Den statliga budgetprocessen januari februari mars april maj juli juni augusti september november december oktober
Produktion: Finansdepartementet Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, mars 2008 Artikelnr: Fi 2008.07
3 Den statliga budgetprocessen - ett arbete som pågår året om Två gånger om året överlämnar Sveriges finansminister ett uppmärksammat dokument till riksdagen, följd av massmediernas bevakning. Det stora intresset beror på att regeringens förslag till åtgärder inom den ekonomiska politiken och budgetpolitiken då ska överlämnas till riksdagen. På våren lämnas den ekonomiska vårpropositionen och på hösten regeringens budgetproposition. De båda propositionerna har olika innehåll. Den ekonomiska vårpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren och även på längre sikt. I budgetpropositionen utarbetas sedan förslagen till en statsbudget för det kommande året. Där ges detaljerade förslag över hur statens utgifter ska fördelas på olika ändamål och förslag på olika skatter. När finansministern lämnar vårpropositionen eller budgetpropositionen till riksdagen är det kulmen på ett arbete som pågår på Finansdepartementet och övriga departement året om. Innan dess ska prognoser över statens inkomster och utgifter göras, reformer beräknas och förhandlas om och en mängd beslut fattas. Du kommer här att kunna följa budgetarbetet under ett helt år och se vad som händer månad för månad i den statliga budgetprocessen. innan budgetåret startar... Arbetet med statsbudgeten börjar mer än ett år innan det aktuella budgetåret startar, det vill säga redan i slutet av 2008 börjar man arbeta med den budget som ska gälla för 2010. Finansdepartementet börjar då med att gå igenom prognoser för utvecklingen av samhällsekonomin de närmaste åren. Prognoserna har stor betydelse för utformningen av budgeten. Förändrade bedömningar av den ekonomiska tillväxten, prisutvecklingen, arbetslösheten, räntenivån och valutakurserna kan innebära att åtgärder måste vidtas för att de mål för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regering och riksdag ställt upp ska kunna nås. december Prognos Förutsägelse, uppskattning, bedömning av den framtida utvecklingen. Finansdepartementet redovisar prognoser för utvecklingen av samhällsekonomin för regeringen. enas sedan om hur det fortsatta arbetet med den ekonomiska vårpropositionen ska bedrivas.
4 Finansdepartementet fortsätter arbetet med att se över och uppdatera prognoserna. De övriga departementen går igenom prognoserna för sina respektive utgiftsområden och anslag. fortsätter med det förberedande budgetarbetet. Myndigheterna lämnar in årsredovisningar och budgetunderlag till regeringen. januari februari Utgiftsområde Utgifterna i statsbudgeten är indelade i 27 utgiftsområden. Anslag Belopp i statsbudgeten som riksdagen beslutar får användas för ett visst ändamål. Konsekvensberäkningar Prognoser för hur stora utgifterna blir om de åtgärder som redan är beslutade genomförs. Budgetpolitiska mål innebär att: 1. de offentliga finanserna (dvs. finanserna för stat, kommun, landsting och pensionssystem) ska visa ett överskott på 1 procent av BNP (bruttonationalprodukten) över en konjunkturcykel 2. de statliga utgifterna ska inte överstiga de fastställda utgiftstaken. I början av februari lämnar departementen konsekvensberäkningar till Finansdepartementet för de tre kommande åren. Under februari och början av mars analyserar Finansdepartementet konsekvensberäkningarna. I mars arbetar Finansdepartementet med innehållet i den ekonomiska vårpropositionen. Finansdepartementet prövar om de beräknade inkomsterna och utgifterna gör det möjligt att nå de budgetpolitiska målen för de närmaste åren. Om målen inte kan nås tar man fram förslag på besparingar och/eller skattehöjningar. Myndigheterna lämnar sina årsredovisningar för det gångna året senast den 22 februari. En årsredovisning innehåller information om både ekonomi och verksamhet. Den omfattar en redogörelse för hur myndigheten lyckats nå de mål som regeringen angett för dess verksamhet. Cirka en vecka senare, den 1 mars, ska myndigheterna även lämna sina budgetunderlag för de tre kommande åren. Myndigheten beräknar i budgetunderlaget sina utgifter de närmaste åren och föreslår hur dessa ska finansieras. använder bland annat detta material för att beräkna utgifterna för de olika anslagen.
5 har överläggning och enas om huvuddragen i den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. mars I slutet av mars inleds arbetet med att fastställa de preliminära utgiftsområdesramarna för de 27 utgiftsområdena, ramberedningen. I slutet av mars lämnar också Riksrevisionen revisionsberättelser till regeringen om de årsredovisningar som myndigheterna lämnat i slutet av februari. Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som har till uppgift att granska den statliga verksamheten, till exempel vid de myndigheter som lyder under regeringen. Det görs genom årlig revision och effektivitetsrevision. I den årliga revisionen granskas om myndigheternas redovisning är tillförlitlig och rättvisande. I effektivitetsrevisionen ingår att granska om statlig verksamhet utförs på ett effektivt sätt. Regeringsöverläggning Ett möte där ministrarna diskuterar olika frågor.
6 fortsätter behandla den ekonomiska vårpropositionen. lämnar över den ekonomiska vårpropositionen och årsredovisning för staten till riksdagen. börjar arbetet med att behandla vårpropositionen. Budgetarbetet fortsätter inom de olika departementen. Oppositionen lägger fram alternativ till regeringens förslag i vårpropositionen. april maj?? I mitten av april lämnar regeringen över den ekonomiska vårpropositionen till riksdagen. Den innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken de närmaste åren. Samtidigt lämnar regeringen en separat proposition med förslag till tilläggsbudget. Denna rymmer förslag till ändrade anslag för det innevarande året. lämnar i mitten av april också en skrivelse till riksdagen som innehåller en årsredovisning för staten med en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten. Där framgår det bland annat hur stora statens inkomster och utgifter verkligen blev under det föregående budgetåret. Årsredovisningen, som även innehåller resultat- och balansräkningar för staten, granskas sedan av Riksrevisionen. Efter att den ekonomiska vårpropositionen lämnats till riksdagen fortsätter regeringens budgetarbete. Siktet är nu inställt på budgetpropositionen, där de ramar och riktlinjer som preliminärt fastställdes i mars ska omsättas i ett konkret budgetförslag. När regeringen har lagt fram vårpropositionen fortsätter regeringens budgetarbete. Ramberedningen fortsätter i maj. I maj inleds också arbetet med att ta fram texten till budgetpropositionen som ska presenteras i september. Fram till mitten av maj arbetar departementen med att fördela medel på enskilda anslag inom de ramar för de olika utgiftsområdena som regeringen kom överens om vid överläggningen i mars. Departementen överlämnar sina förslag till Finansdepartementet för granskning. Finansdepartementet gör också nya bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. Det kan innebära att delar av budgeten behöver ändras. Senast den 14 maj lämnar regeringen särskilda skrivelser till riksdagen som redovisar resultat för olika verksamheter under de senaste åren. Resultatet ställs där i relation till verksamhetens mål och förbrukade resurser.
7 fattar beslut om den ekonomiska vårpropositionen och årsredovisningen för staten. håller regeringsöverläggningar. Paus i det svenska budgetarbetet. juni juli fattar beslut om den ekonomiska vårpropositionen i början av juni. När regeringen under sommaren arbetar fram det slutgiltiga budgetförslaget, som presenteras i budgetpropositionen, styrs det av de utgiftsramar som regeringen enades om under våren. I juni hålls en regeringsöverläggning. Då presenterar Finansministern det finansiella läget och utrymmet för reformer diskuteras. enas kring riktlinjerna för budgetarbetet i augusti. Under juni avslutas riksdagens behandling av årsredovisningen för staten, samt Riksrevisionens revisionsberättelse över den. Arbetet med den svenska budgeten ligger nere under semestermånaden juli. Däremot jobbar man inom Regeringskansliet med EU:s budget. I maj har EU-kommissionen presenterat sitt förslag till nästa års EU-budget ett förslag som ministerrådet (Budgetrådet) ska ta ställning till i juli. På Finansdepartementet förbereder man under juni och juli en svensk ståndpunkt, det vill säga vad Sverige anser om utgiftsnivåerna på de olika politikområdena i EU-budgetförslaget.
8 fortsätter med budgetarbetet. lämnar budgetpropositionen till riksdagen. augusti september När budgetarbetet återupptas vidtar en intensiv arbetsperiod. När budgeten börjar ta slutgiltig form förhandlar Finansdepartementet med de övriga departementen om detaljerna i propositionen. Senast den 20 september lämnar regeringen sin budgetproposition till riksdagen. Under ett valår får budgetpropositionen lämnas något senare. Budgetpropositionen innehåller förslag om utgiftstak för följande budgetår. Dessutom innehåller den förslag om hur statens pengar ska fördelas på de 27 olika utgiftsområdena och på de nästan 500 anslagen inom utgiftsområdena för det närmast följande året. Budgetproposition s förslag till statens inkomster och utgifter följande budgetår. Den lämnas till riksdagen den 20 september varje år. Under valår lämnas den något senare.
9 behandlar budgetpropositionen. Oppositionen lägger fram olika alternativ till regeringens budgetförslag. oktober s förslag till statsbudget är fullständigt och regeringen får under hösten inte lämna några fler propositioner som kan öka eller minska utgifterna eller inkomsterna. I regel lämnar regeringen också en tillläggsbudget i samband med budgetpropositionen med förslag till ändrade anslag för det innevarande året. Till och med den femtonde dagen efter att regeringen lämnat budgetpropositionen får ledamöterna i riksdagen lämna in motioner om budgeten. Oppositionspartierna lämnar då alternativa förslag till regeringens budgetförslag. Vanligtvis brukar varje oppositionsparti ge en samlad presentation av sitt budgetalternativ i en särskild ekonomisk-politisk motion. Den mer detaljerade utformningen av oppositionens förslag återfinns i särskilda motioner, där partierna vanligtvis redovisar sina förslag i en motion per utgiftsområde. Utgiftstak Utgiftstaket är den maximala nivån för de statliga utgifterna, det vill säga en gräns för hur stora utgifter staten får ha under ett år. Utgiftstaken sätts för de närmaste åren. Under utgiftstaket finns en marginal för oförutsedda utgifter, den så kallade budgeteringsmarginalen. Motion Förslag till riksdagen från en eller flera riksdagsledamöter till exempel som svar på en proposition från regeringen.
10 I december jobbar redan Finansdepartementet med nästa budget. Cirkeln är sluten. beslutar om ramar för utgiftsområden. Departementen förbereder utformningen av regleringsbreven. beslutar om anslag i statsbudgeten. ger myndigheterna i uppdrag att verkställa den beslutade budgeten. november december s behandling av budgeten behandlar budgetpropositionen i två steg. Först behandlar finansutskottet utgiftstaket för de kommande åren. Därefter prövas hur mycket pengar som bör få användas till vart och ett av de 27 utgiftsområden som finns i propositionen. Utskottet prövar sedan regeringens förslag till beräkning av statens skatteinkomster och andra inkomster. Det är finansutskottet som bereder dessa, men de andra utskotten får yttra sig. Finansutskottet utformar ett samlat förslag som behandlas av riksdagen i en kammardebatt omkring 20 november. Kammardebatten avslutas med att riksdagen beslutar om utgiftstaket, fördelningen av utgifter på utgiftsområden, förändringar av skatter och avgifter samt godkänner beräkningen av statens inkomster. Därefter föreslår varje utskott hur pengarna ska fördelas på anslag inom de utgiftsområden som utskottet arbetar med. Kammaren fattar beslut om de knappt 500 anslagen i mitten av december. fattar de sista besluten om statsbudgeten i mitten av december. Därefter ska regeringen se till att besluten verkställs. Detta sker genom att regeringen beslutar om regleringsbrev till myndigheterna. Regleringsbreven anger målen för myndigheternas verksamhet, hur stora anslag myndigheterna får använda och vilken resultatinformation som de ska lämna till regeringen. Regleringsbrev Regleringsbrev är ett regeringsbeslut som innehåller regeringens mål- och resultatkrav på myndigheterna och de finansiella förutsättningarna för myndigheterna, bland annat hur stora anslag myndigheterna får använda.
Jan Feb Mars Apr Maj Departementen går igenom prognoserna för sina respektive utgiftsområden och anslag. Fortsätter med det förberedande budgetarbetet. Har överläggningar och enas om huvuddragen i den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Lämnar den ekonomiska vårpropositionen och statens årsredovisning till riksdagen. Budgetarbetet fortsätter inom departementen. Börjar arbetet med att behandla vårpropositionen och årsredovisningen. Fortsätter behandla den ekonomiska vårpropositionen. Myndigheterna Myndigheterna lämnar in årsredovisningar och budgetunderlag till regeringen. Riksrevisionen lämnar revisionsberättelser till regeringen. Oppositionen lägger fram alternativ till regeringens förslag i vårpropositionen. Budgetåret en sammanfattning Juni Överlägger om riktlinjerna för höstens budgetarbete. Fattar beslut om den ekonomiska vårpropositionen och årsredovisningen. Juli Paus i det svenska budgetarbetet. Regeringskansliet arbetar med EU-budgeten. Aug Fortsätter budgetarbetet. Sep Lämnar budgetpropositionen till riksdagen. Okt Behandlar budgetpropositionen. Oppositionen lägger fram olika alternativ till regeringens budgetförslag Nov Departementen förbereder regleringsbreven. Beslutar om utgiftstak, ramar för utgiftsområden och om statens inkomster. Dec Beslutar om regleringsbreven. Beslutar om anslag i statsbudgeten.
Den statliga budgetprocessen pågår året om. Det börjar med förberedande arbete och förslag från regeringen, via beslut om statsbudgeten i riksdagen till praktisk tillämpning hos de statliga myndigheterna. Hela processen och resultatet av den påverkar dig som medborgare. Svårt att hänga med? I den här broschyren får du veta hur allt hänger ihop. Beställ fler exemplar av broschyren kostnadsfritt från Finansdepartementet, 103 33 Stockholm, telefon 08-405 40 40, e-post info@finance.ministry.se. Mer information finns också på www.regeringen.se/finans