Privatpersoners användning av innehållstjänster

DATUM RAPPORTNUMMER 12 augusti 2005 PTS-ER-37 ISSN 1650-9862 Privatpersoners användning av innehållstjänster FÖRFATTARE

Förord Förord Post- och telestyrelsen, PTS, har i regleringsbrevet 2005 fått i uppdrag av regeringen att analysera förutsättningarna för framväxten av innehållstjänster för fasta och mobila nät samt utvecklingen av denna marknad 1. Denna rapport redovisar uppdraget. För att uppnå ett informationssamhälle för alla krävs såväl nät som tjänster och att dessa i sin tur är tillgängliga för användarna. Näten byggs ut allt mer vilket redovisas i PTS rapporter om UMTS-utbyggnaden, Bredband i Sverige m.fl. Tillgängligheten till de olika näten för tjänsteleverantörerna är en viktig faktor för att skapa ett tjänsteutbud, och tillgängligheten behandlas bl.a. i PTS rapporter om konkurrensen i accessnätet. Tjänsteutbudet visar att det finns många tillämpningsområden för kommersiella och offentliga innehållstjänster och PTS ser positivt på denna utveckling. Några exempel på innehållstjänster i det fasta nätet är elektroniska recept, e- deklarationer, Internetbanker, online spel, betalsamtal. Exempel på innehållstjänster i det mobila nätet är kartor, nyheter, och trafikinformation. Användningen av innehållstjänsterna, som redovisas i denna rapport, är avgörande för att uppnå de positiva effekterna av informationssamhället t.ex på sysselsättning och regional tillväxt. Rapporten behandlar inte vilken effekt på samhället en viss innehållstjänst har, utan är avgränsad till användningen av innehållstjänster och förutsättningarna för framväxten av marknaderna för innehållstjänster. MARIANNE TRESCHOW GENERALDIREKTÖR 1 PTS Regleringsbrev 2005 avsnitt 1.4 Uppdrag 8 Post- och Telestyrelsen skall analysera förutsättningarna för framväxten av innehållstjänster för fasta och mobila nät samt utvecklingen av denna marknad. I detta ingår att identifiera eventuella hinder, bl.a. avseende interoperabilitet och betallösningar. Myndigheten skall även föreslå eller vidta åtgärder där det är påkallat. Rapporten skall innehålla en internationell jämförelse. Rapporten skall redovisas till regeringen i samband med delårsrapporten för 2005 Post- och telestyrelsen

Innehåll Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Uppdrag och syfte... 7 1.3 Definitioner... 8 1.3.1 Innehållstjänster... 8 1.3.2 Fasta nät... 8 1.3.3 Mobila nät... 8 1.3.4 Interoperabilitet... 8 1.4 Avgränsning... 9 1.5 Metod... 9 1.6 Ordlista och förklaringar... 10 2 Användningen av innehållstjänster i Sverige... 14 2.1 Användningen av innehållstjänster i det fasta nätet... 14 2.1.1 Internetbaserade tjänster... 15 2.1.2 IP-TV... 21 2.1.3 Betalsamtal och massanropstjänster... 21 2.2 Användningen av innehållstjänster i det mobila nätet... 23 2.2.1 Innehållstjänster som baseras på SMS, MMS, GPRS, WAP och 3G-tjänster... 23 2.2.2 Betalsamtal i mobila nät... 27 2.3 Sammanfattande kommentarer... 28 2.3.1 Innehållstjänster i det fasta nätet... 28 2.3.2 Innehållstjänster i det mobila nätet... 29 3 Användningen av innehållstjänster - Sverige jämfört med andra länder... 30 3.1 Innehållstjänster i det fasta nätet... 30 3.1.1 Internetbaserade tjänster... 30 3.1.2 IPTV... 34 3.1.3 Betalsamtal... 34 3.2 Innehållstjänster i det mobila nätet... 35 3.2.1 Andra europeiska länder... 35 3.2.2 Japan och Korea... 35 3.3 Sammanfattande kommentarer till den internationella jämförelsen... 37 3.3.1 Fasta nätet... 37 3.3.2 Mobila nätet... 37 4 Förutsättningar för fortsatt framväxt av marknaderna för innehållstjänster i Sverige... 39 4.1 Förutsättningar för ökad användning av innehållstjänster i fasta nät... 39 4.1.1 Tid och utgifter... 40 4.1.2 Tillgång till Internet och typ av access... 40 4.1.3 Användaridentifiering... 41 4.1.4 Tillit och säkerhet... 42 4.1.5 Betallösningar... 42 4.1.6 Utbud och utveckling av innehållstjänster... 43 4.1.7 Tillgänglighet till näten för tjänsteleverantörerna... 44 Post- och telestyrelsen 1

Innehåll 4.2 Förutsättningar för ökad användning av innehållstjänster i mobila nät... 45 4.2.1 Utgifter... 46 4.2.2 Behov och intresse... 46 4.2.3 Användaridentifiering... 46 4.2.4 Tjänsteutbud och tjänsteutveckling... 47 4.2.5 Betalningslösningar... 48 4.2.6 Tillit... 48 4.2.7 Terminaler... 49 4.2.8 Affärsmodeller... 49 4.3 Sammanfattande kommentarer Förutsättningarna för användning av innehållstjänster... 50 4.3.1 Fasta nät... 50 4.3.2 Mobila nät... 50 5 Analys och slutsatser... 51 5.1 Fasta nät... 51 5.1.1 Internettjänster... 51 5.1.2 IPTV... 52 5.1.3 Betalsamtal och massanropstjänster... 53 5.2 Innehållstjänster i mobila nät... 54 5.2.1 Innehållstjänster som baseras på WAP/GPRS, SMS och MMS... 54 5.2.2 Betalsamtal i mobila nät... 54 Litteratur och källor... 55 2 Post- och telestyrelsen

Sammanfattning Sammanfattning Post- och telestyrelsen, PTS, har av regeringen fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för framväxten av innehållstjänster för fasta och mobila nät samt utvecklingen av denna marknad. Denna rapport redovisar uppdraget. För att uppnå ett informationssamhälle för alla krävs såväl nät som tjänster och att dessa i sin tur är tillgängliga för användarna. Näten byggs ut allt mer vilket redovisas i PTS rapporter om UMTS-utbyggnaden, Bredband i Sverige m.fl. Tillgängligheten till de olika näten för tjänsteleverantörerna är en viktig faktor för att skapa ett tjänsteutbud, och tillgängligheten behandlas bl.a. i PTS rapporter om konkurrensen i accessnätet. Användningen av innehållstjänsterna, som redovisas i denna rapport, är avgörande för att uppnå effekterna av informationssamhället t.ex på sysselsättning och regional tillväxt. Innehållstjänster över Internet Användningen av innehållstjänster över Internet betraktas i rapporten som väl utbredd, då 65 % av privatpersonerna använder innehållstjänster varje vecka och 35 % använder innehållstjänster varje dag. Användningen sträcker sig från e-post, informationssökning, deklarationer och bankernas Internettjänster över till webbradio, chatt och att köpa och sälja virtuella platser i virtuella världar. Vid en jämförelse med andra europeiska länder, är det en större andel invånare i Sverige som använder Internet och Internetbaserade innehållstjänster än vad det är i de flesta andra europeiska länder. I princip kan alla använda alla tjänster eventuella hinder ligger i hur snabb dator användaren har, och vilken hastighet det är på användarens Internetaccess. De mest efterfrågade och använda betalningssätten för e-handel är de betalningssätt som är vanliga vid annan handel - kreditkort, bankkort, faktura, postförskott m.m. Andra lösningar som t.ex. e-plånböcker finns också, men efterfrågas och används i betydligt mindre utsträckning. Det finns alltså ett varierat utbud av betalningssätt, och det är endast i undantagsfall som det saknas olika betalningsalternativ när en användare vill köpa en viss innehållstjänst. I rapporten dras därför slutsatsen att det inte finns några tydliga hinder mot marknadens framväxt, speciellt inte avseende interoperabilitet och betalningslösningar. Användningen av innehållstjänster över Internet är alltså väl utbredd bland befolkningen, och det är större andel av befolkningen som använder Post- och telestyrelsen 3

Sammanfattning innehållstjänster än i de flesta andra europeiska länder. Det finns inte några hinder mot marknadens framväxt avseende interoperabilitet och betalningslösningar. PTS anser därför att det inte är påkallat att vidta åtgärder som gäller användningen av innehållstjänster över Internet, annat än inom ramen för det arbete för ökad säkerhet på Internet som PTS i nuläget bedriver. IPTV Rapporten behandlar IPTV vilket är IP-baserad distribution av TVprogram/video via bredband eller kabel. IPTV är ännu i sin linda, både i Sverige och i Europa, men i rapporten dras slutsatsen att om IPTV breder ut sig kan det komma att ha en generell och mycket väsentlig påverkan på infrastrukturen, bredbandspenetrationen, användningen av innehållstjänster, vilka tjänster som erbjuds, och hur tillgängliga näten blir för olika innehållsleverantörer. PTS anser därför att det är påkallat med vidare utredning om hinder mot framväxten av marknaden för IPTV. Betalsamtal och massanropstjänster Betalsamtal och massanropstjänster introducerades under 1990-talet, och användningen av tjänsterna är nu väl utbredd. Eftersom i princip alla hushåll kan använda betalsamtal och massanropstjänster från sin fasta telefon, och eftersom dessa samtal betalas via operatörens faktura, finns inga hinder mot marknadens framväxt med avseende på interoperabilitet eller betalningslösningar PTS anser därför att det inte är påkallat att vidta åtgärder som gäller användningen av betalsamtal och massanropstjänster. Innehållstjänster över WAP, GPRS, SMS, MMS och 3G De första innehållstjänsterna i mobilnäten introducerades under slutet av 1990- talet. Det var ringsignaler, logotyper, aktiekurser m.m. som skickades via SMS till användaren. År 2004 hade mer än 60 % av alla privatpersoner använt mobila innehållstjänster, och 35 % använde mobila innehållstjänster minst en gång i veckan. Förutsättningarna för användningen av innehållstjänster i det mobila nätet är mycket goda, och användningen växer stadigt. Utbudet av innehållstjänster breddas kontinuerligt, och tillgången till lättanvända terminaler ökar. Det pågår också mycket arbete med att förbättra förutsättningarna, både bland terminal- och infrastrukturtillverkarna, och inom branschen i Sverige. 4 Post- och telestyrelsen

Sammanfattning De hinder mot framväxten som tidigare år har identifierats på marknaden t.ex. ogynnsamma affärsmodeller för innehållsleverantörerna har branschen själv åtgärdat. Eftersom marknaden för mobila innehållstjänster växer, och eftersom branschen hittills har löst de hinder mot framväxt som identifierats, och eftersom ett flertal aktörer arbetar på att ytterligare förbättra förutsättningarna, blir slutsatsen att eventuella kommande hinder mot framväxten även fortsättningsvis kommer att lösas av marknadens aktörer. PTS anser därför att det inte är påkallat att vidta åtgärder som gäller förutsättningarna för framväxten av marknaden för mobila innehållstjänster, annat än de åtgärder som PTS f.n. arbetar med. Post- och telestyrelsen 5

Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund För att uppnå ett informationssamhälle för alla krävs såväl nät som tjänster och att dessa i sin tur är tillgängliga för användarna. Näten byggs ut allt mer vilket redovisas i PTS rapporter om UMTS-utbyggnaden, Bredband i Sverige m.fl. Tillgängligheten till de olika näten för tjänsteleverantörerna är en viktig faktor för att skapa ett tjänsteutbud, och tillgängligheten behandlas bl.a. i PTS rapporter om konkurrensen i accessnätet. Användningen av innehållstjänsterna, som redovisas i denna rapport, är avgörande för att uppnå effekterna av informationssamhället t.ex på sysselsättning och regional tillväxt. 1.2 Uppdrag och syfte Post- och telestyrelsen, PTS, har av regeringen fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för framväxten av innehållstjänster för fasta och mobila nät samt utvecklingen av denna marknad. I detta ingår att identifiera eventuella hinder, bl.a. avseende interoperabilitet och betalningslösningar. I uppdraget ingår även att föreslå eller vidta åtgärder där det är påkallat. Rapporten skall innehålla en internationell jämförelse. Uppdraget skall redovisas till regeringen i samband med delårsrapporten för 2005. 2 Uppdraget redovisas i föreliggande rapport som har till syfte att ge exempel på olika innehållstjänster i fasta och mobila nät samt ge en bild av hur användningen av dessa tjänster ser ut idag att bedöma om dagens användning utgör en bra grund för en fortsatt framväxt av marknaderna för innehållstjänster att jämföra användningen av innehållstjänster i Sverige med användningen i andra länder att diskutera och analysera förutsättningarna för fortsatt framväxt samt 2 PTS regleringsbrev 2005 Uppdrag nr 8 Post- och telestyrelsen 7

Inledning ge förslag på åtgärder 1.3 Definitioner 1.3.1 Innehållstjänster Med innehållstjänster i fasta nät avses i denna rapport Tjänster som används över Internet t.ex. Bankers Internettjänster IPTV Betalsamtal och massanropstjänster Med innehållstjänster i mobila nät avses i denna rapport Tjänster som sänds med SMS, MMS, WAP/GPRS t.ex. mobil e-post Betalsamtal 1.3.2 Fasta nät De fasta nät som beskrivs i rapporten är allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnät till fast nätanslutningspunkt. 1.3.3 Mobila nät De mobila nät som beskrivs i rapporten är GSM-, och UMTS-näten. - Det analoga NMT-nätet beskrivs inte eftersom det ska läggas ner. - Det digitala 450-nät som skall byggas ingår inte i beskrivningen eftersom det inte är i drift ännu. - Tetra och Mobitexnäten beskrivs inte. Anledningen är att TETRA används av räddningstjänsten, Mobitextjänster endast erbjuds till företag, och rapporten handlar om privatpersoners användning av innehållstjänster se avgränsningar nedan. 1.3.4 Interoperabilitet Med Interoperabilitet avses i rapporten att en elektronisk kommunikationstjänst fungerar mellan ett visst nät och med en viss användarutrustning, och/eller mellan olika nät. 8 Post- och telestyrelsen

Inledning 1.4 Avgränsning Rapporten avgränsas till privatpersoners användning av innehållstjänster i de fasta och mobila nät som definierats ovan. 1.5 Metod Arbetet har bedrivits i projektform. Christer Areskoug har varit projektledare, och skrivit rapporten. Övriga deltagare från PTS som har bidragit i projektet har varit Fredrik Blomström, Pamela Davidsson, Kajsa Ritzén Frisell, Martina Irving Magnusson, Camilla Jönsson, Mattias Viklund, Teresia Widigs Ahlin, och Alev Yeter. Intervjuer har genomförts med aktörer på marknaden. De som har intervjuats är Bredbandsbolaget Centrumutveckling Centrumportaler Cullen International FastTV Nordic Media Partner Mindfield PacketFront SABO SF-anytime Statskontoret Sveriges Radio TeliaSonera Troëng A&B Post- och telestyrelsen 9

Inledning Förutom intervjuerna bygger rapporten olika rapporter, undersökningar, artiklar PTS deltagande i internationella seminarier samt data om användningen i Sverige. Den internationella jämförelsen bygger på data från Eurostat och PTS rapport Analys av utbyggnaden av den tredje generationens mobila system och analys av framväxten av mobila innehållstjänster i ett internationellt perspektiv 1.6 Ordlista och förklaringar GSM - Global System for Mobile communication (från början betydde det Groupe Special Mobile ) Premium SMS Premium SMS är ett SMS som sänds till ett tre-,fyr-, eller femsiffrigt nummer och som ofta har en högre taxa än den rådande trafiktaxan. WAP - WAP står för WirelessApplicationProtocol och är ett protokoll som möjliggör för dig att surfa med din mobil. Enbart specifika WAP-sidor kan nås och adressen är vanligtvis wap.xx.xx, ex. wap.dn.se GPRS GPRS har ibland kallats "2.5G", eftersom det utgör ett mellansteg mellan GSM (andra generationens mobiltelefonsystem, eller 2G) och UMTS ( 3G ) Med GPRS (General Packet Radio Service) kan du vara kontinuerligt ansluten till datanätverk och använda den information och de tjänster du vill. GPRS är en lämplig bärare för många typer av tillämpningar: multimediameddelanden, bildhantering och surfande. GPRS använder paketväxlande teknik, där informationen överförs i korta datasekvenser över ett IP-baserat nät. GPRS ger snabb start av sessioner och höga dataöverföringshastigheter. MMS MMS (Multimedia Messaging Service) är en meddelandetjänst som påminner mycket om SMS (Short Message Service), eller textmeddelanden. Det ger automatisk, omedelbar leverans av personliga multimediameddelanden från telefon till telefon eller från telefon till e-postadress. Förutom det vanliga textinnehållet i textmeddelanden kan multimediameddelanden innehålla bilder, grafik, röst och ljudklipp. Ett MMSmeddelande är en multimediepresentation i en enda post - inte en textfil med bilagor. Det kommer också att vara möjligt att skicka videoklipp via MMS. MMS-standarden rekommenderar stöd för medieformaten JPEG, GIF, text, AMR-röst och vissa andra format. Format som inte stöds hanteras på ett kontrollerat sätt. MMS ger stöd för e-postadressering så att meddelanden också kan skickas till e-postadresser. Liksom SMS är MMS en öppen branschstandard 10 Post- och telestyrelsen

Inledning och MMS-meddelanden kan levereras med hjälp av befintliga nät och protokoll. MMS är bäraroberoende och därmed inte begränsat till GSM- eller WCDMA-nät. 3 G / UMTS - Universal Mobile Telecommunications System Datahastigheter mobil surf De datahastigheter som är aktuella vid surfning med mobilen är GPRS i GSM-näten 28 kbit/s UMTS data 384 kbit/s nerlänk, 64 kbit/s upplänk. WLAN, t.ex.telia Homerun upp till 1 Mbit/s. IP IP betyder Internet Protocol och är ett paketförmedlande protokoll som Internet bygger på. Varje datapaket förses med en adresslapp och de olika paketen kan sändas olika vägar. IP-TV TV som sänds över IP-näten. VoD Video on Demand video som köps eller hyrs över Internet eller över annat nät Streaming Streamning är en teknik för att sända ljud- och bild till en mottagare i takt med att mottagaren ser och lyssnar. Filen sparas inte hos mottagaren. Nedladdning Mottagaren laddar ner en eller flera filer med all bild och allt ljud. Man har sedan kvar filerna. Oftast laddar man ner allt innan man börjar titta och lyssna. Broadcast är distribution av bild och ljud till många samtidiga mottagare. (parallellt, en till alla) Webcast, är Broadcast som görs över internet. Multicast är distribution av data från en (central) punkt till flera punkter. Data distribueras sedan vidare till ytterligare punkter närmre användaren. Unicast är distribution av data från en punkt till en annan. Som exempel kan man ta distributionen av en film till ett flerfamiljshus med 30 lägenheter. Om man använder broadcast skulle varje lägenhet ha en egen 2 Mbits koppling vilket kräver 30 x 2 Mbit koppling från sändaren till huset. Om man använder multicast räcker det med 1 x 2 Mbit mellan sändaren och servern i huset, och sedan en 2 Mbits koppling mellan varje lägenhet och servern i huset. e-plånbok är ett konto hos en förmedlare av elektroniska betaltjänster som kan användas t.ex. vid köp över Internet Post- och telestyrelsen 11

Inledning ARPU genomsnittlig intäkt per användare DataARPU genomsnittlig intäkt för datatrafik per användare Massanropstjänster definieras som tjänster som är speciellt anpassade för stora anropsvolymer under korta tidsperioder. Tjänsterna kan innebära att en mängd anrop selekteras bort innan de når mottagaren. Massanrop används t.ex.vid tävlingar (Vem vill bli miljonär?) eller i samband med opinionsmätningar under TV-program (bäste spelare på plan i fotboll). Bestämmelserna om förval och prefixval gäller inte massanropstjänster. Massanropstjänster kan omfattas av förval om en överenskommelse träffas mellan accessnätsoperatören och en operatör. Blogg Webblogg eller webbjournal. En webbjournal (eng. weblog) innehåller betraktelser om och länkar till sådant skribenten funnit på webben och av någon anledning reflekterar över eller vill uppmärksamma. En webbdagbok (eng. journal eller diary) handlar däremot om skribentens eget liv, det är helt enkelt en dagbok som lagts ut på webben ena veckan skriver t.ex. författaren enbart om sitt liv, dvs. en webbdagbok, nästa hittar hon en massa intressant på webben som hon kommenterar och länkar till, dvs. en webbjournal. Den informella benämningen blogg (eng. blog) brukar oftast avse dessa hybridformer mellan webbjournal och webbdagbok. Spam skräppost, d v s oönskade meddelanden, främst i form av reklam, som skickas till många mottagare via sändlistor, diskussions- eller chattgrupper på Internet. e-handel, elektronisk handel och näthandel (engelska termerna e-business, e- commerce) Eventuellt kan näthandel ses som mer underordnat; då avses elektronisk handel som enbart bedrivs via Internet. set-top box Numera avser termen de tillsatser som möjliggör mottagning av digital-tv-sändningar på en analog tv. Ursprungligen åsyftades de anpassningsenheter, lådor, som sätts mellan en multimedieterminal (pc, tv, stereo m.m.) och en publik anslutningspunkt (telenät eller kabel-tv-nät). RTVV- Radio- och TVverket GRN Granskningsnämnden Hastighet och kodning - Att sända stora bilder och filmer tar mycket plats, vad kan man göra åt det? Jo, öka bandbredden eller koda effektivare. Den kommande kodningsstandarden H.264 (MPEG 4 AVC) tar bara ca 40 % så stor plats som föregångaren MPEG 2. 12 Post- och telestyrelsen

Inledning A performance comparison for a 90-minute DVD-quality movie is shown in the following chart. 3 MPEG 2 kräver överföringshastighet på ca 5Mbit/s för att få bra bild (100 %) MPEG 4 kräver överföringshastighet på ca 2 Mbit/s för att få bra bild (60 % i storlek av MPEG2) Kommande MPEG4 AVC Advanced codec kräver bara 40 % i storlek av MPEG2.. 3 Bilden är från http://www.envivio.com/products/h264.html Post- och telestyrelsen 13

Användningen av innehållstjänster i Sverige 2 Användningen av innehållstjänster i Sverige Detta kapitel ger exempel på olika innehållstjänster i fasta och mobila nät och användningen av dessa. Kapitlet innehåller även en bedömning av huruvida dagens användning utgör en bra grund för en fortsatt framväxt av marknaderna för innehållstjänster. 2.1 Användningen av innehållstjänster i det fasta nätet Innehållstjänster i fasta nät delas i rapporten upp i tre kategorier. Efter genomgången av innehållstjänsterna sammanfattas och diskuteras användningen, och huruvida dagens användning utgör en bra grund för en fortsatt framväxt av marknaderna för innehållstjänster. Den första kategorin innehållstjänster är Internetbaserade tjänster, med följande exempel; o E-post o Informationssökning o Betala räkningar och uträtta ärenden över Internet o E-handel o Film, musik och spel över Internet o TV, Tidningar och radio över Internet o Communitys, chatt och bloggar Den andra kategorin innehållstjänster är IPTV Den tredje kategorin är betalsamtal och massanropstjänster 14 Post- och telestyrelsen

Användningen av innehållstjänster i Sverige 2.1.1 Internetbaserade tjänster Internet introducerades för konsumenterna i mitten av 1990-talet. Antalet användare ökade nästan explosionsartat, och sedan början av 2000-talet har mer än två tredjedelar av Sveriges befolkning tillgång till Internet 4. De flesta som har tillgång till Internet använder det. År 2004 var det 65 % av befolkningen som använde Internet en genomsnittlig vecka, och 35 % som använde det en genomsnittlig dag 5. E-post E-post är den tjänst som används av flest privatpersoner. Mer än 60 % av alla privatpersoner använder e-post 6, och närmare 50 % av alla privatpersoner använder e-post en vanlig vardag 7. Det finns ett stort utbud av e-posttjänster både kostnadsfria och sådana som ingår i användarens Internetabonnemang. Men det finns också många problem som hör ihop med användningen av e-post, t.ex. Spam och andra säkerhetsproblem. Informationssökning En vanlig dag år 2004 var det 28 % av befolkningen som sökte information av något slag på Internet 8, och en vanlig vecka var det mer än hälften av Internetanvändarna som gjorde det 9. Att använda Internet för att söka information som är relaterad till hobbies eller personliga intressen är mycket vanligt. Det är också vanligt att söka information om varor och tjänster t.ex. för att jämföra priser 10. Under år 2004 var det närmare 4 SCB : Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004, Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003, Privatpersoners användning av datorer och Internret 2002 ; Privatpersoners användningen av datorer och Internet år 2001 5 Nordicom : Mediebarometer 2004Med en genomsnittlig dag avses en vanlig dag i en vanlig vecka. Med genomsnittlig vecka avses en vanlig vecka. 6 SCB : Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004, Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003, Privatpersoners användning av datorer och Internet 2002. Användningen var densamma år 2003 och år 2004. 7 Nordicom : Mediebarometer 2004 8 Nordicom : Mediebarometer 2004 9 WII : Svenskarna och Internet 2003 10 SCB : Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004 Post- och telestyrelsen 15

Användningen av innehållstjänster i Sverige 60 % av alla privatpersoner som sökte information på Internet om varor och tjänster. Det är lätt att få tag i information på Internet om varor och tjänster, eftersom mer än 80 % av de svenska företagen har en webbplats - i regel med information om de varor och tjänster de erbjuder. Ett alternativ till att söka information om varor och tjänster på respektive företags webbplats är att använda tjänster med färdiga prisjämförelser. Det finns ett stort utbud av dessa - allt från icke-kommersiella som PTS och Konsumentverkets prisjämförelser till reklamfinansierade sådana som t.ex. Pricerunner och Kelkoo där varorna listas med betyg från konsumenter och viss reklam. Betala räkningar och uträtta andra ärenden på webben Bankernas Internettjänster I princip alla banker har en Internettjänst där bankkunden kan uträtta sina bankärenden. Vissa banker tar ut en avgift för sin Internettjänst, medan andra tillhandahåller den utan avgift. Användaren identifierar sig antingen med engångskoder (i form av skrapkoder eller en dosa) eller certifikat som antingen lagras på datorn eller på ett separat kort. Att betala räkningar är ett exempel på bankärende som kan utföras via bankernas Internettjänst. Andelen privatpersoner som betalar sina räkningar via Internetbanker har ökat väsentligt de senaste åren från 9 % år 1999, till 40 % år 2004 11. Offentliga tjänster Det finns ett stort utbud av offentliga tjänster över Internet, och en privatperson kan idag hantera huvuddelen av sina myndighetskontakter via Internet. Under år 2004 laddade 20 % av privatpersonerna ner blanketter eller formulär från myndigheters hemsidor, och 36 % hämtade information från myndigheters hemsidor 12. En av de mest använda offentliga tjänsterna är att deklarera över Internet (s.k. e- deklaration). År 2005 var det ungefär 1,9 miljoner invånare som lämnade sin e- deklaration till Skatteverket via det fasta nätet 13, jämfört med 1,5 miljoner året 11 PTS-ER-2004:9 Undersökning av befolkningens post- och kassavanor och SCB : Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004 12 SCB : Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004 13 Internetworld 050503 E-deklaranter får respit efter Telias teknikstrul 16 Post- och telestyrelsen

Användningen av innehållstjänster i Sverige innan. Drivkrafterna för att deklarera över Internet är tydliga det går snabbare och den som har överskjutande skatt får sin skatteåterbäring tidigare. Hur mycket en privatperson använder offentliga e-tjänster som t.ex. e-deklaration eller anmälan av vård av sjukt barn, påverkas inte av om personen har bredband eller uppringd Internetanslutning. När det gäller att hämta information från myndigheter är skillnaden dock påtaglig. Bredbandsanvändarna ägnar i snitt dubbelt så mycket tid åt att ta del av information från myndigheters webbplatser som de som har uppringd anslutning gör 14. E-handel Ungefär 30 % av privatpersonerna e-handlar 15, och de som har tillgång till bredband är betydligt mer benägna att e-handla än de som inte har det 16. Utbudet av varor och tjänster på Internet är stort, och det totala värdet av e-handeln var ungefär 6,8 miljarder kronor under år 2004 17 - en ökning med 40 % mot året innan. Det konsumenterna framförallt köper över Internet är hemelektronik, skivor, böcker och andra varor som traditionellt sett tidigare har köpts på postorder. Nästan hälften av dem som e-handlar gör det för att priserna är lägre än om de handlar i butik 18. När privatpersoner e-handlar betalar de oftast med traditionella betalmedel 1920. Användningen av t.ex.e-plånböcker är begränsad vid handel mellan privatpersoner och företag. E-plånböcker används däremot mycket på andrahandsmarknader som t.ex.tradera eller Blocket 21, där privatpersoner handlar med varandra. 14 Svenskarna och Internet 2003 World Internet Institute 15 SCB : Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004 och Privatpersoners användning av datorer och Internet 2002. Undersökningarna gäller vad privatpersoner gjorde på nätet det första kvartalet respektive år. Vid PTS egna mätningar blir andelen som har e-handlat betydligt högre, men då gäller undersökningarna vad privatpersoner gjortt på nätet det senaste halvåret respektive år. 16 PTS:ER 2004:2 E-betaltjänster 17 HUI : Internet en integrerad del av svensk parti- och detaljhandels affärsverksamhet 18 Stelacon, Hushållsbussen 2005 19 Med traditionella betalmedel menas i denna rapport betalning med betal- eller kreditkort, mot faktura, mot postförskott, eller direktbetalning via Internetbank 20 Stelacon Hushållsbussen 2005 och Hushållsbussen 2004 21 Den som lägger in en annons på t.ex.blocket betalar för annonsen med betalsamtal Post- och telestyrelsen 17

Användningen av innehållstjänster i Sverige Användningen av e-plånböcker är i detta sammanhang ett alternativ till kontanter, och således ett praktiskt sätt att betala vid handel mellan privatpersoner 22. Film, musik och spel på webben Under år 2004 var det 29 % av befolkningen som spelade spel, laddade ner musik eller film över Internet 23. Spel En genomsnittlig vecka år 2004 spelade 17 % av befolkningen data- eller TVspel. Vissa av spelen är on-line, och under en genomsnittlig dag år 2004 spelade 5 % av Internetanvändarna spel över Internet vilket är samma nivå som året innan 24. Det mest sålda dataspelet under år 2004 25 Halflife /Counterstrike är ett exempel på spel över Internet. Det finns också webbplatser där man kan gå in och spela mot andra. Ett sådant exempel är BLIP.SE Musik och film Utbudet av musik och film på nätet är stort, möjligheterna att köpa musik för nedladdning, och att hyra film över Internet ökar hela tiden. Under 2004 var det 23 % av invånarna som laddade ner musik och film över nätet 26, och mycket tyder på att användningen ökar 27. Ladda ned musik Ett flertal webbplatser säljer musik för nedladdning. Två exempel är itunes Music Store - erbjuder låtar från såväl stora, etablerade skivbolag som små, oberoende bolag. En låt kostar 9 kronor, och ett helt album kostar från 90 kronor och uppåt. 22 PTS:ER 2004:2 E-betaltjänster 23 SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004. Frågan handlar om att ladda ned film, till skillnad från streamad video som är det som beskrivs i exemplet under hyra film. 24 Nordicom Mediebarometer 2004 och Mediebarometer 2003 25 MDTS Pressmeddelande 20050316 26 SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004. Frågan handlar om att ladda ned film, inte se streamad video. 27 Se t.ex.artikel i DI.se 050414 där men refererar till en undersökning av Mediavision 18 Post- och telestyrelsen

Användningen av innehållstjänster i Sverige Poplife erbjuder precis som itunes låtar från olika bolag. En låt kostar 9,90 kronor och hela album kostar från 99 kronor. Poplife har också ett begränsat utbud av talböcker till försäljning för nedladdning till MP3- spelare. Talböckerna kostar från 129 kronor och uppåt. Betalning kan göras med kontokort, e-plånbok, Premium SMS såväl som med s.k. direktbetalning via bankernas Internettjänst. - Hyra Film Att hyra en film över Internet kostar i regel runt 40 kronor. Avgiften betalas med bankkort, e-plånböcker, och i vissa fall med presentkort 28. Filmen streamas till mottagaren som måste ha en bredbandsanslutning med minst 512 kbs för att filmen ska kunna visas i teven (eller datorn) med tillräckligt hög kvalitet 29. Exempel på aktörer som hyr ut film över Internet är SF-anytime, Bonver och Publiq Entertainment. Tidningar, och radio på webben Tidningsläsning Ungefär 15 % av alla privatpersoner läser tidningar och tidskrifter på nätet en genomsnittlig dag, och andelen har varit densamma de senaste åren 30. De flesta dags-, vecko och månadsmagasinen har webbupplagor som innehåller delar eller hela det material som publiceras i den tryckta upplagan. Många av dem publicerar också notiser, korta nyheter och pressmeddelanden på webben som av utrymmesskäl inte alltid kommer med i den tryckta tidningen. Allt fler tidningar och tidskrifter har börjat begränsa gratisutbudet på Internet. För att få tillgång till alla artiklar måste användaren antingen vara prenumerant eller betala för artikeln. Ett exempel är Aftonbladet Plus där man betalar 19 SEK per månad med konto- eller bankkort, och får tillgång till extra material. Andra exempel är Dagens Industri samt Råd och Rön, som man betalar med Premium SMS respektive Pay and Read 31. 28 Presentkort kan användas på SF-anytime 29 Intervju med SF-anytime 050329 30 Nordicom : Internetbarometer 2003, Internetbarometer 2002 och Internetbarometer 2001 31 Pay and read är en tjänst som kan användas för att betala sådant man vill läsa på webben. Man får en faktura en gång i månaden, och tjänsten administreras av Radiotjänst. Post- och telestyrelsen 19

Användningen av innehållstjänster i Sverige - Webbradio De flesta radiostationerna har webbplatser där det går att lyssna på streamad radio, och ladda ner tidigare sända program. Webbradio är ett bra komplement till rundradio, t.ex. för kompletterande utbud och för tillhandahållande av redan sänt innehåll. Men webbradio har begränsad kapacitet i förhållande till rundradio. Sveriges Radios webbplats klarar c.a. 15 000 samtidiga lyssnare antalet kan ökas vid t.ex. sportevenemang men då sänks istället ljudkvaliteten 32. Det kan jämföras med rundradio som klarar miljontals samtidiga lyssnare. Communitys, Chatt och bloggar Communitys och chatt En community är en webbplats där användare med gemensamma intressen chattar m.m. Några exempel är Lunarstorm, Stallet, Hogwarts, och SVT spinn. Under en genomsmittlig dag år 2004 var det 10 % av Internetanvändarna som chattade, vilket är mer än tidigare år 33. Även om det inte är fler som chattar, är det fler som chattar en genomsnittlig dag. Enligt SCB:s undersökningar var det drygt 15% av privatpersonerna som chattade under år 2004. Ser man enbart till de yngre användarna är andelen betydligt högre 47 % av alla mellan 16 och 24 chattar 34. Detta kan tolkas som att det är alltfler som chattar regelbundet, och att det företrädesvis är ungdomar som chattar. blogggar En blogg (webblogg) är ungefär som en dagbok på nätet en webbplats som uppdateras regelbundet. Men till skillnad från dagböcker kan läsarna kommentera inläggen på bloggen, och de senaste inläggen presenteras i regel överst. 32 Intervju med Sveriges Radio 050410 33 Nordicom : Mediebarometer 2004, Internetbarometer 2003 och Internetbarometer 2002 34 SCB : Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004 och Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003 20 Post- och telestyrelsen

Användningen av innehållstjänster i Sverige 2.1.2 IP-TV IPTV är IP-baserad distribution av TV-program/video via bredband eller kabel 35. IPTV är i sin linda, men IPTV gör det bl.a tekniskt möjligt för en användare att byta TV-operatör utan byta access - och i vissa fall även utan att byta settopbox. Svenska Stadsnätsföreningen, SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har en gemensam deklaration om IPTV/Bredbandsteve. Deras strävan är att IPTV - på samma sätt som andra bredbandstjänster erbjuds som en öppen tjänst, vilket innebär att slutkunder oberoende av teknisk utrustning, utan leverantörsberoende hinder kan välja bland konkurrerande TV-utbud. 36 Det finns fyra aktörer som erbjuder IPTV - FastTV, CanalDigital, Telia och ViaSat/Bredbandsbolaget. Det finns ett mycket stort intresse för IPTV 37, men antalet användare uppskattades under våren 2005 till färre än 10 000 38. Övergången till IPTV kommer att påverkas av ett flertal faktorer som t.ex. Släckningen av det analoga nätet folk måste ändå skaffa settopbox. Om de vill ha ett extra kanalutbud måste de dessutom välja en TV-operatör. Avtal mellan hyresvärdar och kabelbolag som innebär att avgiften för ett grundutbud på kabeltv läggs på hyran. Ingen vill betala två gånger för TV-utbudet Befintliga inlåsningar för kabeltv-kunder och digitaltv-kunder t.ex.12- månders avtal mellan kund och TV-operatör. 2.1.3 Betalsamtal och massanropstjänster Betalsamtal och massanropstjänster introducerades på 1990-talet 39 och är bland de mest använda innehållstjänsterna i det fasta nätet. Nästan alla hushåll har en fast 35 Roy Salter, The Salter Group LLC ; FT New media and broadcasting conference 36 SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen Deklaration för öppen Bredbandsteve 20041025 37 Stelacon : Hushållsbussen 2005 38 Uppskattning från intervjuer med aktörer 39 Teligen : Premium Rate Services in the SMS Era Post- och telestyrelsen 21

Användningen av innehållstjänster i Sverige telefon, vilket ger i princip alla privatpersoner möjlighet att använda betalsamtal och massanropstjänster 40. Massanropstjänster Massanropstjänster är tjänster som är speciellt anpassade för stora anropsvolymer (uppringningar) under korta tidsperioder. Tjänsterna kan innebära att en mängd anrop selekteras bort innan de når mottagaren. För massanropstjänster används telefonnummer i nummerserien 099-xxxxx 41. Massanropstjänster är bland de mest använda innehållstjänsterna, framförallt för gåvor i samband med TV-galor t.ex.världens Barn och för röstning vid program som melodifestivalen. Antalet telefonröster vid finalen i melodifestivalen år 2004 var 1,4 miljoner vilket innebär att det är en av de mest använda innehållstjänsterna. Betalsamtal Med betalsamtal menas speciella telefonitjänster (mervärdestjänster) vars taxor är högre än de taxor som tillämpas i normalfallet. För betalsamtal används nummerserierna 0900-, 0939, 0944-xxxxxx 42. Exempel på innehållstjänster som förmedlas via betalsamtal är: Bli spådd via Tarotkort Tävlan i Bingolotto Betalning t.ex. för inlagda annonser i Blocket 40 Det förekommer att vissa operatörer inte skriver på Telias referenserbjudande om betalsamtal och massanropstjäntser. De operatörernas kunder kan inte använda dessa innehållstjänster, men det är troligen en övergående situation. 41 PTS : Sammanställning av svensk nummerplan för telefoni 20050422 42 PTS : Sammanställning av svensk nummerplan för telefoni 20050422 22 Post- och telestyrelsen

Användningen av innehållstjänster i Sverige 2.2 Användningen av innehållstjänster i det mobila nätet De första innehållstjänsterna i mobilnäten introducerades under slutet av 1990- talet. Det var ringsignaler, logotyper, aktiekurser m.m. som skickades via SMS till användaren. År 2004 hade mer än 60 % av alla privatpersoner använt mobila innehållstjänster 43, och 35 % använde mobila innehållstjänster minst en gång i veckan 44. 2.2.1 Innehållstjänster som baseras på SMS, MMS, GPRS, WAP och 3Gtjänster Ringsignaler, spel, musik, bilder och videoklipp Ringsignaler, spel och bilder står för ungefär 80 % av värdet på marknaden för mobila innehållstjänster 45. Enligt PTS individundersökning år 2004 är det mer än 30 % av mobilanvändarna som har laddat ner ringsignaler, spel och/eller bilder 46. Det går också att ladda ner musik till mobilen, t.ex. låten har Call on me av Eric Prydz laddats ner mot betalning ungefär 18.000 gånger hos operatören 3 47. Det är betydligt färre som tittar på videoklipp i mobilen. Enligt Stelacons Hushållsbuss år 2005 var det endast 1% som gjorde det. Spel Det finns ett stort antal spel som kan köpas och laddas ned till mobilen. Spelen är allt från klassiska arkadspel till spel som bygger på spelarnas position som avläses i mobilnätet. 43 PTS:ER 2004:40 Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation 2004 44 Nokia/TNS Gallup Pressmeddelande 050527om Nokias mobilundersökning 2005 45 PTS:ER 2005:8 Bilaga 1 Analys av utbyggnaden av den tredje generationens mobila system och analys av framväxten av mobila innehållstjänster i ett internationellt perspektiv 46 PTS: ER 2004:40 Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation 47 DI 050502 Wallenbergs 3 startar musiktjänst till mobilen Post- och telestyrelsen 23

Användningen av innehållstjänster i Sverige Offentliga tjänster När det gäller offentliga tjänster är både utbudet och användningen mindre i det mobila nätet än i det fasta nätet. En offentlig mobiltjänst som dock används mycket är Vägverkets tjänst Vem äger fordonet?. Den som skickar ett SMS med ett fordons registreringsnummer till Vägverket får tillbaka ett SMS med fordonsuppgifterna ur Vägtrafikregistret. Tjänsten har funnits i ungefär ett år och den har blivit en av Vägverkets mest använda självbetjäningstjänster. Användandet har ökat stadigt och i dagsläget görs cirka 400 000 förfrågningar i månaden 48. En annan tjänst som används av många är e-deklaration via SMS. År 2005 var det 235 242 invånare som lämnade sin deklaration via SMS 49. E-post i mobilen Ungefär var femte privatperson är intresserad av e-post i mobilen, men det är bara 4% av alla privatpersoner som faktiskt skickar eller tar emot e-post i mobilen. Andelen har varit densamma under flera år 50, trots att allt fler mobiler har stöd för hantering av e-post, och trots att allt fler operatörer erbjuder e-post i mobilen. Det finns ingen entydig förklaring till att e-postandet i mobilen inte tar fart. Men det är troligt att den utbredda användningen av e-post i det fasta nätet påverkar användningen och behovet av e-post i mobilen. Internet i mobilen Om man har en mobiltelefon med inbyggd webb-läsare kan man surfa på vanliga internet. En vanlig sida på internet som inte är anpassad för mobiltelefon innehåller vanligtvis mycket information överst och längs med sidorna, vilket gör det svårt att navigera runt på dem från en skärm som inte är större än ett visitkort. Det är därför mest lämpligt att surfa på sidor som är anpassade för mobiltelefonens skärm 51. För att underlätta för användaren att surfa på internet har operatörerna tagit fram mobila portaler. 48 Vägverket ; pressmeddelande 050324 Vägverket begränsar tillgängligheten till adressinformation 49 Internetworld 050503 E-deklaranter får respit efter Telias teknikstrul 50 Stelacon : Hushållsbussen 2005, Hushållsbussen 2004, och Hushållsbussen 2003 51 T.ex.wap.hitta.se jämfört med www.hitta.se eller www.aftonbladet.se/snabb 24 Post- och telestyrelsen

Användningen av innehållstjänster i Sverige Datakort för 3G-näten Tidningen Nätverk och Kommunikation nummer 5 2005 har testat tre operatörers datakort (TeliaSonera, Vodafone och operatören Tre) som man sticker in i sin PC. Testerna utfördes i Stockholm och visade på datahastighet för nedladdning på 350 kilobit per sekund. Testpersonerna påstod att så länge de surfade på webben kunde de inte märka någon skillnad mot vanlig ADSLuppkoppling. Om de däremot för över en vanlig fil blev det klar skillnad. Ingen operatör bröt sessionen eller bytte nät under de mätningar som genomfördes. Täckningen i testen var bra. Men man får som användare tänka på att mottagningen blir sämre ju längre in i en byggnad som man går. I tunnelbanan är UMTS ännu inte utbyggt. I de tester som genomfördes bröts samtalen när UMTS skulle lämna över till GSM. Slutsatsen i artikeln i nätverk och kommunikation är att bandbredden i 3G är värd varenda krona, men om man däremot har en verksamhet som står och faller med att nätet fungerar så ska man vänta tills UMTS blir lika pålitligt som GSM. Datakort för 3G-näten och WLAN Många bärbara datorer innehåller idag stöd för WLAN. På marknaden finns även instickskort för PCn som har både 3G och WLAN koppling. Man kan då surfa med mycket höga hastigheter inom surfzoner och med 3G/GSM utanför zonerna. E-handel Den e-handel som sker via mobilen är i allt väsentligt begränsad till köp av ringsignaler, bakgrundsbilder, nedladdning av spel o.dyl 52. Trots att beställning och betalning sker med mobilen, söker många informationen om de mobila innehållstjänsterna med hjälp av Internet och dator, och inte med mobilen. Det beror antagligen på att mobiler har små skärmar, och att processorerna i en mobil är långsammare än de i en dator, vilket sammantaget gör det betydligt lättare att leta efter något med dator och Internet istället för med mobilen. Det som köps med mobilen betalas i de flesta fall via den operatör som slutanvändaren har. Operatörerna har i regel en övre gräns för vad det som köps via mobilen får kosta vilket begränsar vad som kan köpas och betalas med mobilen. 52 Ringsingnaler, bakgrundsbilder och spel står uppskattningsvis för 80 % av marknaden för mobila innehållstjänster, se PTS:ER 2005:8 Bilaga1 Förutsättningarna för framväxten av mobila innehållstjänster i Sverige Post- och telestyrelsen 25

Användningen av innehållstjänster i Sverige Röstning En vanlig aktivitet är att rösta med mobilen via SMS. Röstningen sker ofta i samband med TV-program och kan gälla allt från vem som blir matchens spelare till vem som ska stanna kvar eller röstas bort ur en dokusåpa. Tidningar, nyheter m m Tidningsläsning Ett flertal tidningar DN, SVD, DI, Aftonbladet, Expressen, Mobil m.fl. har wapsidor 53 och kan alltså läsas i mobilen. Tidningarnas mobilupplagor är något mindre än deras webbupplagor, och innehåller färre bilder. De flesta är gratis, och i de fall de kostar betalar man via accessoperatören. Nyheter i mobilen Det finns ett relativt stort utbud av nyheter som tillhandahålls till mobilen. Ett exempel är SVTs Nyhetstecken. Det är en fem minuter lång nyhetssändning på teckenspråk som sänds i SVT2 kl 17.40 helgfria vardagar. På adressen mobil.svt.se/tecken finns Nyhetstecken tillgänglig för nedladdning ungefär en timme efter sändningen. Tjänsten i sig kostar ingenting, men vissa operatörer kan ta betalt för nedladdningen och användningen av mobilt Internet, vilket kan bli dyrt för den enskilde. Trafikinformation, Kartor och upplysningstjänster Trafikinformation Det finns ett visst utbud av trafikinformation till mobilen. Ett exempel är wap.trafiken.nu - som också finns som webbplatsen www.trafiken.nu. Där kan man få information om lokaltrafiken i Stockholm, Göteborg och Malmö samt information om situationen på ett antal vägar och trafikplatser i dessa städer. Ett annat exempel på trafikinformation till mobilen är information om trafiken på Roslagsbanan i Stockholm. Tjänsterna kostar ingenting förutom dataavgift eller SMS-avgift till operatören. 25 % av invånarna i Sverige är mycket eller ganska intresserade av att få information om lokaltrafiken i sina mobiler, och 28 % är mycket eller ganska intresserade av att få information om trafiksituationen på vägnätet 54. I vilken 53 en wapsida är en webbsida anpassad för mobila terminaler 54 Stelacon : Hushållsbussen 2005 26 Post- och telestyrelsen

Användningen av innehållstjänster i Sverige utsträckning privatpersoner känner till och använder mobila tjänster för trafikinformation är inte klarlagt inom ramen för denna rapport. Kartor och upplysningstjänster Webbplatserna Hitta.se och Eniro.se har wapsidor - wap.hittta.se och wap.eniro.se - där man kan söka på adresser, telefonnummer m.m. och få telefonnummer med tillhörande adress visad på en karta i mobilen. Tjänsterna i sig är kostnadsfria, användaren betalar endast trafikavgiften till operatören. Nummerupplysning ges också som svar på SMS-förfrågan. Det kostar ungefär 5 kronor och betalas via operatören. 2.2.2 Betalsamtal i mobila nät De som har abonnemang kan använda betalsamtal i mobila nät på samma sätt som i fasta nät. De som har kontantkort kan inte ringa betalsamtal från mobilen. Anledningen är att de faktureringssystemen som operatörerna använder vid samtal med kontantkort tar betalt allteftersom samtalet pågår. De faktureringssystem som används vid betalsamtal väntar istället till samtalet är avslutat, och tar då betalt för hela samtalet. Det finns inga siffror på hur stor användningen av betalsamtal är i det mobila nätet. Post- och telestyrelsen 27

Användningen av innehållstjänster i Sverige 2.3 Sammanfattande kommentarer 2.3.1 Innehållstjänster i det fasta nätet Innehållstjänster över Internet En vanlig vecka är det 65 % av befolkningen som använder innehållstjänster över Internet, och en vanlig dag är det 35 % som gör det. De tjänster som används av det stora flertalet är e-post och informationssökning. Men användningen sträcker sig också över andra områden från deklarationer och bankärenden till webbradio och chatt och till att köpa och sälja virtuella platser och virtuella saker i virtuella världar. Det finns skillnader mellan de olika åldersgrupperna både vad som gäller hur ofta de använder Internet, och vilka tjänster de använder. Alla använder epost mest, men barn och ungdomar ägnar sig därefter mest åt chatt och åt att ladda ner musik, medan de som är äldre uträttar mycket ärenden samt tar del av nyheter och information. IPTV Användningen av IPTV har just börjat. Det var färre än 10 000 användare då intervjuerna gjordes med de olika aktörerna. Det är alltså ännu för tidigt att säga om IPTV förändrar TV-tittandet eller inte. Det är också för tidigt att säga hur användningen av IPTV påverkar användningen av TV-relaterade tjänster som t.ex.vod. Betalsamtal Användningen av betalsamtal skiljer sig mellan olika åldersgrupper eftersom de ringer i anslutning till de TV-program de är intresserade av, och olika åldersgrupper i regel är intresserade av olika program. Men den innehållstjänst de använder är alltså densamma. vilket leder till Sammanfattningsvis kan den utbredda användningen av innehållstjänster över Internet tillsammans med den utbredda användningen av betalsamtal, tolkas som att huvuddelen av befolkningen är så pass vana vid att använda innehållstjänster, att de har lätt att ta till sig och använda fler och/eller andra innehållstjänster än vad de använder idag. Att huvuddelen av befolkningen har lätt att ta till sig, och att använda nya innehållstjänster, är en mycket bra grund för den fortsatta framväxten av marknaden för innehållstjänster. Men den stora andelen som redan använder många innehållstjänster gör också att en ökad användning och en fortsatt framväxt av marknaderna för innehållstjänster huvudsakligen måste komma från nya tjänster och/eller utvecklade varianter av befintliga tjänster. 28 Post- och telestyrelsen