Föräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen

Relevanta dokument
Urval God Vård Vuxna med autism

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism

Registerpopulationer och kvalitetsindikatorer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Verksamhetsberättelse för 2013/2014

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Indikatorer för God vård inom habilitering

Årsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175. Uttag av data

Registerpopulation i HabQ

Indikatorer för God vård inom habilitering

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

HEFa ett regionalt kvalitetsregister

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

HabQ Verksamhetsplan 2018

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Riktlinje för anhörigstöd

I särskola eller grundskola?

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Landstinget i Kalmar Län

HabQ Verksamhetsplan 2017

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Riktlinjer för anhörigstöd

På väg till jobbet. ESF Projekt Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan

Föräldraskapsstöd Bas inklusive självskattad hälsa

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

HabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Granskning av enheterna för personlig assistans

Syftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att:

Öppna jämförelser 2014 Social barn- och ungdomsvård. Nationella resultat och metod

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka Annika Lindstrand

MPOC Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Månadstema Levnadsvanor Rehab

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Rapport. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården

Innehåll i vårdtjänsten

Vad är nyttan med HabQ? Vem har nytta av HabQ? Vilka patienter följs upp i HabQ? dvs för vem gäller resultaten?

Patientsäkerhetsberättelse

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Patientsäkerhetsberättelse

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad Rekommendationer

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)

Hjälpredan. Dövblindhet

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Bruksanvisning för inmatning i Compos Gäller för föräldrastöd - Bas. Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd - Bas

Årsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

Hjälpredan. Hörselnedsättning

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun Antal sidor:12

Hjälpredan. Synnedsättning

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Övergripande modell. Version

Transkript:

Föräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen Uppföljning i HabQ Carina Folkesson Västerbottens läns landsting

Historik BH uppföljning av evidensbaserade åtgärder 2003 FH utarbetar organisation och skapar resurser för att tillsätta BH-arbetsgrupper som sammanställer evidens kring olika insatser som ges av habiliteringsverksamheter genom systematisk litteraturgranskning. 2009 Kvalitetsarbetsgrupp utses amarbete med ocialstyrelsen kring utveckling av indikatorer för od vård inom habilitering. 2010 Beslut att utveckla kvalitetsindikatorer för habilitering utifrån BH rekommendationer. 2011 Beslutar om samverkan med HFa kring utveckling av ationellt kvalitetsregister i habilitering. 2012 HabQ

Utgångspunkt Föräldrastöd BH-arbete publicerat 2010. Litteraturöversikt baserad på systematiska översikter och metaanalyser ekommendationer för Föräldrastöd inom barn- och ungdomshabiliteringen www.habiliteringschefer.se

ekommendationer n basmodell med stöd och kunskap kring barnets funktionsnedsättning, vad habiliteringen kan erbjuda och vilket samhällsstöd man är berättigad till bör erbjudas alla. töd bör ges individuellt och i grupp. töd i samordning. töd till anhöriga och syskon Därutöver ska fördjupat stöd kunna erbjudas till de som har barn med beteendeproblem och/eller där familjesituationen är särskilt påfrestande.

Valda kvalitetsindikatorer Population: Familjer vars barn eller ungdom erhåller insats från habiliteringen. ya familjer de tre första åren. ndikator 2.1: illgång till basprogram Familjebaserad habilitering. Motivering för val av indikator (relevans): Finns vetenskapligt stöd för att familjebaserad habilitering minskar föräldrastress, stärker känslan av delaktighet och kontroll, förbättrar föräldrabeteenden och främjar barnens utveckling. Viktigt att tydliggöra och utvärdera de riktade föräldrastödsinsatser som ges inom habiliteringen. MÅLVÄD. lla deltar i basprogram

ndikator 2:2 Uppföljning med hjälp av MPOC, Measure of processes of care Motivering för val av indikator (relevans): MPOC är utprövat på föräldrar med barn med funktionsnedsättningar och innehåller faktorer som de anser viktiga i stödet från habiliteringen till familjen. MPOC bör därför utgöra ett validerat mått på familjebaserad habilitering. esultatmått: esultat på delar av MPOC. Plus tilläggsfrågor. nkät till alla nya föräldrar efter 3 år. Webbaserad enkät.

ndikator 2.3: töd till familjer där risk finns för försämrad psykisk hälsa i familjen eller för barnet. Population: De familjer som uttryckt fördjupat behov av stöd och givits detta. Motivering för val av indikator (relevans): Höga stressnivåer är vanligare i familjer med barn med funktionsnedsättningar. n kombination av insatser, praktiskt stöd, stressreducerande tekniker och föräldrautbildning har visat sig ha effekt för att reducera stress. npassade föräldraträningsprogram har visat sig leda till förbättrat föräldrabeteende och förbättrat beteende hos barnet. esultatet på föräldrars stress är mindre tydliga. ngen evidens finns för någon särskild metod. Vi behöver dokumentera och utvärdera det fördjupade föräldrastöd som ges till familjer med stora behov och där risken finns för psykisk ohälsa hos barnet. Målvärde: ndel med behov som erhållit fördjupat stöd inom 6 månader

ndikator 2.4: Utvärdering av fördjupat föräldrastöd. Population: e ovan. Motivering för val av indikator (relevans): e ovan. Målet är att dokumentera och utvärdera det fördjupade föräldrastödsarbetet. yftet med habiliteringens familjestöd är att familjen ska kunna vara ett stöd för sitt barn. esultatmått: Föräldrarapporterade skattningar- frågeformulär. Upplevelse av behov av stöd i föräldraroll (CQ) Påverkan på familjesituationen FQ, Vardagsfungerande tillsammans med barnet HQ re specifika mått kan användas. kall mätas före resp efter avslutad insats.

Definition Föräldrastöd- huvudsyfte stödja förälderns fungerande Utesluter insatser med huvudsyfte att stödja barnets fungerande

HabQ Kvalitetsregister - för uppföljning av föräldrastöd inom barn och ungdomshabilitering MODPOC UDDPOC OMFÖDPOC UPPFÖLJ- OCH UVÄDPOC nsökan/remiss för barnet/ungdomen enl varje verksamhets rutiner nformation/första kontakt/stöd nl varje verksamhets rutiner. - nsatser registreras i registret nformation om: - Basprogram för föräldrastöd/ föräldrautbildning under de tre första åren. - töd som kan ges i externa kontakter. nformation om kvalitetsregister Bakgrundsfaktorer och frågor enligt formulär kring hur föräldrar upplever stödet från sitt personliga nätverk förs in i registret (intervju). ndividuell habiliteringsplan nl varje verksamhets rutiner. - egistreras i registret. rundläggande frågor om familjens behov av stöd och information: - Behov inom ramen för basprogram skrivs in i habiliteringsplanen. - Behov av fördjupat föräldrastöd skrivs in i habiliteringsplanen och/eller i journalen och datum för uttryckt behov registreras i registret. Bedömning av behov av fördjupat stöd.ker genom självskattning i samband med genomförande av fördjupad insats. Vårdåtgärder enl basprogram (se KVÅ mall) journalförs i barnets journal och registreras löpande i registret under de tre första åren. Vårdåtgärder fördjupat stöd (se KVÅ mall) journalförs i föräldra-, syskoneller barnets journal beroende på typ av insats och registreras löpande i registret. CQ/Föräldraskap Föräldrar bedömer själva sitt föräldraskap och aktuella behov av stöd. nvänds före all form av fördjupat föräldrastöd och registreras FQ /Påverkan på familjen - nvänds för mätning av föräldra-, syskonstress relaterat till barnet med funktionsnedsättning innan fördjupat stöd ges. - ekommenderas vid familjebehandling, kristerapi, samtalsgrupper för föräldrar, stressreducerande behandling MPOC - fter tre år skickas webb enkät till de föräldrar vars barn/ungdom under 18 år fortfarande har regelbunden kontakt. - esultatet registreras direkt i registret anonymitet CQ, lobalt mått, samt FQ eller HQ (om detta gjorts tidigare) - Frågeformulär ges till föräldrar efter avslutad fördjupad föräldra- eller familjestöds-insats. - esultatet registreras i barnets namn i registret. Uppföljningssamtal - Föräldrar och behandlare deltar. enomförs efter avslutad fördjupad föräldra- eller familjestödsinsats. L U HQ/Vardagliga situationer - nvänds innan föräldraträningsprogram.

MODPOC nsökan/remiss för barnet/ungdomen enl varje verksamhets rutiner nformation/första kontakt/stöd nl varje verksamhets rutiner. nformation om: - Basprogram för föräldrastöd/ föräldrautbildning under de tre första åren. - töd som kan ges i externa kontakter. nformation om kvalitetsregister muntligt och skriftligt Diagnosklassificering obs nivå 1 och Bakgrundsfaktorer och frågor enligt formulär kring hur föräldrar upplever stödet från sitt personliga nätverk förs in i registret (PÅBÖJ!)

M O D P O C UDDPOC ndividuell habiliteringsplan nlígt varje verksamhets rutiner. - egistreras i registret. rundläggande frågor om familjens behov av stöd och information: - Behov inom ramen för basprogram skrivs in i habiliteringsplanen. - Behov av fördjupat föräldrastöd skrivs in i habiliteringsplanen och/eller i journalen och datum för uttryckt behov registreras i registret. Bedömning av behov av fördjupat stöd i föräldraroll: sker genom självskattning i samband med genomförande av fördjupad insats vstämning av bakgrundsfaktorer och frågor enl formulär, vid avslutande av basprogram resp vid fördjupat stöd

M O D P O C U D D P O C OMFÖDPOC Vårdåtgärder enl basprogram (se KVÅ mall) journalförs i barnets journal och registreras löpande i registret under de tre första åren. Vårdåtgärder fördjupat stöd (se KVÅ mall) journalförs i föräldra-, syskon- eller barnets journal beroende på typ av insats och datum för start registreras samt sedan löpande i registret CQ/Föräldraskap Föräldrar bedömer själva sitt föräldraskap och aktuella behov av stöd nvänds före all form av fördjupat stöd och registreras FQ - nvänds för mätning av föräldra-, syskonstress relaterat till barnet med funktionsnedsättning innan fördjupat stöd ges. - ekommenderas vid familjebehandling, kristerapi, samtalsgrupper för föräldrar, stressreducerande behandling HQ/Vardagliga situationer - nvänds innan föräldraträningsprogram.

UPPFÖLJ- OCH UVÄDPOC M O D P O C U D D P O C O M F Ö D P O C MPOC - fter tre år ges webbenkät till de föräldrar vars barn/ungdom under 18 år fortfarande har regelbunden kontakt. (och/eller vid 6,12 år) CQ, lobalt mått, samt FQ eller HQ (om detta gjorts tidigare) - Frågeformulär ges till föräldrar efter avslutad fördjupad föräldra- eller familjestöds-insats. - esultatet registreras i barnets namn i registret. Uppföljningssamtal - Föräldrar och behandlare deltar. enomförs efter avslutad fördjupad föräldra- eller familjestödsinsats. Q5D-Y vid 6, 9, 12, 15 18 år L U

Magisteruppsatser Föräldrastress hos föräldrar till förskolebarn med eller utan funktionsnedsättning; upplevelse av barnets påverkan på familjesituationen. Myrberg,M;amuelsson,( 2013) Hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Västerbotten. Hedlund,L (2013) www.vll.se/barnhab /forskning och utveckling,projekt 2013

Magisteruppsats Påverkan på familjen Mätinstrument FQ Habgrupp varsfrekvens 44% 67/155 ålder 1-7 år Kontrollgrupp varsfrekvens 24% 134/550 ålder 1-7år

esultat medelvärde FQ Habgrupp Kongrupp ocialt liv 12,4 8,8 eg känslor 8,9 5,3 Pos känslor 9,4 13,5 konomi 6,2 0,6 yskon 6,2 3,5 Partnerrel 5,2 4,5 Fet stil sign skillnad

Bakgrundsfaktorer nga sign skillnader mellan de som upplever socialt stöd resp inte gör det Föräldrar som beviljats samhällsstöd rapporterar i högre grad negativ påverkan nga sign skillnader utifrån utbildningsbakgrund. vag tendens mindre positiv påverkan från de med högre utbildning

Ålder /diagnos Mer negativ påverkan med ökande ålder för habgrupp ngen sign skillnad mellan subgrupper inom Habgrupp,(små och heterogena grupper)

ynpunkter på FQ Lätt att fylla i 24% Varken lätt eller svårt 44% vårt 33% Kommentarer: svåra, oklara frågor, svårt att jämföra med andra,känslor pos/neg.