Dokumentation från seminarietillfälle 1 2012 i serien En fredag i månaden kooperativa idéseminarier. Kooperation och alternativa driftsformer Tid: 2012-02-10, kl 12.00 15.00 Plats: Karlstad universitet, ägget Fredagstema: Kooperation och alternativa driftsformer Dokumenterat av: Anette Forsberg Under senare tid har privatisering av skola-, vård- och omsorgssektorn flitigt debatterats och ifrågasatts. Många har också förespråkat nya lösningar baserade på not for profit lösningar. Vi frågar oss hur kooperationens alternativa verksamheter förhåller sig i detta sammanhang. Vad gör kooperativen med vinsterna och hur förhåller sig dessaverksamheter i relation till kvalitét.vi frågar oss också varför dessa verksamheter nästan uteslutande är väldigt små enheter och huruvida man skulle önska fler av dem i vårt län. Arrangör: Medverkande: Värmlandskooperativen i samverkan med Karlstads universitet, Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut). Sista fredagen i varje månad genomförs inom ramarna för projektet Entrécoop. Peter Franke, chefredaktör och ansvarig utgivare Värmlands Folkblad Birgitta Eriksson, professor i arbetsvetenskap Karlstads universitet Birgit Häger, föreståndare/utredare FoU Välfärd i Värmland Lena Nyman Lundbäck, personalkooperativet Blåklinten Mikael Thörsfelt, personalkooperativet Briggen Patrik Larsson, professor i arbetsvetenskap/ctf Karlstads universitet Tor &, musikaliska sammanfattningar/kommentarer Samtalsledare: Tyrén Värmlandskooperativen och Kardemark Cerut/Karlstads universitet
Introduktion och välkommen Under senare tid har privatisering av skol-, vård- och omsorgssektorn flitigt debatterats och ifrågasatts. Många har också förespråkat nya lösningar baserade på not for profit lösningar. Vi frågar oss hur kooperationens alternativa verksamheter förhåller sig i detta sammanhang. Vad gör kooperativen med vinsterna och hur förhåller sig dessa verksamheter i relation till kvalitet. Vi frågar oss också varför dessa verksamheter nästan uteslutande är väldigt små enheter och huruvida man skulle önska sig fler av dem i vårt län. hälsar välkommen och berättar att Ing-Marie Cantzler tvingats lämna återbud. Han kommer därför själv att senare presentera några av hennes forskningsresultat. Peter Franke, chefredaktör och ansvarig utgivare på Värmlands Folkblad, inleder eftermiddagens seminariesamtal. Inledning av Peter Franke (PF) PF säger att det är kul att vara här och inleda seminariet i ett angeläget ämne som också är en het fråga i mediedebatten. Han har själv skrivit om privatisering, upphandlingar med mera i välfärdssektorn. Värmlands Folkblad är inget kooperativt företag men tidningen är sällsynt i den mediala faunan som idag består av allt större tidningskoncerner. Värmlands Folkblad är numer en av endast två lokalt ägda och styrda lokaltidningar i landet, den andra är Dalademokraten. PF citerar statsminister Reinfelt ur 2006 års regeringsförklaring: Den offentliga välfärden ska vara ett komplement till ett samhälle byggt på medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Vad har hänt? Knappast detta. Den offentliga konsumtionen krymper och vi har fler privata lösningar för tidigare offentliga ansvarstaganden. Problem löses privat och inte gemensamt. Vård, skola och omsorg har blivit lönsamt ägande för dem med privata vinstintressen. Bolagen undviker att betala skatt i Sverige och vi ser stora brister i äldreomsorgen, med Carema som ett exempel. Vi har skolpeng, äldrevårdspeng och sjukpeng; var och en får shoppa runt på en egen marknad men valfrihet gäller bara för vissa. Stockholm har landets friskaste befolkning men går också mest till doktorn. Det finns alternativ som inte sätter vinsten främst men de små alternativen har svårt att vinna upphandlingar eftersom de vinstdrivande har större möjligheter att pressa kostnader. Här har landstingen ett ansvar. De går på pris, inte erfarenhet och kvalitet, säger PF. Slutsatsen blir att lagen om offentlig upphandling måste tolkas om, det kan inte bara vara priset som styr som det gör idag. Man behöver ta hänsyn till andra värden, till en social och existentiell dimension som ser äldre som egna individer med tillgångar, inte som en belastning för samhället. Under eftermiddagen kommer vi att prata om den sociala ekonomin, det civila samhället, kooperativ vad vi än kallar det måste det få mer utrymme! Annars kan vi inte tala om ett samhälle som präglas av Reinfelts ord, avslutar PF. Inledande presentation fån respektive medverkande berättar att samtliga av de inbjudna gästerna kommer att få besvara samma frågeställning och bjudas upp på scenen en i taget. Vi har den aktuella debatten om offentlig eller privat styrd verksamhet. Samtidigt finns en tredje variant, alternativa driftsformer, men den sektorn finns inte med i debatten. Den märks inte. Varför syns inte alternativen och varför är de inte med i debatten? Birgitta Eriksson (BE) BE håller med om att tredje sektorn/sociala ekonomin/civilsamhället inte syns i debatten. Hon ser flera förklaringar till det. Den första är att tredje sektorn sköter sig. Debatten handlar mycket om missförhållanden. Tredje sektorn handlar inte om ekonomisk vinst, det är en förklaring som kan uttryckas som en negativ effekt av ett positivt fenomen. En annan förklaring är okunskap. BE säger att hon studerat arbetets organisering och dess konsekvenser, men hon vet väldigt lite om tredje sektorn. Den utbredda okunskapen är ett mörker i forskning, bland allmänhet och politiker. En tredje förklaring är att verksamheterna vänder sig till utsatta grupper, solidaritet är inte så inne i dagens samhälle. En fjärde förklaring är att Sverige inte har varit beroende av tredje sektorn, den har varit
ett komplement till välfärdsstaten, ofta finansierad av denna. Många har inte sett någon skillnad mellan välfärdsstaten och tredje sektorn. Mikael Thörsfelt () jobbar på personalkooperativet Briggen på Hammarö som också är ett arbetskooperativ. Verksamheten har drivits i 18 år. Tidigare fanns den inom den offentliga omsorgen. Efter nedläggning uppstod tankar om att öppna gruppboende i form av ett aktiebolag, men genom tips från bland andra Värmlandskooperativen startade man kooperativ (ekonomisk förening) istället. Kooperativet fick starkt stöd från landstinget. 1993 startade man med 11 personal, alla var med i styrelsen och arbetade i kooperativet. Idag är de 8 i styrelsen och 10 personal, företaget har dygnet runt bemanning. håller med om att verksamheten inte är särskilt synlig offentligt. Man har dock haft lite tur och bland annat blivit valda till årets kooperativ i Hammarö något år. De försöker samverka med kommunen, och kommunen har dålig ekonomi. Varje år lämnar de äskanden om budget. Framförhållningen är lite si och så. Vi märks inte så mycket utåt och känner oss lite bortglömda, säger. Birgit Häger (BH) BT beskriver FoU Välfärd i Värmland som socialtjänstens gemensamma FoU verksamhet. Där ingår alla delar: äldreomsorg, LSS, individ- och familjeomsorg. Verksamheten har tre ägare: alla kommuner tillsammans, universitetet och landstinget. De driver projekt ute i kommunerna, till exempel utvärderingar och utvecklingsprojekt. Ibland har de gemensamma seminarier med Cerut. BH berättar att hon har ett förflutet i Hammarö kommun där hon mot slutet jobbade som utvecklingsledare. Kommunen hade en politisk vilja att stötta kooperativ verksamhet inskriven i måldokument. Daglig verksamhet ombildades till kooperativ, så som Snickeriet. BH säger att när hon tänker som BE; kooperativ syns inte som alternativ och okunskapen är stor, så är den största utmaningen att öka kunskapen om dessa former. Kooperativ är ingen story för media. Det ska helst vara dramatik, man ska missköta sig det gör inte kooperativen och då blir det ingen story. Media behöver uppmuntra ett annat fokus, de har ett ansvar som de inte lever upp till idag. Kanske media kan hoppa på kooperationens år? Lena Nyman Lundbäck () När Blåklinten startade för 18 år sen fanns inga barnomsorgsplatser; föräldra- och personalkooperativ bildades. säger att personligen har hon aldrig känt sig så med som hon gör i personalkooperativet. Det handlar inte om ekonomiska utan mänskliga vinster. Det är svårt att förklara vad den är, vår arbetsmodell, det finns en osäkerhet kring formen, jag känner mig som en ideell liten människa som bara gör något, säger. Patrik Larsson () Vad har jag att tillägga, frågar sig och berättar att han liksom BE är arbetslivsforskare, med forskningsintressen som arbetsvetenskap och tjänstesamhället. Det blåser marknadsvindar och sociala företag har en helt annan logik. Civilsamhället fyller en särskild funktion genom att fylla luckan mellan välfärd och marknad med olika samhällslösningar. Här innefattas människor som står utanför arbetsmarknaden, som samhället inte har lyckats ta hand om. Det finns också ett företagsperspektiv av frihet, en frihet att sköta sig själv. Och man vill kanske inte växa. Alla tycks vara överens om att företagen i den här sektorn inte syns.
BE och I en studie av småföretagens arbetsvillkor beställde vi siffror från SCB:s företagsregister; där ingick enskild firma och aktiebolag men inte ekonomisk förening, det är ett sätt att osynliggöra. Man måste kontakta Bolagsverket för detta. BE och Och det visste inte vi. Riktade frågeställningar Vad säger ni inom arbetsvetenskapen om kvaliteten i stora kontra små enheter? Vilka är för- respektive nackdelarna? Fördelen med småskaligheten är väldokumenterad: man ser helheten, det är lättare att påverka, kontinuiteten ökar det finns gott om bevis för detta och det är viktiga aspekter av vad vi kallar det goda arbetet. BE Jag som är för kan ju ta upp nackdelarna. I små enheter blir man sårbar när exempelvis personal är sjuk, det är också dyrt med rehabilitering. Det kan finnas resursbrister som gör att man måste navigera på andra arenor för att finna expertkunskap. Det är inte alltid lätt att hantera brandkårsutryckningar i små företag. Mikael: berätta mer om er verksamhet utifrån vad Birgitta beskriver! Vi är tre personer som har hand om ekonomin. Vi har olika ansvarsområden. Man behöver kunna lite av allt, de flesta vill ha det så, då känner man sig delaktig. Två personer har valt att inte vara medlemmar, de tycker att det räcker att vara anställd. De gör ett mycket bra jobb. Har ni hög personalomsättning? Nej, under de här åren har tre gått i pension, två har slutat på grund av att de sökt andra tjänster och vi har fått göra en del nedskärningar. Kommunen är vår tillsynsman, vi är fem som är drivande, tre har valt att inte vara med. Vi har märkt av sårbarheten. Jag själv har varit långtidssjukskriven, det märktes i ekonomin men det hämtade vi upp. Molkom är en liten ort och vi har en tredjedel av barnen. Ryktet är viktigt att upprätthålla. Vi har en stabil personal. Fråga från publiken Hur är det med demokratin? Är någon mer chef än någon annan?
(tror jag, lite osäker på vem som svarade) Ordförande och sekreterare sitter ett år, vi cirkulerar. Och så har vi en verksamhetsledare, som inte riktigt vill vara det, som vill att alla ska vara medbestämmande. Det är väldigt demokratiskt. BE Hur mycket jobbar ni? Nu är det 40 timmar/veckan, inte utöver det. ML Samma här. Fråga från publiken Hur hämtade ni igen långtidssjukskrivningen? Vi fick dra ner på annat och låta bli att köpa in en del nytt. Kommentar från publiken Ni har det viktigaste jobbet i Sverige idag! berättar om rapporten I privat regi (Cantzler 2000) genomförd på uppdrag av NUTEK I studien undersökte Cantzler olika organisationer i Värmland. Hon beskriver att små entreprenörer har svårt med upphandling, att man saknar managementkunnande och har ett sämre förhandlingsläge. Hon studerade också organisationers förmåga att skapa yttre respektive inre relationer, och utformade en klassificering i fyra grupper: bekantskapskretsen (svårt skapa yttre och inre organisation), affärsbekanta (bra yttre relationer och riskspridning, inre fungerade någorlunda men brist på gemensamma föreställningar och kollektiv kompetens), familjen och kollegorna (goda inre relationer, ej lyckats med yttre relationer) samt nätverksbyggarna (goda inre och yttre relationer, oftast lokal marknad). Tre av de fyra medverkande kooperativen ingick i sistnämnda kategori, en av dem var Briggen. Idag ser vi många exempel på kategori nummer två; affärsbekanta. Reflektioner kring detta?! BH Valfrihetssystemet, det vill säga lagen om valfrihet, har nog bidragit till detta. Kommunerna sätter upp kriterier som alla måste uppfylla, alla företag kan sedan lägga anbud men kommunerna väljer dem med lägst pris och det är tyvärr de stora som Carema. Grunden till det här är att man tror att konkurrens leder till bättre kvalitet. Det finns ingen forskning som visar det. Däremot finns en övertro på att det fungerar så. Carema är ett exempel på kategori två som återspeglar den politiska ideologin och hur ekonomisk teori är styrande i politiken. Vi behöver bana väg till förhandlingsborden, det är mycket krävande att ta sig dit idag, en komplicerad process. Det är inte ens säkert att man ens kommer fram till förhandlingsbordet. Kulturinslag/kommentar före och efter paus på temat vad är en människa värd? måste allt gå att mäta? Vilken är er drivkraft?
När vi pratade om det i gruppen formulerade vi det som bra verksamhet där man utvecklas som människa med andra, vinsten går tillbaka in i verksamheten, till barnen och till personalens kompetensutveckling. Vinsten investeras i kooperativet: i utbildning, material och eventuellt en bil. Det är små vinstmarginaler, knappt mätbara. Drivkraften är att det är ett väldigt bra arbete, medbestämmandet, det är vårat på något sätt, det ger oss allt att hålla på med det vi gör. Tidigare hade vi lite vinster. När kommunen har det dåligt ställt så drabbar det oss, de vill dra ner tjänster. Då har vi använt vår buffert till att behålla tjänster. Vi vill att det ska vara bra för de boende! Med ett företag har man även ansvar för anställda. Forskningen behöver ett flerdimensionellt resultatbegrepp ekonomer tänker ofta endimensionellt. Förra veckan var vi i Stockholm och lyssnade på HSB Vård & omsorg. De talade om vinster och att de avsatte vinster in i verksamheten, till skillnad från Carema. Det påminner om er/de små. Men, när man tittar på organisering blir det inte riktigt samma sak. Det verkar som att större kooperativa organisationer har en kooperativ ägarstruktur men saknar en kooperativ verksamhetsstruktur. Arbetsplatsdemokratin saknas. Istället är det en traditionell hierarkisk struktur med en vinstmaximerad företagsmodell kopplad till en kooperativ ägarmodell. Det påminner inte om er! Er arbetsplatsdemokratimodell är något annorlunda, fast ni är kooperativ båda två. BE Inflytande och kontroll där man arbetar är väldigt viktigt ur arbetsmiljösynpunkt. Det missar de stora. Era små organisationer är mycket bättre på detta. Arbetsmiljö och arbetsvillkor i tredje sektorn behöver studeras mer! Det finns en enkel förklaring och det är volym. När volymen ökar uppstår behov av organisering och då kommer de traditionella modellerna in, trots sina uppenbara brister. Vi har snabb återkoppling. Ledarskapsutbildning i kooperation saknas i Sverige, men finns på många platser runt om i världen Kommentar från publiken Det har väl funnits en ledarskapsutbildning kopplad till Kooperativa institutet? Det har funnits, men finns inte idag. Kan du Birgit berätta om något exempel som berör organisering av verksamhet? BH
När man mäter vad som kännetecknar äldreomsorgen så handlar 80 procent om social omsorg och 20 procent om sjukvårdsinsatser. Ändå är det fortfarande starkt fokus på sjukvård. Vi funderade på om det går att ändra förhållningssätt och arbeta med fokus på det friska. Vi testade detta i olika kommuner med hjälp av aktionsforskning där vi hade en dialog med personalen och utgick från Anton Antonovskys teori om hur känsla av sammanhang är kopplad till hälsa. Under tre år arbetade vi med två olika grupper, ett demensboende och en hemtjänstgrupp. Vi trodde det skulle bli svårt på demensboendet men där lyckades man förändra sitt arbetssätt så att personalen upplevde sig mindre stressad, var mindre sjuk, fick mer kontinuitet i arbetet och kände en större meningsfullhet. I hemtjänsten fanns de här värderingarna redan i arbetsgruppen men här lyckades vi inte. Det kan förklaras av att det pågick en omorganisation där personalen upplevde att de saknade inflytande och kontroll. Det har varit ett jätteintressant projekt och en rapport är på gång! Vilka tankar har du Patrik, om privata kontra offentliga driftsformer? Du behöver inte censurera Jag har tittat på personals och vårdtagares upplevelser. När jag ville undersöka effekter av konkurrensutsättning hade jag svårt att hitta kommuner som ville ingå i studien. Vad gällde arbetstillfredsställelse och kvalitet var det mycket små skillnader i upplevd arbetssituation och vårdtagares upplevelser mellan privat och offentlig verksamhet. Så varför dra igång privat verksamhet? Jo, för att kommunerna tycker det. Är man lockad in i eller tvingad in i entreprenörskap?! De små aktörerna är så mycket bättre på vissa saker. Varför kommer det aldrig fram? De stora aktörerna har jobbat med underbemanning, det blir knepigt. Vi vill ha god vård och valfrihet men företagen vill tjäna pengar och sparar på personalkostnader. Här ställer jag mitt hopp till tredje sektorn! Kommentar från publiken Jag jobbar med innovationssluss Viva (stämmer namnet?), det är landstinget Värmland och Almi som tillsammans jobbar med innovationssystem och att leta rätt på människors goda idéer för produktutveckling. Det är kul och går bra men jag har två problem. Det första är att vi har ett antal mindre och bra produkter som inte har någon stor kommersiell potential men som kan hjälpa enskilda individer. Jag har en hel hög med projekt och produkter som borde komma ut. Det stör mig. Om det inte går att sälja och leva på så finns det kanske andra former för att hantera det?! Det andra är att innovationer har getts ett manligt perspektiv där den allmänna tolkningen är att det handlar om prylar som man kan tjäna pengar på. Just nu sitter jag med en liten påse pengar. Idéer som passar andra företagsformer skulle passa utmärkt. Jag söker möjligheter under det här året för att utveckla tjänster och produkter, och letar efter lekkamrater Kommentar från publiken Vi behöver hitta människor med idéer som har lust att göra, det är nästan viktigare. På universitetet pågår ett aktivt arbete kring sociala innovationer. Jag tar också till mig den passningen. Kommentar från Anna Knutsson Region Värmland På Region Värmland har vi nu medel för att stödja kvinnors företagande i ett brett perspektiv. Det kan handla om att starta nya företag, utveckla befintliga eller att utveckla innovativa tjänster eller produkter och där kommer vård & omsorg att ingå. Det finns ett regionalt intresse för de här frågorna!
Kommentar från publiken Idag handlar det nästan bara om tekniska lösningar. Jag saknar; så här kan vi jobba med äldrevård i framtiden till exempel, andra tjänster En fråga till er som är små: varför är ni inte större? Vi vill kunna kommunicera med alla och med varandra. Vi vill kunna coacha varandra, ha medinflytande och insyn. Vi diskuterade det där ett tag. Från början var vi tre anställda, nu är vi åtta. Där går vår gräns. Men vi vill ju ha tillväxt! Kan ni inte starta på fler ställen?! Det får någon annan göra! Småföretagsforskning visar att det finns ett värde i sig att vara liten. Det finns en trygghet i det lilla. När det blir större finns en rädsla för att det blir ohanterbart. Det finns en grundtrygghet i det lilla som man har och har haft. När det gäller behovet av tillväxt så är ökningstakten inte stor inom det här området. Har ni något tips för att det ska bli fler i den här sektorn? Det får bli slutrundan och jag ställer samma fråga till er alla Min erfarenhet är att många säger att det är för mycket ansvar att starta eget, det finns ett visst gnäll. Det behöver belysas att det inte är så farligt att ta eget ansvar, det är roligt. BE Tredje sektorn måste göras mer känd om den ska växa mer. Vi behöver också hitta system som bättre stödjer de små organisationerna och deras sårbarhet till exempel när det gäller expertkunskap, juridik och ekonomi. Föreningsringar och kooperativringar där man lånar ut personal kan vara en idé. BH Vi behöver öka kunskapen och lyfta goda exempel. Jag tänker också nätverk. Att vara liten kan upplevas ensamt. Nätverksbyggande kan göra att man hänger med i utvecklingen och stärks. Det kan kännas tryggt att vara liten men det kan också vara en trygghet att ingå i ett större sammanhang. Vad är en investering? Vad får barn och gamla kosta?! Jag instämmer i vad som nyss sades om stödstrukturer. Där spelar Värmlandskooperativen en stor roll. Förskolorna har redan ett nätverk där vi stöttar varandra.
Peter Franke Det har varit en spännande eftermiddag! Jag har fått massor av input. Det är en tankeställare att det som fungerar, som tredje sektorn, inte ges samma mediala uppmärksamhet. Från min position och tidningen ser jag att vi behöver hjälp att få fram de positiva grejorna. Vi ska göra temanummer om kooperationens år och vi skriver gärna om kooperativ verksamhet. Tipsa oss gärna. Seminariet avslutas med en musikalisk kommentar av Tor och. Nästa seminarium har temat Kooperationens år 2012 och äger rum fredag 16 mars. Välkommen att delta!