Ny 170 kv kraftledning Botsmark

Bilaga 3F Inventering av skogshöns Ny 170 kv kraftledning Botsmark utredning av olika linjeförslag Produktion: Enetjärn Natur AB 2015 2015-06-24

Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Sweco AB Inventering av skogshöns - Ny 170 kv kraftledning Botsmark - utredning av olika linjeförslag Inventeringsuppdraget har genomförts under mars-juni 2015. Detta dokument tjänar som en kunskapssammanställning och vägledning inför fortsatt projektering och utredning av de planerade linjealternativen för kraftledningen. Dokumentet utgör underlag för miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i inventeringen: - Rapportering. är en erfaren fältornitolog med lång vana av projektledning och utredning av fågelfrågor i samband med olika infrastrukturprojekt. - Fältinventering, bedömningar och rapportering. är en erfaren fältornitolog med flerårig vana av projektledning, inventering och rapportering av fåglar i samband med samhällsbyggnadsprojekt. - Förstudie, fältinventering och rapportering. - Kvalitetsgranskning. Janne har mycket bred kunskap om fåglar och expertkunskaper om olika infrastrukturella projekts påverkan på fåglar. är tjänstensvarig för Enetjärn Naturs fågelutredningar. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsfoto: Orrspelplats och gömsle vid Kroktjärnmyran Samtliga bilder är tagna av Enetjärn Natur AB. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001. 2

Innehåll Om dokumentet... 2 1 Inledning...4 2 Fakta om skogshöns...5 Skogshöns... 5 3 Metodik... 7 Utredning...7 Inventering...7 4 Resultat...10 Skogshöns...15 5 Analys och rekommendationer...17 Analys... 17 Säkerhet i analys och bedömningar...18 Rekommendationer...18 Källor... 20 3

11 Inledning Skellefteå Kraft planerar en utbyggnad/breddning av ledningsnätet på sträckan Botsmark - Krångfors vid Skellefteälven inom Umeå och Skellefteå kommuner. I samband med detta har Enetjärn Natur fått i uppdrag av Sweco att utreda skogshönsförekomst längs planerade ledningsalternativ (utredeningskorridorer). Enetjärn Natur har av Sweco fått i uppdrag att utföra inventeringen under våren 2015. Resultaten av inventeringsuppdraget presenteras i denna rapport. Enetjärn Natur är ansvariga för de bedömningar som görs i rapporten. Om inventeringen Syftet med inventeringen har varit att lokalisera och redovisa förekomst av spelplatser för tjäder och orre i och i nära anslutning till föreslagna utredningskorridorer för ny elledning längs sträckan Botsmark-Krångfors. Inventeringsresultatet ska vara en utgångspunkt för fortsatt projektering av den planerade utredningen av de olika ledningssträckningarna. 1 Befintlig elledning nära Blisterliden. 4

2 I detta kapitel ges en kunskapsbakgrund kring tjäder och orre för att kunna sätta förekomster 2 Fakta om skogshöns kring aktuell ledningssträckning i ett perspektiv till omgivande landskap. Vidare redogörs för vilka effekter elledningar kan ha på vardera art utifrån rådande kunskapsläge. Skogshöns Både tjäder och orre är upptagna som särskilt skyddsvärda i fågeldirektivets bilaga 1. Ingen av arterna är dock rödlistad. Både tjäder och orre samlas på speciella spelplatser under våren där hanarna visar upp sig för tilltänkta partners. Spelplatserna är ofta desamma år från år och det är i första hand vid dessa som fåglarna antas vara känsliga för störningar. Gemensamt är även att både tjädern och orren i stor utsträckning är markbundna och sällan är uppe och flyger på högre höjder annat än om de blivit uppskrämda. Populationerna för tjäder och orre varierar cykliskt, varför antalet tuppar på en spelplats kan variera ganska kraftigt mellan åren. Tjäder Tjäder häckar i skogsmark, gärna med inslag av myrar, i större delen av landet men arten saknas på Öland och Gotland. I fjälltrakterna förekommer den upp till fjällbjörkzonen. Långvarigt utnyttjade tjäderspelplatser förekommer ofta på vegetationstyper som är stabila, t.ex. långsamtväxande tallskogar och trädbevuxna myrkanter i äldre skog (t.ex. Hjort 1994). Sentida data visar dock att tjädern är relativt flexibel i sitt val av spelplatslokal och att såväl större som mindre spelplatser även förekommer i brukade produktionsskogar m.fl. 2012 och referenser däri, Ringaby 2014). Den nuvarande svenska populationen av tjäder är ungefär lika stor som för 30 år sedan och beräknas uppgå till ca 350 000 par, varav ca 4,5 % i Götaland, ca 17,5 % i Svealand och 78 % i Norrland. Flest tjädrar beräknas finnas i Norrbottens län med ca 85 000 par eller 24 % av populationen, och i Västerbottens län beräknas det finnas 70 000 par eller 20 % av den svenska populationen m.fl. 2012). Mellan 20 000 och 30 000 tjädrar dödas årligen av icke naturliga orsaker och av dessa dödas nästan 10 % av elledningar, transformatorer mm genom krockar eller på grund av direkt elpåverkan (statistik från ringmärkningscentralen åren 1977-1997 genom ringmärkningsdata). Den högsta andelen tjädrar dödas naturligtvis vid jakt (75-85 %). I samma studie från Ringmärkningscentralen (2000) redovisas att ca 140 fågelarter årligen dödas i kontakt med elnätet i Sverige under perioden 1986-1999. Mest utsatta är ugglor, främst berguv, och rovfåglar där kungsörn är en av de mest utsatta arterna. Andra utsatta arter är tjäder, orre och andra tunga och klumpiga fåglar som svanar, gäss, stora änder mm. 5

2Antalet ledningsdödade tjädrar är t.o.m. större än antalet som dödas i biltrafik varje år. Biltrafik är annars en av de största källorna till onaturlig fågeldöd hos flertalet fågelarter. Man räknar med att 6-7 miljoner fåglar dödas varje år i Sverige av biltrafiken, och det är bara katter som slår den siffran med ca 16 miljoner dödade fåglar per år (Ekologihuset Lunds Universitet). I Naturvårdsverkets syntesrapport om fåglar och vindkraft samt i Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft rekommenderas ett skyddsavstånd på 1 km mellan vindkraftverk och viktiga spelplatser för tjäder för att minska risken för kollisioner, men för kraftledningar finns inga sådan riktlinjer varken om avstånd eller för att bättre synliggöra ledningar vid värdefulla passager/stråk där fåglar förväntas röra sig mer frekvent. Med viktiga spelplatser avses platser som nyttjas av fler än 5 tuppar (Naturvårdsverket 2011, SOF 2013). Avståndet på 1 km är inte vetenskapligt belagt utan baseras på antaganden om att arter som är beroende av specifika platser kräver särskild hänsyn och för ledningsgator finns inga sådana rekommendationer framtagna. Orre Orre häckar i skogsmark över hela landet utom på Öland. De högsta tätheterna finns normalt i områden med stor andel björk och de starkaste stammarna finns i norra Svealand och södra Norrland. Större öppna ytor som mossar och myrar är viktiga inslag i orrens livsmiljö. Spelplatserna finns vanligtvis ute på öppna mossar och på sjöisar, men orren ses även ibland spela på hyggen och på vägar. Orren är liksom tjädern lovlig för jakt och den årliga avskjutningen har legat runt 30 000 individer de senaste 15 åren ( m.fl. 2012). Under de senaste 30 åren har orren gått tillbaka, framförallt i de södra delarna av landet, men på senare år tycks den åter öka i antal m.fl. 2012). Den nuvarande svenska populationen beräknas uppgå till ca 180 000 par, varav ca 11 % i Götaland, ca 30 % i Svealand och 59 % i Norrland, och där Jämtland är det rikaste länet på orrar med 25 000 par. I Västerbottens län beräknas det finnas ca 19 000 par eller drygt 10 % av den svanska populationen m.fl. 2012). Det är förhållandevis lite undersökt hur orre påverkas av kraftledningar jämfört med tjäder, men man kan anta att orrar som är klumpiga när de ska flyga iväg och genom att de många gånger interagerar i grupp ofta är utsatta för större fara genom att varje enskild fågel i gruppen kan antas ha en lägre bevakningsgrad p.g.a. tillit till gruppens gemensamma bevakning av faror. Rekommendationerna från Sveriges Ornitologiska Förening avseende orre är att spelplatser/myrar med regelbundet mer än fem tuppar ska skyddas med minst 1 km säkerhetszon (SOF 2013) i samband med vindkraftsetablering. I Naturvårdsverkets syntesrapport om fåglar och vindkraft (Naturvårdsverket 2011) föreslås en buffertzon på 1 km kring orrspelplatser med fler än 10 tuppar. Buffertzonen anses indikera ett lämpligt avstånd från spelplatsen, där man bör överväga mer detaljerade undersökningar för att kunna anpassa utbyggnaden. Avståndet på 1 km är inte vetenskapligt belagt utan baseras på antaganden om att arter som är beroende av specifika platser kräver särskild hänsyn och för ledningsgator finns inga sådana rekommendationer framtagna. 6

3 Metodik I detta kapitel beskrivs hur utredningen och inventeringen genomförts. 3 Utredning Inför inventering i fält utfördes en skrivbordsutredning med syfte att identifiera skogsbestånd som potentiellt kan hysa större tjäderspelplatser. En heltäckande inventering är inte realistisk, varför skogsbestånd äldre än ca 70 år och med ett större inslag av tall valdes ut och markerades på karta inför fältinventeringen. Denna information tillhandahölls genom främst analys av flygbilder (ortofoton i färg och infraröda flygbilder). Av de bestånd som identifieras valdes de allra minsta och isolerade bestånden bort medan ett antal högprioriterade skogsbestånd identifierades. Utöver dessa utvalda skogsbestånd identifierades stora och medelstora öppna myrar samt mindre våtmarker i anslutning till äldre skog, vilka är potentiella lokaler för orrspel respektive tjäderspel. Dessa områden slogs sedan ihop till större delområden, vilka sedan inventerades grundligt i fält. Inom ramen för utredningen framkom även information från den regionala fågelföreningen (Västerbottens Ornitologiska Förening, VOF) om kända spelplatser för tjäder och orre muntl, 2015). Alla tidigare rapporter om tjäder och orre i och i närområdet till de olika linjeförslagen för ledningsdragningen inhämtades inför inventeringen från Artdatabanken (2015 04 29). Inventering Tjäder De äldre tall och granskogsbestånd som valts ut under utredningen, samt myrkanter med gles tallskog, besöktes till fots eller på skidor varvid tjädrar samt spår av tjäder (spillning, fjädrar samt färska spår) eftersöktes. Platser där tjädertuppar, spår av tjäder, koncentrationer av vårspillning eller större koncentrationer av vinterspillning hittades bokfördes som potentiella spelplatser och genomsöktes extra noggrant. Tupparnas natträd med färska spillningshögar markerades med GPS. All insamlad data analyserades sedan sammantaget för att avgöra var eventuella spelplatser finns. De potentiella spelområdena besöktes sedan i skymningen, för att lyssna efter inflog av tjädertuppar, eller i gryning, för att lyssna efter spelande tuppar. Orre Samtidigt som området inventerades på spelplatser för tjäder så eftersöktes även spelplatser för orre inom inventeringsområdet. Orren nyttjar stora öppna ytor, företädesvis myrar och sjöar, för sitt spel vilket innebär att de är betydligt lättare att lokalisera än tjädrar. Orrspelet hörs i regel över långa avstånd varför spelplatser enklast lokaliseras genom att lyssna efter spelande tuppar. 7

3Inventeringen påbörjades under tidiga morgnar för att täcka in den tid på dygnet då orren spelar som mest aktivt. Hörda orrspel lokaliserades och observerades på avstånd för att räkna antalet spelande orrtuppar. Även en del lyssning/inventering genomfördes genom att köra bil sakta i lämpliga områden och notera ljud av spelande orrtuppar. 8

4 Resultat I detta kapitel beskrivs resultatet av inventeringen av skogshönsen tjäder och orre. Inventeringen genomfördes i månadskiftet april-maj under sammanlagt fem inventeringsdagar (29/4-8/5), d.v.s. under den tid då tjäder- och orrspel är i full gång. Väderförutsättningarna var goda under genomförda inventeringsdagar med uppehållsväder, 0-10 plusgrader och varierande vindstyrka. Någon morgon var det dimmigt. Sammanlagt genomfördes ca 40 inventeringstimmar under perioden. Nedan beskrivs de områden som inventerats i fält och där spelplatser hittats. Område 1 Krångmyrarna (figur 3) Inget orrspel noterades men en flock på ca 5-10 orrar observerades kring den sydöstra delen av myren, i nära anslutning till den befintliga kraftledningen. Det är möjligt att orrtupparna har en mindre spelplats någonstans på den öppna delen av myren inom eller just väster om den östra utredningskorridoren. Det är dock mer sannolikt att en eventuell större spelplats är belägen i de centrala delarna av myren, mellan de båda korridorerna, då arealen öppen myr är större där. I övrigt bedömdes våtmarken generellt inte vara en särskilt attraktiv fågellokal för mer skyddsvärda våtmarksfåglar. Ett tranpar observerades i den centrala delen av våtmarken, mitt mellan de båda ledningskorridorerna. I skogskanterna i den östra delen av myren observerades även tretåig hackspett och tofsmes. Lokalen bedöms ha måttligt höga värden för fågellivet med orre i fokus. De centrala delarna av myren bedöms som viktigast och bör undvikas vid ny ledningsdragning genom området. De norra och centrala delarna av utredningsområdet Från Finnforsån till i höjd med Lidsjön/Innersjön har inga viktiga spelplatser för tjäder och orre bedömts finnas (mellan redovisade områden 1 och 2). Därför har inga delområden på denna sträcka inventerats i fält (figur 3). 10

4Område 2 Lidsjö-Stormyran/Kroktjärnmyran (figur 4) På Kroktjärnmyran finns en etablerad större orrspelsplats samt ett gömsle som nyttjas för observation och fotografering av orrspel muntl 2015). Vid fältinventeringen var spelet i full gång med ca 20 spelande tuppar. Enligt uppgifter från Conny Lundström, som ofta besöker orrspelet, kan det under goda år vara uppemot 35 tuppar på spelplatsen, vilket sannolikt gör den till den av de största i regionen. Spelcentrum är ofta beläget i de centrala delarna av myren, något söder om ledningskorridor C, men stora delar av myren tas i anspråk för spelet, varför de även bedöms kunna spela inom korridoren. Efter morgonens spel brukar orrarna ofta flyga norrut i riktning mot Lidsjö-Stormyran ( muntl. 2015), vilket innebär att de flyger rakt igenom ledningskorridor C. Vid norra delen av Lidsjö-Stormyran, strax söder om ledningskorridor C2, observerades flera arter av tidigt anlända vadare, bl.a. storspov, grönbena och enkelbeckasin. I skogen nordost om myren, vid ledningskorridor C2 i nära anslutning till väg 364, oberverades ett flertal spillningshögar av tjäder. Inga tuppar sågs eller hördes dock och utifrån de observerade spåren bedöms det inte vara någon tjäderspelplats på platsen. Myren är i de centrala delarna påverkad genom dikningar men dessa är gamla och har troligen liten hydrologisk effekt idag. Såväl Kroktjärnmyran och Lidsjö-Stormyran bedöms ha höga värden för häckande våtmarksfåglar och särskilt för orre, och det trots att de centrala delarna av myren är dikade sedan gammalt. De blötaste delarna av våtmarkerna bör undvikas vid eventuellt nya ledningsdragningar i området. Område 3 Stormyrbrännan (figur 4) På den öppna delen av Stormyrbrännan, ca 150-300 m väster om ledningskorridor C, identifierades en orrspelsplats som bedömdes hysa ca 10 tuppar, utifrån observerade tuppar på myren samt i trädridåer kring myren. Från myren hördes även ett flertal tidigt anlända vadare, bl.a. storspov. I ett fuktigt parti av myren, nära ledningskorridorens västra gräns observerades även två sångsvanar. En värdefull slingrande bäckmiljö rinner centralt gernom våtmarkskomplexet. Ytterligare 5 orrtuppar observerades spela på ett hygge strax öster om byn Floda en bit norr om Stormyrbrännan. Spelplatsen bedömdes ligga nära den befintliga kraftledningen där ledningskorridorerna C och D4 skär varandra. Lokalen bedöms ha måttligt höga värden för fågellivet med skogshöns i fokus. De centrala blötaste delarna av myren bedöms som viktigast och bör undvikas helt vid ny ledningsdragning genom området. 12

4 de tjäderrikaste delarna i utredningsområdet (minst tjäderfattiga). Här finns en del äldre skog kvar och området är kuperat med sjöar, våtmarker och sumpskogar. En ledningsdragning genom denna del bör föranleda en närmare analys av fågelpopulationerna i området. Området bedöms som intressant för tjäder och andra skogmarksfåglar men däremot inte särskilt för våtmarksfåglar. Område 6 Dödmansmyran/Lomtjärn (figur 5) Området är beläget mellan Gränsberget och Sävarån NV om Botsmark. En ensam orre observerades stående på isen på sjön Lomtjärn ca 250 m sydväst om ledningskorridor D. Inga andra orrar hördes eller observerades i området. En del tjäderspillning observerades i skogen vid en mindre myr sydväst om Lomtjärnen, men inga tjädrar sågs eller hördes på platsen. En skoterled går i nord-sydlig riktning över såväl Lomtjärnen som Dödmansmyran. Dödmansmyran bedöms inte vara en särskilt värdefull lokal för våtmarksfåglar eller specifikt för skogshöns som orre eller tjäder. Lomtjärnens ringa storlek, utformning och placering i landskapet indikerar möjlig häckningslokal för smålom och det indikerar även namnet på tjärnen. Ingen smålom var dock på plats vid inventeringstillfället i månadsskiftet april/maj och vid besök vid tjärnen under juli månad noterades heller inga smålommar vid tjärnen varför det är högst tveksamt om det finns någon permanent smålomsförekomst i området. Skogshöns Tjäder Under fältinventeringen kunde det konstateras att området hyser en relativt sparsam tjäderstam. Större mängder spillning och enstaka tuppar och hönor förekommer lokalt, men det är långt mellan de kärnområden med potentiella spelplatser som identifierades. Enbart längst i söder i Lobergsområdet verkar det finnas en lokal och tätare tjäderstam. Två potentiella spelplatser för tjäder identifierades. Område 4 Stavträsket Område 5 Loberget Ingen av dessa lokaler bedöms hysa några större tjäderspelplatser men området vid Loberget är större och mer komplext naturmiljömässigt och flera tidigare rapporter och observationer från detta område tyder på en mer utbredd tjäderstam här. 15

4Orre Flera mindre orrspelplatser noterades inom utredningsområdet i samband med inventeringen men bara en lokal bedöms hysa ett stort och skyddsvärt antal - Lidsjö-Stormyran/Kroktjärnmyran med ca 20-35 spelande tuppar. Enligt uppgifter finns också ett gömsle i område. Övriga skogshöns I övrigt observerades enstaka järpe på enstaka lokaler utspridda inom inventeringsområdet. Dalripa noterades däremot inte under inventeringen. 16

5 I detta kapitel genomförs en analys av vad resultatet innebär. Vidare redogörs för säkerheten i 5 Analys och rekommendationer analysen utifrån inventeringsinsatsen. Analys De skogsområden, som berörs av de aktuella ledningsdragningarna, karaktäriseras av ett aktivt skogsbruk där inslaget av hyggen, föryngringsytor och ungskogar är stort. Kvarlämnade naturvärden, som t.ex. hålträd, är få i dessa områden. De återstående gammelskogarna har därför stort värde för många fågelarter som tjäder och järpe men även för andra arter som t. ex. rovfåglar och hackspettar. Det är därför viktigt att de planerade ledningsgatorna förläggs till redan avverkade ytor och ungskogar, så att återstående fåtaliga äldre skogsmiljöer behålls intakta. Tjäder Båda tjäderspelplatserna som konstaterats under inventeringen faller utanför definitionen som en större viktig spelplats (SOF 2013, Naturvårdsverket 2011). Den stora påverkan på tjäderns livsmiljö i form av habitatsförlust och fragmentering genom det hårda skogsbruket gör att platserna ändå bedöms som skyddsvärda. Särskilt området vid Loberget som är omgivet av mer äldre varierad skog, och med en mer varierad topografi bedöms vara skyddsvärt. Orre Orrspelet på Lidsjö-Stormyran/Kroktjärnmyran bedöms falla inom ramen för viktiga spelplaster då området konstaterats användas av över 10 tuppar (Naturvårdsverket 2011). De centrala blötaste delarna bedöms som viktigast att inte påverka, men orrspel är sällan knutet till en enskild del av en myr eller sjöis utan kan flytta runt från dag till dag. Detta medför svårigheter att exakt peka ut en punkt där orrspelet alltid äger rum. Det är möjligt att det finns ytterligare någon mindre orrspelplats på myrar och sjöisar i inventeringsområdet. Större orrspel noterades inte på någon annan plats. Med tanke på det sparsamma antalet observationer bedöms det mindre sannolikt att området hyser fler större spelplatser med regelbundet fler än 10 tuppar. Övriga skogshöns Järpe noterades på ett mindre antal lokaler under inventeringen, trots att arten inte särskilt eftersöktes. Järpe samlas inte, likt tjäder och orre, vid särskilda spelplatser, varför risken för störning generellt är mindre. Arten förekommer företrädesvis i sumpskogar och lövrika granskogar i anslutning till våtmarker. Det är miljöer som ofta hyser höga naturvärden generellt och av den anledningen generellt undantas vid anläggningsarbeten. Arten bedöms inte påverkas nämnvärt av en etablering av ny ledningsgata i 17

5området, under förutsättningar att generell naturhänsyn tas i anslutning till ovan nämnda skogsområden. Säkerhet i analys och bedömningar Inventeringen har kunnat utföras under gynnsamma förhållanden. Tidpunkten var vald för att fånga in den period på året då tjäder- och orrspelet är i full gång. Det är omöjligt utifrån en inventering av den här typen att med full säkerhet utesluta att någon tjäderoch orrspelplats inom inventeringsområdet kan ha missats. Emellertid genomgicks området med sådan noggrannhet att det får anses osannolikt att fler större spelplatser finns inom inventeringsområdet. Rekommendationer Tjäder Naturvårdsverket rekommenderar en skyddszon på 1 km från större viktiga spelplatser av tjäder i vindkraftssammanhang (Naturvårdsverket 2011). Vår bedömning är att de två identifierade tjäderspelsplatserna inte uppfyller kriteriet som viktiga spelplatser men i avsaknaden av större spelplatser i området bör anses som skyddsvärda och omfattas av skadelindrande åtgärder i form av skyddszoner. Skyddzonens storlek och bredd måste bedömas från fall till fall beroende på var och hur påverkan/intrånget ligger i terrängen, se närmare beskrivning av detta i stycket nedan. Notera att avståndet med en skyddzon på 1 km som anges ovan gäller vindkraft och att det för ledningsgator inte finns några sådana rekommendationer. Tjädrarna undviker vanligen större hyggen och ungskogar, till skillnad från orre, och risken för kollisioner är därför något mindre på dessa öppna marker för tjäder än för orre. Avverkad skogsmark är därför mindre intressant att ha med i en skyddszon kring en tjäderspelplats. Skyddszonen bör kunna anpassas efter omgivande skogsstruktur, för att i första hand täcka in äldre, variationsrika skogsområden kring spelplatserna. Det är i dessa områden det under inventeringen observerats mest spår av tjäder och där påverkan i form av vägar och ledningsgator bedöms kunna vara störst. Det torde dock vara av överordnad betydelse för tjäderspelplatsers fortlevnad att platserna undantas från avverkning. Ifall det finns planer på att avverka spelplatserna är det tämligen meningslöst att anlägga skyddszoner runt dem. En alternativ, och troligen mer verkningsfull, hänsynsåtgärd skulle därför kunna vara att genom överenskommelse med skogsägare se till att den skog som omger tjäderspelplatserna brukas på ett vis som är gynnsamt för tjädrarna. Det finns inga studier som visar exakt hur skog som omger en tjäderspelplats kan brukas utan att äventyra spelplatsen. Generellt kan dock sägas att det viktigaste är att själva spelplatsen undantas från avverkning, samt att det finns en skoglig kontinuitet i omgivningen, d.v.s. att det inte sker totalavverkning åt alla håll runt spelplatsen så att den utgör minst en lite större ö eller halvö av sparad skog ute på ett hygge. 18

5 En anpassad skyddszon föreslås för Lidsjö-Stormyran/Kroktjärnmyran som omfattar hela det öppna Orre våtmarksområdet och vid val av korridor hålls det norra alternativet så långt norrut som möjligt och det södra så långt söderut som möjligt om det väljs. Genom dessa anpassningar finns förutsättningar för att orrspelplatsen ska finnas kvar och att den naturligt kan flyttar runt lite mellan de olika delarna av myren och i nord-sydlig riktning. Övriga skogshöns För järpe rekommenderas inga särskilda hänsynsåtgärder. Undantas de områden med högre naturvärden och äldre skog minskar risken för påverkan på järpe. 19

Källor Webbsidor Lantmäteriet 2014. De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige. Länk: www.lantmateriet.se Tjäderobservatörerna. Information om tjäder har inhämtats från tjäderobservatörernas hemsida. Länk: www.tjaderobs.se Litteratur Avian Power Line Interaction Committee (APLIC). 2012. Reducing Avian Collisions with Power Lines: The State of the Art in 2012. Edison Electric Institute and APLIC. Washington, D.C., R. 2011. Fågelfaunan i kraftledningsgator effekt av skötsel och omgivande landskap CBM:s skriftserie 57., C. 2005. Tjädern i Jönköpings län - beståndstrender och pilottest för att med satellitbild identifiera gynnsamma marker för tjädern. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande nr. 2005:11.. 2010. Manual för uppföljning i skyddade områden - Skyddsvärda Fåglar. Naturvårdsverket., B-O. 2000. Fåglar och ledningar en analys baserad på återfynd av fåglar ringmärkta i Sverige. Naturhistoriska Riksmuséet, Ringmärkningscentralen, Stockholm 2000. Naturvårdsverket 2011. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss - En syntesrapport. Projekt VINDVAL, Rapport 6467, Naturvårdsverket, Stockholm. Halmstad. 2012. Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. SOF, 20