Stora och små avtryck

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen Kurs: Kulturgeografi C Termin: Vt-07 Handledare: Magnus Strömgren Stora och små avtryck en studie av det ekologiska fotavtrycket i en europeisk kontext Martin Englund

2 ABSTRACT The Earth consists of a finite space and the biosphere is the portion of this space that consists of life. Part of the biosphere consists of the specific resources that are required to sustain life. This limited space becomes an object of concern at the point when these particular resources are being consumed. Collectively, human beings are the main consumers of the available resources, but consumption level of a specific individual depends to a large extent on that person s economic situation or personal preferences as well as a number of other factors not specified here. The purpose of this study is to examine and explain the differences in recourse consumption between 34 European countries. To accomplish this the ecological footprint is used as a tool to quantitatively study what factors effect resource consumption. The results of this study suggest that the size of the ecological footprint of the countries included in this study is affected by three main factors. Countries that have got large ecological footprints are characterized by high rankings on the Human Development Index (HDI), as well as high levels of urbanization and low population densities.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD OCH MATERIAL KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK DISPOSITION ATT UPPSKATTA MÄNNISKANS PÅVERKAN PÅ NATUREN ATT UPPSKATTA RESURSUTNYTTJANDE DET EKOLOGISKA FOTAVTRYCKET Beräkning av ekologiskt fotavtryck Olika marktyper i det ekologiska fotavtrycket Det ekologiska fotavtryckets begränsningar STORA OCH SMÅ AVTRYCK INTRODUKTION TILL STUDIEOMRÅDET EKOLOGISKT FOTAVTRYCK I EUROPA POTENTIELLA FÖRKLARINGSVARIABLER TILL AVTRYCKETS STORLEK KOMBINATIONER AV RELATIONER TVÅ MODELLER ANALYS OCH DISKUSSION SAMMANFATTNING REFERENSER TRYCK INTERNET... 58

4 Figurförteckning Figur 1: Miljö-Kuznets-Kurva Figur 2: Det ekologiska fotavtryckets fördelning i världen uttryckt i globala hektar per person...22 Figur 3: Tidsserie för ekologiskt fotavtryck Figur 4: De europeiska ländernas indelning i regioner samt EU...25 Figur 5: Det ekologiska fotavtryckets fördelning för de europeiska länder som ingår i studien uttryckt i globala hektar per person Figur 6: Det ekologiska fotavtryckets komponenter...30 Figur 7: BNP per capita (uttryckt i US-dollar) för de europeiska länder som ingår i studien...34 Figur 8: Relationen mellan ekologiskt fotavtryck och BNP per capita...35 Figur 9: Andelen av den totala befolkningen som har definierats bo i urbana områden i de europeiska länder som ingår i studien Figur 10: Relationen mellan ekologiskt fotavtryck och urbaniseringsgrad Figur 11: Human Development Index (HDI) fördelning i de europeiska länder som ingår i studien Figur 12: Relationen mellan ekologiskt fotavtryck och HDI Figur 13: Histogram för residualer i modell Figur 14: Residualer och predikterade värden för modell Figur 15: Residualernas spridning för studieområdet i modell Figur 16: Histogram för residualer i modell Figur 17: Residualer och predikterade värden för modell Figur 18: Residualernas spridning för studieområdet i modell

5 Tabellförteckning Tabell 1: Sammanställning av de länder som ingår i studien Tabell 2: Maximi- och minimiefterfrågan för respektive marktyp Tabell 3: Översikt av studiens förklaringsvariabler Tabell 4: Modellsummering för modell Tabell 5: F-test för modell Tabell 6: Koefficienttabell för modell Tabell 7: Korrelationsmatris för modell Tabell 8: Modellsummering för modell Tabell 9: F-test för modell Tabell 10: Koefficienttabell för modell Tabell 11: Korrelationsmatris för modell Bilagor Bilaga 1: Korrelationsmatris för studiens samtliga variabler... 61

6

7 1 INLEDNING Jorden består, till skillnad från rymden, av ett begränsat utrymme. Det begränsade utrymme på jorden som innehåller liv kallas biosfären. För att detta liv ska ha möjlighet att existera så behöver det tillgång till ett visst antal resurser i en viss mängd. Det är först här, när resurser börjar nyttjas, som det begränsade utrymmet faktiskt börjar spela roll. På jorden är det i huvudsak människan som står för förbrukningen av de resurser som finns tillgängliga och det är i samband med detta nyttjande som en viss problematik kan uppstå. Ett företag som presterar ett dåligt resultat och går i konkurs kan säljas och startas upp av någon annan, men den jord och det ekosystem vi lever på och av är mycket mer komplexa och skador som åsamkas dem kan ta väldigt lång tid att reparera eller helt enkelt vara omöjliga att reparera. Människor på jorden lever sina liv i olika utsträckning med avseende på nyttjande av tillgängliga naturresurser och de olika resurserna är även olika fördelade över världen. Den mat som vi varje dag äter, de kläder som vi varje dag klär oss med och de hus som vi bor i har dock alla något gemensamt. De består alla i olika utsträckning av resurser som på något vis är hämtade från den jord vi lever på och av. Beroende på vilken livsstil en människa har så kan hon/han använda jordens resurser olika mycket. Det får naturligtvis inte förglömmas att ordet livsstil inte enbart bör förknippas med en persons val att bo på landet eller i en stad, utan det är även viktigt att förstå att livsstil oftast inte är något som väljs. Det finns i dag tydliga samband mellan ekonomisk tillväxt och resursutnyttjande där det är möjligt att se ett ökat användande av naturresurser i rikare ekonomier. Detta är dock ett ämne som inte är helt oomstritt och det finns forskare som har en annan ståndpunkt i frågan (Sterner, 2003). När resurskonsumtion som fenomen ska beskrivas är det vanligt förkommande att detta sker i en global kontext där utvecklade länder jämförs med 7

8 utvecklingsländer. Denna typ av jämförelse är naturligtvis av största vikt och nödvändig för att det ska vara möjligt att få en uppfattning om olikheter i resursanvändande mellan länder i världen. I denna studie kommer dock fokus att riktas mot de länder som räknas som en del av Europa. Flera av dessa länder kan rent ekonomisk sägas ligga på ungefär samma nivå, men området kan inte ses som homogent då variationen ändå finns där, inte bara ekonomiskt utan även i vilken utsträckning resurser används och vilken typ av resurser som används. Resursanvändning kan beräknas och redovisas på en mängd olika sätt. Ekologiskt fotavtryck (ecological footprint) är ett av dessa. 1.1 Syfte och frågeställningar Denna studie kommer att kartlägga och analysera resursutnyttjandet för ett antal länder som räknas till den europeiska kontinenten. Frågeställningar: Hur ser det rumsliga mönstret för resursförbrukning ut i Europa? Hur kan skillnaden mellan länders resursförbrukning förklaras? 8

9 2 METOD OCH MATERIAL Genom användande av kvantitativ analys så kommer studiens syfte och frågeställningar att operationaliseras. För att detta ska vara möjligt används ekologiskt fotavtryck som mått på resursförbrukning. Orsaken till variationen i det ekologiska fotavtryckets storlek kommer att undersökas genom att denna beroende variabel ställs mot ett antal ekonomiska, demografiska, indexerade samt geografiska förklaringsvariabler, där deras signifikans i sammanhanget på olika sätt prövas. Den variabel som i studien benämns som indexerad utgörs av en variabel vars värde är en produkt av en sammanvägning av flera olika variabler. För att undersöka de olika variablernas signifikans så kommer datamaterialet beskrivas deskriptivt och utifrån den informationen kommer signifikanta variabler att väljas ut till att vara del i en linjär regressionsmodell. En linjär regression bygger på att en eller flera variabler sätts in i en modell för att se om de kan förklara variationen hos ett visst fenomen som benämns som den beroende variabeln (Keller och Warrack, 2003). Det som kommer att undersökas i denna studie är alltså det ekologiska fotavtryckets storlek samt vilka variabler som kan förklara variationen av denna storlek för de länder som ingår i studien. Det geografiska område som i denna studie kommer att vara föremål för undersökning har valts att begränsas till de länder som tillhör Europa. Begränsningar i datamaterialet har dock gjort att endast 34 länder av de 52 stater som FN räknar till Europa kommer att studeras (United Nations Statistics Division Internet, ). Det undersökta området kommer även att delas in i ett antal underkategorier som kommer att undersökas var och en för sig och även jämföras med varandra. Detta kommer att ske för att ytterligare undersöka eventuell rumslig variation mellan regioner i det huvudsakliga undersökningsområdet. För att operationalisera detta så kommer två olika indelningar att göras. Den första kommer att baseras på den europeiska unionen, där länder som är medlemmar i unionen kommer att jämföras med länder som inte är med- 9

10 lemmar. Denna indelning kommer att göras med hänsyn till vilka länder som var medlemmar i unionen år 2007 (Regeringskansliet Internet, ). Den andra indelningen som kommer att användas är baserad på FN:s geografiska indelning av Europa i de fyra olika delarna Nord-, Syd-, Öst- och Västeuropa (United Nations Statistics Division Internet, ). I och med denna indelning kommer endast den europeiska delen av Ryssland att visas i kartform; data som används i studien innefattar dock siffror för hela Ryssland. Studiens undersökningsområde har valts i syfte att visa på hur en viss region eller ett visst land utnyttjar resurser. Det ekologiska fotavtrycket som kommer att analyseras i denna studie, beskriver människans belastning på biosfären uttryckt i den totala ytan av biologiskt produktiv mark och vatten som används till att producera de biologiska resurser som konsumeras inom en specifik geografisk avgränsning med tillhörande definierad population (Wackernagel och Rees, 1996; Världsnaturfonden, 2006). I den yta som det ekologiska fotavtrycket utgör räknas även den yta som behövs för att med nuvarande teknik absorbera de utsläpp som genereras i det område där konsumtionen sker. En mer grundlig genomgång av det ekologiska fotavtrycket och de komponenter som det består av ges i avsnitt Källor och källkritik Data som direkt berör storleken på det ekologiska fotavtrycket och dess olika beståndsdelar för respektive land i det undersökta området, är hämtad från organisationen Global Footprint Network:s sammanställning gjord för år 2006 baserad på data från år Deras beräkningar är väldigt detaljerade och har sin grund i data från över olika kategorier (Kitzes et al., 2007). Data för befolkningsstorlek i respektive land är hämtat från samma källa. 10

11 Problematiken med att använda sig av detta material är att möjligheterna till att kontrollräkna är enormt begränsade, samt att datamaterialet i sin helhet inte finns tillgängligt gratis utan måste köpas från Global Footprint Network, där en licens som innefattar hela världen ekologiska fotavtryck från 1961 och framåt kostar ca Det datamaterial för hela världen som finns tillgängligt gratis utgörs av data för år 2002 och år 2003 (Kitzes et al., 2007). När data inte finns tillgänglig för att göra studier av hur ett fenomen har utvecklats över tid så försvinner en viktig aspekt i arbetet. Resultatet för den tidpunkt då beräkningar gjorts blir inte möjliga att jämföra med någon annan tidpunkt och säger egentligen inte så mycket mer än om hur det aktuella läget var just då när mätningar gjordes (Balnaves och Caputi, 2001). Icketransparent datahantering som innebär att materialet blir svårare att kontrollera kan leda till att trovärdigheten minskar. Den övriga data som används i studien är hämtad från World Resources Institute (WRI) och deras databas EarthTrends. WRI är en så kallad think tank som ägnar sig åt miljöfrågor (World Resources Institute Internet, ). Deras databas fokuserar på trender inom miljö, ekonomi och socialutveckling och sponsras bland annat av svenska SIDA, Världsbanken och UNDP (EarthTrends Internet, ). I sammanhanget kan det dock vara värt att reflektera över att EarthTrends inte tagit fram statistiken själva utan till stor del samlar in och sammanställer den från andra primära källor som utgörs av olika organisationer bland annat inom ramen för FN där Förenta Nationernas Miljöprogram (United Nations Environment Programme) kan nämnas som ett exempel. Andra källor som de hänvisar till är bland annat OECD och Världsbanken (World Resources Institute, ). Dessa ovan presenterade källor måste anses ha en internationell trovärdighet, men det ska inte förglömmas att det kan uppstå fel vid överföring av material från en primär till en sekundär källa som sedan används av en tredje part, där den enda lösningen på problemet förmodligen består av att stor noggrannhet används vid överföringen av material mellan de olika parterna, eller att tredjepart vänder sig direkt till den primära källan. 11

12 Efter som det är det ekologiska fotavtrycket för år 2003 som ska undersökas så har ansträngningar gjorts för att all inblandad data ska representera detta år. Då detta inte har varit möjligt har den data som legat närmast i tiden används. Majoriteten av de datamaterial som används i denna studie är dock data från år Vilket år respektive datamaterial härstammar ifrån går att utläsa i de tabeller som presenterar de variabler som ingår i studien (tabell 3). 2.2 Disposition Efter denna inledande del så kommer studien att gå vidare mot att undersöka resurskonsumtionen och dess mönster och förklaringar i Europa. Detta kommer att inledas med en teoridel som ger en bakgrund till vad som kan tänkas påverka människors resurskonsumtion i olika riktning. Olika metoder för att uppskatta resursutnyttjande kommer sedan att presenteras och en djupare genomgång kommer att göras av det ekologiska fotavtrycket och dess komponenter. Delen därefter kommer att bestå av en empirisk del som till en början syftar till att ge en kort global översikt av det ekologiska fotavtrycket och dess utveckling över tid för att sedan flytta fokus till det för studien aktuella området. Resultatet kommer att presenteras i form av figurer och tabeller som sedan kommer att analyseras och diskuteras. 12

13 3 ATT UPPSKATTA MÄNNISKANS PÅVERKAN PÅ NATUREN När den så kallade Brundtlandrapporten utgavs av FN år 1987 (Nationalencyklopedin Internet, ) fanns där en rad som definierade hållbar utveckling som en utveckling där dagens behov kan tillgodoses utan att äventyra kommande generationers möjligheter till att tillgodose sina behov (Herath, 2005). Denna definition är lika väl nu som då mycket användbar när det gäller att uppskatta människans påverkan på naturen och om denna påverkan på sikt har hållbara proportioner när det kommer till utnyttjandet av de resurser som jorden har att tillgå. För att det ska vara möjligt att visa i vilken utsträckning vi människor påverkar den jord vi lever av och på, så är det viktig att vi förstår vilka komponenter som är avgörande för storleken på vår resurskonsumtion. Tidigare studier på området visar att det finns ett antal faktorer som tendera att påverka detta mer än andra (Jorgenson, 2003; Jorgenson, Rice och Crowe, 2005; Dietz, Rosa och York, 2007). Urbaniseringsgraden i ett land är en av de faktorer som har påvisats påverka resurskonsumtionen positivt, det vill säga ju mer ett land är urbaniserat desto mer resurser förbrukas (Jorgenson, 2003). Detta kan förklaras med att det finns skillnader i konsumtionsmönster för rurala och urbana områden (Dietz, Rosa och York, 2007) som tar sig uttryck i form av att det i urbana områden faktiskt konsumeras mer än i rurala områden (Jorgenson, 2003). Samtidigt som hög urbaniseringsgrad för ett land leder till högre resurskonsumtion, så är konsumtionsnivåerna för ett land svagt beroende av befolkningstätheten (Hammond, 2006). Graden av läs- och skrivkunnighet kan även ha positiv påverkan på konsumtionen av resurser. Detta kan exempelvis förklaras med att det är lättare för en person som kan läsa och skriva att få ett jobb som är mer kvalificerat och har en högre lön än den som inte har samma kunskaper. Detta leder i sin tur till att personen har möjlighet att konsumera mer resurser (Jorgenson, 2003). Ålderssammansättningen i en befolkning kan även påverka 13

14 konsumtionen. Personer som är yngre än 15 år tenderar att generellt konsumera mindre än den övriga befolkningen (Dietz, Rosa och York, 2007). Tidigare studier som gjort för Europa, visar att ju rikare ett hushåll är desto större är påverkan på miljön (Haas et al., 2005). Studier visar även på samband mellan storleken på hushållets totala utgifter och energikonsumtion, där högre utgifter leder till högre energikonsumtion. Liknande samband går att finna när det kommer till hushållens totala utgifter och hushållens genererade koldioxidmängd (Alfredsson, 2002). Det är alltså möjligt att se att det finns en koppling mellan ökat ekonomiskt välstånd och ökad resurskonsumtion (Liu, 2004). Kopplingen mellan ekonomiskt välstånd och resurskonsumtion är dock ett ämne där det förekommer olika åsikter och tankegångar. Inom de neoklassiska strömningarna av ekonomiämnet så kan denna koppling beskrivas i Figur 1: Miljö-Kuznets-Kurva. Källa: Sterner, form av den så kallade miljö-kuznets-kurvan (figur 1). Denna kurva baseras på den traditionella Kuznets-kurvan som beskriver att ojämlikheten i inkomstfördelningen ökar med ökad inkomst per capita. Denna ojämlikhet har dock inte ett linjärt samband med inkomst per capita, utan vid en viss inkomst per capita avtar ojämlikheten i inkomstfördelningen för att sedan minska (Vogel, 1999). Miljö-Kuznets-kurvan visar på ett liknande samband mellan miljöförstöring och inkomstens storlek, där relationen mellan dessa två faktorer bildar något som skulle kunna beskrivas som ett uppochned- 14

15 vänt u (Sterner, 2003) vilket visas i figur 1. Förespråkar av den så kallade miljö-kuznets-kurvan, menar att människor med en lägre inkomst har lägre vilja att spendera sina pengar på miljövänliga alternativ, men när konsumenten uppnår en tillräckligt hög inkomst så kommer hans/hennes vilja att konsumera miljövänliga varor och tjänster att öka, varpå miljöförstöringen kommer att minska och åsamkade skador kommer att repareras (Radetzki, 2001). Försvarare av miljö-kuznets-kurvan menar även att den ekonomiska strukturen i form av näringslivssektorers olika dominans i olika länder kan hjälpa till att förklara kurvan i modellen. Fattiga länder är i regel mer jordbruksintensiva, medelinkomstländer har mer industri och länder med hög inkomst är med inriktade på kunskap och service (Sterner, 2003). Den demografiska sammansättningen är ett annat argument som har används för att förklara kurvans utseende när ett u-lands befolkningsmängd stabiliseras eller rent utav minskar kommer även miljöpåverkan att minska (Sterner, 2003). Miljö-Kuznets-kurvan tar dock inte hänsyn till att det kan ha uppstått irreversibla skador på miljön (Sterner, 2003). 3.1 Att uppskatta resursutnyttjande I strävan efter att försöka åskådliggöra och förstå i vilken utsträckning resurser på vår jord används så har olika mått utarbetats för just dessa ändamål. Vissa är mer specialiserade och andra är mer generella till sin utformning. Vilken metod som används och när, är beroende av vad som skall undersökas. Livscykelanalys (Life cycle analysis, LCA) är en av de metoder som är vanligt förekommande i samanhanget. Med hjälp av detta verktyg så beräknas alla resurser som en vara förbrukar och allt avfall som den producerar över hela sin livscykel (Chambers, Simmons och Wackernagel, 2000). I praktiken innebär det att hela kedjan från råmaterial till återvinning analyseras. 15

16 Verktyget kan bland annat användas för att jämföra olika produkter med varandra för se vilken som är mest miljövänlig och livscykelanalysen kan även användas för miljömärkning av produkter (Palmberg, 2006). Metoden erbjuder en väldigt detaljerad analys av en varas efterfrågan på resurser. Risken är dock att resultatet blir för detaljerat och svårtolkat. Materialflödesanalys uttryckt i MIPS (Material intencity per service unit) är ett verktyg som kan användas för att beskriva en produkts ekoeffektivitet. Det vill säga hur effektivt naturresurser används för en viss vara under hela dess livscykel (Palmberg, 2006). MIPS kombinerar livscykelanalysen med beräkningar för material för att förklara hur stor den totala massan är av en viss typ av material. Metoden beskriver inte hur mycket som är möjligt att använda av en viss resurs men passar bra att använda för att kartlägga flöden av specifika material i samhället (Chambers, Simmons och Wackernagel, 2000). Living Planet Index uppskattar den biologiska mångfalden på jorden baserat på trender för tre olika huvudgrupper mellan åren De tre grupperna utgörs av landlevande arter, marina arter och sötvattensarter (Världsnaturfonden, 2006). Genom att visa på utvecklingen för de arter som ingår i dessa olika grupper är tanken att en bild av hälsan hos jordens ekosystem ska förmedlas (Palmberg, 2006). Energianalys är ett annat exempel på en familj av metoder som går att använda för att beskriva människors påverkan på naturen. Där det förbrukas mycket energi är det även ofta stor påverkan på naturen (Chambers, Simmons och Wackernagel, 2000). Exempelvis så är det möjligt att beskriva biosfärens primära netto produktivitet i megajoule per år och sedan jämföra det med människors förbrukning av biomassa för att se hur förbrukningen förhåller sig till jodens förmåga att producera det samma (Chambers, Simmons och Wackernagel, 2000). 16

17 3.2 Det ekologiska fotavtrycket Vid 1990-talets början undersökte några kanadensiska forskare konsumtionsstorleken i Vancouverområdet, Kanada. För att visa storleken på konsumtionen så uttryckte de den i hur stor produktionsareal som behövdes för att producera allt som konsumerades i området. Deras resultat visade att konsumtionen som människorna i området stod för motsvarade en produktionsareal som var 20 gånger större än den som fanns att tillgå i det undersökta området (Boverket och Naturvårdsverket, 2000). Det var så grunden för det ekologiska fotavtrycket som mått lades. Fler studier gjordes och undersökningarna kom att omfatta det ekologiska fotavtrycket för människor i olika länder i världen. I dag är det ekologiska fotavtrycket ett mer etablerat mått som bland annat används av Världsnaturfonden WWF i deras årligen återkommande Living Planet Report, som beskriver den mänskliga påverkan på naturen (Världsnaturfonden Internet, ) Beräkning av ekologiskt fotavtryck Beräkningsmetodologin för det ekologiska fotavtrycket är något som över tiden har utvecklats för att på ett mer rättvist sätt återspegla situationen i just det område som undersöks (Boverket och Naturvårdsverket, 2000). Det är dock viktigt att poängtera att syftet med det ekologiska fotavtrycket inte är att i detalj beskriva en helt korrekt bild av verkligheten, utan snarare att uppskatta en generell bild av det aktuella läget för att vi ska kunna förstå i vilken utsträckning vi använder de resurser som finns att tillgå på vår jord (Wackernagel och Rees, 1996). Uppskattningarna blir dock allt mer och mer detaljerade vilket även medför en viss problematik. De äldre beräkningarna är exempelvis inte direkt jämförbara med de nya beräkningarna eftersom metoden för beräkningarna är olika (Global Footprint Network Internet, ). 17

18 Förenklat kan dock uträkningen av det ekologiska fotavtrycket beskrivas med följande formel (Palmberg, 2006): EF = C x ba/y EF står för det ekologiska fotavtryckets storlek, C motsvarar konsumtionen av varor för ett geografiskt avgränsat område som multipliceras med den världsgenomsnittsareal A/Y, som krävs för att producera och absorbera avfallet från en viss vara. b motsvarar i sammanhanget ett omvandlingstal som används för att det ska bli möjligt att jämföra olika sorters marktypers bioproduktivitet då denna varierar mellan olika typer av mark (Palmberg, 2006). I praktiken så är beräkningarna mer komplexa än de som beskrivs i formeln ovan och väger in ett stort antal olika biologiska resurser som produceras och konsumeras inom ramen för jordens biosfär. Det ekologiska fotavtryck som används som grund för denna studie och är framräknat av Global Footprint Network och är baserat på deras standardiserade metod där de räknar in över datakategorier (Kitzes et al., 2007). Dessa kategorier är underkategorier till sex olika huvudkategorier som utgörs av olika marktyper. Det ekologiska fotavtrycket för varje marktyp beräknas och summeras sedan och det är denna summa som utgör det totala ekologiska fotavtrycket som uttrycks i globala hektar per person (Kitzes et al., 2007) Olika marktyper i det ekologiska fotavtrycket De beräkningar som Global Footprint Network gör baseras som tidigare nämnts på ett antal fördefinierade komponenter. Här nedan följer en kort översikt av de sex olika typer av mark som Global Footprint Network använder sig av samt några korta exempel på vad som kan räknas in i dem. Odlingsmark (Cropland): Utgörs av mark som brukas för att ge olika typer av grödor som sedan kan användas som mat för människor och djur. Även grödor som odlas och sedan förädlas för att bli till exempel olja eller fibrer räknas in i denna kategori (Kitzes et al., 2007). 18

19 Betesmark (Grazing land): Hit räknas de områden som avsatts för bete åt de djur som ska förse människor med exempelvis kött och mjölk men även ull och skinn. Storleken på den nödvändiga betesarealen som behövs för en produkt som kan fås från boskap, beräknas genom att all annan föda än den som fås från betesmark subtraheras från den totala summan av den mat som boskapen äter (Kitzes et al., 2007). Fiskeområden (Fishing ground): Hit räknas de områden som vi människor använder för att få tillgång till marina produkter så som fisk och skaldjur. Både sötvattenområden och marina områden räknas in, men då 95 % av all den fisk som fångas i marina områden fångas på kontinentalsocklar så utesluts områden utanför dessa. För att beräkna efterfrågan på fiskeområden så används fångstdata från FN som jämförs mot den aggregerade potentiella tillgången på fisk (Kitzes et al., 2007). Skogsområde (Forest area): Denna kategori är i det datamaterial som används uppdelad i två olika underkategorier som kallas Skog 1 (Forest 1) och Skog 2 (Forest 2). Skog 1 utgörs av den skog som blir timmer, massa och papper (Timber, pulp and paper). Skog 2 utgörs av den skog som blir till bränsle (Fuelwood). Både naturlig skog och planterad skog räknas in i marktypen. Konsumtionen av de olika produkterna spåras sedan för att jämföras med bioproduktiviteten för marktypen (Kitzes et al., 2007). Bebyggd mark (Built-up land): Motsvaras av infrastruktur för bostäder, transporter och bebyggd mark för industriell produktion. Det anses vara den svåraste marktypen att uppskatta eftersom det sker genom användning av lågupplösta sattelitbilder som gör det svårt att få med infrastruktur som har stor spridning, exempelvis mindre vägar. I marktypen ingår även de områden som har tagits i anspråk för kraftverksdammar och vattenmagasin som används för att utvinna vattenkraft (Kitzes et al., 2007). 19

20 Koldioxidmark (Carbon land): Det ekologiska fotavtrycket för denna typ av mark, beräknas genom att summera arean av de biologiskt-produktiva områden som behövs för att absorbera de koldioxidutsläpp som vi människor skapar. Från den totala summan subtraheras den del av koldioxiden som havet varje år absorberar. Den area som behövs för att absorbera koldioxiden beräknas sedan genom att medelvärdet från absorberingsförmågan hos världens skogar används. Denna kategori är i datamaterialet uppdelad i två olika underkategorier där den första motsvaras av namnet koldioxidmark och innefattar det som beskrivits ovan. Den andra kategorin heter kärnkraft (Nuclear) och innefattar fotavtrycket för den energi som producerats med hjälp av kärnkraft. För tillfället uppskattas denna kategori genom att beräkna hur mycket olja som hade behövts förbrännas för att producera en lika stor mängd energi som nu produceras med hjälp av kärnkraft. Den markareal som skulle behövas för att absorbera de koldioxidutsläpp som denna motsvarande oljeförbränning skulle skapa utgör kategorin kärnkraft (Kitzes et al., 2007) Det ekologiska fotavtryckets begränsningar Det ekologiska fotatrycket försöker återge en bild av hur vår konsumtion av naturresurser ser ut här på jorden. I sammanhanget är det dock viktigt att klargöra att det handlar om uppskattningar och inte precisa tal. Bilden som beskrivs är snarare en underdrift än en överdrift och om beräkningarna skulle vara mer precisa så skulle vi förmodligen få en bild där det genomsnittliga ekologiska fotavtrycket var högre än vad det är i dag. När fotavtrycket beräknas vägs inte jordens försämrade kapacitet in. Det tas exempelvis ingen hänsyn till försaltning (Kitzes et al., 2007) som kan uppstå när konstbevattning sker med salthaltigt yt- eller grundvatten och är ett allvarligt problem som återfinns på platser med torrt klimat (Nationalencyklopedin Internet, ). Det ekologiska fotavtrycket tar heller ingen hänsyn till att arter utrotas, jorderosion eller utsläpp och föroreningar 20

21 som skapar irreversibla skador. Dessa skador kommer i stället att märkas av i framtida ekologiska fotavtryck då biokapaciteten för de drabbade områdena kommer att försämras (Kitzes et al., 2007). Tillgång till sötvatten och sötvattenförbrukning är en annan sak som inte vägs in i fotavtrycket eftersom tillgång till sötvatten begränsar bioproduktiviteten för vissa marktyper, varför sötvatten inte själv kan ses som en biologiskt producerad tjänst eller vara (Kitzes et al., 2007). När det gäller utsläpp av växthusgaser så är i dag den enda gas som räknas in koldioxid (CO 2 ). Anledningen till detta är att de råder en allt för stor osäkerhet kring de andra växthusgasernas påverkan. Vidare så tas ingen särskild hänsyn till att vissa områden i världen har blivit föremål för turism i större utsträckning än andra, och att det kan leda till att landet som agerar mottagare av turister får ett högre ekologiskt fotavtryck då den konsumtion som turisterna företar sig på den plats de besöker inte räknas till de land där de är hemmahörande. Handel med energi är en annan sak som det inte tas hänsyn till vid beräkningar energin kan vara producerad i ett land och konsumeras i ett annat. De två sistnämnda exemplen gör dock bara att fördelningen av det ekologiska fotavtrycket blir missvisande när det beräknas för en nation och inte i en global kontext (Kitzes et al., 2007). Det ekologiska fotavtrycket mäter endast människors och boskaps förbrukning av resurser; vilda djur och deras förbrukning är inte något som räknas in (European Communities, 2006). Beräkningarna av kärnkraftens ekologiska fotavtryck baseras, som tidigare nämnts, på att energin som produceras genom kärnkraft omvandlas till att motsvara den koldioxidmängd samma mängd producerad energi skulle skapa om den i stället producerades genom att förbränna olja. Jämförelsen mellan olja och kärnkraft kan tyckas aningen bristfällig då kärnkraft kan sägas vara ett renare alternativ, samtidigt som följderna av exempelvis en kärnkraftsolycka skulle få mycket mer omfattande konsekvenser än den miljöpåverkan som skapas vid normal drift. 21

22 4 STORA OCH SMÅ AVTRYCK När det ekologiska fotavtrycket beskrivs i en global kontext så är det relativt enkelt att skapa sig en bild över vilken del av världen som står för störst andel resursutnyttjande. Figur 2 visar detta och det går här att se att de länder som traditionellt brukar beskrivas som utvecklingsländer har det minsta ekologiska fotavtrycken medan de länder som har högst ekologiskt fotavtryck i världen alla är en del av det som brukar beskrivas som mer utvecklade länder. Inte ett enda land i Afrika, Syd- eller Mellanamerika har ett fotavtryck som överstiger 3,5 globala hektar per person. USA och Kanada har stora fotavtryck liksom stora delar av Europa. Figur 3 beskriver det ekologiska fotavtryckets utveckling över tid, där länderna i världen har delats in i tre olika grupper med avseende på den nationella medelinkomsten. Figur 2: Det ekologiska fotavtryckets fördelning i världen uttryckt i globala hektar per person. Källa: Global Footprint Network. 22

23 Figur 3: Tidsserie för ekologiskt fotavtryck Källa: Världsnaturfonden, Här syns hur höginkomstländer tenderar att ha en utveckling som tyder på att det ekologiska fotavtrycket ökar med tiden. Det finns visserligen variationer från år till år där fotavtrycket har minskat, men generellt sett så har det skett en ökning. I samma figur går det att se utvecklingen för medel- och låginkomstländer. För medelinkomstländerna så går det att se att det skett en generellt svag ökning över tid, men att denna ökning planar ut mot slutet av tidsserien. Låginkomstländerna kan sägas ha genomgått en relativt stabil utveckling av det ekologiska fotavtrycket över tiden. Fotavtrycket är inte konstant men de förändringar som skett är väldigt små. I en jämförelse mellan de tre olika länderkategorierna som används i figuren går det att se att höginkomstländerna har haft en enorm ökning av sitt ekologiska fotavtryck jämfört med de andra två kategorierna. 23

24 4.1 Introduktion till studieområdet De europeiska länder som ingår i denna studie uppgår i antal till 34 och går att se i figur 4. Här är länderna indelade efter FN:s klassificering av Europa som delar in kontinenten i fyra olika delar vilka benämns som Nord-, Syd-, Öst- och Västeuropa. Av de 34 länder som ingår i studien så var 23 stycken år 2007 medlemmar i den europeiska unionen (EU) och dessa har märkts ut i figur 4. EU har gått från att vara en kol- och stålunion som skapades efter andra världskriget och då bestod av sex länder, till att i dag bestå av totalt 27 länder som samarbetar i vissa politiska och ekonomiska frågor (EU-upplysningen Internet, ; Regeringskansliet Internet, ). År 2003, det år som datamaterialet för det ekologiska fotavtrycket härstammar ifrån, var 13 av 34 länder i det studerade området medlemmar i EU och hela EU bestod av totalt 15 medlemsländer (Regeringskansliet Internet, ). De länder som år 2003 var medlemmar i EU och ingår i studien är i tabell 1 utmärkta med en asterisk (*). I figur 4 presenteras Belgien och Luxemburg som en del av EU i form av ett vitt fält med samma randiga kännetecken som för övriga EU. Anledningen till detta är att länderna på grund av begränsningar i det datamaterial som används inte ingår i studien, men att helt utelämna dem från kartan skulle kunna leda till att geografin blir förvirrande. Tabell 1 visar även FN:s regionindelning i textform för ett ge en bättre överblick av studieområdets indelning. I denna studie utgörs Nordeuropa av nio länder, Sydeuropa och Östeuropa utgörs av tio länder vardera och Västeuropa består av totalt fem länder. Samma tabell visar även befolkningsstorlek för respektive land samt bruttonationalprodukten (BNP) per capita. I tabellen går det att utläsa att den region i Europa som har störst befolkning är den östeuropeiska. 24

25 Figur 4: De europeiska ländernas indelning i regioner samt EU. Källa: United Nations Statistics Division. Ryssland bidrar ensam med en population motsvarande ca 143 miljoner människor, vilket är fler människor än vad det bor i hela den nordeuropeiska regionen där befolkningssiffran uppgår till drygt 94 miljoner. Till denna siffra bidrar Storbritannien med över 59 miljoner invånare. Den Syd- och Västeuropeiska regionen har en totalbefolkning som är slående lika och det skiljer endast några hundratusen mellan regionerna. Störst av de två är dock den sydeuropeiska regionen med sina 174,37 miljoner invånare, där Italien, Spanien och Portugal tillsammans står för mer än hälften av den totala siffran. I den till antalet länder sett lilla regionen Västeuropa så är det främst Frankrike och Tyskland som drar upp befolkningssiffrorna. 25

26 Tabell 1: Sammanställning av de länder som ingår i studien. Källa: Global Footprint Network. Europa enligt FN:s indelning Befolkningsstorlek (miljoner) BNP per capita (USD) Totalt ekologiskt fotavtryck (globala hektar per person) Nord Totalt:94,48 Medel: Medel: 5,48 Danmark* 5, ,75 Estland 1, ,47 Finland* 5, ,64 Irland* 3, ,95 Lettland 2, ,59 Litauen 3, ,44 Norge 4, ,85 Storbritannien* 59, ,59 Sverige* 8, ,07 Syd Totalt:174,37 Medel: Medel: 3,34 Albanien 3, ,43 Bosnien & Hercegovina 4, ,33 Grekland* 10, ,00 Italien* 57, ,15 Kroatien 4, ,94 Makedonien 2, ,32 Portugal* 38, ,19 Serbien & Montenegro 10, ,28 Slovenien 1, ,42 Spanien* 41, ,36 Öst Totalt: 300,26 Medel: Medel: 3,26 Bulgarien 7, ,11 Moldavien 4, ,27 Polen 38, ,29 Rumänien 22, ,35 Ryssland 143, ,41 Slovakien 5, ,23 Tjeckien 10, ,91 Ukraina 48, ,19 Ungern 9, ,50 Vitryssland 9, ,32 Väst Totalt:174,05 Medel: Medel: 4,93 Frankrike* 60, ,63 Nederländerna* 16, ,39 Schweiz 7, ,15 Tyskland* 82, ,55 Österrike* 8, ,94 *De länder som år 2003 var medlemmar i EU. 26

27 Storleken på medelvärdet för bruttonationalprodukten per capita i respektive region följer inte storleken av den totala populationen. Den befolkningsmässigt sett näst minsta regionen Västeuropa är den region som har det högsta medelvärdet på BNP per capita ( USD). Schweiz är de land i området som har högst BNP per capita ( USD) och Tyskland har lägst ( USD). Den nordeuropeiska regionen som har minst befolkning har det näst högsta medelvärdet för BNP per capita ( USD). Norge är det enskilda land som har högst BNP per capita ( USD) i regionen och även i Europa. Lettland är det land som har lägst BNP per capita i regionen (4 745 USD). Det lägsta medelvärdet för BNP per capita (3 823 USD) återfinns i den östeuropeiska regionen. Det vill säga den region som har störst befolkning. Tjeckien är det land i denna region som har det högsta värdet på BNP per capita (8 850 USD) och det lägsta värdet har Moldavien med 468 USD per capita, vilket även är det lägsta värdet för hela Europa. Näst lägst snitt för BNP per capita ( USD) har den sydeuropeiska regionen där Italien internt har det högsta värdet för BNP per capita ( USD) medan Bosnien & Hercegovina har det lägsta värdet (1 812 USD). 4.2 Ekologiskt fotavtryck i Europa Storleken hos det ekologiska fotavtrycket för respektive land som ingår i studien visar att Europa inte är någon homogen kontinent när kommer till resurskonsumtion (figur 5). Störst fotavtryck av alla har Finland tätt följt av Estland. Dessa två länder representerar på ett väldigt bra sätt situationen för större delen av övriga länder i den nordeuropeiska regionen. Sju av totalt nio länder har ett fotavtryck som är relativt högt och det är alltså här möjligt att tala om ett rumsligt mönster. De två länder som skiljer sig från mängden är Lettland och Litauen. 27

28 Figur 5: Det ekologiska fotavtryckets fördelning för de europeiska länder som ingår i studien uttryckt i globala hektar per person. Källa: Global Footprint Network. När fokus istället flyttas söder ut så går det här att se något som skulle kunna beskrivas som en ekologisk fotavtryckskorridor, med sin början i Spanien (Sydeuropa) och slut i Tjeckien (Östeuropa). Där i mellan löper korridoren genom Frankrike via Schweiz och Österrike som tillhör den västeuropeiska regionen. Den sydeuropeiska regionen skulle i sig kunna delas upp i två delar baserat på det ekologiska fotavtryckets storlek. Generellt så är fotavtrycket större i de västra delarna av Sydeuropa (Portugal, Spanien och Italien) medan det är generellt lägre fotavtryck i delarna öster om Italien med undantag för Grekland. 28

29 Den västeuropeiska regionen utgörs av få länder relativ de tre andra regionerna. Det ekologiska fotavtrycket är dock generellt högre än i exempelvis den östeuropeiska regionen. Tre av fem länder hamnar i den näst högsta fotavtryckskategorin och regionen är den som efter den nordeuropeiska har flest länder med högt fotavtryck. Det östeuropeiska ekologiska fotavtrycket är generellt lägre än för övriga regioner. Ryssland är det land som utmärker sig och har högst fotavtryck i regionen. Skillnaden mellan länder som är med i EU och de som inte är det syns tydligt i figur 5. Generellt så har länder som är medlemmar i unionen ett högre ekologiskt fotavtryck och många av de länder som inte är med i unionen utgörs av de länder som enligt FN:s definition tillhör Östeuropa, vilka vi tidigare såg hade ett generellt lägre fotavtryck. I tabell 1 redovisas det ekologiska fotavtrycket för respektive land i reella tal. Även här är det möjligt att se att de nordeuropeiska länderna ligger i topp. Absolut lägst ekologiskt fotavtryck har Moldavien och strax efter kommer Albanien. Medelvärdet för respektive region kan även ses i tabellen. Bilden vi fick av regionerna i figur 5 bekräftas här. Det framgår att det är regionen med störst befolkning (Östeuropa) som har det lägsta medelvärdet för sitt ekologiska fotavtryck. Höst medelvärde på sitt ekologiska fotavtryck har regionen med minst population (Nordeuropa). Ett land som verkligen sticker ut, inte bara i ett regionalt perspektiv utan även i ett europeiskt, är Estland. Landet har den minsta befolkningen av alla länder som ingår i studien, nivån för BNP per capita måste sägas vara relativt låg men det ekologiska fotavtrycket är näst störst i Europa. 29

30 Figur 6: Det ekologiska fotavtryckets komponenter. Källa: Global Footprint Network. De resurskomponenter som tillsammans utgör det ekologiska fotavtrycket förbrukas i olika utsträckning i olika länder. Figur 6 visualiserar detta genom att visa sammansättningen av det ekologiska fotavtrycket för respektive land som ingår i denna studie. Skillnaden i fotavtrycksstorlek blir här även väldigt tydlig då länderna ordnats i en fallande skala med de största avtrycken åt vänster och de minsta mot höger. Det går dock trots stora skillnader i fotavtryckets storlek att finna vissa likheter mellan länderna. Hos majoriteten av de undersökta länderna så utgörs en stor del av det ekologiska fotavtrycket av den så kallade koldioxidmarken. Hos det flesta länder är det även denna typ av mark som utgör den största delen av fotavtrycket. Odlingsmark är den typ av mark som hos de flesta undersökta län- 30

31 der utgör den näst största komponenten. Figur 6 visar även att det finns vissa länder som skulle kunna beskrivas som mer extrema än andra när det gäller utnyttjande av vissa typer av mark. Norge har till exempel i jämförelse med de andra länderna en betydligt större andel av den marktyp som utgörs av fiske. Lettland har en, för studien, ovanligt stor andel betesmark. Dessa observationer är något som bekräftas i Tabell 2, där maximi- och minimiefterfrågan för en viss marktyp visas för de länder som berörs. Här kan även ses att Lettlands motpol i Europa är Kroatien som efterfrågar minst betesmark. Spanien är det land som efterfrågar mest odlingsmark och att Slovenien är det land som efterfrågar minst. När fokus helt riktas på vilka länder som står för maxvärdena i respektive resurskategori, så går det att se att majoriteten av dessa är medlemmar i den europeiska unionen år 2007 och så var dock inte fallet år 2003 de år statistiken representerar. Endast Finland, Sverige, Storbritannien, Spanien och Portugal var medlemmar in den europeiska unionen år 2003 av de länder som finns med i tabell 2. Sverige är det land som har störst efterfrågan på den typ av mark som representerar kärnkraft. I figur 6 går det även att se att det är en minoritet av de studerade länderna som faktiskt efterfrågar denna marktyp. Tabell 2: Maximi- och minimiefterfrågan för respektive marktyp. Källa: Global Footprint Network. Länder Odling Bete Skog 1 Skog 2 Fiske Koldioxid Kärnkraft* Bebyggt Spanien Max: 1,5 Slovenien Min: 0,44 Lettland Max: 0,91 Min: 0,45 Kroatien Min: 0,04 Finland Max: 2,02 Moldavien Min: 0,05 Estland Max: 0,27 Max: 3,5 Storbritannien Min: 0,00 Max: 0,38 Norge Max: 1,6 Bulgarien Min: 0,01 Sverige Max: 1,6 Portugal Min: 0,04 *Minsta värdet för marktypen kärnkraft visas inte då flera länder inte har någon kärnkraft. 31

32 4.3 Potentiella förklaringsvariabler till avtryckets storlek När tidigare studier används som utgångspunkt så blir ett antal förklaringsvariabler intressanta som tänkbara kandidater för att undersöka kopplingen mellan dessa och storleken på det ekologiska fotavtrycket i Europa. Dessa variabler kan delas in i de fyra olika kategorierna ekonomiska, demografiska, indexerade och geografiska variabler (tabell 3). Tabell 3: Översikt av studiens förklaringsvariabler. Källa: EarthTrends, United Nations Statistics Division, EU-upplysningen. Variabler N Minimum Maximum Medel Standardavvikelse Ekonomiska BNP per capita (USD) , , , ,91 Jordbrukssektorns andel av total BNP (procent) ,00 25,30 6,58 6,03 Industrisektorns andel av total BNP (procent) ,40 41,00 30,06 5,28 Servicesektorns andel av total BNP (procent) ,10 75,90 63,36 7,28 Demografiska Befolkningsstorlek (miljoner) ,32 143,25 21,02 30,22 Befolkningstäthet (km 2 ) ,80 476,60 107,54 86,36 Urbaniseringsgrad (procent av total befolkning) ,00 89,20 65,78 12,05 Andel av total befolkning under 15 år (tusental) ,14 0,28 0,17 0,03 Andel av total befolkning år (tusental) ,62 0,71 0,68 0,02 Andel av totalbefolkning över 65 år (tusental) ,08 0,20 0,15 0,03 Indexerade HDI ,69 0,96 0,88 0,07 Geografiska (dummyvariabler) Nordeuropa 9 Sydeuropa 10 Östeuropa 10 Västeuropa 5 EU 13 32

33 De ekonomiska variablerna uppgår totalt till fyra stycken och utgörs av BNP per capita och olika näringssektorers andel av total BNP uppdelat i jordbruks-, industri- och servicesektor. BNP per capita är värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett givet år delat med befolkningsstorleken för samma år (Finansdepartementet Internet, ). Intressanta demografiska variabler som kan tänkas ha en koppling till det ekologiska fotavtryckets storlek är befolkningsstorlek, Befolkningstäthet, urbaniseringsgrad och befolkningens åldersfördelning i ett land. Den indexerade variabeln utgörs av Human Development Index (HDI) som ger ett sammanvägt värde för ett lands mänskliga utveckling i form av livslängd, levnadsstandard och kunskap (United Nations Development Programme Internet, ). Ju närmare värdet 1 som ett land är desto bättre är utvecklingsnivån. De geografiska variablerna som har valts att användas motsvaras av FN:s indelning av Europa i regioner samt indelningen medlemmar eller icke medlemmar i EU. Dessa variabler är så kallade dummyvariabler, vilket innebär att de endast kan anta ett av två möjliga värden. Det faktum att dessa variabler är just dummyvariabler motiverar att inget mer än antalet länder (N) redovisas i tabell 3. Relationen mellan det ekologiska fotavtrycket och var och en av samtliga förklaringsvariabler som ingår i denna studie går att se i sifferform i korrelationsmatrisen med namnet tabell 4. Totalt sett så är det 8 av 16 förklaringsvariabler som har ett signifikant linjärt samband med ekologiskt fotavtryck. HDI är den variabel som har det högsta värdet av alla undersökta variabler (0,789) och BNP per capita har det tredje högsta (0,728). Urbaniseringsvariabeln har det fjärde högsta värdet (0,663). Näst högst värde på sin korrelationskoefficient har variabeln jordbrukssektorns andel av total BNP (-0,743), observera att sambandet här är negativt. De andra fyra signifikanta variablerna är servicesektorns andel av total BNP (0,562), dummyvariablerna Nord (0,553), Öst (-0,375) och EU (0,595). Utifrån korrelationsmatrisen i kombination med teorin så är flera variabler intressanta och en variabel från varje kategori, med undantag för dummy 33

34 Figur 7: BNP per capita (uttryckt i US-dollar) för de europeiska länder som ingår i studien. Källa: EarthTrends. variablerna, har valts ut för att visas i kartform och plottade mot den beroende variabeln ekologiskt fotavtryck. Figur 7 visar den rumsliga spridningen för de olika BNP per capitanivåerna i Europa. Det som tidigare var möjligt att se i sifferform i tabell 1 har här visualiserats och det går även här att se att de högsta värdena för BNP per capita återfinns i främst västra och norra Europa. Östeuropa har generellt sett lägre BNP per capita. De länder som är EU-medlemmar generellt sett högre BNP-värden än de länder som inte är en del av unionen. 34

35 Figur 8: Relationen mellan ekologiskt fotavtryck och BNP per capita. Relationen mellan ekologiskt fotavtryck och BNP per capita visas i figur 8. Det går att se att det finns relativt tydliga tendenser till ett linjärt samband där ett högre BNP per capita leder till ett högre ekologiskt fotavtryck. Respektive lands andel av befolkningen som räknas som boende i urbana områden går att se i figur 9. De länder som har högst urbaniseringsgrad är Storbritannien, Tyskland, Danmark och Sverige. Alla dessa fyra är medlemmar i EU, och alla utom Tyskland är även belägna i den nordeuropeiska regionen. 35

36 Figur 9: Andelen av den totala befolkningen som har definierats bo i urbana områden i de europeiska länder som ingår i studien. Källa: EarthTrends. De länder som innefattas i klassen med den näst högsta urbaniseringsgraden ligger inte på samma vis samlade som de länder med hög urbaniseringsgrad, utan är mer spridda över hela Europa. Den lägsta urbaniseringsgraden återfinns uteslutande i den syd- och östeuropeiska regionen. Figur 10 visar relationen mellan ekologiskt fotavtryck och urbaniseringsgrad. Det linjära sambandet är relativt tydligt och innebär i praktiken att storleken på det ekologiska fotavtrycket för ett land i studieområdet ökar med större andel av befolkningen boende i urbana områden. Definitionen för vad som är ett urbant område kan dock skilja mellan olika länder. 36