2015-03-20 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021 Generella synpunkter Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd (nedan kallat Vattenrådet) ser positivt på åtgärdsprogrammets utveckling sedan förra cykeln, med många nya bra åtgärder. Vattenrådets farhåga är dock att åtgärdstakten fortfarande blir för långsam. Åtgärdsprogrammet är till stor del upplagt så att; först får någon myndighet i uppdrag att ta fram styrmedel eller ny lagstiftning, sedan ska vägledning tas fram av t.ex. Länsstyrelsen, och efter det kan kommunen genom sin tillsyn utifrån t.ex. nya föreskrifter och vägledning, se till så att de fysiska åtgärderna blir genomförda. Vattenrådets bedömning är då att de fysiska åtgärderna kommer att kunna påbörjas först i slutet av denna cykel, vilket gör att högre status i vattenförekomsterna förmodligen inte kommer att kunna uppmätas vid rapportering av denna cykel. För att fysiska åtgärder ska kunna genomföras så snabbt som möjligt är det av största vikt att bidragsformer för frivilliga åtgärder, exempelvis genom vattenråden, prioriteras, finns i tillräcklig omfattning och är varaktiga. Vattenrådet upplever åtgärdsprogrammet, med de föreslagna åtgärderna i VISS per vattenförekomst, som mycket mer lokalspecifikt än förra gången. En generell synpunkt är att det är svårt att orientera sig i dokumentationen och svårt att veta var information finns angående kostnads- och reduktions beräkningar samt hur det är framtaget. Vattenrådet anser att kopplingen mellan åtgärderna för myndigheter och kommuner, och de fysiska åtgärderna behöver bli tydligare, för att de fysiska åtgärderna ska genomföras. Det behöver bli tydligare vem som ska göra de fysiska åtgärderna och hur de ska finansieras. 1
Vattenrådet har en viktig roll i att vara ett lokalt samverkansforum och en länk mellan Vattenmyndigheten och lokala intressenter. Segeåns Vattenråd har tagit fram sammanfattningar av samrådsdokumenten, samt genomfört lokala samrådsmöten med markägare, lantbrukare, intresseorganisationer samt kommunala tjänstemän och politiker. För att allmänheten ska kunna tycka till om ett så stort samrådsmaterial som detta krävs sammanfattningar av materialet presenterat på ett för allmänheten lättöverskådligt sätt. En lättöverskådlig sammanfattning inför samrådet borde Vattenmyndigheten tillhandahållit, då det finns risk att Vattenmyndigheten nu missat många lokala synpunkter, på grund av det omfattande och svårgenomträngliga samrådsmaterialet. Ett alternativ för vattenmyndigheten hade varit att förankra lokalt innan de vattenförekomstspecifika åtgärderna tagits fram, genom att samråda med exempelvis berörda markägare i ett tidigt skede. När beslut tagits om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer är det av största vikt att sammanfattningar av dokumenten som är anpassade för allmänheten tas fram. Prispolitiken är viktig, och Vattenrådet ser en viss utveckling i detta förslag jämfört med förra gången, men här krävs mer. Vattnet behöver värderas högre för att förbättringar av statusen ska kunna ske! Det ska kosta att förorena vattnet, och löna sig att göra rätt! Att Vattenförvaltningen sker i 6-årscykler, och att många vattendrag, i exempelvis Skåne, fått miljökvalitetsnormen god status till 2027, gör att målet ligger väldigt långt fram. Långsiktiga mål är oftast mindre konkreta och skjuts gärna upp. Delmål hade förmodligen snabbat upp åtgärdstakten. Vattenförekomster som har miljökvalitetsnorm god status till 2027, skulle kanske behöva ett delmål om otillfredsställande eller måttlig status till 2021, för att underlätta planeringen av åtgärdsarbetet. Vattenrådet är kritiskt till att klimatfrågan inte tagits med i åtgärdsprogrammet. Ett förändrat klimat med exempelvis fler översvämningar till följd av periodvis ökad nederbörd, kommer att påverka närsaltstransporten. Vi vet förvisso inte om t.ex. flödena kommer att öka till 2021, men vi vet att de sannolikt kommer att öka i framtiden, varför sådana åtgärder bör tas med i god tid. Dessutom så kan många åtgärder för klimatförändringar kombineras med miljöförbättrande åtgärder för bäst kostnadseffektivitet, t.ex dagvattendamm som både renar dagvattnet och förhindrar översvämningar. 2
I övrigt vad gäller klimatfrågan behövs lagstiftning ses över, så att möjlighet ges för åtgärder över kommungränserna. En kommun ska kunna finansiera en åtgärd i en annan kommun, för att den gynnar första kommunen vad gäller exempelvis översvämning. Det är inte möjligt idag. Vattenrådet är positiva till att VA-taxan även skulle kunna användas till förebyggande åtgärder i större utsträckning. Översyn av lagstiftning för att möjliggöra användning av VA-taxemedel där de är mest kostnadseffektiva, även utanför VAverksamhetsområdet, är även önskvärt anser Vattenrådet. Vattenrådet anser att kretsloppstänket kan bli mycket starkare i åtgärdsprogrammet. Man bör inte bara tala om reduktion av närsalter, utan även om återföring av exempelvis fosfor till jordbruksmarken. Fosfor är en ändlig resurs som behöver tas till vara. Även kvävet gör sig bättre om det kan återföras till odlingsmarkerna. Produktionsvåtmarker är ett sätt att fånga och återvinna närsalter på. Mera kretsloppstänk vad gäller avlopp är också önskvärt i åtgärdsprogrammet. Förvaltningsplanen Vattenrådet bedömer att Förvaltningsplanen är ett dokument som troligen används av få aktörer i deras dagliga arbete. Vattenrådet menar dock att Förvaltningsplanen är ett väl genomarbetat och väl formulerat dokument, men som tyvärr inte är anpassat för allmänheten att läsa. Vattenrådet menar att sammanfattningar av samtliga dokument, anpassade för allmänheten är oerhört viktigt för det framtida åtgärdsarbetet. Det är svårt för vattenrådet att bedöma om Förvaltningsplanen ger en rättvisande bild av vattenförvaltningsarbetet, eftersom vattenrådet inte har den insikten i vattenförvaltningsarbetet. Vattenrådet menar att det är svårt att se Förvaltningsplanen som annat än ett dokument för vattenmyndighetens redovisning av vattenförvaltningsarbetet i distriktet samt en beskrivning av situationen i distriktet. De miljöproblem som beskrivs är samma som tidigare, inga miljöproblem har kunnat plockas bort från listan av problem. Vattenrådet anser att läkemedelsrester bör tilläggas här, liksom större fokus på metaller och kemikalier, för att dessa ska tas i beaktande vid tillåtlighetsprövningar. Miljökvalitetsnormer (MKN) Vattenrådet menar att det är tydligt hur åtgärderna ska göras men att kopplingen mellan Miljökvalitetsnormerna och åtgärderna i Åtgärdsprogrammet inte är direkt. Den indirekta kopplingen är att Vattenmyndigheten överlämnar åt myndigheter och kommuner att själva räkna ut hur mycket som behöver göras för att följa 3
Miljökvalitetsnormerna. Det bör då tydligt framgå, genom åtgärd i åtgärdsprogrammet, att det är exempelvis kommunen som ska göra den bedömningen, och att kommunen även ska kunna redovisa genom vilka åtgärder man ämnar uppnå Miljökvalitetsnormen. Kommunernas åtgärd 5 sätter viss press på kommunerna att göra en plan för hur Miljökvalitetsnormerna ska uppnås, och vad som krävs, men det kan bli tydligare. Statusklassning Vattenrådet anser att det är viktigt att jobba mot både god status och biologisk mångfald. Segeån, tillsammans med flera avrinningsområden i Skåne, är starkt påverkad av både jordbruk och tätbebyggda områden. Detta innebär att ån idag, och även i framtiden, påverkas mycket av mänsklig aktivitet, något som Vattenrådet anser behöver vägas in i samband med statusklassning. God status för ett skånskt vattendrag i tätbebyggt eller jordbrukslandskap kanske inte är detsamma som för en bäck i relativt opåverkad fjäll- eller skogsmiljö. I alla ekosystem sker en naturlig ekologisk succession, en långsam förändring inom ett ekosystem vilken leder till att ett nytt växt- och djursamhälle uppkommer. Sjöar blir exempelvis efterhand grundare, mer näringsrika, bildar kärr, mosse och växer slutligen igen. Man bör ta detta i beaktande och arbeta för en god status i den succession ekosystemen befinner sig i. Det är också oerhört viktigt att lokal kunskap inhämtas, inför bedömning av vad som är naturligt tillstånd i vattenförekomsten. Exempelvis så spelar ålen en stor roll för Segeåns statusklassning, då denna räknas som en smutstålig art, och därför sänker statusen. Enligt lokala källor ska ålen ha funnits i Segeån mycket länge, medan öring inte funnits i övre delen av huvudfåran. Ålen är dessutom utrotningshotad, så Vattenrådet menar att man även bör värna om den biologiska mångfalden. Vattenrådet anser att bedömningsgrunderna för statusklassningen behöver ses över. Idag är vissa fiskarter negativa för klassningen och andra höjer statusen. Det bör ses till lokala historiska förutsättningar, där en annan fisksammansättning kan vara det naturliga tillståndet, för just den vattenförekomsten. Åtgärdsprogram Första delen av åtgärdsprogrammet består av beskrivning av åtgärderna för myndigheter och kommuner på sidorna 11-79. På sidorna 82-framåt, finns beskrivningar av fysiska åtgärder per miljöproblem, som i olika tabeller är kopplade till åtgärderna för myndigheter och kommuner, vilket upplevs som rörigt och svåröverskådligt. Vattenrådet menar att det hade varit tydligare om det under varje åtgärd för myndigheter och kommuner, även beskrivits konkret vilka fysiska åtgärder de ska leda till. 4
Kommuner och myndigheters åtgärder Vattenrådet ser positivt på åtgärdsprogrammets utveckling sedan förra cykeln, med många nya bra åtgärder. Nedan följer några förslag på åtgärder som vattenrådet menar kan läggas till i åtgärdsprogrammet: Kommunerna ska ta fram en plan för hur de kommer att genomföra de åtgärder som ålagts kommunerna. Planen ska innehålla prioriteringar, vilken effekt de planerade åtgärderna kommer att ha, samt budget för genomförande. Detta menar Vattenrådet är oerhört viktig för att åtgärderna ska prioriteras i den kommunala budgeten, och faktiskt genomföras i tid! Polisen behöver prioritera utredning av miljöbrott, t.ex. ärenden kring förorenade massor och risk för förorening av grund- och ytvatten. Få miljöbrott utreds idag i tillräcklig omfattning, och ger därför en signal till verksamhetsutredare att det är acceptabelt att begå miljöbrott, eftersom ingen påföljd förekommer. Naturvårdsverket behöver ta fram föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska utsläppen av läkemedelsrester. Naturvårdverket behöver i samarbete med Kemikalieinspektionen ta fram föreskrifter och/eller styrmedel för, eller förbjuda användning av kemiska bekämpningsmedel för privat bruk. Stora volymer av bekämpningsmedel används för privat bruk, utan att utbildning krävs. Privatpersoner använder ofta på grund av okunskap onödigt starka koncentrationer och stora volymer av bekämpningsmedel. Ofta bekämpas hårdgjorda ytor i tätbebyggda områden, där bekämpningsmedlet följer med dagvattnet rakt ut i diken och vattendrag. Detta anser Vattenrådet är miljömässigt helt omotiverat, då det finns alternativa metoder för bekämpning i trädgårdar. Nedan följer synpunkter kring specifika åtgärder i åtgärdsprogrammet Havs- och Vattenmyndigheten, åtgärd 11. Vattenrådet ser positivt på åtgärder som utvecklar recipientkontrollen. Det är viktigt att alla verksamheter som påverkar vattnet är med och bidrar till att finansiera recipientkontrollen. Här behövs tydliga styrmedel och vägledning för att tillsynsmyndigheterna ska kunna ställa krav på vattenrelaterad egenkontroll. Jordbruksverket, åtgärd 3. Styrmedel för genomförande av fysiska åtgärder i lantbruket. Mycket bra med styrmedel, så att kommunen har lättare att ställa krav på åtgärder genom tillsyn. Många av åtgärderna finns redan i föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, t.ex nedbrukning av stallgödsel vid spridning på obevuxen 5
mark, begränsningar i tid på året och mängd gödsel som får spridas. Krav på fånggrödor och mellangrödor är något som skulle kunna läggas till. När det gäller de andra fysiska åtgärderna såsom strukturkalkning, kalkfilterdiken, skyddszoner, våtmarker, dammar, tvåstegsdiken, så är vattenrådet positiva till föreskrifter för att öka åtgärdstakten, men anser att de behöver kombineras med statliga medel, eller EUbidrag. Naturvårdsverket 7, Lagstiftning markavvattning. Vattenrådet anser att det är bra att lagstiftning kring markavvattning ses över, då den befintliga avvattningen varken är optimal för markavvattnings- eller naturvårdsintresset. Det är också orimligt att ha typer av tillstånd som gäller för evinnerlig tid, och som inte regelbundet prövas efter rådande och eventuellt nya förhållanden. Vattenrådet menar dock att det är viktigt att funktionaliteten av diken och vattendrag ändå bibehålls, så att samhällen och odlad mark även i fortsättningen kan användas på ett ändamålsenligt sätt. Naturvårdsverket åtgärd 9, dagvattenhantering Vattenrådet menar att det är bra att dagvattenfrågan lyfts då den är väldigt viktig, särskilt i områden med små recipienter och mycket dagvatten. Det är särskilt viktigt att lyfta frågan om dagvattnets kvalitet vilken ofta är väldigt dålig. Dagvatten står för en betydande tillförsel av fosfor, samt höga halter av metaller, oljerester och andra föroreningar som tillåts gå direkt ut i recipienterna. Det behövs en tydlig lagstiftning som skapar en gemensam linje genom samtlig lagstiftning dvs. vattentjänstlagen, PBL och miljöbalken. Idag är lagstiftningen motsägelsefull och haltande, vilket ger flera svårigheter avseende att utforma praktiskt väl fungerande dagvattensystem. Åtgärder Kommunerna I kommande cykel föreslår Vattenmyndigheten flera nya bra åtgärder för kommunerna, vilket Vattenrådet ser positivt på. Stort ansvar, och ökade kostnader läggs på kommunerna. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen redovisas bara den nationella konsekvensen, vilket gör det väldigt svårt för kommunerna att avgöra den ekonomiska konsekvens åtgärdsprogrammet har på varje enskild kommun. Den ekonomiska konsekvensen av åtgärdsprogrammet kan bli väldigt olika beroende på om kommunen är stor eller liten samt vilken status och vilket åtgärdsbehov vattnet har. En samhällsekonomisk konsekvensanalys per avrinningsområde, och/eller kommunvis hade gjort åtgärdsprogrammet mycket tydligare och lättare för kommunerna att använda i samband med prioritering och budgetering av åtgärderna. Om vattenmyndigheten inte anser sig ha möjlighet att göra en ekonomisk konsekvensanalys av varje kommun, menar Vattenrådet att varje kommun behöver ta fram ett åtgärdsprogram med tidsplan och budget för de kommande 6 åren, där även planerad effekt redovisas. Detta för att kommunernas åtgärder ska kunna prioriteras i den kommunala budgeten. 6
Åtgärdspunkten nr 8 för kommunerna, att ta fram VA-planer, är ju en av de åtgärder som kommunerna i stor utstreckning faktiskt genomfört. Vattenrådet menar därför att en tydlig åtgärd för kommunerna i Åtgärdsprogrammet, som ställer krav på planering, prioritering och budgetering av kommunernas åtgärder är oerhört viktig för att de faktiskt ska genomföras i tid! Kommunernas åtgärd 5 (kompletterande åtgärder), kan till viss del tolkas som en vink att kommunerna behöver göra en plan för hur de genom åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk eller liknande ska uppnå betinget avseende kväve och fosfor. Annars blir kommunen tvingad att göra kompletterande åtgärder. Denna åtgärd behöver förtydligas och utvecklas. Kommunerna åtgärd 1,2,3 och 4 generellt vad gäller tillsyn Mer tillsyn över miljöfarlig verksamhet, jordbruk, hästhållning, enskilda avlopp och det kommunala avloppsledningsnätet anser Vattenrådet är bra åtgärder. Men som det ser ut nu är de flesta kommunernas resurser vad gäller miljötillsyn begränsade. Vattenrådet tror att endast Vattenmyndighetens åtgärdsprogram är för svagt för att öka kommunernas tillsynsresurser, utan anser att mer specifik tvingande lagstiftning behövs. Även om förslagen på skattebefrielse för de som åtgärdat sitt enskilda avlopp överför ansvaret från tillsynsmyndigheten till fastighetsägarna, kommer ändå resurser behövas på kommunerna för att ta emot ökat antal ansökningar. Handläggningsavgift tas ut, men kommunens miljökontor blir sällan helt självfinansierande, då mycket av arbetet består av rådgivning som inte ger intäkter. Vad gäller tillsyn över hantering av stallgödsel utifrån nya föreskrifter (jordbruksverkets åtgärd 3f-i), så anges att tillsynen ska kosta 54miljoner i Sverige (10 jordbruksföretag /vattenförekomst som behöver göra åtgärder). Detta kan ju bli ganska mycket för vissa kommuner med många jordbruksföretag. Ökad miljötillsyn till följd av åtgärdsprogrammet innebär att annan miljötillsyn behöver prioriteras bort, om inte resurserna ökar. Vilka konsekvenser det inebär för kommunerna och dess invånare med ökade resurser för miljötillsyn anges inte i konsekvensbeskrivningen. Blir det minskade resurser till vård/omsorg och skolan, eller skattehöjningar? Vattenrådet anser att mer resurser för miljötillsyn på kommunerna behövs! Men det behövs tydligare krav för att kommunerna faktiskt ska inse det, och planera och budgetera för det. Kommunerna, åtgärd 2, tillsyn jordbruk och hästhållning De föreskrifter som finns idag som är kopplade till miljösanktionsavgifter omfattar sällan hästverksamheter. Ändringar i föreskrifterna (ex SJVFS 2004:62) så att begreppet jordbruksföretag blir tydligare är önskvärt. Hästverksamheterna är många runt Segeån och de flesta är små hobbyverksamheter med 2-4 hästar. Det bör finnas lagstiftning som omfattar miljöpåverkan från alla djurhållande verksamheter, hobbyverksamheter, ridskolor och andra hästanläggningar. 7
Kommunerna, åtgärd 3, Krav på hög skyddsnivå enskilda avlopp För att uppnå hög skyddsnivå ska en enskild avloppsanläggning uppnå 90 % rening av fosfor och 50 % rening av kväve. I sammanfattningen av varje miljöproblem är texten otydlig och den kan tolkas så att väldigt få anläggningar klarar hög skyddsnivå. Miljökontoret kan inte neka att en fastighetsägare installerar en anläggning som är oberoende testad och enligt testresultaten visar att anläggningen uppnår reningskraven för hög skyddsnivå. Många minireningsverk uppnår idag kraven för hög skyddsnivå för miljöskydd. För att kunna åtgärda enskilda avlopp snabbare än i dag behövs starkare styrmedel. Dagens lagstiftning är fullt fungerande, men sanktionerna mot fastighetsägare som inte vill åtgärda sitt avlopp är för svaga och det tar för lång tid att komman så långt att fastighetsägaren får sanktion i form av utdömt vite. Det är också viktigt att tillsyn utförs över avloppsanläggningarnas funktion. Alternativt kan tidsbegränsade tillstånd ges. Enskilda avloppsanläggningar fungerar ofta reningsmässigt optimalt under en viss tid, för att sedan fungera sämre, och kanske inte alls till slut. Vattenrådet anser att det är oerhört viktigt att åtgärderna inte bara handlar om att åtgärda de avloppsanläggningar som är dåliga just nu, utan att en kontinuerlig översyn sker. Kommunerna åtgärd 4 I beskrivningen anges att kommunerna behöver genomföra tillsyn över avloppsledningsnät och mindre reningsverk. Vattenrådet anser att åtgärder för att minska bräddningar från avloppsreningsverk och ledningsnät är mycket viktiga för att uppnå god status vad gäller näringsämnen. Påverkan från bräddningar är förmodligen större än som anges i källfördelningar av tillförsel av kväve och fosfor till vattendragen, eftersom väldigt många bräddstationer inte har larm eller tillräcklig mätning, och att det finns ett okänt antal nödavlopp längs ledningsnätet. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen nämns att i vissa kommuner står ledningsnätets utsläpp av fosfor för upp till hälften av reningsverkets utsläpp. Det kan alltså vara mycket lönsamt att, förutom att jobba med att höja reningsverkens reningsförmåga, även arbeta aktivt med att stoppa utsläpp från ledningsnätet. Vattenrådet håller med i Vattenmyndighetens uppfattning att lokal dagvattenhantering, underhåll av pumpar, ökad fördröjningskapacitet i magasin, varningssystem vid pumpstationer och ändrad lokalisering av utsläppspunkter är mer kostnadseffektivt än att byta ut hela ledningsnätet. Även kemisk rening vid större utsläppspunkter har visat sig vara kostnadseffektivt. Vattenrådet tycker att tillsyn är ett bra sätt att få åtgärder på ledningsnätet genomförda, men anser att även åtgärdförslag direkt riktade till VA-enheterna bör finnas med i detta åtgärdsprogram. Utveckling av lagstiftning som förbjuder eller begränsar bräddningar är positivt. 8
I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen beräknas tillsynsbehovet att ledningsnätet täckas med en halv tjänst per län. Detta anser Vattenrådet vara orimligt då många städer och tätbebyggda områden har stora problem med bräddningar. Det stora åtgärdsbehovet på ledningsnätet kommer förmodligen innebära höjning av VA-taxan i många kommuner, vilket inte tagits med som en konsekvens. Att höja VA-taxan anser Vattenrådet är ett bra sätt att få intäkter till åtgärder, och går även helt i linje med PPP (polluter pay principle). Kommunerna åtgärd 5, kompletterande åtgärder Vattenrådet är positiva till denna nya åtgärd som både fungerar drivande på kommunernas övriga åtgärder, men även ger möjlighet för kommunen att välja fysiska åtgärder för att lösa närsaltsfrågan. Önskvärt hade dock varit fler exempel på åtgärder för inlandskommuner, då förslagen mest gäller åtgärder i havsmiljön. Många av programmets åtgärder kräver utveckling av vägledningar och styrmedel i flera led för att kunna genomföras. Framtagandet av materialet kommer sannolikt att ta flera år vilket även innebär att åtgärdstakten i kommunerna kommer att vara ganska låg till en början. Detta borde på något sätt förtydligas och de kompletterande åtgärderna (5) borde lyftas fram och ses som åtgärdsalternativ till dess att vägledningsmaterial m.m. är klart och kan börja användas i praktiken. Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem Vattenrådet ser positivt på de beskrivningar av de fysiska åtgärderna som presenteras per miljöproblem. Men för att göra det tydligare för de myndigheter och kommuner som ska göra åtgärderna, hade det varit bättre om de fysiska åtgärderna beskrivits under varje åtgärdspunkt för myndigheter och kommuner. Så som upplägget är nu måste myndigheter och kommuner leta på flera olika stället i materialet för att få en samlad och korrekt bild över vilka fysiska åtgärder de förväntas göra. Utsläppsreduktion enskilda avlopp Vattenrådet anser att förbättring av enskilda avlopp är viktigt för att uppnå god status i många vattenförekomster. Vidare behöver åtgärdstakten öka. Kommunerna har ofta för få resurser vilket leder till långsam åtgärdstakt genom bara tillsyn. Ekonomiska styrmedel kan vara ett bra alternativ för att skynda på åtgärdstakten. Att kostnaden för att åtgärda enskilda avlopp ska ligga på den enskilde som nyttjar avloppet är helt i linje med Vattendirektivets PPP (förorenaren betalar). Det är dock en stor kostnad för den enskilde (ca 100 000kr), och det behöver tas fram olika lösningar för hur den enskilde ska kunna betala denna kostnad. Det är inte alltid banken, med hänsyn till husets värde, kan tillåta ett extra lån för att åtgärda sitt avlopp. Ett alternativ kan då vara att kommunerna ställer upp med så kallade gröna lån, där kommunen går in och betalar det enskilda avloppet, och sedan får fastighetsägaren betala en årlig avgift för det, liksom de som har kommunalt avlopp gör. 9
Konsekvenser per påverkanskälla På sidorna 162-167 i åtgärdsprogrammet beskrivs konsekvenser per påverkanskälla, där endast kostnaderna för att åtgärda dessa påverkanskällor presenteras. För att få ett avsnitt som innehåller konsekvenser både i form av kostnader och nyttor kan effekt i form av förväntad fosforreduktion läggas till. Då får man en beskrivning av samhällsekonomiska konsekvenser för just Södra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärder i VISS Vattenrådet anser att de fysiska åtgärderna (med beräknad effekt och kostnad), som tillkommit i viss sedan föregående cykel, är en kraftig förbättring. Det är även positivt att VISS fortlöpande förbättras och utvecklar sin användarvänlighet. Segeåns Vattenråd, och en del andra Vattenråd i Skåne har eller håller på att ta fram kartmaterial kring vatten, s.k VattenStrategiska PlaneringsUnderlag (VSPU). Denna lokala kunskap och arbete är något som Vattenmyndigheten med fördel bör ta tillvara och ta med i VISS framöver. Andra åtgärder som Segeåns vattenråd anser borde vara med är produktionsvåtmarker och kalkfilterbrunnar. I VISS har kostnader för olika typer av åtgärder uppskattats av Länsstyrelsen. Tyvärr är det väldigt svårt att finna hur man gjort beräkningar för de olika åtgärdsförslagen, och det blir därför en för omfattande uppgift för Vattenrådet att ha synpunkter på varje åtgärdsförslag för sig, och dess kostnader. Generellt bedömer Vattenrådet att de redovisade kostnaderna för de olika åtgärderna ofta ligger långt i underkant. Några exempel som Vattenrådet uppmärksammat är: - Ett enskilt avlopp kostar ca 100000 kr att anlägga, medan de siffror som anges i VISS snarare ligger på några 1000 kr. - Redovisade kostnader för anläggande av dammar, våtmarker mm, ligger långt i underkant jämfört med vad man normalt behöver betala för anläggandet av en våtmark eller att ta ut en ha mark för att anlägga skyddszoner på. - Kostnaden för strukturkalkning är exempelvis satt till 0kr, vilket Vattenrådet är tveksamma till, då det innebär en stor kostnad för lantbrukaren initialt, medan den eventuella vinsten i form av ökad skörd och mindre brukningkostnader, erhålls under mycket lång tid. Strukturkalkning har inte heller föreslagits som åtgärd för de vattenförekomster som är sjöar, men för exempelvis Börringesjön skulle det kunna vara en mycket effektiv åtgärd. Presentation av siffror som ligger så långt ifrån faktiska kostnader ger en felaktig bild och risk finns att de tas för faktiska, så att anslag/bidrag minskas med utgångspunkt av dessa siffror. Bättre beskrivning av vad siffrorna täcker behövs så att riktiga bedömningar av kostnaderna för de olika förslagen kan göras och jämföras. Det är av största vikt att varje åtgärd även i 10
framtiden bedöms utifrån sina unika förutsättningar inför beviljande av bidrag, och inte utifrån någon schablonmässig beräkning. Vattenrådet menar att kostnader och effekt av en åtgärd är extremt platsberoende, vilket gör att schabloner för denna typ av åtgärder är väldigt svårt att uppskatta. Hur bedömningen gjorts av hur många åtgärder som kan genomföras i varje vattenförekomst framgår inte heller. De platser som framgår i något datasimuleringsprogram, kanske inte är genomförbara i praktiken. Framtagande av möjliga åtgärder och lokal åtgärdsplan bör göras av någon med lokalkännedom, exempelvis kommuner eller vattenråd som arbetat med åtgärder i området. Förbättringsbehovet, som anger den effekt som behöver uppnås för att miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst skall kunna följas, anges i antal kg fosfor för varje vattenförekomst. Dessa värden verkar vara orimligt höga. I flera av Segeåns vattenförekomster överskrider värdet för en enskild vattenförekomst, hela Segeåns årstransport. Det beräknade förbättringsbehovet verkar inte heller effektmässigt stämma överrens med de föreslagna åtgärderna. Är bedömningen att de föreslagna åtgärderna i VISS inte är tillräckliga för att uppfylla behovet? Det borde tydligt framgå om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att miljökvalitetsnormen ska kunna följas. Samhällsekonomisk konsekvensanalys och miljökonsekvensbeskrivningen Vattenrådet tycker att den samhällsekonomiska konsekvensanalysen är bra, då den beskriver åtgärderna mer noggrant, exempelvis mer specifikt vilka styrmedel som kan bli aktuella. Delar av denna information borde även finnas med i åtgärdsprogrammet för att ge en bättre förståelse för åtgärdsförslagen. Svagheten med den samhällsekonomiska analysen är att den presenteras ur ett nationellt perspektiv för hela Sverige. En mer lokal samhällsekonomisk analys är önskvärt, alternativt en åtgärd som tvingar t.ex kommunerna att själva ta fram en. Konsekvenser av åtgärder i jordbruket tas inte upp i ett större perspektiv, t.ex vad gäller matförsörjningen i Sverige och globalt. Jordbruket står för stor påverkan på vattenförekomsterna och det är därför viktig att åtgärder kring jordbruket möjliggörs. Åtgärderna som föreslås för jordbruket innebär ökade kostnader för lantbrukarna och därmed också en eventuellt minskad förtjänst för jordbruksföretagen. Dessa ökade kostnader måste vägas mot de effekter som de riskeras få för svensk livsmedelsproduktion. Vattenrådet föreslår därför fler statliga medel som stöd för jordbruksföretag, så att åtgärder kan bedrivas som en del att ett konkurrenskraftigt jordbruk. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen inleds varje presentation av ett miljöproblem med ett referensalternativ som beskriver utvecklingen till år 2021 utan åtgärdsprogram. Kostnaderna som detta innebär beskrivs i form av miljömål som inte nås, eller riskerar att inte nås. Vattenrådet anser att det behöver visas vilka konkreta kostnader det innebär om åtgärdsprogrammet inte genomförs. T.ex. hur mycket kostar det att istället utföra åtgärderna 11
när det redan är för sent, t.ex. när fisken dör pga. miljögifter och syrebrist, eller när klimatförändringarna medför ökade flöden som avloppsledningsnäten inte kan ta hand om osv. En insikt om att det kan bli ännu dyrare om vi väntar med åtgärder, är ett bra incitament för att få åtgärder genomförda! För Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Göran Jepsson Ordförande 12