TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9)

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:87) om registreringsbesiktning, mopedbesiktning och lämplighetsbesiktning Sammanfattning Förslaget innebär att fler fordonskategorier än idag kommer att kunna använda ett utländskt registreringsbevis som underlag för att styrka att fordonet uppfyller de tekniska kraven på beskaffenhet och utrustning. Idag är detta endast möjligt för bilar med en vikt upp till 3 500 kg och för motorcyklar. För tyngre fordon krävs särskilda intyg. Förslaget innebär att det blir enklare att registreringsbesikta en importerad bil med en vikt över 3 500 kg, eller en släpvagn eller traktor från ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Förslaget innebär vidare enklare administration och minskade kostnader i storleksordningen 3 000 5 000 kr för varje intyg som den enskilda fordonsägaren inte behöver tillhandahålla. Till detta ska läggas en mer generell nytta där registrering av fordon på den inre marknaden underlättas. 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? 1.1 Bakgrund Registreringsbesiktningen När någon importerar ett begagnat fordon från ett annat land ska fordonet registreringsbesiktas. Besiktningen är en i hög grad administrativ process som består av tre delar; 1. att fastställa fordonets identitet, 2. att kontrollera att fordonet uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning, och

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 2(9) 3. att fastställa de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret. 1 Det är den person (fordonsägare eller importör t ex) som ställer in fordonet till registreringsbesiktning som är skyldig att lämna de uppgifter som behövs. 2 Idag kan den som ska registreringsbesikta en importerad bil med en vikt upp till 3 500 kg eller en motorcykel använda det utländska registreringsbeviset som underlag för att styrka att fordonet uppfyller kraven på beskaffenhet och utrustning (punkten 2 i punktlistan ovan). Denna möjlighet saknas fortfarande för motorfordon med en vikt över 3 500 kg samt för släpvagnar och traktorer. Dagens bestämmelser innebär att den som ställer in fordonet till registreringsbesiktning måste visa intyg om kravuppfyllelse. Intygen kostar 3 000 5 000 kronor och beställs från fordonstillverkaren, antingen direkt eller via ett provningsorgan. Harmoniserade krav De tekniska kraven på fordonsområdet är nästan helt harmoniserade. Det innebär bl.a. att alla personbilar, lastbilar, bussar och släpvagnar kan få ett EU typgodkännande eller ett enskilt godkännande enligt ramdirektiv 2007/46/EG 3. Traktorer kan EU typgodkännas genom ramdirektiv 2003/37/EG 4 men direktivet reglerar inte enskilt godkännande. Ett fordon med något av dessa EU-godkännanden uppfyller per definition den harmoniserade kravnivån och har därmed fri rörlighet på marknaden inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Registrering av ett begagnat fordon som omfattas av ett EU-godkännande bör därför göras så enkel som möjligt oavsett om fordonet är en personbil, en lastbil eller en buss etc. Administrativa hinder och dubbla kontroller på den inre marknaden bör minimeras. Möjlighet till nationella undantag Vid sidan av det harmoniserade regelverket finns möjlighet för medlemsländerna att utfärda nationella godkännanden som innehåller vissa undantag, under förutsättning att det finns godtagbara skäl till detta. 1 Se 2 kap. 6 Fordonslagen (2002:574) 2 Se 4 kap. 19 Fordonsförordningen (2009:211) 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG.

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 3(9) När det gäller bilar och släpvagnar kan därför medlemsländerna, enligt artikel 24 i ramdirektiv 2007/46/EG, utfärda enskilda godkännanden under förutsättning att man ställer alternativa krav som säkerställer en trafiksäkerhets- och miljöskyddsnivå som i största möjliga utsträckning motsvarar den harmoniserade nivån. I praktiken bör därför även dessa fordon kunna omfattas av en enklare registreringsprocedur då även dessa godkännanden ska säkerställa en likvärdig nivå när det gäller krav på trafiksäkerhet och miljö. Avslutningsvis kan det påpekas att det kan vara mer komplicerat att bedöma ett utländskt registreringsbevis för en lastbil än en för en personbil. Detta genom att majoriteten av de tunga lastbilarna är unika fordon som utformats för sin funktion. Fordonet består ofta av ett chassi med en senare påbyggnad vilket innebär att fordonet kan vara godkänt i ett antal steg innan det får ett EU godkännande. En annan variant är att lastbilen godkänns i etapper där bilens chassi har ett EU godkännande medan påbyggnaden har ett nationellt godkännande. Att fordon i sig är mer komplexa bör dock inte påverka möjligheten att använda registreringsbeviset som underlag i de fall besiktningsföretaget anser det vara möjligt. 1.2 Problemet Den fria rörligheten för fordon som uppfyller harmoniserade krav återspeglar sig inte i dagens bestämmelser när det gäller motorfordon med en vikt över 3 500 kg, släpvagnar och traktorer. Trots att registreringsbeviset verifierar att fordonet, genom sin godkännandeform, uppfyller de tekniska kraven, krävs idag att den som ställer in fordonet till registreringsbesiktning ska visa intyg om kravuppfyllelse för enskilda fordonskomponenter (bullernivå, bromskrav och stöldskydd etc.). Detta leder till onödiga kostnader för enskilda och företag men strider även mot tanken om fri rörlighet på den inre marknaden. En bil eller en släpvagn som har ett EU typgodkännande eller ett enskilt godkännande enligt ramdirektiv 2007/46/EG uppfyller per definition gemensamma tekniska krav för trafiksäkerhet och miljö. Likaså en traktor som har ett EU typgodkännande enligt ramdirektiv 2003/37/EG eller ramförordning 167/2013 5. Detta innebär i förlängningen att ett fordon med ett sådant godkännande ska ha fri rörlighet på den inre marknaden (EES-området). Dagens bestämmelser medger inte detta. 1.3 Syfte och mål Syftet med förslaget är att förenkla registrering av motorfordon med en vikt över 3 500 kg, släpvagnar och traktorer som kommer från annat land inom EES 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon.

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 4(9) området genom att ge besiktningsföretagen möjlighet att godta det utländska registreringsbeviset som underlag för om fordonet uppfyller föreskrivna krav på beskaffenhet och utrustning. Detta kan antingen ske genom att det utländska registreringsbeviset verifierar fordonets kravnivå genom ett EU-godkännande eller ett nationellt godkännande som säkerställer en trafiksäkerhets- och miljöskyddsnivå som motsvarar den harmoniserade nivån. Föreskriftsändringen ska bidra till en förenklad registreringsprocedur för fler fordonsägare. Detta leder i sin tur till lägre kostnader och minskad administration för de som importerar dessa fordon till Sverige. Förslaget bidrar därmed också till det gemensamma målet om att det ska vara enkelt att flytta fordon mellan medlemsländerna på den inre marknaden. 1.4 Övriga ändringar i föreskriften I 1 kap. 2 har i punkten 6 namnet på föreskriften VVFS 2003:22 justerats med anledning av att den numera innehåller allmänna råd, samt i punkten 10 en ny föreskrift behöver anges. Det senare innebär även en ändring i fotnot 2. I 2 kap. 21 har första stycket förkortats och vissa begrepp som inte längre är relevanta har tagits bort. Det innebär att godkänt, tagits i bruk och serietillverkade bilar i standardutförande har strukits ur texten. Kravet på att fordonet ska ha varit permanent registrerat kvarstår då det betyder att fordonet har godkänts vid en teknisk kontroll i en annan medlemsstat. I tredje stycket har bilar och motorcyklar ersatts med fordon. I punktlistan har tre nya punkter, 5, 6 och 7, infogats vilka hänvisar till en förordning som reglerar EU typgodkännande för motorcyklar samt ett direktiv och en förordning som reglerar EU typgodkännande för traktorer. Därmed har punkterna som avser trimmade eller ombyggda fordon och amatörbyggda fordon eller motsvarande fått ny numrering. 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Den alternativa lösning som finns är att avvakta och invänta den föreslagna EU förordningen om fordonsregistrering som har målet att harmonisera,

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 5(9) effektivisera och förenkla hela förfarandet för registrering av motorfordon som tidigare varit registrerade i ett annat land inom den inre marknaden. 6 2.2 Effekter om regleringen inte kommer till stånd Alternativet att vänta medför att dagens administration kvarstår tills dess en EU förordning trätt i kraft, något som tidigast beräknas ske under år 2014. Genom att vänta avstår Sverige från möjligheten att omgående och med relativt enkla medel minska kostnaderna för enskilda och företag som importerar ett motorfordon med en vikt över 3 500 kg, en släpvagn eller en traktor från ett annat medlemsland. 3. Vilka berörs av regleringen? Alla som importerar ett motorfordon med en vikt över 3 500 kg, en släpvagn eller en traktor som tidigare varit registrerat i ett annat medlemsland berörs av regleringen. Det handlar alltså både om privatpersoner och företag. Hur många fordon som i slutändan blir föremål för lättnaden beror på besiktningsföretagets bedömning av huruvida det utländska registreringsbeviset verifierar att fordonets kravnivå inte avviker från det harmoniserade regelverket. Samtliga besiktningsföretag som är ackrediterade för att registreringsbesikta dessa fordonskategorier påverkas i och med att förslaget påverkar deras handläggningsrutiner. En enklare och billigare registrering vid import av dessa fordon kan på sikt leda till ett ökat antal begagnade lastbilar, bussar, traktorer och släpvagnar på den svenska marknaden. Detta påverkar i så fall både utbud och efterfrågan. 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Fordonsägaren - Importören Förslaget bidrar till lägre kostnader för enskilda och företag som importerar begagnade fordon genom att fordonsägaren slipper kostnaden för att skaffa intyg om kravuppfyllelse. De flesta intyg beställs från tillverkare eller provningsorgan i Europa, ofta från TUV eller Dekra i Tyskland. Hur stor besparing det rör sig om beror i första hand på vilket fordon det handlar om. I Sverige kan importerande bilföretag beställa intyg via Bilimportörernas 6 COM (2012) 164 final 2012/0082 (COD) http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=com:2012:0164:fin:en:pdf

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 6(9) Riksförbund (BIRF) som på sin hemsida erbjuder intyg för lastbil över 3,5 ton till en kostnad av 4 200 kr. 7 Då intygas krav på bullernivå, bromsar, stöldskydd, drivmedelstank och fästen för bilbälten. Leveranstiden uppges till 1 3 veckor. Kostnaden för ett motsvarande intyg för en begagnad och importerad traktor uppskattas enligt Svensk Maskinprovning (SMP), till mellan 3 000 5 000 kronor. 8 Tilläggas kan att kommissionen i ett tolkningsmeddelande från 1996 rekommenderar att tillverkarna eller deras representanter bör utfärda de handlingar som krävs av dem vid registrering av fordon, till rimliga kostnader och inom rimlig tid. En rimlig kostnad uppges vara 100. 9 Förslaget genererar vid sidan av en rent ekonomisk vinst även en viss tidsvinst för den som importerar fordonet genom att man slipper att beställa och vänta på ett intyg. För en person som använder fordonet i sin yrkesutövning kan detta även innebära en viktig ekonomisk vinst. Besiktningsföretagen Förslaget bedöms inte ge några kostnadsmässiga konsekvenser för besiktningsföretagen. På sikt bör dock färre antal dokument leda till en enklare administrativ hantering. I vilken grad förslaget bidrar till kortare handläggningstid för registreringsbesiktningen som helhet är svårare att bedöma. De besiktningsföretag som tillfrågats tror att tidsvinsten blir marginell. Marknaden Enklare regler och lägre kostnader vid registrering av tunga motorfordon, släpvagnar och traktorer som importeras från andra medlemsländer kan på sikt bidra till ett ökat utbud av dessa fordon på den svenska marknaden. Detta påverkar i sin tur såväl utbud som efterfrågan. 4.1.1 Bidrag till de transportpolitiska målen Funktionsmålet för tillgänglighet Förslaget innebär lägre kostnader för den som importerar ett begagnat fordon men även minskad administration för besiktningsföretagen. Förslaget bedöms därmed som helhet bidra till bättre funktionalitet och högre total nytta i transportsystemet tack vare att resurser används på ett mer rationellt och kostnadseffektivt sätt. Högre effektivitet och ökad total nytta i transportsystemet 7 http://www.birf.org/intyg.php [2013-01-27] 8 Ackrediterat besiktningsorgan för traktorer och mobila maskiner muntlig prisuppgift från hösten 2012 9 Tolkningsmeddelande från kommissionen om förfarande för typgodkännande och registrering av motorfordon som tidigare varit registrerade i annan medlemsstat (96/C 143/04).

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 7(9) leder enligt regeringens proposition om framtidens resor också till ökad tillgänglighet till andra regioner och andra länder. 10 Hänsynsmålen för trafiksäkerhet och miljö och hälsa Förslaget stödjer hänsynsmålen för trafiksäkerhet och miljö och hälsa på samma sätt som idag. Ett importerat motorfordon över 3 500 kg, en släpvagn eller en traktor ska även i fortsättningen uppfylla gällande tekniska krav enligt det gemensamma regelverket för trafiksäkerhet och miljö. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Om man istället väljer att avvakta kommande EU-förordning fortsätter den administrativa proceduren som idag, d.v.s. fordonsägaren får fortsätta att beställa och betala för de intyg som dagens bestämmelser kräver för att verifiera att fordonet uppfyller de trafiksäkerhets- och miljömässiga krav som ställs. Regelförenklingen skjuts på framtiden och därmed också de ekonomiska och administrativa fördelarna med förslaget. 5. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Regleringen följer den EU-rättsliga regleringen och ligger i linje med EUkommissionens kommande förordning som syftar till att förenkla förfarandet när ett fordon flyttas från en stat till en annan på den inre marknaden. 6. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Regleringen innebär en lättnad såväl för fordonsägare som för besiktningsföretag. Detta talar för ett i kraftträdande så snart som möjligt efter att inkomna synpunkter från remissomgången har beaktats. 7. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Regleringen får betydelse i den mening att den bidrar till förenklad administration för samtliga besiktningsföretag som idag har ackreditering för fordonsbesiktning av tunga motorfordon, släpvagnar och traktorer. 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Den svenska besiktningsbranschen består idag av ett tiotal olika företag som tillsammans står för ca 260 besiktningsstationer. Företagens storlek varierar 10 Prop. 2008/09:93 s, 24-25

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 8(9) således kraftigt, från den minsta aktören med 1-2 stationer till den största med dryga hundratalet stationer fördelade över landet. 11 En förenklad hantering vid registreringsbesiktning av ett importerat fordon berör även alla de företag som avser att använda det importerade fordonet i sin yrkesmässiga verksamhet. Antalet företag är inte möjligt att uppskatta men det kan exempelvis handla om företag som importerar bilar för att sedan sälja det vidare, företag med taxi- eller hyrbilsverksamhet samt jordbruksföretag. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Regleringen innebär att besiktningsföretagen kan behöva förändra sina handläggningsrutiner. Initialt innebär det att samtliga besiktningsföretag får avsätta tid för att utarbeta en ny arbetsrutin. Då denna reglering redan idag tillämpas för andra fordonskategorier är det Transportstyrelsens bedömning att förändringen inte innebär några administrativa kostnader. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Regleringen bedöms inte ge några ytterligare kostnader eller följdändringar för besiktningsföretagen. 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Regleringen ger samma förutsättningar för alla besiktningsföretag och bidrar varken till olika villkor eller till snedvriden konkurrens. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Regleringen bedöms inte påverka besiktningsföretagen i andra avseenden. 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: 11 http://www.swedac.se/box/ackrediteringsregister/hitta-ackrediterade-foretag-ochorganisationer/

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 9(9) Yvonne Wärnfeldt 010 49 55 903 yvonne.warnfeldt@transportstyrelsen.se