Stödjande miljöer för en åldrande befolkning Centre for Ageing and Supportive Environments Professor Susanne Iwarsson, koordinator
Miljöinriktad gerontologi Arbetsterapi & sjukgymnastik Trafikplanering, fysisk planering av olika miljöer Rehabiliteringsmedicin & geriatrik Psykologi, pedagogik & socialt arbete Stödjande miljöer för aktivitet och hälsa arenor i lokalsamhället, inklusive allmänna kommunikationer Primärvård/kommunal hälso- & sjukvård - rehabilitering, hälsofrämjande & förebyggande åtgärder Fysisk planering, på lokal, regional och nationell nivå; medverkan i internationella projekt Brukare och aktörer engageras i forskningsprocessen Demonstration & tillämpning våra resultat ska påverka äldres vardag!
Begrepps- & teoribildning Lawton s Ekologiska modell person-environment fit (P-E fit) Funktionella begränsningar Tillgänglighet Användbarhet Säkerhet Trygghet
Exempel på resultat (Ståhl et al.) Utveckling av servicelinjer och Flextrafik Hela reskedjan Utveckling av fordon att användas i mellanformer av kollektivtrafik
Housing Enabler (Iwarsson, Slaug et al.) I. Bedömning av funktionella begränsningar och beroende av förflyttningshjälpmedel II. Bedömning av miljöhinder III. Analys som ger ett kvantitativt mått på graden av tillgänglighetsproblem
Boende& hälsa bland äldre i en skånsk landsbygdskommun (Iwarsson et al.) 133 personer som 1994 var 75-84 år; uppföljningar efter sex & tio år Kvalitativ studie efter 11 år Samband mellan behov av hjälp i vardagen och tillgänglighetsproblem i bostaden särskilt bland dem med sämst P-E fit Många äldre är mycket nöjda med sitt boende även om det objektivt sett har brister Processen mot byte av boende börjar långt innan själva flytten blir verklighet en lång process med flera faser, karaktäriserade av: förhandlingar med sig själv & bench-marking med andra, frustration & kamp mot kommunens regler och administration, individuell variation vad gäller genomförandet av själva flytten, mestadels positiva reaktioner när flytten väl är överstånden
The ENABLE-AGE Project Enabling Autonomy, Participation, and Well-Being in Old Age: The Home Environment as a Determinant for Healthy Ageing 1 918 äldre i fem länder Olika metoder Uppföljning efter ett år Femårsuppföljning i Sverige (Iwarsson et al.) Lettland Sverige England Tyskland Ungern
Kunskap om boende & hälsa Omfattande metodutveckling - Nya och förbättrade metoder som kan användas i svensk och europeisk forskning och tillämpning Empiriska resultat - Det är tillgänglighetsproblem (P-E fit) - inte miljöhinder i sig som har betydelse för hälsan på äldre dar - Lista på de miljöhinder som vållar mest tillgänglighetsproblem kan få stor betydelse som screening-instrument - Objektiva faktorer i bostaden har störst betydelse för de som fortfarande är aktiva i vardagen, medan subjektiva faktorer är viktigare för sköra äldre - De som bor i tillgängliga bostäder uppfattar dem som mer användbara och meningsbärande, tillskriver andras inflytande över sin situation mindre betydelse, är mer oberoende i vardagen och mer tillfredsställda med livet
STRADA skaderegistrering (Berntman, Ståhl et al.) Medvetenhet om att singelolyckor är vanliga och allvarliga - påverkar dagens lokala trafiksäkerhetsplanering Injuries distributed among traffic modes STRADA 1999 2001 in Region Skåne (n=3.770) 70 60 65-79 år 80- år 100 90 Skåne Kristianstad 50 80 70 40 60 30 50 20 40 30 10 20 0 Pedestrian Cycle Moped Car Bus 10 0 Single / pedestrian Pedestrian / cyclist Pedestrian / car
Kom så går vi (Ståhl, Iwarsson et al.) Offentlig utomhusmiljö gångmiljön i närområdet Förbättrad tillgänglighet/användbarhet och säkerhet/trygghet för äldre efter genomförande av forskningsbaserade åtgärder i utomhusmiljön Aktiv brukarmedverkan Kommun, andra myndigheter & organisationer Genomförande och utvärdering Ökad användbarhet; färre upplevda problem Ökad säkerhet; färre upplevda risker Oförändrad rörlighet; äldre i området fyra år äldre
Forskningsbehov Mer forskning som kan ge ny kunskap om samspelet mellan person & miljö under åldrandet, att främja utvecklingen av evidensbaserade lösningar: Följa yngre personer, med och utan funktionshinder, under åldrandet i relation till olika miljöer Studera hur miljöfaktorer påverkar hälsan under åldrandet; kan förklara variationer i hälsoutveckling Studera hjälpmedelsförsörjning och bostadsanpassningsverksamhet för att utveckla effektiva, evidensbaserade åtgärder och processer Grundforskning om tillgänglighet, användbarhet & säkerhet för att ge vetenskapligt underlag för fysisk planering Komplettera nationella undersökningar med frågor som täcker in miljödimensioner på ett bättre sätt!
Forskningsbehov Studera äldres situation i städer och på landsbygd ur såväl person- som miljöperspektiv Utvärdera effekterna av olika system i kollektivtrafiken Studera de olyckor och skador som drabbar äldre utomhus/ i trafikmiljön och därmed stärka kunskapen om vilken betydelse samspelet mellan person- och miljöfaktorer har för fallprevention Studera samspelet mellan person och miljö i förhållande till förändringar under åldrandet, t ex byte av bostad, ändring från två- till enpersonshushåll ur individ-, grupp- och befolknings-/samhällsperspektiv
AKTIVITET DELAKTIGHET - HÄLSA http://www.med.lu.se/case