Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se



Relevanta dokument
Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Vad innebär egentligen hållbar

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Ekologiskt fotavtryck

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Hur äter vi hållbart?

Ekologisk hållbarhet och klimat

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?

Plastpåsar Myter och sanningar

Konsumtion hållbarhet?

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

Ekologiska fotavtryck

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen

Ekologiska fotavtryck

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar

Stora och små avtryck

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Regional Carbon Budgets


Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Klimatanpassning bland stora företag

Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA

Fotavtryck från Lunds kommun

Grundläggande Miljökunskap

Tetra Pak och miljön. Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Ren Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Naturen till din tjänst

Ojämlikheten ökar och minskar

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige

Den linjära ekonomins utveckling

Klass 6B Guldhedsskolan

Teknikjusterade koldioxidfotavtryck som klimatpolitiskt verktyg

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Vad är ett hållbart jordbruk?

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Technical visits i Hållbara Umeå. Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB royne.soderstrom@umea.

Hur kan vi bli mer miljösmarta?

Fokus på ökad återvinning

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Ekologiskt fotavtryck

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den.

Hållbar utveckling A, Ht. 2015

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

Vad händer med vårt klimat?

bâçäçöáëâ~=ñçí~îíêóåâ=ñ ê= âçäçáçñáçìíëä éé=ñ ê=píçåâüçäãë= ä åi=kçêêäçííéåë=ä å=çåü= píçåâüçäãë=ä åë=ä~åçëíáåö=

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Vi växer för en hållbar framtid!

CWS bomullshanddukar på rulle. Hygieniskt och miljövänligt för hygienutrymmet.

FILMHANDLEDNING Spårbart varifrån kommer våra kläder?

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Den framtida redovisningstillsynen

Living Planet Report 2016 frågor och svar

China and the Asia Pacific Economy Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

Kommunfullmäktiges handlingar (15)

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Skatteverkets allmänna råd

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Kan USA öka importen?

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Miljöprogram

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Ekologiska fotavtryck och matematiskt tänkande i utbildning för hållbar utveckling

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

En kort introduktion om Paulig-koncernen

Transkript:

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se

WWF = World Wide Fund for Nature

Allt hänger samman Living Planet Report, WWF 2008

Det ekologiska fotavtrycket Ett mått på hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta vi gör anspråk på genom vår konsumtion

Delarna i det ekologiska fotavtrycket Fiskevatten Bebyggd yta CO 2 -yta Åkermark Skogsyta Betesmark

Jordens yta : 51 miljarder hektar 3/4 av jordytan producerar väldigt lite (öknar, djuphavsgravar, bergstoppar osv) Fotavtrycket satt i sin rätta kontext På cirka 1/4 av jordytan sker så gott som all primärproduktion av direkt nytta för människan = 13,4 miljarder hektar Med tillstånd från Mathis Wackernagel

13,4 miljarder hektar / 6,48 miljarder människor = 2,1 hektar per person för att producera det vi konsumerar och ta hand om våra utsläpp

EKOLOGISKT FOTAVTRYCK PER PERSON OCH LAND (globala ha) FAE: 9,5 USA: 9,4 Sverige: 5,1 Ungern: 3,5 Världen: 2,7 Kina: 2,1

EKOLOGISKT FOTAVTRYCK PER PERSON OCH LAND (globala ha) Egypten: 1,7 Vietnam: 1,3 Malawi: 0,5

Vem bär ansvaret för Kinas koldioxidutsläpp? Kinesiska regeringen Kina tillverkar 80% av svenskarnas leksaker I Kina startas ett nytt kolkraftverk var femte dag Jag som konsument Kinesiska befolkningen Annat (vad/vem?)

Var världens leksaker tillverkas

och var de konsumeras

Att beräkna utsläpp per capita Vi kan räkna utsläpp baserat på den koldioxid som produceras inom landet och vi kan räkna de globala utsläpp som orsakas av konsumtionen inom landet Territoriella/ Produktionsbaserade utsläpp Konsumtionsbaserade utsläpp/ koldioxidfotavtryck

På global nivå blir resultatet detsamma = Territorial/ Producer Emissions Consumer Emissions/ Carbon Footprint

men lokalt blir det stor skillnad: Storbritannien som exempel Wiedmann et al., 2008

Territoriella utsläpp enligt Kyoto Wiedmann et al., 2008

Inget fusk med transporter (sjö- och luft) Wiedmann et al., 2008

Britternas koldioxidfotavtryck Wiedmann et al., 2008

Annex B and non-b partition Peters, Weber and Minx (2009) Preliminary results Territorial accounting favours industrial countries Relocation of emissions through international trade jeopardizes global mitigation efforts

Living Planet Index för länder på olika inkomstnivåer

Living Planet Report, WWF 2006

Nationernas ekologiska fotavtryck Mer än 5,4 globala hektar per person 3,6-5,4 globala hektar per person 1,8-3,6 globala hektar per person 0,9-1,8 globala hektar per person Mindre än 0,9 globala hektar per person Otillräcklig data Totalt nationellt fotavtryck i proportion till det globala fotavtrycket uttrycks av nationernas areor. Nationella fotavtryck per person är markerade i färg Living Planet Report, WWF 2006

One Planet Future Ett gott liv för alla Om alla skulle leva på EN planet som vi i Europa

Från treplanetslivsstil till tvåplanetslivsstil Individual behaviour

För att skapa ett gott liv för alla på en planet www.climatesolver.org www.beyond-gdp.eu Individual behaviour

Fotavtrycksperspektivet märks allt mer i internationella politiska diskussioner Europe s stewardship of its own lands has been relatively stable for the past 40 years, and the large rise in European consumption has been fed mainly by non-domestic resources http://www.beyond -gdp.eu/

Miljömålsutredningen, SOU 2009:83 Förslaget till ny miljömålsstruktur inkluderar ett övergripande generationsmål: till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Detta förutsätter en offensiv miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang vilket enligt utredarna också inkluderar målsättningen att: konsumtionen av varor och tjänster i Sverige orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt oberoende av var i världen den motsvarande produktionen är lokaliserad

The footprint family of indicators Ecological Footprint Water Footprint Carbon Footprint

180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 166 Svenskarnas vattenfotavtryck (internt och externt) för olika grödor 152 141 100 97 58 52 33 21 23 8 7 0 0 0 0 0 0 20 18 0 0 34 140 Water Footprint (m3/person/yr) Wheat Barley Coffee Cotton Oats Soybeans Rapeseed Cocoa beans Sugar beets Oilseeds nes Rice Others Internal, 493 External, 578

I vilka länder driver svenskarnas konsumtion fram koldioxidutsläpp?

Samarbete kring verktyg för samhällsplanering på väg mot minskade fotavtryck REAP för Sverige 1.0 Scope Nuläge Scenario Långsiktig vidareutveckling och uppdatering

REAP är en mjukvara som analyserar nuläget samt olika beslutsalternativs effekter på befolkningens Ekologiska Fotavtryck, koldioxidfotavtryck m m Nulägesanalys Var befinner vi oss??? Forecast Vart är vi på väg? Backcast Vart vill vi gå? Hur kommer vi dit? Vart vill vi inte gå? Hur undviker vi att vi hamnar där?

Med Reap kan man jämföra trender och målsättningar

Mycket kvar att göra åt Bilen, Biffen och Bostaden (mobility, food, housing)

och väga samman olika åtgärder inom ett visst område till alternativa scenarier 1.8 1.6 1.4 CO2 per cap. (t) 1.2 1 0.8 0.6 Reference Scenario Next Steps Scenario Low Carbon Pathway Scenario 0.4 0.2 0 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019

One Planet Mobility, Food, Housing Vilka blir först och bäst på att skapa högsta livskvalitet med minsta möjliga fotavtryck? Med tillstånd från Mathis Wackernagel

Tack för uppmärksamheten! Carina.borgstrom-hansson@wwf.se