4 Gröna systemlösningar Vegetationsteknik går ut på att använda växter för att lösa tekniska problem. Genom att utnyttja växternas naturliga egenskaper kan man angripa olika miljörelaterade problem i exempelvis våra tättbebyggda städer. För inte så länge sedan betraktades vegetationen bara som ett vackert inslag i stadsmiljön. I dag används växterna på allvar för att lösa tekniska problem. Under de senaste åren har vi sett en explosionsartad utveckling inom detta område. I bland annat de stora städerna i USA, Canada och Japan ser vi hur man på allvar använder sig av gröna tekniker för att angripa problemen. Stora insatser görs exempelvis för att förbättra stadsklimatet med hjälp av grönytor på husens tak och fasader. I andra städer används växter för att rena luften från skadliga partiklar och dämpa buller i trafikmiljöer. Att växter på takytor effektivt minskar avrinningen av dagvatten är också en egenskap som utnyttjats vid många byggprojekt. Veg Tech har arbetat i mer än 25 år med vegetationsteknik i Skandinavien och vi ser ett ökat intresse och fler inser fördelarna med växtbaserade system. De flesta större städer och kommuner har sedan länge en väl utarbetad plan för det gröna byggandet.
5 Tidigare betraktades vegetationen bara som ett vackert inslag i stadsmiljön. I dag används växterna på allvar för att lösa tekniska problem. Fördelar för byggnaden Ett grönare byggande innebär inte bara stora fördelar för stadsmiljön utan också för den enskilda byggnaden. Växter på tak och fasader bidrar till en effektiv isolering av byggnaden. Avdunstningen från vegetationen motverkar solens uppvärmning av lokalerna. Temperaturen blir jämnare över dygnet och man uppnår inte samma maxtemperaturer inne i lokalerna. Vintertid ger vegetationsuppbyggnaden på en takyta en god isolering mot avkylning. En viktig effekt får man genom att tak- och fasadvegetation skyddar byggnadens ytterskal mot vindavkylning. Totalt sett ger grönare byggnader med vegetation på tak och fasader en väsentligt reducerad energiförbrukning. Med växter på taket eller innergården kan fastighetsägaren också glädja sig åt en ökad livslängd hos ytornas tätskikt. Den skyddande vegetationen stänger ute solens skadliga UV-ljus och tätskiktets åldrande bromsas. I bullriga miljöer uppskattas även den bullerdämpande effekten hos vegetation på tak och fasader. Vegetationen dämpar inte enbart det buller som tränger in i byggnaden utan även det som annars hade spridits vidare till omgivande fasader o dyl. I alla våra system för gröna tak, gårdar och fasader prioriteras byggnadens säkerhet. De olika materialen som används är välbeprövade. Och ja en grön byggnad, en grön innergård eller en grön stadsdel får alltid ett positivt mottagande. Grönt säljer.
6 Växterna är bra för staden Växterna gör jobbet! Att växterna har en mängd nyttiga egenskaper är ingen revolutionerande nyhet. Det som är nytt är att man nu har börjat lära sig hur man kan utnyttja dessa egenskaper till att lösa tekniska problem exempelvis i våra sterila och tättbebyggda städer. Eftersom ytorna i stadsrummen ofta är hårt utnyttjade finns det sällan något utrymme för att etablera nya parker eller att plantera stadsträd. Nu finns säkra och beprövade tekniker för att etablera växtlighet på exempelvis tak och fasader! Detta är ytor där vegetationen inte behöver belasta andra funktioner i samhället samtidigt som de blir tilltalande inslag i betongdjungeln. Hög energikonsumtion Energisnåla byggnader Hög stadstemperatur Behagligt stadsklimat Torr luft Naturlig luftfuktighet Buller Mjukare ljudmiljö Översvämningar Naturlig dagvattenhantering Skadliga partiklar Renare luft Inga åtgärder mot växthuseffekten Koldioxidneutrala byggnader Sterila miljöer Biologisk mångfald Fult Vackert Friskare invånare
7 Naturliga dagvattensystem Nytänkande dagvattenteknik Dagens stadsmiljöer består till mycket stora delar av hårdgjorda ytor. Den nederbörd som faller på exempelvis en gata, en parkeringsyta eller ett tak avleds direkt till de anslutande dagvattensystemen och därifrån vidare till ett mottagande vattendrag. På hårdgjorda ytor ges nederbörden ingen chans att infiltrera och den snabba avledningen av vattnet medför att avdunstningen minimeras. Att direkt avleda detta vatten i ledningar innebär också att de näringsämnen och föroreningar som vattnet för med sig når recipienten. Stadens dagvatten betraktades länge som ett stort problem som helst gömdes i underjordiska rörsystem. I dag har man lärt sig att stadens vattenrelaterade problem istället bör lösas hållbart och långsiktigt. Öppna system för dagvattnet och goda möjligheter till fördröjning och infiltration direkt i de områden där nederbörden faller skapar grunden till en hållbar och modern dagvattenhantering. Med vackra kanaler och dammar blir dagvattnet istället en resurs som kan användas till att försköna stadsrummet. Dagvattnet kan behandlas i ett eller flera steg innan det slutligen når recipienten. Där utrymmet medger kan exempelvis dammar och kanaler byggas i direkt anslutning till boendemiljön. I annat fall samlas vattnet inledningsvis upp i konventionella rörsystem för att slutligen hamna i ett öppet dagvattensystem av exempelvis översilningsytor eller dammar i utkanten av bebyggelsen. En varierad och riklig vegetation är mycket viktig för att systemen skall fungera väl och uppfylla kraven på estetik. Växter anpassade för svenskt klimat är en grundläggande förutsättning för en lång livslängd hos anläggningarna. Naturlig dagvattenhantering Ta hand om dagvattnet lokalt. Ökad möjlighet till avdunstning och infiltration. Öppna system i ytan istället för underjordiska. Utnyttja vattnet till att bygga tilltalande dammar och kanaler i stadsmiljön. Rikligt med växter för att säkerställa en effektiv rening och balans i vattnet. I Malmö insåg man tidigt att dagvattnet kunde utnyttjas för att skapa vackra dammar i gaturummet. Sedumtak & naturtak Gröna takterrasser Raingardens Grön infiltrationsyta Grön, körbar infiltrationsyta Fuktängar & översilningsytor Gröna fasader Dagvattendammar Torgdammar Körbar infiltrationsyta Flytande våtmarker Dagvattendammar
8 Växterna är bra för staden Taken tar hand om nederbörden Takvegetationen minskar avrinningen En effektiv del i moderna dagvattensystem är vegetation på tak- och bjälklag. Ett tak med vegetation tar upp, magasinerar och avdunstar stora mängder nederbörd. Hur stor den årliga reduktionen av avrinningen blir beror på vegetationstypen samt den magasinerande förmågan hos jord och fukthållande lager. Mest effektivt fungerar takvegetationen under vegetationsperioden men även under vintern är avdunstningen av stor betydelse. På takytor med sedumvegetation kan man, trots att uppbyggnaden inte är mer än 50 mm tjock, reducera den årliga avrinningen med upp till 50 %. Tak med tjockare substrat och växtskikt som exempelvis ängstak och sedumört-grästak är än mer effektiva när det gäller upptag och fördröjning av dagvattnet. -50% Växtupptag/ avdunstning Halverad avrinning med vegetation på taket Nederbörd Tak med sedumvegetation Avrinning Avdunstning Nederbörd Konventionellt, naket tak Avrinning Takvegetationen fördröjer avrinningen Om regnen är mycket intensiva kan inte ens de tjockaste jordlager svälja all nederbörd. Även i dessa fall fyller vegetationstaken en viktig funktion genom att de fördröjer avrinningen. Att fördröja avrinningen medför att dagvattensystemen kan belastas jämnare, att de kan dimensioneras för lägre flöden och att risken för översvämningar minskar. Ett sedumtak tar upp ca 50% av årsnederbörden. Vid kraftig nederbörd ger de gröna taken även en avsevärd fördröjning i avrinningen. Ett effektivt upptag av dagvatten var ett av huvudargumenten till sedumtaket på Linköpings bibliotek. Dagvattensystemet i den gamla stadsdelen var underdimensionerad och kunde inte ta emot dagvatten från ett nytt, stort papptak. Ett sedumtak blev lösningen. På bilden är sedumtaket 13 år gammalt.
9 Naturliga dagvattensystem Öppna system med mycket vegetation Istället för att snabbt leda bort dagvattnet i underjordiska rörsystem kan det ledas i ytliga, öppna system med kanaler, bäckar och dammar. Detta medför att hastigheten på avrinningen fördröjs och att systemen ger bättre förutsättningar för rening och avdunstning av dagvattnet. Målsättningen är att dagvattnet skall vara renare och att en mindre mängd dagvatten når recipienten i slutändan av systemet jämfört med ett gammaldags rörsystem. Av dagvattnet kan man skapa mycket tilltalande inslag i stadsmiljön. Öppna vattenytor blir en uppskattad detalj i ett annars hårdgjort och sterilt stadslandskap. I många städer har man redan visat prov på hur dagvattnet kan användas i mycket fantasifulla anläggningar. Växterna är en vital del av systemen Vegetationen fyller en mycket viktig funktion i de öppna dagvattensystemen. Växtligheten är en grundförutsättning för att få en effektiv rening av vattnet. En stor del av föroreningarna i dagvattnet är partikelbundet. Dessa partiklar avskiljs huvudsakligen genom sedimentation. Med vegetation i vattnet bromsas vattenhastigheten och föroreningspartiklarna får en chans att sjunka till botten eller fastna i växtligheten. Vegetationen bidrar också till minskad erosion genom att stabilisera slänter och botten. Växterna minskar också risken för resuspension, dvs att föroreningar som sedimenterat åter virvlar upp vid höga flöden. Det stora urval av växter som finns att välja bland gör att dagvattenanläggningen kan ge ett vackert och varierande utseende. Visst kan det vara vackert med en vattenspegel utan vegetation men räkna i så fall med begränsad reningseffekt, erosionsproblem och återkommande algblomningar. Minimalistiska dagvattenkanaler som saknar vegetation blir mycket skötselkrävande. Avsaknaden av vattenväxter gör att man inte får någon effektiv filtrering och rening av dagvattnet och de biologiska, naturliga reningsprocesserna uteblir. Urklipp: Södermalmsnytt nr 29 2012 1 2 1 Ett vackert dagvattensystem i Esbo, Finland med vattenväxter i form av strandmattor från Veg Tech. 2 Det är inte bara i samband med nybyggnation som öppna dagvattensystem kan införas. I området Augustenborg i Malmö har man öppnat upp det gamla rörnätssystemet till förmån för ett naturligt och öppet dagvattensystem. Vattenväxterna kommer från Veg Tech.
10 Växterna är bra för staden Växterna renar vatten Täby kommun först med flytande våtmark från Veg Tech När den gamla kemiska reningsanläggningen vid rönningesjön i Täby kommun revs ersattes den med naturlig rening i form av flytande våtmarksöar från Veg Tech i kombination av skärmbassänger. Fördelarna är många: ett miljövänligt alternativ, kräver ingen energi och minimalt med skötsel. Investeringskostnaden för de flytande våtmarkerna, cirka en halv miljon kronor, tjänar man in på bara ett års utebliven drift av reningsverket. Tilltalande och öppet dagvattensystem Allt dagvatten i området samlas upp i ett öppet kanal- och dammsystem som dessutom är ett uppskattat och vackert inslag i områdets gatu- och torgmiljöer. Västra hamnen i Malmö
11 Växterna renar luften från partiklar Skadliga partiklar i luften I flera tättbebyggda områden ligger halterna av skadliga partiklar i luften på hälsofarliga nivåer. Olika former av växtlighet kan med sin stora bladyta filtrera och fastlägga en stor mängd föroreningspartiklar ur stadsluften. Studier har visat att halten av föroreningspartiklar vid en väg som kantas av växtlighet endast är 15% av nivån vid motsvarande väg utan vegetation. Fasadvegetation bättre än dyra stadsträd Klängväxter är en mycket smart lösning eftersom de bara kräver minimalt med utrymme i gatuplanet. Till skillnad från utrymmeskrävande stadsträd så inkräktar de minimalt på de hårdgjorda ytorna och är inte agressiva mot ledningar under mark. Undersökningar har också visat att fasadgrönska är mer effektivt när det gäller reduktionen av partiklar i stadsluften jämfört med stadsträd. Fasadvegetation med Veg Techs Gröna Vajernsystem. Köpcenter i Göteborg. Klängväxter på fasaden renar stadsluften mer effektivt än träd planterade längs gatan - Mätningar har visat att Hornsgatan i Stockholm är en av de mest förorenade i Europa.
12 Växterna är bra för staden Växtligheten motverkar heta stadsklimat Koldioxidneutralt byggande mot växthuseffekten Växtligheten sänker lufttemperaturen Temperaturen är ofta flera grader högre i tätbebyggda och hårdgjorda städer än i områden med vegetation. Detta fenomen brukar kallas för Urban Heat Island-effekten. Den instrålande solenergin upplagras i städernas byggnadskroppar. Staden får också ett värmetillskott från bland annat motorfordon och elektrisk apparatur. Den förhöjda temperaturen i städerna innebär bland annat ökade kostnader för kylning av lokaler, större risk för smogbildning och ökad produktion av marknära ozon. Bättre stadsklimat Den instrålande solenergin omsätts i växterna delvis till att avdunsta vatten. Med sin avdunstning bidrar växterna till att höja luftfuktigheten och sänka temperaturen i den annars torra och varma stadsluften. Jämfört med exempelvis en solexponerad betongvägg eller ett papptak ackumuleras inte heller värmen i samma omfattning om ytan är täckt med växtlighet. Effekten blir att en stad med mycket vegetation blir svalare än en stad med mycket sterila och hårdgjorda ytor. I flera stora städer angriper man städernas så kalllade Heat Islands just genom att etablera mycket vegetation exempelvis på tillgängliga takytor och fasader. Temperatur CO 2 Minskade utsläpp av växthusgaser I våra städer finns ett flertal av de källor som producerar oönskade växthusgaser. Genom att sänka byggnadernas energiförbrukning skulle stadens produktion av växthusgaser kunna reduceras avsevärt. Vegetation på byggnadernas tak och fasader ger en mycket bra isolering vilket i sin tur ger ett minskat energibehov och reducerat bidrag till utsläpp av växthusgaser. Bidrar till upptag av koldioxid I stadsmiljön råder ett stort underskott på vegetation som kan konsumera en del av överskottet av växthusgaser. Man har beräknat att CO ² -upptaget i en takyta med sedumvegetation ligger runt 375 gram/m². Genom att klä städernas takytor med takvegetation kan man därför åstadkomma en värdefull koldioxidreduktion. Dämpar buller i stadsmiljön Växterna dämpar buller I stadens hårdgjorda miljöer finns det inget som kan fånga upp och dämpa buller. Med växternas luftiga bladverk skapar man effektiva ljudabsorbenter. Med exempelvis en växtklädd fasad- eller takyta skapar man en helt annan ljudbild än i ett gaturum med bara hårdgjorda ytor. Landsbygd Förort Stadskärna Park Industrier Landsbygd Temperaturen är flera grader högre i städer än i omgivande naturmark. Detta kan motverkas med växter på tak och fasader. I detta kvarter i Stockholm förändrades ljudbilden drastiskt med hjälp av det växtklädda taket. Växtligheten absorberar buller jämfört med det tidigare tätskiktet som reflekterade allt trafikbuller.
13 Utnyttja stadens utrymmen mer effektivt m 2 Gröna ytor på maxutnyttjad fastighet I våra stadsmiljöer är utrymmet redan maximalt utnyttjat. Det är därför sällan som man kan tilllåta sig att anlägga nya grönytor i markplanet. Även vid nyproduktion och vid exploatering av nya stadsdelar är det vanligt att de gröna ytorna får stå tillbaka för infrastruktur och husbyggnation. Marken är dyr och som fastighetsägare vill man så långt det är möjligt utnyttja ytan för nya bostäder. En smart lösning på problemet är därför att istället anlägga växtligheten på byggnadernas takytor, på garagens tak eller på husens fasader. På detta vis kan man skapa en stor andel grönyta inom fastigheten utan att det inkräktar på de vitala funktionerna i markplanet. Fastighetsägaren kan på detta sätt maximalt utnyttja sin tomtyta samtidigt som de boende får tillgång till grönytor. I många tätbebyggda städer börjar man också i större utsträckning utnyttja de befintliga husens takytor för nybyggnation. Genom att bygga den nya staden på staden ställs samtidigt höga krav på säkra system för vegetation i dessa nya stadsdelar högt ovan markplanet. Ytan uppe på det underjordiska garaget har utnyttjats för att bygga en grön gård. Grönare stad - friskare invånare Grönt är sunt Gröna miljöer är alltid mycket uppskattade av stadens invånare. Flera studier har visat vilken stor betydelse som en grön och avkopplande miljö har för vårt välbefinnande. Att från sin arbetsplats eller bostad ha utsikt över en grön gård eller en yta med takvegetation ger en hel del positiv energi. Att titta igenom tidningarnas bostadsannonser bevisar teorin utsikt mot grön gård säljer många lägenheter i våra städer. Man har också visat hur den gröna miljön effektivt kan användas när det gäller rehabilitering av sjuka människor. På många sjukhus anläggs därför gröna miljöer just för att ge en snabbare och mer effektiv rehabiliteringsprocess. Veg Techs sedum-ört-gräsmatta ger en varierad växtlighet på en takterrass i Köpenhamn. Öka den biologiska mångfalden Urbaniserade fjärilar Gröna gårdar, levande terrasser och gröna tak innebär att en hel del nya invånare bjuds in till staden. De levande ytorna blir ett populärt tillhåll för fjärilar, humlor, bin och fåglar. Naturen får chansen att under kontrollerade former flytta in i den tidigare betongdjungeln. En urbaniserad fjäril.