ inom solenergi i Västra Götaland regionfullmäktige. B) Minst ett nytt utvecklingsprojekt inom solenergi. Tre utvecklingsprojekt. Kommentarer: A. En anläggning på Skaraborgs sjukhus som redan är igång och projekteras, en byggnadsintegrerad anläggning på Angereds närsjukhus samt förslag på anläggningar på Östra sjukhuset och NÄL. B. Affärsmodeller för solenergilösningar i lantbruket, Testbädd för solenergilösningar samt Sol i Väst - installation av solceller. 4.1.3 Utbyggnad och utveckling av vindkraft i Västra Götaland Västra Götalandsregionen driver vindkraftsarbetet genom projektet Power Väst. Power Västs verksamhet 2013 präglas av en fördjupning av vindkraftsfrågorna på många områden från kommunala frågor till näringslivsutveckling inom havsbaserad vindkraft. Målsättningen är mer vindkraft i Västra Götaland och fler arbetstillfällen från vindkraft. Ett planeringsmål är 5 TWh producerad vindel i Västra Götaland 2020. 2007 var produktionen i Västra Götaland 0,2 TWh och 2012 hade den ökat sju gånger om, till 1,44 TWh. 2011 var det år då marknaden sköt fart medan 2012 och 2013 utvecklades försiktigt på grund av låg lönsamhet i branschen och allmän lågkonjunktur. Västra Götalands län har fortfarande mest vindkraft av alla län i Sverige. Exempel på genomförda insatser: Seminariet Framtidens vindkraft den 9 10 oktober med fokus på ny teknik, logistik, arbetsmiljö, drift och underhåll. Chalmers förnyar sitt visningsverk på Hönö i samarbete med Power Väst. Samlat ett nätverk med föregångskommuner inom vindkraft. Dessa kommuner har gjort en överenskommelse att verka för mer vindkraft. Tillsammans med Vindbrukskollen" påbörjat arbetet med att ta fram en regional vindöversikt, ett pilotprojekt i Västra Götaland. Power Väst samlade fem riksdagsledamöter, landshövding, regionstyrelsens
Sida 8(24) ordförande, kommunföreträdare, vindkraftssamordnaren för västra och södra Sverige tillsammans med försvarsmakten för att diskutera vindkraften och försvaret på treårsdagen av införandet av stoppområdena, den 4 oktober 2013. Uppstart av ett nationellt nätverk för havsbaserad vindkraft Havsvindsforum med regionträffar och formellt startmöte på den nationella vindkraftskonferensen i Kalmar. Power Väst ingick i arbetsgruppen som tillsammans med Svensk Vindenergi planerade och genomförde vinddagen under Almedalsveckan. Under april invigdes utställningen om vindkraft på Ekocentrum i Göteborg. Power Väst har bidragit med en uppdatering av innehållet. I december fick Västra Götalandsregionen i uppdrag av energimyndigheten att påbörja arbetet som nationell nod för näringslivs- och affärsutvecklingsfrågor inom vindkraft. A) Antalet kommuner i A) Tio kommuner Fem kommuner vindkraftssamarbete B) Antal workshops för B) Fyra workshops Fem workshops vindkraftsaktörer C) Fler företag i databasen SWID (2012: 150) C) 400 företag i databasen SWID 200 Kommentarer: A. Målet om tio kommuner i vindkraftssamarbete har inte nåtts. Det har inte varit möjligt att intressera fler än fem kommuner under året att ingå samverkan. Arbetet fortsätter 2014. C. Målet om antal företag i databasen SWID har inte nåtts. Branschen har varit i en svacka under 2013 och utvecklingen blev inte som planerat. Antal företag i databasen har dock ökat från ca 150 till en bit över 200 vilket är en bra utveckling med tanke på omständigheterna. 4.1.4 Mer miljöanpassade livsmedelskedjor i Västra Götaland Under våren avslutades arbetet med överenskommelsen Klimatsmarta inköp av livsmedel. Ett av målen för upphandlingen var att öka tillgången till ekologiska produkter för att verksamheterna ska klara målen i regionens miljöprogram. I många fall har produkter konverterats helt, dvs. att enbart ett ekologiskt alternativ finns på avtalet för en viss produkt, vilket ger större volym och bättre priser. En ny överenskommelse om minskat matsvinn startades, där 15 kommuner deltar och Borås Stad leder arbetet. Väl fungerande logistik är en förutsättning för att lokala producenter ska ha möjlighet att nå ut på marknaden med sina produkter. Effektiva logistiklösningar är avgörande för konkurrenskraft och miljöprestanda. Under hösten har Interreg-projektet Food Port avslutats. En viktig del av projektet har varit att skaffa en bättre bild av livsmedelstransporternas omfattning, rutter etc. Resultaten visar att transittrafiken genom Västra Götaland med Norge
Sida 9(24) som slutdestination står för den största delen av transporterna. Transittrafiken ger stora utsläpp och orsakar trängsel på vägarna utan att i någon större grad bidra till arbetstillfällen eller näringslivsutveckling. Ett annat viktigt resultat från FoodPort är den kunskapsuppbyggnad och förankring av konceptet Food Logistics Centers (speciella logistikcenter för livsmedel) som gjorts under projekttiden. Food Logistics Centers handlar både om att koncentrera livsmedelsflöden till speciella omlastningsplatser, vilket kan öka fyllnadsgraden under transporterna, och om att tillhandahålla kompetens och tjänster för företagen. En erfarenhet från projektet är att det varit svårt att jobba med förändringar av logistikupplägg via de större livsmedelsföretagen. Deras produkter säljs ofta vid fabriksgrinden där detaljhandlarnas distributionskedja tar hand om transporten vidare mot konsumenterna. Det har visat sig lättare att föra utvecklingsdiskussioner med logistikföretagen som ofta anlitas av kunden och inte producentföretaget. Målet var att 50 företag skulle förbättra sina logistikupplägg som ett resultat av projektet, men bedömningen är att knappt hälften av antalet har uppnåtts. I projektet Lokal logistik (LoLog) har kommunernas möjlighet att skapa effektivare livsmedelslogistik har stått i centrum. Falköpings kommun var projektledare och Trollhättan och Vänersborg deltog. Det finns ett stort intresse från andra kommuner att delta. När utvärderingen av LoLog-projektet blir klar finns det anledning att överväga ett helhetsgrepp när det gäller livsmedelslogistik med utgångspunkt i de mindre företagens situation, offentlig sektors logistikupplägg och logistikföretagens utvecklingsmöjligheter. Lokalproducerat i Väst har samlat ett nätverk av drygt 400 företag inom småskalig livsmedelsförädling. Tillsammans med Västsvenska Turistrådet utvecklas varumärket Smaka på Västsverige som innebär en kvalitetssäkring av produktionen och tydligare kommunikation till producenterna om produkternas ursprung. A) Antal kommuner som A) Hälften av kommunerna i uppger att de aktivt arbetar för Västra Götaland att minska matsvinnet och/eller att öka andelen vegetariska ingredienser i kosten B) Antal företag som uppger att de förbättrat sina transportlösningar C) Antal företag som ingår i Smaka på Västsverige 2013 Minst hälften av kommunerna arbetar med att minska matsvinnet och/eller att öka andelen vegetariskt. B) 50 stycken Bedömningen är att knappt hälften av antalet har uppnåtts. C) 100 företag 62 företag Kommentarer: B. Svårt att förändra logistikuppläggen via livsmedelsföretagen, se beskrivningen av konceptet Food Logistics Centers ovan. C. Målet är inte uppnått men det finns ett ökande intresse för att ansluta sig till Smaka på Västsverige så resultatet får ändå
Sida 10(24) betraktas som positivt. 4.1.5 Bidra till ett miljömässigt hållbart transportsystem i Västra Götaland Just nu sker omfattande planering och insatser för infrastruktur, kollektivtrafik och egna transporter i Västra Götalandsregionen. För att kunna realisera lösningar i Västra Götaland som är attraktiva internationellt, enligt det dåvarande tillväxtprogrammets målsättning, behövs utvecklingsaktiviteter i handlingsprogrammet integreras med infrastrukturplanering. Handlingsprogrammet för hållbara transporter siktar även på att påverka att egen verksamhet inom Västra Götalandsregionen ligger i framkant. Exempel på projekt inom området är ElectriCity - demonstrationsplattform för framtidens elektrifierade kollektivtrafik - och några förstudier kring elfordon samt biogasutvecklingen (se 4.1.6.). Transportsektorn är den enda sektor som fortfarande ökar sina utsläpp av koldioxid och är till 95 procent uppbyggd kring fossil energi. Åtgärderna i den regionala och den nationella planen förbättrar de negativa konsekvenserna av transporterna men inte i den utsträckningen att de helt elimineras. För att nå klimatmålen krävs ytterligare politiska beslut och ekonomiska styrmedel som ligger utanför planerna. A) Antal projektinsatser/initiativ A) 4 initiativ Två initiativ: elbil och värmepump. B) Antal nya produkter/tjänster som kommit fram genom forskningsprogram och kommersialiserats B) 1 produkt/tjänst 1 produkt/tjänst under utveckling. Kommentarer: B. deltar i diskussionen kring ElectriCity på uppdrag av regionstyrelsen. Produkten är en helelektrifierad buss som i sin tur kan generera fler produkter på den testarena som skapas. 4.1.6 Kraftsamling för biogasutveckling i Västra Götaland bidrar i utvecklingsarbetet genom programmet för biogasutveckling i Västra Götaland. Aktiviteterna inom programmet stödjer och driver på utvecklingen av produktion och användning av biogas mot målet 2,4 TWh/år 2020, med fokus på biogas för fordon. Produktionsmålet 0,3 TWh för 2013 har nåtts. Under året har ett program för kommande treårsperiod 2014-2016 tagits fram i dialog med branschaktörer och en politisk referensgrupp från miljönämnden. Samarbetet med Länsstyrelsen fortsätter under 2014.
Sida 11(24) Totalt under programperioden 2011-2013 har ca 25 biogasprojekt beviljats projektmedel. För att göra det enklare att ta del av kunskap och erfarenheter från de projekt som stöttats genom programmet, har en enkel sökfunktion tagits fram till hemsidan (www.biogasvast.se). Goda exempel och nyheter har även spridits via artiklar på hemsidan och via de nyhetsutskick som skett regelbundet till 200 prenumeranter i Biogas Västs nätverk. Dessutom har en kort film tagits fram på engelska som presenterar biogasprogrammet och utvecklingen i Västra Götaland. Den finns tillgänglig på Youtube och på Biogas Västs hemsida. I en EU-tävling med syfte att lyfta och sprida goda klimatexempel har Biogas Väst intagit femteplatsen bland de svenska bidragen. Totalt kom 268 bidrag in från hela Europa till tävlingen World You Like Challenge. Samarbetet med Region Skåne har formaliserats i en avsiktsförklaring antagen av regionstyrelsen om gemensamma insatser för att åstadkomma långsiktiga spelregler som bidrar till ökad produktion och användning av biogas. Ett riksdagsseminarium har arrangerats på temat biogas för tunga fordon. deltar i Jordbruksverkets referensgrupp för utformningen av detta så kallade gödselgasstöd. Som en insats för utvecklingen inom området biogas i tunga lastbilar deltar regionen i det EUfinansierade förprojektet Biogas 2020. Det övergripande målet med Biogas 2020 är att bidra till ökat samarbete och gemensamma projekt mellan aktörer i Sverige, Norge och Danmark inom ÖKS-regionen (Öresund-Kattegatt-Skagerack). A) Producerad respektive använd mängd biogas som fordonsbränsle i Västra Götaland 2013 A) 0,3 TWh för producerad respektive använd mängd biogas som fordonsbränsle. uppnåtts. B) Antal nya produkter och pilotanläggningar inom biogasområdet C) Antal aktivt medverkande aktörer i programarbetet D) Ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan biogasaktörer i Västra Götaland B) En produkt och två pilotanläggningar Produktionsmålet 0,3 TWh har nåtts för 2013. Användarmålet har ej Två produkter och en pilotanläggning. C) 65 medverkande 200 intressenter och cirka 45 aktörer som deltar i nära grupperingar. D) Tre workshops eller seminarier, där minst 75 procent av deltagarna har upplevt nytta av träffen samt ökat antal besökare på hemsidan biogasvast.se med 10 procent jämfört med föregående år. E) Andel av identifierade E) 100 procent 80 procent Två workshops som inte har utvärderats. 5742 besökare på hemsidan biogasvast.se jämfört med 5 879 besökare 2012, en minskning med nio procent.
Sida 12(24) nyckelaktörer inom Västra Götalandsregionens egna verksamheter som känner till biogasprogrammet och dess mål Kommentarer: A. Statistiken för 2012 visade 261 GWh och därefter har flera gårdsanläggningar tagits i drift 2013 inkl. Biogas Brålanda. På användarsidan kommer målet för biogas inte att nås. Senaste statistiken från 2012 visar att det såldes drygt 210 GWh fordonsgas, varav 64 procent biogas i Västra Götaland. Av det som produceras används en stor del som drivmedel i Västra Götaland, medan en del levereras till andra delar av landet eller används till el och värme. Användarmålet 0,3 TWh biogas som fordonsbränsle 2013 nås därför inte hela vägen. Bidragande faktorer är att det saknas tydliga och långsiktiga spelregler från nationellt håll som minskar risken att investera i gasfordon, att priset på fossila bränslen fortfarande är relativt lågt samt att biogas inte prioriterats som bränsle inom kollektivtrafiken i den grad som förväntades när programmet skrevs 2010. B. Pilotanläggningen för förgasning, GoBiGas etapp I, driftsattes i december. Exempel på nya produkter är Volvos nya metandiesellastbil och tankstationer för flytande biogas. Båda har fått stöd genom projektet BiMeTrucks som Västra Götalandsregionen genom InMotion är med och stöttar. D. Höstens arbete har fokuserat på att ta fram och förbereda för kommande treåriga biogasprogram i dialog med politiken och nätverket. Två workshops har hållits med aktörer från nätverket för att bolla inriktning och upplägg av programmet. Dessa har inte utvärderats. Målet om besökare på hemsidan biogasvast.se har inte nåtts fullt ut, ytterligare kommunikationsinsatser krävs för att nå målet. E. Målet har inte uppnåtts fullt ut, ytterligare kommunikationsinsatser krävs för att nå målet. 4.1.7 Bidra till ökad biologisk mångfald i Västerhavet Västerhavsveckan 2013 genomfördes den 3-11 augusti med ett femtiotal medarrangörer och flera tusen besökare. Uppmärksamheten i massmedia med kopplingar till Västerhavsveckan överträffade tidigare år och miljönämnden omnämndes positivt. A) Antal insatser som minskar A) Beslut om två miljöpåverkan på Västerhavet projektinsatser Två projektinsatser beslutades under 2013
Sida 13(24) B) Initiativ för att öka intresset och engagemanget för en bättre miljö i Västerhavet B) Beslut om en Västerhavsvecka 2013 Västerhavsveckan 2013 genomfördes 3-11 augusti. 4.1.8 Undersöka förutsättningarna för en regional satsning på mer hållbar konsumtion Under 2013 har aktiviteterna för den regionala satsningen på hållbar konsumtion som sattes i detaljbudgeten genomförts i syfte att skapa en handlingsplan för det kommande arbetet. Handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter antogs av miljönämnden den 17 december och ska bidra till: System som gynnar hållbar konsumtion i samhället Produkter och affärsmodeller med effektiv och cirkulär råvaruanvändning Utfasning av hälso- och miljöskadliga ämnen i produkter med fokus på barn Utveckla nya möjligheter för människor att konsumera på ett mer hållbart sätt A) Beslutsunderlag för politiskt ställningstagande A) Ett ställningstagande om inriktning framöver. Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster godkändes av miljönämnden den 17 december. För att kunna driva handlingsplanen framåt under de kommande åren behövs mer resurser på området. 2014 kommer arbetet fokusera på två utvalda områden möbler och textilier. Därefter utvärderas handlingsplanen inför satsningar 2015. 4.1.9 Delta i internationellt miljösamarbete Under 2013 har kontakterna inom ENCORE-nätverket stärkts betydligt, bland annat genom att Västra Götalandsregionen var värd för deras styrgruppsmöte i april. I november kom medlemmar från ENCORE på studiebesök till Västra Götaland för att studera det biogasfrämjande arbetet i regionen. Delegaterna kom från tre provinser i Nederländerna och från Jämtland. A) Antal organisationer i A) Minst fyra deltagande Målet har uppnåtts genom Västra Götaland som deltar i organisationer studiebesöket av ENCORE i
Sida 14(24) aktiviteter med Västra Götalandsregionens samarbetspartner inom organisationer, nätverk, samverkansprojekt och bilaterala regionsamarbeten. B) Medverkan vid internationella arrangemang för att nå nyckelaktörer på miljöområdet. C) Antal genomförda lobbyinsatser, t.ex. antal besvarade EU-samråd som berör viktiga miljöfrågor för Västra Götaland. B) Medverkan vid minst ett internationellt arrangemang på miljöområdet. C) Alla EU-samråd som berör viktiga miljöfrågor för Västra Götaland besvarade november där ett flertal organisationer* i Västra Götaland deltog. Arrangemang av studiebesök från miljönätverket ENCORE på temat biogasfrämjande den 11-12 november. Inga samråd har besvarats. *Fyrbodals kommunalförbund, Innovatum, Vänersborgs kommun, Rangsells Häljestorp, Biogas Brålanda/BergUngen AB, Business Region Göteborg, Göteborg Energi, Göteborg Kretslopp & Vatten. 4.1.10 Genomföra och initiera åtgärder för att nå målen i det miljöpolitiska programmet ska genomföra och initiera åtgärder inom ramen för sitt uppdrag för att bidra till att målen i det miljöpolitiska programmet nås. Sex utbildningar för miljöombud har genomförts med resultatet att över 95 procent var nöjda eller mycket nöjda med utbildningen. Två miljösamordnarträffar har genomförts och samtliga deltagare angav att de var nöjda eller mycket nöjda med träffarna. Miljösekretariatet ska i enlighet med det miljöpolitiska programmet tillhandahålla en webbaserad miljöutbildning. Syftet är att erbjuda verksamheterna en grundläggande miljöutbildning på ett lättillgängligt sätt. Under 2013 har 6 000 anställda gått utbildningen, vilket är lika många som gick utbildningen 2012. Miljösekretariatet har gjort förberedande arbete inom målområde Produkter & Avfall för perioden 2014-2016. Dels har en metod för att mäta matsvinnet från Västra Götalandsregionens sjukhus (kök plus avdelningar) tagits fram. Tillsammans med regionservice har en första mätning gjorts som har gett ett utgångsvärde till indikatorn om att minska matsvinnet. Dels har en metod tagits fram och mätningar genomförts av mängden avfall från utvalda operationer på sex olika sjukhus. Ett långsiktigt mål i det miljöpolitiska programmet är att Västra Götalandsregionens personoch varutransporter ska vara oberoende av fossila bränslen till år 2020. Under 2013 genomfördes en ny upphandling av Västra Götalandsregionens godstransporter av tvätt och depå. Miljösekretariatet har deltagit som expertstöd i projektgruppen för godstransporter i
Sida 15(24) syfte att se till att fordon som kan gå på förnybar energi generellt och gas specifikt ska efterfrågas. A) Andel nöjda deltagare i miljöombudsutbildningar och miljösamordnarträffar. A) 80 procent nöjda deltagare 95 procent nöjda deltagare vid miljöombudsutbildningar. 100 procent nöjda deltagare vid båda miljösamordnarträffarna. B) Antal effektrapporter som visar att aktiviteterna som genomförts under året har bidragit till att målen i miljöprogrammet nås B) Fyra effektrapporter Fem effektrapporter 4.1.11 Säker uppföljning och utvärdering av det miljöpolitiska programmet ansvarar för uppföljning och analys av det miljöpolitiska programmet. Miljöredovisningen för 2012 redovisades för miljönämnden den 14 mars 2013 och har vidarebefordrats till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Arbetet med att kvalitetssäkra mål och nyckeltal i det kommande miljöprogrammet är genomfört. A) Andel nyckeltal med kvalitetssäkrad uppföljning. Det vill säga tillgång till tillförlitlig statistik och mätmetod för programmets nyckeltal. A) 100 procent Cirka 75 procent Kommentar: På grund av byte av leverantörer och datasystem har det inte gått att kvalitetssäkra samtliga nyckeltal. Marknadsplatsen är ännu inte heltäckande för att kunna samla in den statistik som behövs för uppföljning av miljöprogrammet. Arbetet med kvalitetssäkrad uppföljning har fokuserat på mål och indikatorer för miljöprogram 2014-2016. 4.1.12 Resultatet av miljöarbetet ska göras känt och stärka Västra Götalandsregionens miljöprofil har ansvar för att sammanställa och kommunicera resultatet från miljöarbetet.
Sida 16(24) Miljöredovisningen har publicerats på internet och skickats till samtliga miljösamordnare som också fick information under vårens miljösamordnarträff. Därmed kan man anta att samtliga miljösamordnare känner till resultaten i miljöredovisningen. Miljösamordnarna har fått fyra nyhetsbrev under 2013. Miljösekretariatet projektleder arbetet med den nationella rapporten för jämförande miljönyckeltal för regioner och landsting. Rapporten för 2012 har publicerats på Västra Götalandsregionens webbsida. Aktiviteten om att ta fram ett utgångsvärde för Västra Götalandsregionens miljöprofil med syfte att följa detta till 2020 blev inte av 2013. Anledningen är att undersökningen krockade med den regionövergripande medarbetarenkäten. All förberedelse är gjord och undersökningen kan genomföras så snart det passar tidsmässigt. Däremot gjordes en enkätundersökning för att få ett utgångsvärde för Västra Götalandsregionens miljöprofil för målgruppen miljösamordnare. Enkäten gav också en sammanställning av vad miljösamordnarna tycker är viktigt att miljönämndens stöd och samordning består av. 4.5 Miljömål har två egna miljömål utöver de mål som finns i det miljöpolitiska programmet. Vid seminarier, kurser och möten där miljösekretariatet bjuder på mat ska inte kött beställas. Ekologiskt ska alltid efterfrågas och beställas i den mån den är möjligt. A) Andel möten/seminarier/konferenser där A) 80 procent Cirka 35 procent (kaffe ekologisk mat har serverats 95 procent) B) Andel möten/seminarier/konferenser med B) 100 procent 100 procent köttfri kost Kommentar: A. De gånger kaffe har serverats har det nästan uteslutande varit ekologiskt. När det har serverats mat, har den vid ungefär en tredjedel av gångerna varit ekologisk. B avser möten och konferenser där köttfritt har efterfrågats.
Sida 17(24) 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Miljösekretariatet har inga osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Vid nyanställning är heltid norm men deltid är möjligt för att kunna förena arbete och privatliv. Målsättningen är att nå en jämnare könsfördelning inom sekretariatet. Löneskillnaden mot andra centrala kanslier inom regionen är för hög. Regionen använder ett befattningsvärderingsverktyg (BAS) vid jämförelser mellan befattningar som betraktas som lika och likvärdiga. Vid det arbetet framkommer att sekretariatets befattningar är lägre lönesatta än för övriga likvärdiga befattningar inom regionens centrala kanslier. Genom särskilda insatser har skillnaderna börjat minska. För att sekretariatet långsiktigt ska kunna vara en attraktiv arbetsplats behöver löneskillnaden för miljöstrateger minska jämfört med motsvarande befattningar inom regionens övriga centrala kanslier. Detta kan inte göras på kort sikt men är ett strategiskt mål på 3-5 års perspektiv. 5.3 Personalstruktur Det finns ingen skillnad i tillgången på personal på personalgruppsnivå 2013. 5.4 Personalvolym Antal anställda medarbetare per december 2013 är 17 personer. Jämfört med samma period föregående år är det en minskning med två personer. Av de anställda 2013 är det 14 kvinnor och 3 män. Det finns inga ofrivilliga deltidsanställningar på sekretariatet. 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat till 1,0 procent vilket är en mycket låg frånvaro. Det finns ingen långtidsfrånvaro. 5.7 Jämställdhet och mångfald Sekretariatet har antagit den nya planen för jämställdhet och mångfald som blev klar i mars. Sekretariatet har också deltagit i projektet Gör det jämt. Resultatet av det är att personalen dels har blivit mer observanta på och dels har fått verktyg för att arbeta med jämställdhet. Exempel på aktiva insatser under 2013 var att i samband med rekryteringar sträva efter att få en mer jämställd enhet. Rekrytering av en projektledare har påbörjats under 2013.
Sida 18(24) 6. Övrigt 6.1 Göteborgs botaniska trädgård Antal besökande Fler än föregående år Målet har inte nåtts Undervisningen av skolbarn ska ligga på På samma nivå som 2012 Målet har överträffats samma nivå som tidigare Antal deltagare vid Gröna Rehab På samma nivå som 2012 Målet har nåtts (50-60 deltagare) Kommentar: A. Antalet besökare har sannolikt inte ökat. På grund av omfattande entréarbeten har besöksräkningen varit ur funktion under delar av åren. Botaniska trädgårdens uppskattning, baserad på besöksantal växthus och butik, visar att under vår, senhöst och vinter har antalet besökare varit färre än 2012. Detta kompenserades något genom det soliga vädret under sommar och tidig höst, då antal besök i parken ökade. Växthusen visar lägre siffror jämfört med 2012. 6.2 Uppdrag till Västkuststiftelsen - guidade vandringar Under Västerhavsveckan hade Västkuststiftelsen några kustnära vandringar för att uppmärksamma Västerhavets betydelse och väcka engagemang för havsmiljön. Länsstyrelsens Life-projekt GRACE har fortsatt öppna upp vår skärgård och skapat möjligheter för fortsatt brukande i havsbandet. Detta har man uppmärksammat genom tretton särskilda vandringar i GRACE-områden där deltagarna fick se resultatet av projektet. Antalet deltagare i guidade visningar i Fler än föregående år 3280 reservaten (3100 år 2012) Kommentar: Årets program innefattade 185 vandringar i 109 olika naturreservat och vandringarna var fördelade över hela länet. Totalt 3 280 personer deltog på vandringarna, med ett genomsnitt av 18 deltagare per vandring. Så många som 98 procent av deltagarna tyckte vandringen var mycket bra eller bra. För nästan hälften av deltagarna var det första gången de var med på en sådan här vandring, och för fler än var tredje så var det första gången de besökte naturreservatet.
Sida 19(24) 7. Ekonomiperspektivet s ekonomiska resultat summeras till 0. Nämnden har förbrukat sina budgeterade medel för insatser inom miljöutveckling och till stöd för Västra Götalandsregionens eget miljöarbete. Dessutom ges verksamhetsbidrag till Botaniska trädgården och Västkuststiftelsen. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet har inga mål utöver regionfullmäktiges mål. 7.2 Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat i sammandrag. RESULTATRÄKNING Helårsresultat Utfall Budget Utfall Avvikelse 1312 1312 1212 Bu-utfall mnkr mnkr mnkr mnkr Övriga intäkter 5,4 3,0 4,8 2,4 Verksamhetens intäkter 5,4 3,0 4,8 2,4 Personalkostnader -10,5-12,1-10,3 1,6 Övriga kostnader -62,1-58,2-62,5-3,9 Verksamhetens kostnader -72,6-70,3-72,8-2,3 Regionbidrag 66,8 66,8 67,4 0,0 Finansiella intäkter/kostnader 0,4 0,5 0,6-0,1 Resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Utfall jämfört med budget s ekonomiska resultat 2013 summeras till +-0 (för att vara exakt + 37 tkr). Utfallet för året följer därmed den totala budgeten men det finns avvikelser mellan budget och utfall per kostnads/intäktsslag. Mer intäkter kommit in jämfört med det som budgeterats (+2,4 mnkr). Det handlar framförallt om intäkter i projektet Power Väst och intäkter från SKL för internt miljöarbete. I rubriken personalkostnader ingår kostnader för lön och sociala avgifter, arvoden, resekostnader, bilersättning, traktamenten, utbildning mm, Nämnden har förbrukat 1,6
Sida 20(24) mnkr mindre personalkostnader än budgeterat. Här ingår både sekretariat (+0,8 mnkr), Klimatdialog (+0,7 mnkr) och miljönämnd (+0,3 mnkr). Däremot har något mer personalkostnader i projekt förbrukats jämfört med budget (-0,2 mnkr). Volymen personalkostnader i projekt varierar mellan åren beroende på hur många som är anställda och finansierade i projekt. Rubriken Övriga kostnader inrymmer alla kostnadsslag utom personalkostnader. Verksamhetsbidrag till Göteborgs Botaniska Trädgård (21,8 mnkr), Västkuststiftelsen (6,8 mnkr) och Skärgårdsrenhållningen (1,9 mnkr) utgör nästan hälften av utfallet. Av resterande utfall har ca 20 mnkr utbetalats som bidrag i olika projekt. Återstoden utgörs alla övriga kostnadsslag bl a konsult och tryckkostnader. I budget 2013 reducerades miljönämndens regionbidrag med totalt 2,7 mnkr riktat mot externa kostnader för konsulter, trycksaker, information och PR och kurser och konferenser. Nämnden totala kostnader för de aktuella kostnadsslagen uppgick 2011 till 11,7 mnkr, 2012 till 10,3 mnkr och 2013 till 8,5 mnkr (konsultkostnader utgör den överlägset största andelen). Av dessa kostnader utgörs drygt 80 procent av kostnader i olika projekt. Behovet av insatser i projekt varierar mellan åren beroende på vad som för tillfället är aktuellt. I vissa fall finns intern kompetens men inte sällan krävs extern specialistkompetens för att kunna genomföra projekten. Det är således en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten. Kostnaderna varierar och vi följer utvecklingen. Utfallet månad för månad för de tre olika kostnadsslagen under 2011, 2012 och 2013 visas i bilaga konsult mm. I bilagan framgår även hur stor del av den totala kostnaden som utgörs av kostnader i projekt. De projektbeslut som nämnden har tagit under året har bokats som s k avsättning i de fall projektägaren är extern. Vid en avsättning kostnadsbokförs hela det beslutade beloppet även om utbetalningen sker långt senare. Projektbeslutet belastar därför resultatet i sin helhet i samband med att beslutet tas. Regelverket tillåter inte avsättning mot regioninterna projektägare. I avslutade projekt där inte hela det beslutade beloppet har upparbetats återförs återstående medel genom nämndens beslut och ger utrymme för nya projektbeslut. Under 2013 har 1,4 mnkr återförts. Utfallet 2013 på övriga kostnader är högre än budget (- 3,9 mnkr). Ekonomistyrningen koncentreras till sista raden i resultaträkningen, vilket för miljönämndens del innebär ett nollresultat. Finansiella intäkter utgörs av ränteintäkter på regionkontot. Här har något mindre ränta kommit in under året än vad som förutsågs vid budgeteringen (-0,1 mnkr). I nedanstående tabell visas miljönämndens utfall och budget 2013 per verksamhet.
Sida 21(24) mnkr MILJÖNÄMNDEN Utfall Budget Avvikelse 2013 2013 Finansiering: Övriga intäkter 5,4 3,02,4 Regionalt anslag 66,8 66,80,0 Finansiella intäkter 0,4 0,5-0,1 Verksamhetens intäkter 72,6 70,3 2,3 Internt utvecklingsarbete 1,0 0,8-0,2 Externt utvecklingsarbete 0,2 0,7 0,5 Information 0,1 0,6 0,5 Klimatdialog 2,2 3,2 1,0 Västkuststiftelsen 6,8 6,8 0,0 Göteborgs Botaniska trädgård 21,8 21,8 0,0 Skärgårdsrenhållning 1,9 1,9 0,0 Medlemskap i organisationer 0,1 0,1 0,0 Nämnd 0,9 1,3 0,4 Sekretariat 8,9 9,5 0,6 Projektmedel 28,7 23,6-5,1 Verksamhetens kostnader 72,6 70,3-2,3 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Kostnadsutfallet för det interna miljöarbetet överskrider budget. En del av utfallet på Övriga intäkter (0,6 mnkr) hör ihop med det interna miljöarbetet vilket gör att verksamhetens netto blir +0,4 mnkr. Utfall 2013 jämfört med utfall 2012 Utfall per kostnads/intäktsslag 2012 och 2013 följer varandra mycket väl. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans har en budget i balans. 7.4 Eget kapital s egna kapital är 120 tkr vid 2013 års utgång.
Sida 22(24) 8. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument bifogas. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska Ingen status Västra Götalandsregionen ska vara drivande i arbetet att minska användningen av fossil energi i Västra Götaland. Medborgarna och omvärlden ska uppleva att Västra Götaland går före i sitt miljöarbete. Nytänkande och ledarskap ska känneteckna arbetet. Klimatstrategin styr inriktningen. Läs mer om klimatstrategin och processen Smart Energi under avsnitt 4. Antalet resta mil i tjänsten ska minska Utmärkt Tillgången till webb- och telefonmöten har förbättrats under året. Alla anställda har fått instruktioner i hur verktyget Lync fungerar och flera möten har genomförts via webb. Miljösekretariatets körda mil i tjänsten har minskat med 16 procent sedan 2011. Målet är en minskning med minst tio procent. Det nuvarande milantalet per år för miljösekretariatets anställda bedöms vara så pass lågt att det är svårt att minska bilresandet ytterligare. De förtroendevaldas körda mil har minskat med 14 procent under samma tidsperiod, vilket innebär att målet uppnås. Dock finns en ökning från 2012 till 2013 på 441 mil. De förtroendevaldas resta mil med bil avser resor som de begär ersättning för, främst resor till och från nämndsammanträden och övriga arrangemang. Flygresandet har minskat med 77 procent sedan utgångsmätningen 2011, vilket är en betydligt större minskning än det satta målet på fem procents minskning. Under 2011 reste miljösekretariatet till Mexiko vilket påverkade utgångsläget för måltalet och det gör således inte minskningen så förvånande. Flygresandet är lågt och inga åtgärder vidtas för att minska det ytterligare. När det gäller flygresor är miljösekretariatets och de förtroendevaldas resor sammanräknade.
Sida 23(24) Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Ingen status Nya mål och åtgärder för målområdet kemikalier finns beslutade i miljöprogrammet för 2014-2016. Ett arbete har påbörjats för att utreda möjligheter till nationell samordning bland annat genom en studie som jämfört Västra Götalandsregionens utfasningslista med motsvarande för Region Skåne, Stockholms läns landsting, Örebro landsting och de kemikalier som finns med på SIN-listan (Substitute It Now!). Miljösekretariatet har inlett ett arbete tillsammans med Regionservice, område inköp när det gäller kopplingen mellan mål för kemikalieområdet och miljöprioriterade upphandlingar. ansvarar för att koordinera arbetet med utfasning av hälso- och miljöfarliga kemikalier inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Miljösekretariatet har ett verksamhetsledningssystem som också innefattar miljöaspekter. Utmärkt Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Ingen status inventerar inte enligt tillgänglighetsdatabasen, eftersom miljönämnden inte bedriver utåtriktad verksamhet som riktar sig till allmänheten. Däremot har utföraren, Göteborgs botaniska trädgård inventerat sin verksamhet i tillgänglighetsdatabasen. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Kvinnors lön av mäns lön är 101,6 % och miljösekretariatet klarar därmed måltalet på 77,7 %. Utmärkt Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning 1. Miljösekretariatet har inga ofrivilliga deltider. 2. Samtliga tjänster som annonserats har varit heltid.
Sida 24(24) Utmärkt Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning Ej applicerbart på miljönämndens verksamhet. Ingen status REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG ska genomföra en kartläggning av Västra Götalandsregionens processer för hållbar avfallshantering Uppdraget är genomfört och avrapporterades till miljönämnden den 13 juni 2013. Utifrån resultatet av kartläggningen har regiongemensamma aktiviteter redan påbörjats för att minska mängden matsvinn och förbrukningsmaterial till vården samt att öka återanvändningen av möbler. Detta arbete ligger som grund till åtgärdsarbetet med målområdet produkter och avfall i miljöprogrammet för 2014-2016. Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans har god kostnadskontroll och en budget i balans. Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet arbetar på olika sätt för att öka produktiviteten och effektiviteten, bland annat genom att kontinuerligt se över sina rutiner och arbetsprocesser bl. a. när det gäller mötesformer och möjligheten att genomföra vissa möten på distans för att minska restid och koldioxidutsläpp. Utförarstyrelserna ska i dialog med beställarna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Tvååriga överenskommelser/avtal mellan beställare/uppdragsgivare och utförare ska tecknas