06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet
Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2012 2013 2014 2014/ 15/ 2014 2013 14 Världen Export Totalt 1 690 1 656 1 740 415 441 5,1 6,3 100 Varor 1 251 1 180 1 224 301 309 3,8 2,7 100 Tjänster 439 476 515 114 132 8,3 15,8 100 Import Totalt 1 487 1 438 1 554 362 391 8,0 7,8 100 Varor 1 116 1 043 1 102 264 277 5,7 5,0 100 Tjänster 371 395 452 99 114 14,3 15,3 100 Inre marknaden 1 Export Totalt 1 132 1 156 1 230 295 308 6,4 4,4 69,7 Varor 851 841 890 218 220 5,8 0,7 71,1 Tjänster 281 315 339 76 88 7,8 14,8 66,5 Import Totalt 1 126 1 123 1 200 282 306 6,8 8,5 78,2 Varor 853 826 870 207 223 5,3 7,6 80,5 Tjänster 272 297 330 74 83 11,1 11,2 72,7 EU (28) Export Totalt 954 956 1 046 246 273 9,4 10,6 61,8 Varor 726 707 778 186 202 10,0 9,0 65,4 Tjänster 229 249 268 61 70 7,6 15,6 53,3 Import Totalt 1 013 1 007 1 168 274 297 16,0 8,3 76,0 Varor 758 736 870 207 223 18,3 7,6 80,5 Tjänster 255 272 298 67 74 9,8 10,4 65,0 Norden Export Totalt 390 435 453 106 117 4,2 10,6 26,6 Varor 282 304 314 75 82 3,4 10,3 26,6 Tjänster 108 131 139 31 35 6,1 11,5 26,5 Import Totalt 316 321 328 77 80 2,3 3,4 20,4 Varor 248 236 231 55 56-2,1 1,0 20,1 Tjänster 67 85 97 22 24 14,6 9,5 21,2 Östersjöländerna 2 Export Totalt 671 674 712 167 172 5,6 2,8 39,0 Varor 562 539 558 133 135 3,6 0,9 43,6 Tjänster 109 135 154 34 38 13,6 10,3 28,4 Import Totalt 671 674 712 167 172 5,6 2,8 44,1 Varor 562 539 558 133 135 3,6 0,9 48,6 Tjänster 109 135 154 34 38 13,6 10,3 33,0 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
Utrikeshandel 2012 2013 2014 2014 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 251,5 1 179,8 1 224,4 300,8 309,1 Import 1 115,6 1 042,8 1 101,9 263,9 277,0 Nettohandel 135,9 137,1 122,5 36,9 32,0 Export till EU(28) 725,7 707,4 778,1 185,6 202,2 Import från EU(28) 757,9 735,5 869,9 207,4 223,1 Nettohandel (EU(28) -32,2-28,1-91,8-21,8-20,9 Förändring (%) Export -2,2-5,7 3,8 3,5 2,7 Import -2,9-6,5 5,7 3,3 5,0 Export till EU(28) -1,3-2,5 10,0 4,8 9,0 Import från EU(28) -3,5-3,0 18,3 17,4 7,6 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 438,6 475,7 515,2 114,0 132,1 Import 371,1 395,4 452,1 98,6 113,6 Nettohandel 67,5 80,3 63,1 15,5 18,4 Förändring (%) Export 3,6 8,5 8,3 3,6 15,8 Import 4,2 6,5 14,3 9,5 15,3 Direktinvesteringar 2012 2013 2014 2014 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 196,1 188,1 97,5 63,9 59,5 Utländska DI i Sverige 110,7 23,3 63,8 53,6 18,9 Tillgångar (Mdr SEK) 2012 2013 2014 2014 Svenska DI i utlandet 2 531,7 2 694,4 2 919,4 2 715,5 2 962,7 Utländska DI i Sverige 2429,1 2499,9 2459,8 2523,6 2471,2 Netto 102,6 194,5 459,6 191,9 491,5
Enheten för internationell -06-18 Dnr: /00573 handelsutveckling Simon Falck Petter Stålenheim Sammanfattning första kvartalet Bytesbalansen visade ett överskott på 81 miljarder, motsvarade 8,2 procent av BNP. Detta var en ökning med 19 procent jämfört med motsvarande kvartal 2014. Handelsutvecklingen första kvartalet Exporten av varor och tjänster ökade med 6,3 procent jämfört med första kvartalet 2014. Importen av varor och tjänster ökade med 7,8 procent. Varuexporten ökade 2,1 procent i volym och 4,9 procent i värde. Varuimporten ökade med 4,4 procent i volym och 4,9 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 290 miljarder kronor och varuimporten till 280 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 10 miljarder jämfört med 9 miljarder året innan. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten till Amerika ökade med 12 procent vilken var den största relativa förändringen. import efter handelspartner 83 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från alla regioner förutom från Afrika och Övriga Europa, varifrån importen minskade med 24 respektive 5,9 procent. Värdet på importen från Amerika och Asien ökade med 16 respektive 19 procent. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna Kemivaror, Verkstadsvaror och Övriga varor, men negativ för Skogsvaror, Mineralvaror och Energivaror. Övriga varor ökade mest i volym och Kemivaror ökade mest i värde. import efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna Kemivaror, Verkstadsvaror och Övriga varor, men negativ för Skogsvaror, Mineralvaror. Energivaror ökade mest i volym och Övriga varor ökade mest i värde. Tjänsteexporten ökade med 16 procent och tjänsteimporten med 15 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 132 miljarder och tjänsteimporten till 114 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 18 miljarder, vilket är 20 procent större nettovärde än motsvarande kvartal 2014. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- data och informationstjänster, Resor och Transporter. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet minskade från 64 till 60 miljarder, en minskning motsvarande 6 procent. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige minskade från 54 till 19 miljarder, en minskning motsvarande 35 procent. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ökade med 9 procent till 2 962 miljarder. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige minskade med 2 procent till 2 471 miljarder.
Innehåll 1. Om rapporten... 1 2. Positiv inledning på... 2 2.1 Handelns utveckling första kvartalet... 2 2.2 Exportutvecklingen i internationell jämförelse... 3 2.3 Världshandelns minskar... 4 2.4 Ner i BRIC och upp i Latinamerika... 4 3. Bytesbalansen... 6 3.1 Bytesbalansen... 6 3.2 Handelsbalans... 6 4. Varuhandel... 7 4.1 Sveriges export och import av varor... 7 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 7 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 9 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 12 4.1.5 Sveriges handel med personbilar... 13 4.1.6 Sveriges handel med läkemedel... 14 4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror... 15 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 16 4.2.1 Export... 16 4.2.2 Import... 18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 21 4.3.1 Svensk export... 21 4.3.2 Svensk import... 25 5. Tjänstehandel... 28 6. Direktinvesteringar... 35 6.1 Direktinvesteringsflöden... 35 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 36 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 38 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 39 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 42 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 43 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 45 6.2.3 Direktinvesteringstillgångarnas utveckling senaste decenniet... 48 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars i löpande priser (SCB)
1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första kvartalet. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter den nya manualen, BPM6 som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel har ändrats. 1 De största förändringarna består i att posten Merchanting, dvs. varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns, flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat från varuhandeln till tjänstehandeln. Eftersom Merchanting utgör en större andel av utrikeshandeln än lönebearbetning gör, minskar tjänstehandelns andel av den totala handeln som en följd av den nya manualen. En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är helt jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa förändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik från sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 från rapporter från och med tredje kvartalet 2014 med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel under det senaste kvartalet och sammanfattar världshandelns utveckling. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 1
2. Positiv inledning på År inleddes positivt. Sveriges export av varor och tjänster ökade första kvartalet med 6,3 procent enligt statistik från betalningsbalansen. Importen ökade samtidigt med 7,8 procent. Första kvartalet uppgick Sveriges export av varor och tjänster till 441 miljarder kronor och importen till 391 miljarder. Säsongsrensade siffror visar att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 0,4 procent jämfört med motsvarande kvartal 2014. Enligt kalenderkorrigerade siffror ökade Sveriges BNP med 2,5 procent. Konjunkturinstitutets prognos indikerar att Sveriges BNP kommer att växa med 2,9 procent under och 3,1 procent under 2016. Detta är en relativt stark förväntad utveckling i jämförelse med andra länder i Europa och OECD, och i nivå med USA. 2.1 Handelns utveckling första kvartalet 2 Första kvartalet fortsatte den ökning av varuexport och varuimport som pågått sedan början av 2014. Såväl export som import av varor ökade med 4,9 procent i löpande priser, jämfört med motsvarande kvartal 2014. Det totala värdet på Sveriges varuexport uppgick till 290 miljarder kronor och varuimporten till 280 miljarder kronor, vilket gav ett varuhandelsnetto på 10 miljarder. Tjänsteexporten ökade med 16 och tjänsteimporten med 15 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 132 miljarder och tjänsteimporten till 114 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 19 miljarder. Diagram 2.1 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2010 - april ) 25 Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1kv 2 2010 2011 2012 2013 2014 Månadsvis Kvartalsvis 2 I avsnitt 2.1 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 2
Diagram 2.2 30 Förändring i svensk varuimport (januari 2010 - april ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1kv 2 2010 2011 2012 2013 2014 Månadsvis Kvartalsvis 2.2 Exportutvecklingen i internationell jämförelse Sverige har en relativt stark utveckling jämfört med Finland och USA men liknar utvecklingen i Tyskland och EU-området generellt. Den svagare kronan i kombination med en något ljusare konjunkturbild i viktiga mottagarländer skapat ljusare förutsättningar för Sveriges utrikeshandel. 3
Diagram 2.3 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2010 - första kvartalet ) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2010 2011 2012 2013 2014 EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken) 2.3 Världshandelns minskar Enligt preliminära siffor från CBP World Trade monitor 3 minskade världshandeln med 1,5 procent under årets första tre månader (volym, säsongsrensat, kvartal 1 jämfört med 2014 kvartal 4). Samtidigt var världshandeln nästan 2,5 procent större än under motsvarande period 2014. Månadsvis statistik visar att världshandeln minskade med 1,7 procent i januari, 0,6 procent i februari, och 0,1 procent i mars. Sammantaget minskade världsimporten med 1,6 procent: 2,9 procent i januari, 0,3 procent i februari, men ökade med 1,7 procent i mars. Världsexporten minskade totalt med 1,4 procent: 0,6 procent i januari, 0,9 procent i februari och 1,9 procent i mars. har därmed fått en relativt svag inledning i jämförelse med ett starkt avslut 2014. I avancerade länder ökade importen med 1,1 procent medan exporten minskade med 1,0 procent. I icke-avancerade länder minskade importen med 4,3 procent och exporten med 1,7 procent. 2.4 Ner i BRIC och upp i Latinamerika Under det första kvartalet var den negativa handelsutvecklingen särskilt påtaglig i tillväxtländer i Asien där importen minskade med 7,2 procent och exporten med 4,4 procent. Detta resulterade i att värdet på handeln för dessa länder låg i nivå med värdet första halvåret 2013. Samtidigt har handeln i Latinamerika ökat till en rekordhög nivå där importen ökade med hela 7,9 procent och exporten med 7,0 procent. Diagram 2.4 visar varuexportens utveckling per månad och region mellan 1991 och första kvartalet. Exporten från tillväxtekonomierna i Asien har under de senaste decennierna haft en mycket stark utveckling med undantag för krisåren 2007-3 Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis (CBP): Merchandise world trade, Volumes, seasonally adjusted 4
2009. Vid en månadsvis jämförelse står det klart att det senaste kvartalets utveckling är anmärkningsvärt svagt. Preliminära siffror från WTO 4 tyder på att denna negativa trend i Asien är generell bland tillväxtekonomierna men särskilt stor i Kina. Även utvecklingen i övriga BRIC-länder (Brasilien, Ryssland, Indien) har varit kraftigt negativ sedan årsskiftet. Givet att BRICländerna bidragit till en stark global tillväxt under många år är det nu särskilt intressant att följa hur de utvecklas under kommande period. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 2.4 4 World Trade Organisation (WTO) Monthly merchandise trade value 5
3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 81 miljarder, motsvarade 8,2 procent av BNP, för första kvartalet. Detta var en ökning med 19 procent jämfört med motsvarande kvartal 2014. Diagram 3.1 10,0 Sveriges bytesbalans 2006-9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 3.2 Handelsbalans 5 Första kvartalet uppgick Sveriges handelsbalans till 32 miljarder vilket var 4,9 miljarder mindre än motsvarande kvartal 2014. Handelsbalansen uppgick till 3,3 procent av BNP och kapitalavkastningen och tjänstenettot 4,9 respektive 1,9 procent. 5 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 6
Diagram 3.1 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2006 - Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0-2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 4. Varuhandel 6 4.1 Sveriges export och import av varor Under första kvartalet ökade Sveriges varuexport med 2,1 procent i volym och 4,9 procent i värde jämfört med motsvarande kvartal 2014. Varuimporten ökade med 4,4 procent i volym och 4,9 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick under första kvartalet till 290 miljarder kronor och varuimporten till 280 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 10 miljarder jämfört med 9 miljarder året innan. Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under april gav ett överskott på 5,7 miljarder. I april uppgick varuexporten till 99 miljarder och varuimporten till 93 miljarder, en ökning med 4,1 procent respektive 0,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2012-2014, samt första kvartalen 2014 och. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa. 6 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 7
Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2012 2013 2014 2014 Förändring (%) Export 1 168,3 1 090,8 1 125,2 276,2 289,8 4,9 intra-eu(28) 665,4 629,3 657,0 164,5 172,1 4,6 extra-eu(28) 502,9 461,5 468,2 111,7 117,8 5,4 Import 1 114,4 1 046,0 1 113,3 266,7 279,9 4,9 intra-eu(28) 757,2 726,5 771,7 184,2 194,0 5,3 extra-eu(28) 357,2 319,6 341,5 82,5 85,8 4,0 Anm: Import enligt avsändningsland. Under första kvartalet gick 74 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten har ökat till alla regioner förutom till Övriga Europa. Exporten till Amerika ökade med 12 procent vilken var den största relativa förändringen. Amerikanska länder tog emot 10 procent av Sveriges export. Sveriges export till Afrika, Asien och EU ökade med 10, 4,6 respektive 7,6 procent. Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2014 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 83 procent av Sveriges import kom från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från alla regioner förutom från Afrika och Övriga Europa, varifrån importen minskade med 24 respektive 5,9 procent. Värdet på importen från Amerika och Asien ökade med 16 respektive 19 procent. 8
Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2014 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2014 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2014 3 kv 2014 4 kv 2014 3 kv 2014 4 kv 11,3 Skogsvaror -2,0-1,0-3,1-0,6 3,4 4,8 2,2 5,2 10,1 Mineralvaror 3,0-1,2 1,3-3,1 4,3 2,4 3,3-0,7 14,1 Kemivaror 0,7 2,7 4,3 6,2 4,0 6,7 9,5 13,6 6,8 Energivaror 13,5 21,9 34,4-0,4 7,0 17,6 15,9-19,7 43,9 Verkstadsvaror -0,7-1,7-2,0 2,0 1,6 1,1 1,2 7,5 13,7 Övriga varor 1,2 4,4 3,9 6,7 3,9 6,8 5,6 9,0 100 Totalt 1,1 1,7 2,4 2,1 6,4 4,5 6,2 4,9 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 9
Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2014 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Under första kvartalet ökade Sveriges varuexport med 2,1 procent i volym och 4,9 procent i värde jämfört med motsvarande kvartal 2014. Det är framförallt en kraftig exportökning för Kemivaror och Övriga varor som dragit upp volymen men även exportvolymen för Verkstadsvaror ökade. Volymutveckling var negativ för övriga varugrupper. Räknat i värde ökade exporten för samtliga varugrupper förutom Energivaror (-20 procent) och Mineralvaror (-0,7 procent). Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling pekar på en prisökning för varugruppen. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2014 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Exportandel 2014 3 kv 2014 4 kv 2014 3 kv 2014 4 kv 3,0 Skogsvaror 3,8 2,5 6,8-0,3 6,8 6,2 10,0 4,5 7,4 Mineralvaror 0,2-6,9-4,0-4,8 2,9-0,2 3,2 2,8 13,7 Kemivaror 7,2 6,4 9,7 6,6 8,2 8,9 11,6 9,6 10,0 Energivaror 8,1 24,4 16,3 14,5 1,8 19,4-4,8-20,1 42,9 Verkstadsvaror 5,2 4,5 3,4 2,8 7,8 7,3 7,6 9,2 23,0 Övriga varor 4,4 5,8 4,9 3,8 6,9 8,5 7,9 9,9 100 Totalt 5,3 6,9 5,8 4,4-6,4 8,9 6,2 4,9 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Under första kvartalet ökade varuimporten med 4,4 procent i volym och 4,9 procent i värde. Importen ökade i volym och värde för alla varugrupper förutom Mineralvaror och Skogsvaror som minskade i volym med 4,8 respektive 0,3 procent och för Energivaror som minskade med 20 procent i värde. Samtidigt stod Energivaror även för den enskilt största volymökningen och gick upp med hela 15 procent. 10
För alla varugrupper förutom Energivaror ökade värdet på importen mer än volymen, vilket indikerar att importpriserna ökat för dessa varugrupper. Att en negativ värdeutveckling infaller samtidigt som en positiv volymutveckling pekar på en kraftig prisnedgång för Energivaror. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2014 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 180 140 100 60 Mdr kr 20-20 -60-100 -140-180 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 11
Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till 2014 samt första kvartalet 2014 och. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. 7 Handeln med EU gav ett exportunderskott på 22 miljarder, 2,2 miljarder lägre än motsvarande kvartal 2014. Exportöverskottet gentemot länder utanför EU ökade från 29 miljarder första kvartalet 2014 till 32 miljarder första kvartalet. Sveriges totala exportöverskott uppgick till 10 miljarder, och var marginellt större första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2014. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för första kvartalet 2014 och. Skogsvaror, Verkstadsvaror och Mineralvaror var de varugrupper som bidrog med de största nettoexportintäkterna under det senaste kvartalet. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 24 miljarder, en ökning med 5,4 procent jämfört med motsvarande kvartal 2014. Nettoexporten för mineralvaror minskade från 9,3 till 8,5 miljarder. Även Verkstadsvaror hade ett positivt exportnetto men en kraftigt negativ utveckling då nettoexporten minskade med 14 procent. Även Kemivaror hade ett positivt handelsnetto. Nettoexporten för Kemivaror mer än fördubblades från 1,1 miljard första kvartalet 2014 till 2,7 miljarder första kvartalet. Gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med nästan 25 miljarder. Sammantaget har nettoexporten utvecklats negativt under det senaste decenniet. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat i betydelse. Det positiva bidraget från maskiner har minskat och det negativa bidraget från elektrovaror, telekomutrustning har ökat. Bidraget till nettoexporten från Vägfordon gick från positivt till svagt negativt mellan första kvartalet 2014 och. Diagram 4.6 30 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2014 20 10 Mdr kr 0-10 -20-30 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt 7 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 12
Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 Skogsvaror 94,7 96,7 94,5 91,8 90,1 92,1 23,2 24,5 Mineralvaror 16,7 30,2 38,3 42,7 32,5 35,0 9,3 8,5 Järn och stål 10,7 16,7 17,9 17,2 13,5 15,7 4,2 5,3 Kemivaror 13,7 11,2-4,4-3,3 6,3 1,0 1,1 2,7 Läkemedel 36,7 36,7 28,5 26,4 25,9 28,2 7,6 10,0 Energivaror -40,4-57,6-65,6-62,5-57,8-54,0-10,5-8,3 Verkstadsvaror 65,9 57,9 79,4 59,7 55,8 30,2 8,5 7,3 Maskiner 58,9 60,5 69,2 71,8 67,3 63,7 13,8 16,6 Elektrovaror och telekom -8,9-17,5-19,5-29,0-32,8-37,2-8,4-9,1 Vägfordon 6,8 4,3 21,2 15,7 17,0 3,6 3,8-0,1 Övriga varor -66,8-69,7-77,8-74,5-82,1-92,3-22,2-24,7 Livsmedel -42,8-41,4-45,0-45,0-46,9-50,2-11,8-12,5 Total 83,8 68,7 64,4 53,9 44,8 12,0 9,4 10,0 4.1.5 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar. Under första kvartalet gav handeln med personbilar ett exportunderskott på -6,8 miljarder, vilket är en ökning av underskottet med 3,1 miljarder jämfört med första kvartalet 2014. 2009 var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Ett förhållande som inte ändrats sedan dess. Under 2014 minskade exporten av personbilar marginellt med 0,5 procent och importen ökade med hela 14 procent. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Under första kvartalet exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 4,9 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 13 miljarder vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 8,2 miljarder, dvs. 2,5 miljarder större jämfört med första kvartalet 2014. 13
Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 2012 36,2 46,3-10,1 17,8 40,3-22,5 2013 33,9 47,4-13,6 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,2-20,5 20,1 47,5-27,4 2014 9,1 12,8-3,7 5,4 11,1-5,7 7,6 14,4-6,8 4,9 13,1-8,2 Diagram 4.7 70 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 50 30 Mdr kr 10-10 -30-50 -70 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 4.1.6 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel. Under första kvartalet gav handeln med läkemedel ett exportöverskott på 10 miljarder, vilket var en ökning jämfört med motsvarande kvartal 2014 med drygt 2,5 miljarder kronor. Ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU. Dessutom kommer över 85 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU. 14
Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 2012 57,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 2013 56,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2,6 2014 59,0 30,7 28,4 30,3 26,4 3,9 2014 14,9 7,2 7,6 7,6 6,1 1,4 18,2 8,1 10,1 8,6 6,9 1,7 Diagram 4.8 Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Under första kvartalet gav handeln med livsmedelsvaror ett handelsunderskott på 12 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder mer än motsvarande kvartal 2014. Såväl export som import av livsmedelsvaror har ökat varje år under de senaste årens ekonomiska kriser. Livsmedelsexporten ökade med 12 procent och importen med 9,7 procent under första kvartalet. Handeln med andra länder inom EU genererade knappt hälften av handelsunderskottet för livsmedelsindustrin. Samtidigt utgjorde exporten till EU 73 procent av den totala livsmedelsexporten och importen därifrån 60 procent av den totala importen. 15
Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 48,6 89,9-41,3 35,8 60,2-24,4 2010 52,9 92,8-39,9 39,0 59,2-20,2 2011 53,2 96,8-43,6 39,0 62,4-23,4 2012 57,0 100,8-43,7 40,4 65,6-25,2 2013 62,3 107,8-45,5 44,4 69,0-24,5 2014 68,2 116,8-48,6 49,0 73,6-24,6 2014 16,0 27,5-11,5 11,4 17,4-6,0 17,9 30,1-12,2 13,0 18,1-5,1 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 -120 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 8 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för första kvartalet 2014 och. I Diagram 4.10 visas exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde. Första kvartalet uppgick Sveriges export till EU till 172 miljarder, vilket motsvarade 59 procent av Sveriges totala export på 290 miljarder. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 92 miljarder, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, 8 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 16
Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.7 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan fösta kvartalet 2014 och. Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 2014 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 35 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 2014 30 25 Mdr kr 20 15 10 5 0 17
Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2014 Tyskland 30,4 10,5 8 Storbritannien 21,7 7,5 9 Danmark 20,1 6,9 4 Finland 19,4 6,7 1 Nederländerna 15,6 5,4 0 Frankrike 12,6 4,3-1 Belgien 12,4 4,3-7 Polen 8,4 2,9 3 Italien 7,8 2,7 16 Spanien 5,5 1,9 11 Österrike 2,6 0,9 6 Tjeckien 2,3 0,8 13 Estland 2,2 0,7 8 Litauen 1,9 0,7 30 Ungern 1,6 0,5 23 Portugal 1,4 0,5 9 Irland 1,4 0,5 8 Lettland 0,8 0,3 2 Grekland 0,8 0,3 44 Rumänien 0,6 0,2 13 Slovakien 0,6 0,2 4 Malta 0,3 0,1 75 Slovenien 0,3 0,1 13 Bulgarien 0,3 0,1 9 Luxemburg 0,2 0,1 33 Kroatien 0,2 0,1 2 Ospec i EU 0,8 0,3-25 EU Totalt 172,1 59,4 5 Norge 29,0 10,0 3 Island 0,6 0,2 28 Norden 1 69,1 23,8 3 Liechtenstein 0,0 0,0 48 Inre marknaden 2 201,6 69,6 4 Övriga länder 88,2 30,4 6 Export Totalt 289,8 100,0 5 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde, för respektive land. Första kvartalet uppgick den svenska importen från EU till 194 miljarder vilket motsvarade 69 procent av den totala importen på 280 miljarder. 18
Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under först kvartalet utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 77 procent av Sveriges import kommer från den inre marknaden. Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 2014 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.13 60 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 2014 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 19
Tabell 4.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2014 Tyskland 50,0 17,9 7 Nederländerna 23,1 8,2 8 Danmark 21,2 7,6 10 Storbritannien 15,3 5,5-8 Finland 12,5 4,5-10 Frankrike 12,4 4,4 10 Belgien 11,8 4,2 15 Italien 8,8 3,2 7 Polen 8,8 3,1 5 Estland 4,8 1,7 13 Tjeckien 4,0 1,4 12 Spanien 3,9 1,4-3 Irland 3,8 1,4 20 Österrike 3,5 1,2 1 Slovakien 1,8 0,7 12 Litauen 1,8 0,7-2 Ungern 1,8 0,6 10 Lettland 1,2 0,4-2 Portugal 0,9 0,3 7 Rumänien 0,9 0,3-19 Luxemburg 0,7 0,2 0 Slovenien 0,5 0,2 10 Bulgarien 0,3 0,1 35 Grekland 0,3 0,1-13 Kroatien 0,1 0,0 58 Cypern 0,1 0,0-15 Ospec i EU 0,0 0.0 - EU Totalt 194,0 69,3 5 Norge 22,7 8,1 4 Island 0,1 0,0 55 Norden 56,4 20,1 3 Liechtenstein 0,0 0,0-6 Inre marknaden 216,8 77,5 5 Övriga länder 63,1 22,5 4 Import Totalt 279,9 100,0 5 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 20
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 40 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 14 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland med 1,3 procent, samt Turkiet och Schweiz med 1,2 respektive 1,1 procent. Exporten har ökat till alla dessa länder förutom till Ryssland som minskade med nästan 30 procent. Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i Diagram 4.15. Exporten till Norge ökade istället med 2,9 procent. Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 60% Oceanien m fl 1% Övriga Europa 14% Asien 12% Amerika 10% Afrika 3% Tabell 4.9 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2014 Andel (%) 2014 Värdeförändring (%) Övriga Europa 41,7 41,6 15,1 14,3-0,3 varav: Norge 28,2 29,0 10,2 10,0 2,9 Ryssland 5,2 3,7 1,9 1,3-29,5 Schweiz 3,0 3,3 1,1 1,1 9,1 Turkiet 3,4 3,4 1,2 1,2 0,7 Ukraina 0,4 0,5 0,1 0,2 30,7 21
Diagram 4.15 Sveriges handel med Ryssland 2001 - Export Import 70 60 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2014 Andel (%) 2014 Tabell 4.10 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Exporten ökade från 7,4 miljarder första kvartalet 2014 till 8,1 miljarder motsvarande kvartal, vilket motsvarar en ökning om 9,7 procent. Sammantaget utgjorde exporten till Afrika 2,8 procent av Sveriges totala export, 0,1 procentenheter mindre än motsvarande period året innan. Värdeförändring (%) Nordafrika 3,8 3,7 1,4 1,3-1,7 varav: Algeriet 0,8 1,2 0,3 0,4 47,9 Egypten 1,5 1,5 0,5 0,5-0,6 Marocko 1,1 0,7 0,4 0,3-31,1 Västafrika 1,0 1,3 0,4 0,5 36,7 varav: Nigeria 0,5 0,8 0,2 0,3 71,3 Centr., Östra o. Södra Afrika 2,6 3,0 0,9 1,0 16,3 varav: Sydafrika 1,6 1,8 0,6 0,6 13,5 Totalt 7,4 8,1 2,7 2,8 9,7 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten ökade med 3,2 miljarder, motsvarande 12 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog under första kvartalet emot 7,4 procent av den totala svenska 22
exporten. Kanada och Brasilien, de näst största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, tog emot 0,8 respektive 0,7 procent av svensk export. Mellan första kvartalet 2014 och ökade exporten till Nordamerika 15 procent medan exporten till Central- och Sydamerika enbart ökade med 0,7 procent. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA efter 2001. Mellan första kvartalet 2014 och ökade Sveriges export till USA med 15 procent. Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2014 Andel (%) 2014 Värdeförändring (%) Nordamerika 20,5 23,7 7,4 8,2 15,3 varav: Kanada 1,9 2,4 0,7 0,8 21,3 USA 18,6 21,3 6,7 7,4 14,6 Central- och Sydamerika varav: 5,8 5,8 2,1 2,0 0,7 Argentina 0,5 0,4 0,2 0,1-17,4 Brasilien 2,3 2,0 0,8 0,7-11,6 Chile 0,6 0,6 0,2 0,2 6,7 Mexiko 1,1 1,3 0,4 0,4 21,8 Peru 0,3 0,3 0,1 0,1 10,4 Totalt 26,3 29,5 9,5 10,2 12,0 Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2001 - Export Import 120 100 80 Mdr kr 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien från 32 till 35 miljarder, motsvarande 7,3 procent. De största asiatiska 23
mottagarländerna är Kina, Japan, Indien och Saudiarabien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 11 miljarder. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Asien efter 2001. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde 2014 Andel (%) 2014 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 7,5 7,2 2,7 2,5-4,2 varav: Förenade Arabemiraten 2,0 1,6 0,7 0,5-21,8 Irak 0,4 0,3 0,1 0,1-18,9 Iran 0,2 0,6 0,1 0,2 242,2 Israel 0,5 0,6 0,2 0,2 17,0 Oman 0,4 0,4 0,1 0,1 3,8 Qatar 0,6 0,4 0,2 0,1-41,7 Saudiarabien 2,6 2,3 0,9 0,8-11,7 Övriga Asien 24,9 27,5 9,0 9,5 10,7 varav: Hongkong 1,1 1,1 0,4 0,4-0,7 Indien 2,6 2,8 0,9 1,0 8,2 Indonesien 0,7 0,8 0,2 0,3 18,3 Japan 3,5 3,6 1,3 1,2 1,6 Kina 9,9 10,8 3,6 3,7 8,9 Malaysia 0,7 0,7 0,3 0,2-2,0 Pakistan 0,5 0,5 0,2 0,2 5,3 Singapore 1,4 1,4 0,5 0,5 1,2 Sydkorea 1,9 2,2 0,7 0,7 11,9 Taiwan 0,8 0,9 0,3 0,3 11,5 Thailand 0,7 1,5 0,3 0,5 100,5 Vietnam 0,2 0,3 0,1 0,1 16,3 Totalt 32,4 34,7 11,7 12,0 7,3 24
Diagram 4.17 Sveriges handel med Asien 2001 - Export Import 180 160 140 120 Mdr kr 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 14 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa minskade med 5,9 procent mellan första kvartalet 2014 och. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 23 miljarder, motsvarande 8,1 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 3,7 procent. Från Ryssland minskade importen med hela 26 procent, medan den ökade från Schweiz och Turkiet med 13 respektive 6,2 procent. Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 69% Oceanien m fl 0% Asien 11% Amerika 5% Afrika 1% Övriga Europa 14% 25
Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Från Norge minskade råoljans andel av importen från 19 till 15 procent mellan första kvartalet 2014 och motsvarande kvartal. För importen från Ryssland ökade oljans andel från 72 till 73 procent. Tillsammans stod Norge och Ryssland för drygt två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport. Medan Ryssland stod för 48 procent utgjorde Norges andel 20 procent av råoljeimporten. 9 Tabell 4.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde 2014 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2014 Värdeförändring (%) Värde 2014 Övriga Europa 40,9 38,5 15,3 13,7-5,9 40,1 37,3 varav Norge 21,9 22,7 8,2 8,1 3,7 20,8 21,6 Ryssland 14,1 10,4 5,3 3,7-26,4 14,4 10,6 Schweiz 2,1 2,3 0,8 0,8 13,2 2,0 2,1 Turkiet 2,3 2,4 0,9 0,9 6,2 2,3 2,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 4.14 visar Sveriges import från Afrika. Mellan första kvartalet 2014 och minskade den totala importen från Afrika från 4,4 till 3,4 miljarder, motsvarande 24 procent. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och var det enda land med en andel över 1 procent av Sveriges totala importvärde. Övriga Afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.14 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde 2014 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2014 Värdeförändring (%) Värde 2014 Nordafrika 0,5 0,3 0,2 0,1-53,3 0,5 0,3 Västafrika 3,1 2,4 1,2 0,9-22,1 3,1 2,5 varav Nigeria 3,1 2,4 1,2 0,9-22,4 3,1 2,4 Centr.- Öst- och Södra Afrika varav 0,8 0,7 0,3 0,3-8,6 0,8 0,7 Sydafrika 0,6 0,4 0,2 0,1-34,6 0,6 0,4 Totalt 4,4 3,4 1,7 1,2-23,6 4,5 3,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan första kvartalet 2014 och ökade Sveriges import från Amerika med 9,6 procent. Importen från USA ökade med 3,8 procent. USA är det största amerikanska 9 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad 26
leverantörslandet för svensk import och motsvarar 2,6 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från övriga stora amerikanska leverantörsländer ökade mycket kraftigt under perioden. Medan importen från såväl Chile som från Venezuela ökade med drygt 26 procent ökade den med 66 procent från Brasilien och hela 74 procent från Kanada. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde 2014 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2014 Värdeförändring (%) Värde 2014 Nordamerika 7,7 8,4 2,9 3,0 9,6 7,6 8,8 varav Kanada 0,6 1,1 0,2 0,4 74,1 0,7 1,1 USA 7,1 7,3 2,6 2,6 3,8 6,9 7,6 Central- och Sydamerika varav 3,0 4,0 1,1 1,4 33,5 3,3 4,2 Brasilien 0,8 1,4 0,3 0,5 66,4 0,8 1,4 Chile 0,5 0,6 0,2 0,2 26,8 0,5 0,6 Venezuela 0,8 1,0 0,3 0,4 26,2 0,8 1,0 Totalt 10,7 12,4 4,0 4,4 16,3 10,9 13,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan första kvartalet 2014 och ökade importvärdet från Asien med 19 procent. Medan importen från När- och Mellanöstern ökade med 4,8 procent, ökade den från Övriga Asien med hela 20 procent, från 25 till 30 miljarder. Medan importen minskade från Singapore, Sydkorea och Japan, ökade den från övriga större leverantörsländer i Övriga Asien. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta framkommer vid en jämförelse av importvärdet med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland. 27
Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde 2014 Andel 2014 Värdeförändring (%) Värde 2014 När- och Mellanöstern 0,7 0,7 0,3 0,3 4,8 0,7 0,7 varav Israel 0,3 0,4 0,1 0,1 16,7 0,3 0,4 Övriga Asien 25,2 30,2 9,5 10,8 19,9 27,2 32,0 varav Bangladesh 0,7 1,0 0,3 0,3 34,7 0,7 1,0 Hong Kong 2,0 2,4 0,7 0,9 20,4 0,6 0,7 Indien 1,4 1,6 0,5 0,6 15,8 1,4 1,6 Indonesien 0,3 0,4 0,1 0,1 12,9 0,4 0,4 Japan 2,4 2,3 0,9 0,8-6,5 3,0 2,8 Kina 11,6 15,3 4,3 5,5 32,5 13,8 17,7 Malaysia 0,7 0,7 0,3 0,2 1,8 0,8 0,8 Pakistan 0,3 0,3 0,1 0,1 14,0 0,3 0,3 Singapore 0,6 0,3 0,2 0,1-42,9 0,4 0,3 Sydkorea 1,6 1,4 0,6 0,5-13,9 1,6 1,4 Taiwan 1,3 1,5 0,5 0,5 18,1 1,5 1,7 Thailand 0,9 0,9 0,3 0,3 3,3 1,0 1,0 Vietnam 1,3 1,9 0,5 0,7 45,8 1,4 1,9 Totalt 25,9 31,0 9,7 11,1 19,5 27,9 32,7 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2006 och första kvartalet. Första kvartalet ökade Sveriges export av tjänster med 16 procent jämfört med motsvarande kvartal 2014. Tjänsteimporten ökade med 15 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 132 miljarder och tjänsteimporten till 114 miljarder. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 18 miljarder, vilket är 20 procent större nettovärde än motsvarande kvartal 2014. Såväl tjänsteexporten som tjänsteimport utgör cirka 30 procent av Sveriges totala export respektive import. 28
Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto 2006 321,0 286,6 34,3 2007 362,5 315,7 46,8 2008 388,8 348,5 40,3 2009 383,5 343,8 39,8 2010 390,8 341,2 49,6 2011 423,4 356,3 67,0 2012 438,6 371,1 67,5 2013 475,7 395,3 80,3 2014 515,1 452,2 63,1 2014 114,0 98,6 15,5 132,1 113,6 18,4 Ungefär tre fjärdedelar av den totala tjänsteexporten övriga affärstjänster, tele- data och informationstjänster, resor och transporter. Dessa tjänstenäringar dominerade även importen, och uppgick till cirka 86 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen avseende export (25 procent) och import (34 procent). Branschen inbegriper kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett aggregat av övriga tjänster dit alla andra typer av affärstjänster fördelas. Detta aggregat är en betydande post i tjänstestatistiken. 29
Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch Miljarder kr. Förändring (%) 2014 Export Import Netto Förändr (%) 2014 Förändr (%) 2014 Tillverkningstj. 0,3 0,3 0,0 0,8 1,2 50,0-0,5-0,9 Underhåll och rep.tj av varor 0,7 0,8 14,3 0,4 0,3-25,0 0,3 0,5 Transporter 16,3 18,5 13,5 12,5 12,7 1,6 3,8 5,8 Flygtransporttj. 5,0 5,2 4,0 4,3 3,7-14,0 0,7 1,5 Järnvägstransporttj. 0,3 0,3 0,0 0,4 0,5 25,0-0,1-0,2 Post och kurir 0,6 0,8 33,3 0,8 0,9 12,5-0,2-0,1 Sjötransporttj. 4,9 5,3 8,2 5,2 5,4 3,8-0,3-0,1 Vägtransporttj. 5,2 6,7 28,8 1,6 2,1 31,3 3,6 4,6 Övriga transporttj. 0,3 0,3 0,0 0,2 0,2 0,0 0,1 0,1 Resor 17,2 20,4 18,6 28,4 32,2 13,4-11,2-11,8 Byggtj. 1,4 1,2-14,3 2,8 3,0 7,1-1,4-1,8 Försäkringar 1,7 2,2 29,4 0,5 0,6 20,0 1,2 1,6 Finansiella tj. 8,4 10,2 21,4 2,8 3,7 32,1 5,6 6,5 FISIM 4,0 4,6 15,0 0,6 1,4 133,3 3,4 3,2 Finansiella tj. exkl. FISIM 4,4 5,6 27,3 2,2 2,3 4,5 2,2 3,3 Immateriella rättigheter 13,5 15,5 14,8 5,1 6,0 17,6 8,4 9,5 Tele-, data och informationstj. 23,0 28,3 23,0 12,5 14,3 14,4 10,5 14,0 Datatj. 19,6 24,5 25,0 8,5 9,9 16,5 11,1 14,6 Informationstj. 0,9 0,6-33,3 0,9 0,8-11,1 0,0-0,2 Tele 2,5 3,1 24,0 3,1 3,6 16,1-0,6-0,5 Övriga affärstj. 30,2 33,4 10,6 31,9 38,6 21,0-1,7-5,2 Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 3,1 4,7 51,6 1,2 1,2 0,0 1,9 3,5 Bokföring och adm. tj. 1,1 1,3 18,2 0,6 0,6 0,0 0,5 0,7 FOU-tj. 3,9 4,5 15,4 8,3 11,4 37,3-4,4-6,9 Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 0,5 0,6 20,0 0,0 0,1 0,0 0,5 0,5 Juridiska tj. 0,4 0,7 75,0 0,8 0,5-37,5-0,4 0,2 Management och PR 1,9 2,0 5,3 2,3 3,6 56,5-0,4-1,6 Marknadsföringstj. 1,7 2,1 23,5 3,3 3,3 0,0-1,6-1,2 Övriga tj. 17,7 17,6-0,6 15,3 18,0 17,6 2,4-0,4 Personliga tj., kultur m.m 0,6 0,6 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 0,0 Offentliga tj. 0,6 0,7 16,7 0,3 0,4 33,3 0,3 0,3 Totalt 113,9 132,1 16,0 98,6 113,6 15,2 15,3 18,5 * FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad 30
Diagram 5.1 Immateriella rättigheter 11,7% Finansiella tj. 7,7% Fördelning av svensk tjänsteexport Tele-, data och informationstj. 21,4% Övriga affärstj. 25,3% Personliga tj., kultur m.m 0,5% Försäkringar 1,7% Offentliga tj. 0,5% Byggtj. 0,9% Resor 15,4% Transporter 14,0% Tillverkningstj. 0,2% Underhåll och rep.tj av varor 0,6% Diagram 5.2 Sveriges export av övriga affärstjänster Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 14,0% Bokföring och adm. tj. 3,9% FOU-tj. 13,4% Övriga tj. 52,5% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,8% Juridiska tj. 2,1% Management Marknadsföring och PR stj. 6,0% 6,3% 31
Diagram 5.3 Underhåll och rep.tj av varor 0,3% Transporter 11,2% Fördelning av svensk tjänsteimport Resor 28,3% Byggtj. 2,6% Försäkringar 0,5% Finansiella tj. 3,3% Immateriella rättigheter 5,3% Tillverkningstj. 1,1% Offentliga tj. 0,4% Personliga tj., kultur m.m 0,5% Övriga affärstj. 34,0% Tele-, data och informationstj. 12,6% Diagram 5.4 Sveriges import av övriga affärstjänster Juridiska tj. 1,3% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 0,3% Management och PR 9,3% Marknadsföringst j. 8,5% FOU-tj. 29,5% Bokföring och adm. tj. 1,6% Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 3,1% Övriga tj. 46,5% 32