Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två

FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN... 4 KUNSKAP OM KOLLEKTIVTRAFIKEN... 5 HUR PÅVERKAS RESAN AV ATT ÅKA KOLLEKTIVTRAFIK... 5 RESANDEFREKVENS... 6 SKÄL ATT PROVA ATT ÅKA KOLLEKTIVT... 6 HUR MAN UPPLEVER RESAN FRÅN PERSONLIG SYNVINKEL... 7 BILAGOR, ENKÄTDIAGRAM... 7

Förord Pendlarprojektet hade som målsättning att öka resandet med kollektivtrafiken mellan Söderköping och Norrköping genom att bryta ett invant mönster hos bilister och att i stället för att bilpendla till jobbet få dem att åka mer kollektivt. Projektet har utförts i två olika faser. Denna rapport belyser fas två som hade mer inriktning på hur och om bilisterna förändrade sitt beteendem önster i sina dagliga rutiner. Fas två hade som mål att få 100 stycken vana bilister att främst arbetspendla med kollektivtrafik i stället för sin bil. Avsikten är även att senare kontakta företagare vars anställda pendlar till jobbet och hjälpa till med att guida hur man i stället kan åka kollektivt. Testresenärerna fick av Söderköpings kommun ett reskort gällande en månad i all kollektivtrafik för närområde Söderköping med förbehåll att testresenärerna skulle åka minst tre tur- och returresor per vecka under testperioden. Testresenärerna kunde fritt välja att åka sin månad under perioden maj 2011 till och med oktober 2011. Så gott som hälften av testresenärerna valde att åka i maj månad. I bilagorna har sammanställts svaren på de enkätfrågor som testresenärerna fick svara på efter sin provperiod. Bo Andersson Klimat- och energirådgivare Mikael Appelberg Trafiksamordnare

Gruppens sammansättning Av de hundra som ingick i undersökningen var 70 % kvinnor. Åldersfördelningen var 38 % i gruppen 30-39 år och 40 60 år 48 % Ser man hela gruppen 30 59 år är fördelningen något mer utjämnad än gruppen totalt. De yngre och äldre grupperna var 100 % kvinnor. Åldersstrukturen följer den generella i användandet av kollektivtrafiken. Boende och arbetstider Inte helt oväntat är det villaboende som dominerade. Fördelningen i stort, 67 % villaboende och 33 % i lägenhet. Så kallade kontorstider, klockan 8 17 är vanligast med 40 %. På andra plats kommer arbetstider utanför normala arbetstider (klockan 7 18), exklusive skiftarbete med 35 %. Turtiderna är 20 % missnöjda med. Behovet av användningen av kollektivtrafiken för arbetspendling har de senaste åren förändrats så att behovet är mer utsträckt över dygnets alla timmar. Detta avspeglas relativt tydligt i enkäten från våra testresenärer. Hela 35 % av testresenärerna åker på andra tider än så kallad kontorstid. Detta visar att turtätheten på andra tider än resor till och från arbetet morgonen och kväll är viktigt. Kollektivtrafikens tillgänglighet Busstiderna passade 50 % av testresenärerna oftast bra och 30 % bra. Men 20 % var missnöjda med tidtabellerna. Cirka 18 % klarade inte av att resa minst 3 ggr/ vecka. I snitt klarade hela gruppen att resa 3,5 ggr/vecka. Få av testresenärerna hade från sin bostad mindre än 200 meter till busshållplatsen. Generellt var sträckan mellan busshållplatsen och arbetsplatsen längre, nästan 500 meter. Generellt är ett avstånd som överstiger 400 meter från hemmet/arbetsplatsen och till närmaste hållplats för långt för att attrahera bussresenärer. 30 % av testresenärerna har ett avstånd som överstiger 500 meter från sin arbetsplats och till närmaste hållplats. En slutsats man kan dra av detta är att linjesträckningen för bussen inte alltid är optimal för alla. Pålitlighet och resenärens nöjdhet med kollektivtrafiken Testresenärernas förväntningar att åka kollektivtrafik infriades. Hela 72 % upplevde kollektivtrafiken som förväntat eller över förväntan. 64 % av testresenärerna var på det hela taget nöjda eller mycket nöjda med kollektivtrafiken medan 34 % missnöjda eller varken eller. Kollektivtrafiken är ett pålitligt färdsätt till jobbet, vilket 70 % av testresenärerna ansåg. 80 % upplevde resandet som förväntat eller över förväntan.

Kunskap om kollektivtrafiken Kunskapen om kollektivtrafiken hos testresenärerna var i allmänhet god före provtiden. 64 % tyckte sig ha god eller mycket god kunskap om priser medan 56 % hade liten eller ingen kunskap om tidtabellen. Däremot visste 96 % var närmaste busshållplats från bostaden finns. När testperioden var slut hade naturligtvis de flesta fått bättre insikt i hur man åker kollektivtrafik och 82 % rekommenderar andra att åka kollektivt. När det gäller testresenärernas uppfattning om priset kan det grunda sig på en vanligtvis något skev uppfattning om vad det faktiskt kostar att åka kollektivtrafik. Den ovane resenären har ofta en uppfattning att det är dyrt vilket i och för sig kan vara rätt om man enbart ser på vad en enkelresa kostar och vad man har som prisjämförelse. Östgötatrafikens taxa är delvis uppbyggd på att man rabatterar resenärer som åker frekvent. Hur påverkas resan av att åka kollektivtrafik Restiderna varierar naturligtvis beroende på förutsättningar, men en resas medeltid bland de 53 resenärer som svarade på denna fråga är 43 minuter. Om man tar bort de tio resenärerna som har restider på över en timme blir medelvärdet 34 minuter. Jämför man detta med testresenärernas bilpendlande så finner man att tidsåtgången med buss är ca 20 min längre med buss än med bil. Denna siffra sjunker om man som i övningen ovan tar bort de längsta bilpendlarna. Då får man ett medelvärde på 13 min kortare restid med bil. I samtliga fall gäller resan från dörr till dörr. Figur 1 Figur 2 BIL BUSS Figur 1 och 2, Y-axel visar minuter och x-axel visar antal resenärer.

Arbetstidens inverkan på val av transportmedel är delat i två nästan likvärdiga läger. Ser man på transportvalets inverkan på resenärens morgon- respektive kvällsvanor så har övervägande delen, 57 %, svarat att det har en negativ inverkan och 22 % var opåverkade av valet transportmedel. På fråga om hur någon i familjen påverkas av vilket transportmedel man väljer så svarar 58 % att det påverkas på så sätt att det blir mindre tid med familjen (15 %), hämta barn på dagis (23 %) och att handla (25 %). Att handla är det som stör mest tätt följd av att hämta/lämna på dagis. 20 % tyckte inte att det innebar några förändringar. 40 % av de som ändrat sina vanor att handla dagligvaror uppger att man åker hem och hämtar bilen till butiken. 12,5 % av testresenärerna har bytt inköpsställe och för 17,5 % av testresenärerna utför någon annan i familjen den sysslan. Resenärernas förutsättningar på arbetsplatsen, exempelvis tillgång till flextid, bilpool, användande av egen bil i tjänsten eller gratis parkeringsplats kan ha stor betydelse hur man väljer färdmedel. Hela 43 % uppgav att fri parkering på arbetsplatsen är ett viktigt skäl att ta bilen till jobbet. 26 % tycker att flextid har en stor betydelse på val av färdmedel. Resandefrekvens Förutsättningarna för att få delta som testresenär var att man förband sig att åka kollektivtrafik minst tre gånger tur och retur i veckan. 41 % av resenärerna åkte fyra gånger i veckan och 19 % åkte fem gånger eller mer per vecka. 18 % åkte färre resor än tre per vecka. Skäl att prova att åka kollektivt jag tycker att det är avkopplande att åka buss Miljöpåverkan i första hand. Det blir även billigare än att åka ensam i bil. Man slipper även att leta p-plats. Jag ville ge kollektivtrafiken en ärlig chans och samtidigt låta bilen stå. Se hur vardagen blir om man busspendlar. Minska kostnader och slippa köra själv. Framför allt på vintern. Hela 59 % av de bilister som deltog i det månadslånga testet kommer att fortsätta att åka kollektivttrafik. De flesta, 83 %, kan tänka sig att åka 6 månader eller mer under ett helt år. 55 % säger att vintern är den årstid som man vill byta bilen mot kollektivtrafik. Dom som svarade nej (23 %) på frågan om de kommer att fortsätta att åka kollektivtrafik tillfrågades vad som kan få dem att ändra sig. De uppgav att, tätare bussturer, kortare restid och lägre biljettpris kan få dem att ändra sig. Lägre biljettpris hänger också ihop med bilens driftkostnader. 55 % av testresenärerna har omvärderat sina uppfattningar och är efter provmånaden positiva till kollektivtrafiken.

Hur man upplever resan från personlig synvinkel Vi ställe några frågor om hur resenären upplever sin resa i förhållande till resa med bilen. Det visade sig att man försakade/vunnit; Flexibilitet Hela 81 % av testresenärerna ansåg att man fick försaka flexibiliteten i sitt resande. Där emot ansåg hela 68 % att ekonomin förbättrades och hela 72 % ansåg att man fick tid till annan sysselsättning under resan som man inte kan göra som förare av en bil. den privata sfären som bilen erbjuder 47 % av testresenärerna ansåg att de varken vann eller förlorade någon privat integritet genom att åka kollektivtrafik medan samma antal, 47 %, ansåg att man förlorade personlig integritet. Restiden Hela 74 % av testresenärerna ansåg att de fick längre restid genom att åka kollektivtrafik medan 10 % tyckte att de vann restid. Bekvämlighet 55 % ansåg att de reste lika bekvämt eller bättre genom att åka kollektivtrafik. Bilagor, enkätdiagram Sammanställningar på enkätfrågor