METEOROLOGI! Grunder för segelflygare



Relevanta dokument
METEOROLOGI. Innehåll

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

Meteorologi. Läran om vädret

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Meteorologi - översikt

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2

En enkel segelflygprognos

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Flervalsfrågor

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Teori för vinschbehörighet

Navigering med GPS. Förstå och öva på våra GPS-enheter SeeYou-programmet och GPS-loggar. Poul Kongstad och Walter Hansson. Kronobergs Segelflygklubb

Segelflygteori Meteorologi

ISSN Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

Segelflygteori - Meteorologi

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi

Slutrapport RL 2013:18

Segelflyg en sport som passar alla!

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000

TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? FLY WITH STYLE

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Semesterväder vad säger statistiken

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

PDA för segelflygning

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Examinationsmanual Pilot 1

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Förstasidan av teori boken Du flyger från segelflyget

Att flyga lite högre än hemma

Sträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D)

Glidflygarna.se. Att tänka på: Venturi vid Väst. Rotigt vid Syd. OBS! Ingen bilkörning på åkrarna!!

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Teoriutbildning för segel- och motorsegelflyg hos Segelflygarna Uppsala Flygklubb

ISSN Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007

Atmosfäriska systemet, väder

Tid , kl Plats Båsenberga kursgård, N59.03 E15.54

Allt kallare ju högre vi kommer

FAGTUR POTET, TROMS 2010 Skörd, inlagring och upptorkning

Slutrapport RL 2011:13

Föreläsning 2 Vädrets makter

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat

Flyg bättre med flygdatorn i DG500 / DG1000

DANA R. Felsökningsguide

Introduktion till PDA för segelflygning

Segelflyghandboken Datum

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Klimatet i Skandinavien

Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Sträckflygning intro 2

Värme, kyla och väder. Åk

Rapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats:

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Slutrapport Bromma Flygplats

Instrumentflygning -Att kunna flyga utan yttre ögonmärke. Beskrivning av IMC-kurs. Sammanställt av Henrik Svensson Segelflyget

RASP, vad är de röda kryssen? Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Utelandning. Anders Blom

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

W820 Professionell Bluetooth -väderstation

Sollfahrtteori. Historik, teori och praktiska råd. DFS Reiher. Robert Danewid

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation lösningar

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Konsten att spå väder

Illustration och text Kim Jarl

Slutrapport RL 2015:01

Elseglare med T-stabilisator

Grundläggande definitioner:

Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

Lite repetition om GPS-NAV. Kronobergs Segelflygklubb

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Aerodynamik - översikt

Flyglära - översikt. Startteknik Flygning. Landning Väjningsregler Avancerade flygmoment. Stabilitet Pendling Avdrift Inflygning

Sommarträning för juniorer ( )

Slutrapport RL 2013:15 Olycka den 1 juni vid Ängaholm, Alvesta, Kronobergs län.

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med

De fyra klimatzonerna

- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser

6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt

1. Grinden in. Hur ser din personliga livsgrind ut och vart leder den dig? Jordband & själsvingar Susanne Bergman

Transkript:

1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se

2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet

3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning 0 5 km höjd, -12 km Vad påverkar luftens temperatur? Jordytan Moln Vad påverkar luftens fuktighet? Hav, sjöar, vegetation Vad händer när fuktigheten ökar?

4 Lufttryck Trycket av luften ovanför Normalt: 1013 hpa (mb) 1 mb 8 m Större höjd lägre tryck Hälften på 5000 m Syrgas krävs över 3500 m Lufttryckmätare barometer höjdmätare!

5 Moln När bildas moln? För mycket fukt i luften eller för låg temperatur Daggpunkt Högsta temp där droppar bildas (moln, dimma) när fukt tillförts när temp sänkts

6 Molntyper Cb

7 Skiktning (temp) Temperatur - höjd Sjunker ca 6.5 /1000 m i snitt upp till ca 10 km Inversion Temp stiger med höjden Hinder för termik Disigare "instängd" luft under Stabil skiktning Labil skiktning

8 Termik Uppvärmning av marken Luftbubblor värms Störning bubblan börjar stiga Om skiktning labil Luftbubblan fortsätter stiga Den blir större och svalnar Ofta bildas moln i termiken Moln ökar termiken Men även "torrtermik" utan moln finns

9 Skiktning vid termik i moln! Luftpaket värms nära marken -och börjar stiga Stighastighet beror på dess temp.överskott mot omgivande luft

10 Blåsans upp- och nervindar 200-600 m Stor kärna Molnbashöjd: ca 125 x (Tmark-Tdpm) t.ex grustag, sydsluttning Tmark Tdpm

11 Stiga i termikblåsa Stiger mer i centrum Men flygplanet sjunker mer i brant sväng!! Tips: Öka farten ordentligt när du lämnar blåsan! Kurs - Fart - Moln - Mark

12 Vindens inverkan på termiken Kanal Blåsa Högre molnbas Kraftigare termik

13 Vindens inverkan på termiken Kortvarig termik Pulser från samma plats Molnet har släppt kanalen Hitta termiken Sök mot vinden Sväng mot vinden

14 Vindar Blåser det från högt till lågt lufttryck? NEJ! Vindstyrka Ökar med tryckskillnaden Vindriktning längs isobarer vädersystem långlivade Vad är västlig vind? Kommer från väst 270

15 Termik och vind Sjöbris(front) Kall vind släcker ut termik Moln bildas inte eller stark vind från kallt hav

16 Sjöbrisfront

17 Stark vind - molngator Vind på höjd Molngator kan bildas under inversion när vinden är stark och ökar med höjden

18 Termikgator molngator

19 Följ molngatorna och mindre tussar + - 30 från kursen +- 30 grader från kursvinkeln OK

20 Molngator i sjöbrisfront

35 Andra vindar Sjöbris Sol på land stig Kallt hav / sjö Kall vind in över land Landbris Vind ut mot varmare vatten på natten

36 Lävågor: fjällfllygning Lävågor kan ge kraftigt stig utan termik Nå höjdvinster på 3-6000+ m Bakom bergskedja (hinder) Stark vind 30-60 km/t, vinkelrätt mot hindret Stabil skiktning Rotorer Turbulenta luftrullar bakom hindret (i lä) Lävågsmoln Lenticularis Föhn-glugg

37 Dramatiken i vädret! FRONTER Gränser mellan luftmassor Varmmasseväder Sämre sikt, ev dimma/moln Stabil skiktning, dvs sommartid dålig termik Kallmasseväder Luftmassan värms underifrån Labilare skiktning, dvs termik kan bildas (länge) Skurar och moln, byig vind God sikt, friskt

38 Varmfront Varm luftmassa tränger fram mot kall Lugn, flack och bred (30-100 mil) Börjar med höga moln Ci sänker sig Cs As Ns Helmulet och lugnt regn till sist

39 Kallfront Kall luftmassa tränger undan varmare Pressar upp varmluften moln direkt Börjar med regn Passiv kallfront Molnen kommer i omvänd ordning mot varmfront Ns As Cs Ci

40 Aktiv kallfront Aktiv kallfront rör sig snabbt 75 km/h Kraftig hävning Cb i rad längs fronten Kraftigt regn, hagel Byig vind Ocklusionsfront Kallfronten har (delvis) hunnit ikapp varmfronten

41 Cumulunimbus Cb farliga Kraftiga fallvindar framför Cb (som rör sig snabbt) Plötslig stark markvind kan puffa iväg plan Farligt vid landning Cb Landa direkt! Förankra flygplanen

42 Följ vädret under veckan Tips: väder-briefing på: flyg.pk2.se

43 Väder-briefing Robban Danewids väderbriefing-ordning på flyg.pk2.se Man kan även kolla (ex): Molnskiktning höga molnskärmar dämpar termik! Termikhöjd Interaktiva kartor

44 Segelflygets RASP" främst

45 RASP nytt 2016: dagsdistans Heldag, 15m sflp, vatten Årets rekorddag? Köp appen: Soaring Weather Europe

46 Tips Läs i "tjocka boken" (den är bra, även efter certet :-) Läs om polarfront, hur lågtryck uppstår och utvecklas Lufthavet efter kallfront ger bästa flygvädret Följ vädret under veckan Kolla alltid vädret före flygning Stäm av prognoserna varje flygdag för att förstå flygvädret flyg.pk2.se väder och utbildningsmaterial