ÅF Ljud och Vibrationer Akustik 1 Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62 anna.berglow@afconsult.com
Akustik Buller Vibrationer Göteborg Köpenhamn Malmö Stockholm Umeå Örnsköldsvik Ca 75 personer 2
Våra arbetsfält Byggnadsakustik Samhällsbuller Industribuller Produktutveckling 3
Ackrediterade mätningar SS EN 45 001 Certifierat kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO 9001 och ISO 14001 4
5 Våra kunder Samhälle Statliga verk och myndigheter Kommuner Länsstyrelser Teknikkonsulter Bygg Byggherrar Byggentreprenörer Fastighetsförvaltare Industri Energi och miljö, Processindustri Fordon Verkstadsindustri Offshore Telecom Konsumentprodukter
Ljudmiljö i byggnader Trafikbullerisolering Ljudisolering Rumsakustik Installationsbuller Kontroll Verifiering 6
7 Allmänt om buller
8 Buller är oönskat ljud
9 Hur beskriver vi ljud?
För beskrivning av ljud används oftast frekvensvägd ljudtrycksnivå dba respektive dbc för den sammanlagda ekvivalentnivån, under den tid ljudet pågår, respektive den maximala ljudnivån. Exempel på ljudnivåer ges nedan. I sovrum Nyprojektering Nivå storstadsgata Diskotek Smärtgräns 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 Ljudnivå db(a) Svagast uppfattbara ljud 194 Högsta ljudnivå som kan uppträda Svagt vindbrus Normalt samtal Startande långtradare I närhet av jetplan 10
11 Hur regleras ljudmiljön i skolor
Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder Svensk standard SS 25267 Vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger Svensk standard SS 25268 12
Standardens syfte är att: Vara komplement till bl a Boverkets byggregler (BBR) och underlätta planering, projektering, produktion och kontroll Ge möjlighet till kvalitetssäkring av ljudmiljön, och därmed också möjliggöra kvalitetsdeklaration av lokaler för angiven verksamhet Klargöra ansvarsfördelning mellan byggprocessens olika aktörer Hjälpa byggherrar/brukare att ställa relevanta ljudkrav 13
Ljudklasser 1(2) Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar bättre ljudförhållanden än ljudklass B. Klassen kan utgöra ett konkurrensmedel där en mycket högklassig ljudmiljö prioriteras. Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Klassen är lämplig för utrymmen och verksamheter där god ljudmiljö prioriteras 14
Ljudklasser 2(2) Ljudklass C: Ljudklassen är avsedd att ge ljudförhållanden som motsvarar minimikraven i Boverkets föreskrifter Ljudklass D: Ljudklassen representerar låg ljudstandard och är avsedd att tillämpas endast när ljudklass C av olika tekniska, antikvariska eller ekonomiska skäl inte kan uppnås, exempelvis för vissa ombyggnadsfall eller för enkla, temporära utrymmen. 15
5 områden för ljudklassning luftljudsisolering stegljudsnivå rumsakustik ljudtrycksnivå inomhus från installationer ljudisolering mot yttre ljudkällor 16
Ljudklassning av skollokaler Ljudklass A Skolor med mycket högklassig ljudmiljö Ljudklass B Skolor med mycket god ljudmiljö Ljudklass C Skolor med god ljudmiljö Minimikrav enligt BBR 17
Mål för åtgärder Underlätta kommunikation Begränsa störningar God arbetsmiljö 18
Akustiska parametrar som bestämmer ljudstandard i en skola är Ljudisolering (luftljudsisolering och stegljudsisolering) Rumsakustik Ljudnivåer från trafik, installationer och gångtrafik 19
Luftljudsisolering Luftljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två utrymmen Upplevelsen av olika luftljudsisoleringar R w Normalt samtal Högröstat samtal Skrik, TV 80 dba Hög musik 85 dba 35 db Uppfattas Hörs Hörs Hörs 40 db Kan uppfattas Uppfattas Hörs Hörs 44 db Kan höras Kan uppfattas Hörs Hörs 48 db Hörs inte Kan höras Kan höras Hörs 52 db Hörs inte Kan höras Kan höras Kan höras 56 db Hörs inte Hörs inte Kan höras Kan höras 60 db Hörs inte Hörs inte Hörs inte Kan höras 64 db Hörs inte Hörs inte Hörs inte Hörs inte 20
Stegljudsisolering Stegljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera stegljud på ett golv i ett angränsande utrymme Upplevd störning vid olika stegljudsnivåer på betongbjälklag L n,w Normal gångtrafik Hopp och lek 62 db Hörs Hörs 58 db Kan höras Hörs 54 db Kan höras Hörs 50 db Kan höras Kan höras 42 db Hörs inte Kan höras 32 db Hörs inte Hörs inte 21
Rumsakustik Efterklangstid Ljudabsorptionsmängd Efterklangstiden är den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 db sedan ljudkällan stängts av. Efterklangstiden ökar med rumsvolymen och minskar med ökande ekvivalent ljudabsorptionsarea. Efterklangstid är en relativt komplicerad storhet att mäta men kan utgöra underlag för beräkning av minsta ljudabsorptionsmängd. Ljudabsorbenter klassas enligt svensk standard SS-EN ISO 11654. Fyra klasser anges där klass A är den högsta och klass E den lägsta. 22
Ljud från trafik och andra yttre ljudkällor Störningsmåtten för trafikbuller och andra yttre källor är ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden ett dygn. Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage. 23
Installationsbuller dba - ekvivalent - maximal dbc 24
Mätningar / verifieringar Luftljudsisolering mellan olika utrymmen Stegljudsnivåer mellan olika utrymmen Efterklangstid Ljudnivåer (Vibrationer) 25
Åtgärder A. Vid för låg luftljudsisolering B. Vid för hög stegljudsnivå C. Vid för lång efterklangstid D. Vid för höga ljudnivåer 26
A Tilläggsisolering av befintliga konstruktioner Rivning och nybyggnad av konstruktioner 27
B Byte av golvbeläggning Tilläggsisolering av bjälklag 28
C Införande av mer absorption Införande av diffussivitet 29
D Bättre fönster (nya eller tilläggsisolerade) Åtgärder avseende ventilationssystemet Inbyggnad av bullrande utrustning 30
Praktiska exempel - skolor (5 av >1000 st de senaste 10 åren) Strandskolan, Tyresö - Trafikbullerutredning Smedslättskolan, Bromma - Kontrollmätningar Borgskolan, Norsborg - Rumsakustik Öknaskolan förskola, Örebro Ljudstandard Tomtaklintskolan, Trosa Akustisk projektering av musiklokaler 31
Strandskolan, Tyresö Uppdrag: Beräkna ekvivalent och maximal ljudnivå från Tyresövägen, Strandallén samt lokala gator vid planerad skola och förskola. Vid behov dimensionera bullerskyddande åtgärder för att erhålla en ekvivalent ljudnivå om högst 55 db(a) på minst 50 procent av skolgården. Sammanfattning: Med en 1.5 m hög bullervall erhåller 50 procent av skolgården en sammanlagrad ekvivalent ljudnivå från vägtrafik på högst 55 db(a). Gällande mål innehålls. 32
Smedslättskolan, Bromma Uppdrag: Kontrollmätning av ljudmiljö i skola. Luftljudsisolering, stegljudsnivå, efterklangstid, ljudnivå från installationer. Sammanfattning: Samtliga mätningar innehåller gällande krav. 33
Borgskolan, Norsborg Uppdrag: Mätning av efterklangstid i lektionssal. Sammanfattning: Nuvarande rumsakustik i lektionssalarna uppfyller inte rekommenderade riktvärden för utrymmen för undervisning där personal med nedsatt hörsel vistas. Åtgärder för förbättring av ljudmiljö presenteras. Åtgärdsförslag: För att åstadkomma erforderligrätt efterklangstid bör minst 90 % av takytan täckas med absorbenter i ljudabsorptionsklass A, typ Ecophon Master A eller motsvarande. Ett en meter brett band med absorbenter monteras i öronhöjd (från 1 till 2 m över golv) på en kortsida och en långsida av rummet för att ytterligare förbättra ljudmiljön i rummet. 34
Öknaskolan förskola, Örebro Uppdrag: Utarbeta förslag till ljudstandard. Sammanfattning: I rapporten redovisas åtgärder för att innehålla ställda mål och krav beträffande bl a rumsakustisk behandling, ljudisolering och ljudnivåer från tekniska installationer. 35
Tomtaklintskolan, Trosa Uppdrag: Dimensionera rumsakustik i musikövningslokaler. Sammanfattning: I rapporten presenteras lämpliga åtgärdsförslag så att för verksamheten anpassad ljudmiljö kan erhållas i musikövningslokalerna. 36