L U D V I K A L A S A R E T T

L U D V I K A L A S A R E T T Dispositionsplan September 2007

SWECO FFNS Arkitekter arbetsnummer 3330725000

Innehållsförteckning Inledning Förkortningar Organisation Bakgrund och syfte Sammanfattning 6 6 7 8 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Ludvika lasarett - historisk översikt Fastighetstekniska anläggningar Nuvarande lokaldisposition 41-43 45-49 51-56 Planeringsförutsättningar Omvärldsfaktorer Vård i förändring - Utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvården i Sverige Befolkningen i Dalarna och Ludvika/Smedjebacken Sjukvårdsorganisationen i Dalarna Vården i Dalarna Vision och mål Framtidens vårdstruktur Berättigade standardkrav för vårdlokaler Utvecklingstendenser för vårdavdelningar Lasarettet i det miljövänliga samhället Nuläge vid lasarettet Nuvarande verksamhet Vårdavdelningar och vårdplatsutveckling i Ludvika Sjukhusets fysiska förutsättningar Trafik-Parkering-Grönområden 10 11 12 12-13 14 15 16 16-17 18 19 20 21 21 Ludvika lasarett Ludvika lasarett i framtiden Analys Lokalernas förändring Framtida verksamhet Framtida lokaldisposition Byggnader och tomt i framtiden Förslag till projektplan med kostnadsuppskattning 24 25-26 27-29 30-34 35 36-38 Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid

Inledning Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 5

Inledning Förkortningar I denna plan har följande förkortningar använts: Adm. Administration BUP Barn och ungdomspsykiatri BVC Barnavårdscentral Disp Disponibla = lediga lokaler HAB Habilitering MTA Medicinskteknisk avdelning MVC Mödravårdcentral Omkl. Omklädningsrum Rec. Reception Rehab Rehabilitering = sjukgymnastik och arbetsterapi Organisation Arbetet med planarbetet har initierats av närsjukvårdsledningen och hanterats genom en styrgrupp bestående av: Jens Beronius - Ludvika lasarett, Närsjukvårdschef Elisabeth Frisk - Ludvika lasarett, Verksamhetschef Med/Ger inkl. akuten Ingrid Brodin - Landstingsfastigheter, Förvaltare Catharina Stenberg - Hälso- och sjukvården Dalarna, Planeringssekreterare Anette Gerlström - Tf verksamhetschef, Primärvården Mats Rosin - Ludvika lasarett Gunilla Rosendahl - Avdelningschef, Kir. mott. Sune Norling - Landstingsfastigheter, Bitr. förvaltare Anders Melin - SWECO FFNS arkitekter, Arkitekt Vid framtagande av denna plan har den utsedda styrgruppen utgått från den plan som är daterad mars 2003 och som då aldrig färdigställdes. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 6

Inledning Bakgrund och syfte Bakgrund Ludvika lasarett har successivt byggts ut och moderniserats på sitt nuvarande markområde sedan sjukhuset invigdes 1924. Delar av den äldsta byggnaden finns fortfarande kvar och ingår i byggnad 02. Sjukhuset har kontinuerligt byggts om och till. Under 1970-talet och fram till slutet på 1980-talet genomfördes stora tillbyggnader som ger sjukhuset dess nuvarande karaktär. Dessa delar av byggnadsbeståndet kan utan större byggtekniska ingrepp byggas om efter nya verksamhetskrav då byggnaderna har bra våningshöjd, pelare, stomme, fönsterband och lätta icke bärande mellanväggar. Översyn av dispositionsplanen med förslag till förändringar pågick mellan 1995-1998 utan att bli avslutad. En ny översyn initierades år 2000 men arbetet fick avvakta i väntan på beslut om närsjukvårdens organisation och innehåll. Då kom ett nytt strukturbeslut som medförde bland annat en reducering av antalet vårdplatser och dispositionsplanen fick avvakta genomförandet. Dispositionsplanearbetet återupptogs 2006 och denna gång var det ett kraftigt sparbeting som var den bakomliggande orsaken. Verksamheten Inriktning av verksamheten på Ludvika lasarett har förändrats under de senaste åren bland annat genom att: Vårdplatser har minskats, kvar finns ca 40 vpl. Palliativ verksamhet har etablerats. Öppenrehabverksamheten har utvecklats. Dagkirurgiverksamheten har utvecklats. Efter det att den dagkirurgiska verksamheten i Avesta avvecklats. Det har skett en förskjutning av mottagningsverksamhet på medicinmottagningen från läkarmottagning till specialistsköterskemottagning. BVC-verksamheten sker på en familjecentral i ett nära samarbete med kommunen. Öppenvårdsverksamheten/hemrehab har utvecklats. Utvecklingen och förändringarna av dessa verksamheter har genomförts men lokalanpassningarna har skjutits på framtiden i avvaktan på en ny övergripande dispositionsplan för sjukhuset. Detta innebär att inom vissa verksamhetsområden, både inom öppen och sluten vård är lokalerna ej ändamålsenliga för att bedriva kärnverksamhet med fokusering mot patienten. Syfte Denna dispositionsplan ska utgöra ett planeringsverktyg och stöd när det gäller att anpassa lokaler till genomförda och kommande organisationsförändringar. Planen ska vara: Det övergripande styrinstrumentet för detaljplaneringen av mark och lokaler. Flexibel och kunna förändras när mål och inriktning av vården ändras. Anpassningsbar till pågående verksamhet så att lokalförändringar kan genomföras med minsta möjliga störning av kärnverksamheten. Uppdelad i etapper som ger möjlighet till uppdelning i tid för genomförande samt ge alternativa vägval efter varje etapp. Ett underlag för fortlöpande diskussioner kring lokalplanering. Ett underlag för flerårsbudgetering och ekonomiska överväganden avseende lokalinvesteringar och underhåll. Bidra till åtgärder för en ekonomi i balans. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 7

Inledning Sammanfattning Vårdavdelning moderniseras Slutenvårdsrehab samlas i anpassade lokaler i anslutning till vårdavdelning Överglasad gård löser logistiken i hus 01 Slutenvård Ny akutentré och mottagningar Oplanerad vård och jourverksamhet Planerad vård, behandling och diagnostik Öppenvårdspsykiatri flyttar till hus 01 Samlade specialistmottagningar Vårdcentralen i sammanhållen enhet i entréplanet Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 8

Planeringsförutsättningar Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 9

Planeringsförutsättningar - omvärldsfaktorer Vård i förändring - utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvården i Sverige Sjukvården förändras i allt snabbare takt. Nedanstående är en sammanfattning av utvecklingstrender i Sverige. Dessa trender har vi försökt ta hänsyn till i planen liksom förutsättningarna vid Ludvika lasarett och i Dalarna. Vårdmiljön är viktig för patienten för att skapa lugn och harmoni och stödja vårdinsatserna. Samhället kommer att fokusera allt mer på miljöns betydelse för tillfrisknande. Arbetsmiljöns betydelse för personalen kommer att vara viktig för att förhindra arbetsrelaterade sjukskrivningar. I framtiden kommer arbetsmiljön att bli allt mer betydelsefull för möjlighet att rekrytera kompetent personal och därmed upprätthålla verksamheten vid lasarettet. Den medicintekniska utvecklingen går allt fortare och kan inverka på Ludvika lasarett genom att överföring av data kan ske genom telemedicin, dvs undersökningen görs på sjukhuset medan analysen kan göras av specialister på andra vårdinrättningar. Denna utveckling kan antas accelerera och kommer då i hög grad att påverka möjligheter till diagnostisering och råd till behandling. Länssjukvårdens och regionsjukvårdens möjlighet att ta hand om den högspecialiserade vården är viktig vid avgränsningen av vad som kommer att omhändertas vid Ludvika lasarett. NATIONELLA TRENDER INOM SJUKVÅRDEN Ökat antal äldre Minskat antal vårdplatser, i synnerhet inom de opererande specialiteterna Vårdavdelningar utformade för patientnära vård Oförändrade eller något sjunkande vårdtider Mer sjukvård inom den öppna vården Centralisering av specialiserade resurser, både av kompetens och teknisk utrustning Förändrad patientroll, med ökad kunskap och påverkansmöjlighet även vid val av vårdgivare Ökad fokusering på patientens egenvård och egna initiativ Nya vårdformer, t ex i form av mer dagsjukvård och mer hemsjukvård Krav på ökad tillgänglighet p g a 24-timmarssamhället, speciellt för närsjukvård och akutmottagning Ökade produktivitetskrav med allt större del av vården öppen dygnet runt Snabb medicinsk utveckling Ökad subspecialisering Utveckling av nya läkemedel och teknisk utrustning Ökade krav på medicinsk dokumentation Större krav på arbetsmiljön och flexiblare arbetstider Ökade krav på lokaler anpassade för utbildning och forskning Datajournaler och IT som ett viktigt hjälpmedel i vården Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 10

Planeringsförutsättningar - omvärldsfaktorer Befolkningen i Dalarna och Ludvika/Smedjebacken Befolkningsutveckling Dalarna har ca 275 700 invånare (december 2006). Detta är en sjunkande siffra. Prognosen för de kommande åren är att befolkningen kommer att fortsätta minska. I vilken takt beror till stor del av den öppna arbetslösheten. När arbetslösheten växer ökar utflyttningen från Dalarna. Minskningen förväntas främst i Bergslagsområdet och i norra/västra Dalarna. Ludvika har ca 25 500 invånare, Smedjebacken ca 10 700 (december 2006). För Ludvika och Smedjebackens kommuner, Ludvika lasaretts upptagningsområde, förväntas befolkningsantalet minska med ca 10 000 personer fram till år 2030. Befolkningsprognosen för Ludvika och Smedjebackens kommuner visar också att befolkningsstrukturen förskjuts mot högre åldrar. (Prognos från Äldre och yngre - en befolkning i balans. Scenarier för Dalarnas befolkningsutveckling till år 2050. Utgiven av Dalarnas forskningsråd 2006.) Utbildningsnivån är relativt hög i Ludvika kommun i jämförelse med Smedjebackens kommun. I de båda kommunerna finns ett högteknologiskt näringsliv genom bl a ABB samt industrier såsom Fundia och Spendrups etc. En god småföretagaranda samt en ökande turism till framförallt Säfsen utmärker kommunerna. Utmärkande är även en stor arbetslöshet och hög psykosocial sjuklighet. Ett problem i Dalarna är det negativa födelsetalet, dvs att det dör fler än det föds, samt att befolkningen blir äldre och äldre. Den genomsnittliga åldern för boende i Dalarna och Ludvika kan väntas öka. Befolkningens hälsa Medellivslängden i Sverige, uttryckt i så kallat 5-årsmedelvärde 2001-2005, är för kvinnor 82,4 år och för män 78,0 år. Inom Dalarna är medellivslängden för såväl kvinnor som män något kortare (82,2 år respektive 77,7 år) än för riket. Den ökade andelen äldre kommer att ställa ökade krav på närsjukvården. Patientgruppen har ofta multisjukdomar som ej kräver högspecialiserad vård på läns- eller regionsjukhus. Kravet är allt tydligare på ökad tillgänglighet och närhet. De två största och dominerande dödsorsaksgrupperna är hjärt-kärl-sjukdomar respektive tumörsjukdomar. Inom Dalarna har såväl kvinnor som män hög sjuklighet och höga dödstal i hjärt-kärl-sjukdomar men däremot låg sjuklighet och låga dödstal i cancersjukdomar. De stora diagnos/besvärsgrupperna för befolkningen i Ludvika och Smedjebackens kommuner finns inom diabetes, cirkulationsorganens sjukdomar såsom ischemisk hjärtsjukdom, hjärtinfarkt, stroke och cancersjukdom. Antalen självmordsförsök och döda i alkoholrelaterade sjukdomar är hög jämfört med andra områden. Antalet invånare i Dalarnas län 31 december 1996-2006 Ca 80 % av befolkningen i Dalarna i åldern 20-64 år upplever sig ha ett gott hälsotillstånd. Dalarna Ludvika Lasarett Dispositionsplan Sid 11 September 2007

Planeringsförutsättningar - omvärldsfaktorer Sjukvårdsorganisationen i Dalarna Dalarnas hälso- och sjukvård har under 1990-talet och början av 2000-talet befunnit sig i en förändrings- och utvecklingssituation, berörande områden som demografi, ekonomi, utbudsstruktur och organisation, samt medicinska metoder och möjligheter. Sedan början av 2000-talet beskrivs ofta sjukvårdens övergripande verksamhetsinnehåll med begreppen närsjukvård respektive länssjukvård. Närsjukvård innebär en funktionell beskrivning av den grundläggande sjukvård som tillgodoser vanliga vårdbehov inom befolkningen och som är nära tillgänglig såväl geografiskt som tidsmässigt. Länssjukvård innebär en funktionell beskrivning av den vård som är motiverad och lämplig att bedriva i ett samlat länsgemensamt perspektiv. I dispositionsplanearbetet har analyserats kommande verksamhetsförändringar, lokala samband inom sjukhuset och samband med andra utbudspunkter. Planen försöker också ta hänsyn till såväl den medicinska som medicintekniska utvecklingen. Vården i Dalarna Sjukvården i Dalarna bedrivs på 33 vårdcentraler och 5 sjukhus i länet varav Mora och Falun är akutsjukhus. Sjukhusen i Borlänge, Avesta och Ludvika är närsjukhus och på sjukhuset i Säter bedrivs vård för psykiskt sjuka. Den samlade organisationen Länssjukvården Dalarna bildades första januari 2005 och omfattar huvuddelen av Dalarnas specialistsjukvård. Länssjukvården Dalarna har som uppgift att bedriva specialiserad och subspecialiserad somatisk och psykiatrisk sjukvård, i ett brett spektrum innefattande flertalet medicinska specialitetsområden. Falu lasarett, Dalarnas största sjukhus, är länssjukhus, med verksamhet inom i stort sett samtliga medicinska specialiteter och subspecialiteter. Ludvika lasaretts uppdrag är som närsjukhus för sydvästra Dalarna. Ansvarsutredning som bl a ser över sjukvårdens organisation i ett regionalt och nationellt perspektiv kan komma att påverka Ludvika lasaretts uppdrag i mindre omfattning. En arbetsfördelning har och kommer även fortsättningsvis att ske mellan lasaretten i Dalarna som tar hänsyn till kompetens, rekryteringsmöjlighet, ekonomisk effektivitet, politiska beslut och patientönskemål. Den pågående förskjutningar från slutna till öppna vårdformer kommer att fortsätta. Dessa kommande förändringar kommer att ställa stora krav på generella och flexibla lokaler. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 12

Planeringsförutsättningar - omvärldsfaktorer Vårdutvecklingen i Dalarna Samarbetet mellan sjukhusen i länet kommer att ytterligare behöva utvecklas där patienter vårdas i den akuta fasen på något av länets två akutsjukhus för att därefter få rehabilitering/eftervård vid hemmasjukhuset eller i hemmet. Samtidigt som denna utveckling sker kommer Falu lasaretts uppdrag som akut-och länssjukhus i Dalarna sannolikt att ytterligare förstärkas. Detta av skäl som: Den medicinska- och medicinsktekniska utvecklingen kommer att ställa allt högre krav på kompetens som blir allt svårare att upprätthålla på fler sjukhus än ett i varje län. Utveckling av de öppna vårdformerna Enligt nedanstående tabell har antalet läkarbesök ökat marginellt mellan åren 2000 och 2005. Övriga besök, sjuksköterskebesök, diabetessköterska m.m. har ökat. Mellan åren 2000 och 2005 har antalet vårdplatser minskat med nästan 70 vpl. varav 14 vid Ludvika lasarett. Detta tyder på en kraftigt ökad omsättning och kortade vårdtider. Dagsjukvården har i Dalarna ökat med ca 50 % mellan åren 2000 till 2005. För Ludvika är ökningen marginell. Den avancerade tekniska utrustningen medför stora investeringar vilket medför koncentration av dem till antalet. Av både rekryterings- och kvalitetsskäl blir det svårare att bibehålla det utbud av specialistvård som idag finns på våra länsdelssjukhus. Förändring av den somatiska vården i Dalarna Åren 2000-2005 Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 13

Planeringsförutsättningar - omvärldsfaktorer Vision och mål Samordna Hälso- och Sjukvården Dalarnas verksamheter i Västerbergslagen till ett bättre nyttjande av personal, lokaler och tekniska resurser. Detta ska ske genom: Utgångspunkt i befolkningens behov av vård Möjliggöra att befolkningen får tillgång till den sjukvård som är ändamålsenlig att bedriva lokalt i Västerbergslagen Fokusering på patientens behov av ett bra möte med sjukvården Skapandet av förutsättningar för gott teamarbete mellan olika yrkeskategorier Skapandet av förutsättningar för en flexibelt fungerande vårdorganisation Skapandet av attraktiva arbetsmiljöer Rationellt utnyttjande av lokaler med hänsyn till ekonomiska ramar Fokusering på långsiktigt hållbara lösningar Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 14

Planeringsförutsättningar - omvärldsfaktorer Framtidens vårdstruktur Samverkan inom landstinget Samverkan mellan de olika vårdgivarna i landstinget är en avgörande framgångsfaktor för att kunna erbjuda en kvalitativ och kostnadseffektiv vård. Utveckling av gemensamma vårdprogram med tydlig ansvarsfördelning mellan specialistkliniker och vårdcentraler är viktigt för denna utveckling vilket inte minst gäller vårdcentralernas uppdrag för jourmottagning på kvällar och helger. Utgångspunkten är att så stor del som möjligt av vården ska kunna erbjudas lokalt vid vårdcentral och närsjukhus eller i patientens hem. Avvägningarna görs med hänsyn till de kvalitetsmässiga och ekonomiska förutsättningar. Samverkan med kommunerna Ett väl utvecklat samarbete med kommunerna är avgörande för ett bra utnyttjande av lasarettets resurser. Detta gäller i synnerhet samverkan kring de på specialistklinikerna utskrivningsklara patienterna. Akutsjukvård här börjar många vårdkedjor Det akuta omhändertagandet förändras. Akutsjukhusen i Sverige har blivit färre. Flera akuta insatser görs centraliserat. Ambulanssjukvården utvecklas, flera patienter kan transporteras till sjukhus med större resurser. Frågan är vilka insatser i det akuta omhändertagandet som primärvården och de små sjukhusen ska göra. Medicinsk utveckling, patientsäkerhet, kvalitet, bemanningsmöjligheter och ekonomi ska vägas samman. Samverkan mellan specialiteter Inom sjukhuset kommer vårdkvaliteten att utvecklas och förbättras utifrån patientsäkerhet och vårdkedjetänkande, anpassat till patientens behov och välfungerande vård. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 15

Planeringsförutsättningar - omvärldsfaktorer Berättigade standardkrav för vårdlokaler Lokaler för vård ska inriktas på att skapa yttre och inre miljöer för patienterna som inger trygghet och stimulerar till ett snabbt tillfrisknande. Personalen ska uppleva arbetsplatsen som trivsam och säker och stimulera till positiva miljöer och till en ständig utveckling av det kreativa kunskaps- och kompetenscentrum den utgör. För att skapa de bästa och långsiktigt mest hållbara lokalerna för vård, förutsätts erfarenhets- och kunskapsutbyte om den medicinska-, tekniska- och samhällsutvecklingen, både i ett kort och längre perspektiv t ex: De allt kortare vårdtiderna har medfört att behovet av slutenvårdsplatser minskat, samtidigt som tillgången till öppenvårdsresurserna ökat, t ex antalet mottagningsbesök, behov av dagvårdsplatser och resurser för att snabbt kunna sätta in rehabiliteringsresurser. Ny teknik för operativa ingrepp har inneburit en förskjutning från öppen kirurgi med slutenvård till titthålskirurgi med korta vårdtider och till stora delar polikliniska ingrepp. IT-teknikens utveckling och införande av datajournaler, ställer nya krav på lokalerna liksom kraven på dokumentation av ett stort antal yrkesgrupper. Den allt snabbare utvecklingen ställer nya krav på kunskapsöverföring som innebär krav på lokaler för planerade och spontana möten. Tekniskt nya möjligheter förbättrar miljön för patienter och personal. Nya politiska beslut om förändringar och omfördelning av vårdens resurser påverkar behovet av lokaler. Utvecklingstendenser för vårdavdelningar Vårdplatsutveckling Enligt landstingsförbundets rapport Patienter i slutenvård 2004 daterad december 2005, har antalet vårdplatser i Sverige successivt minskat under de senaste åren till totalt ca 27 000 vpl. Av dessa vårdplatser utgör de somatiska ca 22 500 vpl. Från 1998 till 2004 har medelvårdtiden i Sverige för specialiserad somatisk vård minskat från 5,7 dagar till 5,2 dagar (Medicin 5,3, Kirurgi 4,2 och Geriatrik 16,4). Antalet vårdplatser i landet har därmed mer än halverats under den senaste tioårsperioden. Den medicinska utvecklingen förväntas ytterligare minska behovet av slutenvårdsplatser dock med en utplanad kurva. Vårdavdelningar Vårdavdelningarnas nuvarande standard, utformning och placering påverkar i stor utsträckning dispositionsplanen. Det är därför viktigt att närmare analysera deras förutsättningar. Utveckling av vårdavdelningar De svenska vårdavdelningar som byggts under senare hälften av 1900-talet har bestått av avdelningsstorlekar på 24-30 vårdplatser för att få en så optimal personalbemanning som möjligt. I Sverige och internationellt har andelen 1-patientrum ökat markant under senare år. Orsaken till detta är bland annat kravet från patienter på ökad integritet och på hygienkrav för att minska infektioner och smittspridning. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 16

Planeringsförutsättningar - omvärldsfaktorer Patientnärmre vård Under senare år har uttryck som patientnärmre vård, vårdlag m fl benämningar blivit vanliga. Ett gemensamt synsätt är att bryta ner vårdavdelningarna i mindre självstyrande enheter. Vårdformen är riktad till patienten med den vårdande personalen i direkt närhet. Detta kan ske genom att det till varje vårdavdelning finns en reception med en samordningsfunktion. Patienterna delas upp i vårdlag om ca 6-9 patienter och till varje vårdgrupp hör utrymmen för administrativt arbete. Fördelarna med denna vårdform blir att patienten blir tryggare genom att personalen får en bättre kontakt och kännedom om sina patienter, vården blir effektivare genom mindre onödigt spring och vårdpersonalen kan i större utsträckning ägna sig åt det som de är bra på, vård och omvårdnad. Det ökade kravet på dokumentation och införande av datajournaler medför ett behov av fler administrativa arbetsplatser på vårdavdelningarna. Detta ökade lokalbehov kan leda till att vårdavdelningarna blir orationella med långa avstånd. Det är därför viktigt att placera de lokaler som krävs för patienttillsynen i närheten av patientens säng. De kortare vårdtiderna har inneburit att sängplatserna i allt större utsträckning är behandlingsplatser. Många patienter kommer i framtiden att kunna tillbringa natten i hemmet men vårdas på sjukhuset under dagtid. Denna dagsjukvård kan förväntas öka i omfattning vilket innebär att under dagtid kan en vårdavdelning ha betydligt fler vårdplatser än under natten. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 17

Planeringsförutsättningar - omvärldsfaktorer Lasarettet i det miljövänliga samhället För Landstinget Dalarna är miljöfrågorna viktiga En bra yttre miljö med tillgång till rent vatten, ren luft samt skog och mark med rik biologisk mångfald bidrar till en god folkhälsa. Eftersom landstinget i så stor utsträckning kan påverka både människors välbefinnande och livsmiljö, måste landstinget ta sin del av miljöansvaret i samhället och aktivt arbeta för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan såväl direkt som indirekt. Landstingets och därmed även Ludvika lasaretts ambition är att bedriva miljöarbetet systematiskt och med ständiga miljöförbättringar. Processen med systematiskt miljöarbete är inledd vid Ludvika lasarett. Miljöombud finns utsedda och är utbildade. Miljöplaner upprättade inom hälso- och sjukvårdens enheter. Lagar och förordningar inom miljöområdet utgör därvid en miniminivå i detta arbete. Vid ny- eller ombyggnad ska landstingets miljömanual följas och miljöförstörande ämnen avlägsnas. Vidare ska faktor 2 tillämpas beträffande energiförbrukning vid alla ny- eller ombyggda objekt. På landstingets samtliga sjukhus/lasarett har man de senaste 10 åren på ett mycket effektivt sätt arbetat med att minska verksamheternas miljöpåverkan. Numera sorteras i stort sett allt avfall vilket bl a inneburit, förutom att källsorteringen kräver utrymmen ute på enheterna, att mängden deponi avfall minskat från 789 ton 1994 till 48 ton år 2004. En fortsatt minskning förväntas under planeringsperioden. En sammanställning gjordes 2006 om miljöpåverkan av hälso- och sjukvården från varje enhet vid Ludvika lasarett. Ett mål vid planering av yttre miljö är att behålla och tillvarata de naturvärden som finns i närheten av lasarettet samt att tillskapa bra cykelvägar och cykelparkeringar på området. Vidare att ständigt förbättra tillgängligheten för kollektivtrafiken och styra undan biltrafiken för att minimera buller och avgaser. Lämpligt anordnad plats för tobaksrökare bör anvisas vid lasarettet. Vid ny- och större ombyggnadsprojekt tillämpas uthållighetsstrategier enligt Socialstyrelsens skrift Det robusta sjukhuset. Att kunna bemästra en situation med bristande el- och vattenförsörjning är viktig fråga för sjukhuset. Landstinget Dalarna har genom Landstingsfastigheter Dalarna sedan i början på 1980-talet arbetat med systematiskt energibesparingsarbete. Goda resultat har uppnåtts. System, materialval och ny teknik ska samverka till en halvering av energiförbrukning vid varje ombyggnadsprojekt. Landstinget Dalarna har under 2006 genomfört mätningar på utgående spillvatten från de 5 lasaretten i länet, i syfte att utreda eventuella medicinrester i avloppsvattnet. För Ludvika lasarett visade provtagningen inget alarmerande att anmärka på. Det är viktigt att drift och skötsel av fastigheter och lokaler sker miljöanpassat. Byggmaterial skall helst vara återvinningsbart eller producerat ur förnyelsebara råvaror och lägst ha miljöklassning. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 18

Planeringsförutsättningar - nuläge vid lasarettet Nuvarande verksamhet Ludvika lasarett har från att ha varit ett akutsjukhus utvecklats till ett närsjukhus där flera specialiteter finns representerade. Antal anställda vid sjukhuset är ca 455. Sluten vård Den slutna vården består idag av 40 vårdplatser, medicin och geriatrisk rehabilitering inklusive palliativ vård. Öppen vård Det finns specialistmottagningar inom invärtesmedicin, geriatrik, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, barn, ögon, psykiatri och en hudbehandlingsenhet. Läkarbemanningen på dessa mottagningar utgörs till en del av egna läkare, men även av läkare från Falun och inhyrda stafettläkare. Dessutom finns dagrehabilitering, ett palliativt team, neurolog på konsultbasis och urologi på entreprenad. Det finns en mottagningsenhet med akutmottagning som har öppet dygnet runt. Dagkirurgisk verksamhet bedrivs inom kirurgi, urologi, ortopedi samt gynekologi. Små polikliniska operationer och scopi-undersökningar utförs på kirurgmottagningen. Vårdcentralen Ludvika Norra med fem läkartjänster inom allmänmedicin samt sjuksköterskor och distriktssköterskor finns inom sjukhuset. Serviceenheter Det finns en röntgenavdelning och ett laboratorium med viss beredskapstjänstgöring dygnet runt. Enhet med arbetsterapeuter, sjukgymnaster, samt kuratorer och logoped står också till förfogande. Övrig service På sjukhuset finns även MTA, städ, teknisk service m fl verksamheter. 2000 2002 2003 2005 2006 Antal somatiska vårdpl. med/ger 54 54 54 41 41 Antal vårdtillfällen 2841 2435 2563 2447 2020 Akutmott; - läk besök DLM - läk besök Med Medicin/geriatrik - läkarbesök - övriga Kirurg/urol, ort, öron; - mott besök - skopier 8428 3150 4343 8672 7396 3060 4296 13118 6849 3222 4784 15771 6727 3604 4921 15826 7368 2128 4144 11798 6501 4910 6618 1213 Antal dagoperationer 483 924 1015 1501 1500 Barn; - läkarbesök - sjuksköt besök Gynmott; - antal besök totalt - läkarbesök - övriga - dagkir besök - läkarbesök MVC/ spec-mödravård 1664 222 1818 587 178 1579 243 1601 722 207 1493 217 1824 752 196 1210 345 2472 1545 823 104 630 1228 354 2809 1897 816 96 594 Röntgen/mammografi; - antal undersökn 15387 17219 16235/1700 15943/2495 Psykiatrin; - antal besök 1580 1760 1846 1623 6000 BUP; - antal besök 1704 2107 2007 1584 2735 Primärvårdsbesök Ludvika Norra; - läkare - jour - sjuksköt Primärvårdsbesök Solsidan; -läkare -jour* -sjuksköt Lab; - provtagningar - analyser - blodtappningar 12932 (2100) 10288 12196 1527 10239 12256 (2012) 9253 11490 1349 9868 11323 (2014) 8544 9710 1338 8217 11256 (2342) 7368 10303 1551 8223 9440 187160 2800 * ingår i akutmottagningens läkarbesök dlm Nyckeltal för vissa verksamheter vid Ludvika lasarett Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 19

Planeringsförutsättningar - nuläge vid lasarettet Vårdavdelningar och vårdplatsutveckling i Ludvika Nuvarande vårdplatser Befintliga somatiska vårdplatser finns på plan 4 i hus 4. Fram till och med 2005 har det skett en successiv minskning av antalet vårdplatser. Vårdplatserna har byggts om till mottagningar, dagvård och administrativa lokaler. 60 50 40 0 20 10 0 1997 2000 2002 200 2005 Vårdplatsutveckling i Ludvika 1997-2005 Vårdplatsutveckling i Dalarna 1997-2005 Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 20

Planeringsförutsättningar - nuläge vid lasarettet Sjukhusets fysiska förutsättningar Samtliga byggnader är i gott skick. Funktionsanpassningar och invändiga underhållsarbeten har under de senaste åren endast utförts sporadiskt i avvaktan på denna plan. En stor del av byggnadsbeståndet är från 70- och 80- talet. I byggnad 02 finns kvar en del av det ursprungliga sjukhusets huvudentré från 1924. Byggnadsnr. Verksamhet Byggnadsår Större om- och tillbyggnad Hus 01 Öppenvårdscentral 1976 1991 Hus 02 Apotek/Lab/Tandvård 1954 1991 Hus 03 Expeditioner 1991 Hus 04 Vårdbyggnad 1984 1990 Hus 05 Kök 1983 1994 Hus 06 Ambulans 1998 Hus 08 Äldreboende/Rehab 1969 1994 Hus 10 Försörjning 1955 1998 Hus 13 Psykiatri 1955 Hus 14 Förråd/Garage 1930 Hus 15 Bostadshus 1946 Hus 16 Administration 1923 1988 Hus 17 Reservkraft 2001 Huvudentré Busslinjer Trafik - Parkering - Grönområden Tomt En inventering av befintlig vegetationen har gjorts och kompletteringar av de yttre grönytorna sker fortlöpande. Utvändig skyltning blev utbytt under 2003. Klimatskydd för rökare kommer att placeras skiljt från patiententréer och luftintag. Parkering Parkeringsplatser finns i tillräckligt antal för patienter och personal, vilket bl a kunnat konstateras i en översyn gjord av Landstingsfastigheter och Landstingsservice 2002. Sammanlagt finns 457 parkeringsplatser, varav fria 222 st, motorvärmarplatser 154 st och reserverade platser 81 st. Platserna är uppdelade på ett flertal ställen med en stor parkeringsplats i norra delen av sjukhustomten. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 21

Ludvika lasarett i framtiden Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 23

Ludvika lasarett i framtiden Analys Tillgänglighet Sjukhuset ska svara för viktiga delar av patienternas behov av trygghet och god tillgänglighet. Det innebär att de redan i entrén, i en för lasarettet gemensam reception, ska möta någon som de kan fråga om råd, hur de kan hitta, anmäla sig, betala patientavgiften mm oberoende av vilken enhet de ska besöka. Undantagna är de patienter som kommer in akut. De anmäler sig i mottagningsenhetens reception. Skyltningen ska vara tydlig både inne på lasarettet och utanför. Samverkan All verksamhet som bedrivs under obekväm arbetstid, när det finns ett fåtal i tjänst, bör i möjligaste mån lokalmässigt ske koncentrerat på lasarettet. För personalen skapar detta en säkrare arbetsplats och de kan lättare hjälpa varandra när behov finns. Genom en effektiv lokalutformning med bra samband underlättas arbetet för personalen, ger effektivitetsvinster samt skapar trivsel. I Ludvika tätort sker även samarbete med Habiliteringen och BUP som finns i lokaler i centrala Ludvika. samt Solsidans VC som finn i Ludvika Södra. I planarbetet har analyserats möjligheten att flytta in dessa verksamheter, alla respektive delar av dem, till lasarettet. Detta har inte bedömts möjligt med nuvarande verksamhet vid lasarettet. Om dagkirurgiverksamheten läggs ner kommer det att skapas lokalmässiga förutsättningar att flytta in verksamheter till lasarettet. Om denna möjlighet uppkommer i framtiden får en förnyad analys genomföras. Verksamheter i behov av mer ändamålsenliga lokaler Lokalerna för främst akutmottagning, vårdcentralen, operation och gynmottagning är ej ändamålsenliga. Arbetsterapi och sjukgymnastik för slutenvården finns i ej anpassade lokaler. Arbetsterapi och sjukgymnastik för öppenvård finns i suterrängplanet i annan byggnad, Biskopsgården, på sjukhustomten. Vårdcentralen Ludvika Norra är, inklusive distriktssköterskorna, placerade i entréplanet i utspridda och ej ändamålsenliga lokaler. Vårdplatser för patienter finns i Hus 04, plan 4, på vårdavdelningen Ludvika lasarett. Vårdavdelningen ska effektiviseras och lokalerna ska anpassas så att det blir en avdelning som kan arbeta enligt vårdformen patientnärmre vård. Öppenvårdspsykiatrin finns i hus 13. Dessa lokaler är inte anpassade för nuvarande verksamhet. Mottagningen vill flytta in i huvudbyggnaden alternativt utföra en total ombyggnad av de befintliga lokalerna. Lokalvakanser Skyltningen vid huvudentrén bör göras tydlig Tomma lokaler finns på flera ställen inom sjukhuset. De tomma lokalerna bör grupperas så att de kan nyttjas för landstingsverksamhet alternativt hyras ut till extern verksamhet. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 24

Ludvika lasarett i framtiden Förslag till förändring av innehållet i lokalerna Slutenvård Oplanerad vård och jourverksamhet Planerad vård, behandling och diagnostik Akutentré Huvudentré Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 25

Ludvika lasarett i framtiden Förslag till förändring av innehållet i lokalerna Öppenvårdspsykiatri Medicinakut Medicinmottagning Allmänläkarjourmottagning Omflyttning av mottagningar Omflyttningar tidiga skeden Omflyttningar senare skeden Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 26

Ludvika lasarett i framtiden Framtida verksamhet Förslag till omdisponering av lokalernas innehåll Planen har tagit som utgångspunkt att var för sig samla: Oplanerad vård och slutenvård Planerad öppenvård Oplanerad vård Oplanerad vård betjänas dygnet runt med akutmedicinmottagning och allmänläkarjourmottagning. Genom att förlägga denna verksamhet till hus 04 där vårdavdelningarna är, samlas dygnetruntverksamheten till denna byggnad. Akutmedicin får närhet till medicin-/geriatrikvårdavdelningen. I direkt anslutning till akutmedicinmottagningen placeras allmänläkarjourmottagning och medicinmottagning, samt palliativa teamet. Denna placering gör att akutpatienter kan komma in genom en entré och där anvisas till lämplig mottagning. Allmänläkarjourmottagningen planeras för hela upptagningsområdets oplanerade läkarbesök, dvs att de patienter som får tid samma dag och de som kommer på kvällar/nätter och helger kommer till denna mottagning. Detta innebär att övriga allmänläkarmottagningar endast får planerade besök. Idéskiss med generell lösning av mottagningar Utanför gaveln vid den planerade akutmedicinska mottagningen byggs en ambulansentré som rymmer en ambulans och där kan patienter transporteras ur ambulansen klimatskyddat. Slutenvård Slutenvården planeras oförändrad, sjukhusets alla vårdplatser är samlade till hus 04. På sikt anpassas vårdavdelningen med fler hygienrum, bättre disponering av lokalerna mm. Den f d vårdavdelningen på plan 5 i hus 04 föreslås utgöra reservplatser. Detta innebär att annan verksamhet kan bedrivas i lokalerna men att man vid varje anpassning/ombyggnad ska värdera om den tänkta förändringen försvårar att lokalerna i framtiden kan nyttjas för slutenvård. Idéskiss med generell lösning av vårdavdelning Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 27

Ludvika lasarett i framtiden Planerad öppenvård Planerad öppenvård föreslås koncentrerad till hus 01. Viktigt är att analysera möjligheten till lokal- och organisationseffektiviseringar vid detaljplanering av lokalerna. I arbetet har samutnyttjande av lokaler och tillskapande av generella mottagningslokaler eftersträvats med mål att förbättra lokalkompakteringen vid lasarettet. Vårdcentralen Ludvika Norra samlas med distriktssköterskemottagningen i entréplanet i f d BVCs, barnmottagningens och MTFs lokaler. Fd akutmottagningen byggs om till lokaler för specialistmottagning liksom lokalerna i och i anslutning till nuvarande kirurgmottagning på plan 4. Specialistmottagningen innehåller mottagningar för länsverksamheterna. I planen har inte särredovisats var de olika befintliga mottagningarna ska placeras eller hur stor del av mottagningslokalerna som görs specifika för en vårdverksamhet och vilka som ska vara generella. Detta görs vid respektive projekt. Operation Operationsavdelningen anpassas till dagkirurgi och lokaler för patentomklädnad, dagrum och uppvakningsavdelning moderniseras i anslutning till fyra kvarvarande operationssalar. Röntgen Röntgenavdelningen behåller sitt läge och deras reception och väntplatser kan samordnas med allmänläkarmottagningen. Omdisponering av väntrumsytor och lokaler mot nuvarande gård, som görs om till väntutrymmen, görs så att mammografi får lokaler här. Lab Lab och provtagning flyttar till nuvarande VC Ludvika Norras lokaler i entréplanet. Idéskiss till mottagningar Logistik i entréplanet Patienter som kommer till sjukhuset möts i huvudentrén av en central reception som förutom patientinformation kan hantera vissa patientadministrativa uppgifter. Genom att bygga över del av befintlig gård skapas ett centralt rum som ger patienterna en ljus och välkomnande mötesplats. I detta väntrum, som har en generös rymd då den sträcker sig genom två våningar, kan uppdelning i väntutrymmen för olika patientkategorier tillskapas. Överbyggd gård Ludvika Lasarett Dispositionsplan Sid 28 September 2007

Ludvika lasarett i framtiden Rehabverksamhet Öppenvårdsrehabilitering med bad har även fortsättningsvis sin verksamhet i lokalerna i Biskopsgården. Rehabverksamheten hus 04 plan 3 flyttas till laboratoriets och blodcentralens nuvarande lokaler. Detta ger plats för det palliativa teamet i GerRehabs nuvarande lokaler. Vissa delar av hus 03 kan behöva nyttjas för rehab. och då får skrivcentralen och arkiv (efter inventering) flytta till hus 02 plan 6. Psykiatrisk öppenvård Den psykiatriska öppenvården har ej ändamålsenliga lokaler och föreslås därför flytta till VC Ludvika Norras och medicinmottagningens f d lokaler på plan 4 i hus 01. Sammanfattning När denna omdisponering är genomförd koncentreras mottagningsverksamheten till hus 01. Akutvård och sluten vård koncentreras till hus 04. Däremellan finns lokaler som vänder sig mot både öppen och slutenvård såsom administration, rehabilitering, skrivcentral och kuratorer. Med de föreslagna dispositionsförändringarna kommer vissa samband att försämras och andra förbättras. Vid en bedömning av sambanden vid lasarettet har de försämrade sambanden som uppkommer, främst mellan akutmedicin och röntgen, ansetts vara av mindre betydelse jämfört med de vinster som görs. De verksamheter som ej omnämnts, såsom folktandvård, kommer att vara kvar i sina lokaler inom lasarettet, eventuellt med mindre ombyggnader. Ortopedteknisk verkstad Ortopedtekniska verkstaden är placerad på plan 2 innanför kirurg-och ortopedmottagningen. Genom att flytta verksamheten till plan 2 i hus 04 skapas bra intern kommunikation och möjlighet till direktingång. MTA och IT Administration/Personal Akut/ jourmott. Vårdplatser HUVUDENTRÉ Gemensam reception Medicinteknisk avdelning (MTA) och IT avdelningen flyttar till dagsljusbelysta lokaler i plan två i f d sterilcentralens lokaler. Här placeras också möteslokaler för datautbildning och katastrofberedskap samt ytterligare något mötesrum. Denna flytt är föranledd av att lokalerna i plan 3 och 4 behövs för annan verksamhet. Medicinmottagning Administrationen koncentreras till hus 02 plan 7. I sjukhuset iordningställs ett par större mötesrum i f d personalmatsalen samt i delar av den nuvarande sterilcentralen. Väntrum Allmänläkare Röntgen Dagkirurgi Sammanfattning av omflyttningar i entréplanet Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 29

Ludvika lasarett i framtiden Framtida lokaldisposition Plan 5 Disp Plan 4 Vårdavdelning Plan 3 Akutmott/Allmänläkarjour/ Medicinmott/Palliativa teamet Plan2 Kök/Förråd/OTA/Reception Plan 4 Skrivcentral Plan 3 Dagkirurgi/Kuratorer Plan 2 Administration/Förråd Förklaringar Normaltext avser verksamhet som ej berörs Röd text avser ny verksamhet i anpassade lokaler Disp Försörjning Plan 7 Administration Plan 6 Hud/Disp Plan 5 Tandvård/ Företagshälsa/Disp Plan 4 SG/AT Plan 3 Apotek Plan2 Förråd Plan 4 Konferenslokaler Plan 3 Huvudentré med cafeteria/ Lunchservering/Kiosk/Bibliotek Överglasad gård Plan 4 Psykiatri Plan 3 Allmänläkarmottagning/Röntgen Plan 2 Förråd/Omklädning Ambulansstation (saknas på bilden) Plan 3 Dagkirurgi/Sterilcentral/ Specialistmott/Lab/ Blodcentral Plan 2 MTA/Patolog/ Förråd/Omklädning Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 30

Ludvika lasarett i framtiden Framtida lokaldisposition - plan 2 Förklaringar Normaltext avser verksamhet som ej berörs Hus 04 Kulvert från Hus 08 Biskopsgården Ortopedtekn. verkstad Omkl. Hörc. Disp. Kök Hus 05 Röd text avser ny verksamhet i anpassade lokaler Hissar och/ eller trappor Hus 02 Hus 03 MTA/ IT/ Möten Datautb./ Katastrofbereds Försörjning Hus 10 Omkl. Patologen Obduktion Miljöstation Hus 01 Ambulans Hus 06 Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 31

Ludvika lasarett i framtiden Framtida lokaldisposition - plan 3 Förklaringar Normaltext avser verksamhet som ej berörs Hus 04 Akutentré Medakut Allmänläkarjour Medmottagning Palliativa teamet Akut vård Röd text avser ny verksamhet i anpassade lokaler Hissar och/ eller trappor Hus 02 Sjukhuskyrka Apotek Hus 03 Huvudentré Adm Rec Bibliotek Allmänläkare Provtagning/ Lab Överglasat väntrum Operation Planerad vård Allmänläkare Röntgen Specialistmott Hus 01 Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 32

Ludvika lasarett i framtiden Framtida lokaldisposition - plan 4 Förklaringar Normaltext avser verksamhet som ej berörs Hus 04 Med/Ger vårdavdelning/hia (40 vpl) Sluten vård Röd text avser ny verksamhet i anpassade lokaler Hissar och/ eller trappor Hus 02 Rehab Hus 03 Rehab Rehab Träningslokaler Rehab Psykiatri Specialistmott Kuratorer Psykiatri Planerad vård Hus 01 Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 33

Ludvika lasarett i framtiden Framtida lokaldisposition - plan 5-7 Förklaringar Normaltext avser verksamhet som ej berörs Röd text avser ny verksamhet i anpassade lokaler Hissar och/ eller trappor Hus 04 Disp. Hus 02 Specialist mott Adm. Disp. Konferens Plan 6 Hus 02 Tandvård Företagshälsa Disp. Adm. Hus 02 Skrivcentral Disp. Plan 5 Plan 7 Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 34

Ludvika lasarett i framtiden Byggnader och tomt i framtiden Byggnader Hus 13 kommer att bli tomt om psykiatrin flyttas in i lasarettet och kan eventuellt hyras ut externt eller försäljas. Övriga byggnader kommer, efter genomförda förändringar, att ha modern teknisk standard samt anpassade lokaler för verksamheten. Tomt Markplanering, trafikföring och utryckningsvägar för främst ambulanser kommer att ses över i anslutning till ny akutmottagning. Markbehandling utanför nuvarande akutmottagning kan iordningställas med uteplatsmöjlighet för verksamheten. Översyn av huvudentré med vegetation, belysning och skärmtaksutformning kommer att ske. Huvudentré Akutentré Situationsplan Ludvika lasarett Ny akutentré Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 35

Ludvika lasarett i framtiden Förslag till projektplan med kostnadsuppskattning Projektplan Entreprenadtid föregås av planering och projektering enligt den av landstinget fastställda Byggprocessen. Varje enskilt projekt förutsätter beviljade pengar. Om- och tillbyggnaderna ska om möjligt genomföras så att provisorier undviks och verksamheter inte behöver flyttas flera gånger. I vidstående projektplan har etapper angivits. Projekten är indelade efter verksamheter och deras krav på lokalförändringar. Mest angelägna åtgärderna är redovisade längst till vänster. Därefter är etapperna förskjutna horisontellt. Detta innebär att etapper till vänster måste genomföras först. I de flesta fall är detta föranlett av att en verksamhet måste flytta för att tomställa lokaler. Vid detaljplanering kan en justering och eventuell uppdelning av etapperna bli nödvändig. Planerings- och projekteringstiden tar ungefärligt lika lång tid som entreprenadtiden av större projekt. Innan entreprenader kan påbörjas i befintliga lokaler eller vid rivning måste de föregås av evakuering. Evakueringens genomförande är beroende på vilka vakanta lokaler inom landstinget som kan nyttjas över tiden. Kostnadsuppskattning avser priser i 2007 års prisnivå. Efter utredning och projektering kan kostnaden komma att justeras. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 36

Ludvika lasarett i framtiden ETAPPINDELNING/ KOSTNADSUPPSKATTNING, prisnivå år 2007 Hus Plan ETAPP 0- Ortopedtekn. Vårdavd 11 milj Ortopedtekn. Verkstad 4 2 Anpassning vårdavdelningar 4 4 ETAPP 1- Medicinmott och akutmott. 16 milj Omdisp rehab 4 Ombyggnad för med- och akutmott 4 ETAPP 2A- MTA och Konferensrum 3 milj MTA, IT 1 2 Konferensrum 1 2 ETAPP 2B- Specialistmott. 6 milj Specialistmott i f d akutmott 1 ETAPP 3- Vårdc.,Provtagning/ Lab. Inbyggnad gård 1 17 milj Vårdcentral 1 Lab 1 Röntgen anpassning 1 Totalt investeringsbelopp för alla etapper = 75 milj ETAPP 4A- Skrivcentral 2 milj Skrivcentral och arkiv 2 7 ETAPP 4B- Sjukgymn. och arbetsterapi 4 milj Sjukgymn. och arbetsterapi 2 4 ETAPP 4C- Palliativt team 2 milj Palliativt team 4 3 ETAPP 4D- Specialistmott. 5 milj Specialistmott.i f d kirurgmott och anslutande lokaler 1 4 ETAPP 5- Öppenvårdspsykiatri 11 milj Öppenvårdspsykiatri 1 4 FASTIGHETSUNDERHÅLL 1-1,5 milj/ år Ombyggnadstillägget uppskattas som en årlig annuitet på 10%. Det motsvarar en avskrivningstid på 15-20 år med en räntenivå på 6,5-8%. För de olika etapperna har en grov kostnadsuppskattning gjorts av investeringskostnader. Priserna avser 2007 års priser. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 37

Ludvika lasarett i framtiden Etappindelningar - Etapp 0-5 Etapperna kan komma att delas upp i mindre etapper eller att vissa etapper slås samman. Indelningen i etapper avser främst att etapp med lägre nr måste genomföras innan etapper med högre nr genomförs. Etapp 0 innebär att de aktiviteter som är redovisade här inte är beroende av några andra etapper. När etapperna är angivna med en siffra och en bokstav anger siffran tidsföljden och bokstaven att ordningen kan kastas om inom gruppen med samma siffra. Etapp 3 Vårdcentral och laboratorium Den öppna gården vid hus 01 byggs in. Lokaler för samlad vårdcentral skapas. I anslutning till den överglasade gården görs en central provtagning och lab. Etapp 4 A Servicecentral Etapp 0 Ortopedteknisk verkstad Plan 7 anpassas för skrivcentral, lokalerna är disponibla så etappen kan ev. ske tidigare. Hus 04 plan 2 byggs om för ortopedteknisk verkstad Etapp 4 B Sjukgymnastik och arbetsterapi Etapp 0 Lokalanpassningar Vårdavdelningar Hus 04 plan 4 anpassas för rationellare vård och för högre standard för patienter. Hus 02 plan 4 i nuvarande labs lokaler, datasal samt skrivcentral byggs om för rehab. Etapp 4 C Palliativt team Etapp 1 Medicin- och akutmottagning Rehabs lokaler hus 04 plan 3 byggs om för det palliativa teamet. Medicin- och akutmottagning flyttas till hus 04 plan 3 i f.d. Oasens lokaler. En nybyggd ambulansentré byggs vid entrén till akutmottagningen. I anslutning till medicinakuten skapas lokaler för allmänläkarjourmottagning samt medicinmottagning. Rehab får anpassade lokaler i anslutning till Medicinmottagningen i entréplanet. Denna anpassning görs med små åtgärder då rehab senare kommer att flytta till hus 02 plan 4. Etapp 4 D Nuvarande kirurgimottagning med kringlokaler byggs om för specialmottagning. Etapp 5 Öppenvårdspsykiatri Etapp 2 A MTA och konferensrum Hus 01 plan 4 byggs om för öppenvårdspsykiatri I sterilcentralens lokaler, hus 01 plan 2, skapas lokaler för Medicintekniska avdelningen, MTA, IT, och sjukhusgemensamma mötesrum i olika storlekar. Etapp 2B Specialistmottagningar Barn/MVC Nuvarande akutmottagning byggs om för specialistmottagningar. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 38

Bilagor Ludvika Lasarett Dispositionsplan Sid 39 Remissutgåva A Mars 2007

Bilaga 1 Ludvika lasarett - historisk översikt Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 41

Bilaga 1 Ludvika lasarett - historisk översikt Ludvika lasarett invigdes den 24 maj 1924 av Kung Gustav V och togs i bruk den 2 juni samma år. Sjukhuset tillhörde Kopparbergs läns landsting men var på den tiden en relativt självständig enhet med egen politisk direktion. Efter en utredning av behovet av lasarett i södra Dalarna beslöts 1914 att två nya lasarett om vardera 70 platser skulle byggas i Ludvika och i Avesta - Avesta först och Ludvika därefter. Detta och de höga byggnadskostnaderna under 1:a världskriget gjorde att Ludvika lasarett, med 60 vårdplatser, stod färdigt först år 1924. Lasarettet förlades till Marnäs, ca 2 kilometer från Ludvika järnvägsstation, på en naturskön barrskogsbevuxen höjdplatå med sluttning åt sydväst. Lasarettsbyggnaden placerades så att de allra flesta rummen skulle vara belägna åt söder och så att tomtens lutningsförhållanden utnyttjades fullt ut. Ekonomilokaler förlades till källar- och suterrängvåningarna med vårdavdelningar, mottagningar och personalbostäder ovanpå. Arkitekt var Theodor Källgren och byggnadsprogrammet upprättades av doktor J Waldenström. Lasarettet var redan från början tänkt som huvudbeståndsdel i ett större lasarett. Operationsavdelning, poliklinik, bad, kök, tvätt, värmecentral och övriga ekonomilokaler och anläggningar samt personalbostäder var dimensionerade att klara en fördubbling av antalet inneliggande patienter. Nästan alla anställda bodde på lasarettet och var skyldiga att göra det. Det fanns portvakt, grind och högt staket och man fick ringa på för att komma in efter kl. 22.00. Egna nycklar kom en bit in på 30-talet. Staketet revs troligen strax efter 2:a världskrigets slut. Lasarettet startade med 60 sängar, en läkare och totalt 30 anställda. 1936 fanns det två läkare och 47 anställda. Expansionen fortsatte till 1980-talet med som mest omkring 550 anställda. Expansion och arbetstidsförkortningar medförde ständiga lokal- och bostadsbekymmer. Om- och tillbyggnader och provisorier avlöste varandra under årens lopp. 1924 Ludvika lasarett med 60 vårdplatser öppnas 2 juni 1925 Kirurgen utökas med 12 platser för TBC-fall 1928 Epidemisjukhuset byggs 1929 Tuberkulospaviljongen byggs 1931 Förlossning och BB byggs 1940 Tillbyggnad av BB Tuberkulospaviljongen blir sk kronikerplatser - långvård 1942 Utbyggnad av ekonomienhet 1948 F-huset byggs - personalbostäder Ny matsal 1950 Nya lokaler - 35 vårdplatser + BB 1955 Fyra nya personalbostäder 1956 Lasarettet delas i kliniker Tillbyggnad sker med medicin- och röntgenklinik Kirurgkliniken är kvar i det gamla huset 1960 Epidemisjukhuset byggs om för medicinklinikens eftervård 1968 Långvårdskliniken med 100 vårdplatser öppnas 1971 Barnmottagning öppnas 1975 Förlossningar flyttas till Falun, eftervård finns kvar 1976 Nybyggnation av mottagningar, operation och röntgen Lokaler för distriktsvården på lasarettet 1978 Vuxenpsykiatrisk mottagning 1979 Intensivvårdsavdelning öppnas 1982 Gynekologisk mottagning 198 Nya vårdavdelningar Nytt kök 1990 Senaste tillbyggnad/ombyggnad av lasarettet 1991-92 Långvårdshuset (byggt 1968) säljs till kommunen och blir Biskopsgården 1993-94 Strukturförändringar - nedskärningar Akutkirurgin och kirurg-iva tas bort 1996 Ortopedin läggs ned liksom BB-eftervård De flesta verksamheter underordnas kliniker i Falun 1999 Sjukhuset upphör som egen resultatenhet Uppgifter kommer från skriften Ludvika lasarett 75 år - 1924-1999 - Historien om Ludvika lasaretts tillkomst och berättelser från personalen. Ludvika Lasarett Dispositionsplan September 2007 Sid 42