Projektrapport TRTE09 2013-03-08 Grupp A5 Mathilda Johansson, Linnea Englund, Jennifer Bodén, Camilla Andersson, Cecilia Kornehed
1. INLEDNING 1 2. HUVUDDEL/PROCESS 2 2.1 FÖRBEREDELSER 2 2.2 BRAINSTORMING 2 2.3 IDÉUTVECKLING 2 2.3.1 LOGOTYP 3 2.3.2 AFFISCH 4 3. RESULTAT 5 3.1 LOGOTYP 5 3.2 AFFISCH 5 4. AVSLUTNING 7 REFERENSER BILAGOR BILAGA 1 BILAGA2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 8 9 9 10 11 12 13
1. Inledning Vår uppgift var att skapa en affisch som ska fungera som en inbjudan till MARÖ:s evenemang Agdagalan, 2014. Utöver detta ska den även kunna användas som en grund för utformningen av en ny grafisk profil för MARÖ. Vi har i vårt arbete valt att integrera en uppdaterad logotyp med utformningen av affischen för att helheten ska spegla den profil vi anser passar. Stort fokus har lagts på att spegla de värdeord MARÖ vill förknippas med: inspiration, kunskap och nätverk. Vårt mål med uppgiften var att skapa en varm och inbjudande affisch som speglar både MARÖ och Agdagalan. Vi ville även skapa en tydlig bas för den nya grafiska profilen och ge uppdragsgivaren möjlighet att välja ut vissa element direkt från vår affisch. Vi har valt att lyfta fram Agdagalan som en egen del och lägga fokus på inbjudan och samtidigt strävat efter att kombinera MARÖ och galan till en helhet. Anledningen till detta var att vi ansåg att det var nödvändigt att man förstår att galan anordnas av föreningen. Vi har undersökt tidigare års galor och affischer för att skapa oss en bild av vad Agdagalan och MARÖ vill förmedla. Vi har även läst igenom briefen noggrant och utgått från den i vårt arbete. 1
2. Huvuddel/Process 2.1 Förberedelser För att kunna disponera vår tid gjorde vi en grundläggande tidsplan, så man hela tiden ska kunna vara medveten om tidsgränsen för detta projekt. Det lämnades i tidsplanen utrymme för vissa förskjutningar av arbetsmoment då vi inte kunde sätta helt låsta tidsramar med hänsyn till flera parallellt pågående projekt. Dessa andra projekt togs även med i tidsplanen så att vi hade en bra översikt över när arbetsbördan skulle vara större respektive mindre. På så sätt kunde vi planera vårt arbete bättre. Vi ansåg att gruppen inte skulle chansa då vi stötte på oklarheter i briefen, där det var svårt att avgöra vad de ville förmedla. Innan vi påbörjade arbetet med att ta fram idéer gick vi därför noggrant igenom briefen gemensamt i gruppen och ställde kompletterande frågor till de som ansvarade för projektet. Detta för att erhålla en tydligare bild av vad kunden önskade ha med i slutresultatet. Dessutom för att vi skulle få tydliga direktiv att arbeta efter. Vi kom fram till att målgruppen för affischen var medlemmar som redan visste om att galan existerade men även att vi ville starta en viss nyfikenhet hos andra som inte visste vad evenemanget handlade om. 2.2 Brainstorming Brainstormingen var till stor hjälp för att komma fram till en gemensam bild av vad vi ville åstadkomma. Vi prövade flera olika sätt att brainstorma för att få ut så mycket idéer som möjligt. Bland annat gjorde vi en mindmap [bilaga 1, figur 1+2] där vi försökte komma på ord som vi associerade till MARÖ och deras värdeord. Efter detta försökte vi kombinera olika ord från mindmapen för att se vad vi fick för effekt och vi försökte även hitta konkreta objekt som gick att associera till orden vi fått fram. Vi skissade upp olika typer av idéer som vi kom på och försökte komma på förslag som skiljde sig från varandra för att få olika perspektiv. Det vi kom fram till i brainstormingen var att vi ville fokusera på nätverket och idéutbytet och många av de tidiga idéerna cirkulerade kring detta. 2.3 Idéutveckling Efter brainstormingen började vi med att försöka koka ner allt till olika koncept genom att blanda idéer och ord vi hade kommit fram till. Det här bidrog till en hel del olika förslag, men vi valde att lägga lite mer tid och fokus på vissa. Vi fann att cirklar var ett återkommande grafiskt element vi ville använda oss av och det var något vi tog till vara på i både logotypen och affischen. Vi ansåg att färg var en viktig del för hur någonting uppfattas, därför ägnade vi mycket tid åt att jämföra och välja ut en färg som vi ansåg representerade MARÖ på bästa sätt. Det vi var överens om från början var att vi ville ha en färg som inte var allt för klar, men som fortfarande upplevdes livfull. Viktigt var även att den inte skulle förväxlas med någon annan förening eller företag, utan i första hand komma att kopplas till MARÖ. Vi ville att den skulle kännas förtroendeingivande och 2
seriös, men samtidigt livfull och modern. Vi tog fram några olika färger som vi kunde tänka oss till MARÖs profil. Några färger som togs fram i brainstormingen var orange, en mörk blå, en lila nyans samt den blågröna färgen som vi faktiskt använde oss av. Vi testade dessa färger under utvecklingen av logotyper och plockade bort de vi inte tyckte passade. Anledningen till att vi inte fastnade för någon av de andra kulörerna var därför att när vi provade den orange färgen tyckte vi inte att den förmedlade tillräckligt med kvalitet och seriositet. Den mörkblåa kulören kändes å andra sidan för seriös och saknade lekfullheten som vi anser ingår i marknadsföringsyrken och designrelaterade yrken. Anledningen till att vi inte gick vidare med färgen lila var eftersom vi ansåg att det var för likt den nuvarande profilen som MARÖ redan hade. Vi ville att medlemmarna skulle märka tydligt att MARÖ förändrat sin profil och kände att ett färgbyte därför var relevant. Vi bestämde oss ganska tidigt för att vi ville arbeta vidare med den blågröna tonen i deras nya grafiska profil. Det kan man se när man blickar tillbaka på de tidigare affischerna. Blå står för lojalitet och kreativitet medan grön står för ärlighet och stabilitet. Eftersom dessa två färger i kombination blir en slags turkos var vi även noga med att undersöka denna betydelse som är kunskap och harmoni. Dessa egenskaper är sådana som vi anser passande för den bild som MARÖ ska förmedla och MARÖs värdeord. Vi började med att göra en vidareutveckling av deras nuvarande logotyp, för att sedan börja lägga mer fokus på affischen. 2.3.1 Logotyp Vi började processen med att diskutera deras nuvarande logotyp och kom fram till att det var en bra återkoppling mellan ö:et i ordet MARÖ och resten av logotypen. De hade fångat upp de runda cirklarna och det kändes som en helhet. Kunskap, inspiration, trender och nätverk är MARÖs fyra nyckelord och vi ville att de skulle återspeglas i logotypen på ett bättre sätt. Vi undersökte ordet inspiration lite närmare och såg att det kan förknippas med öppenhet, vilket var något vi ville spinna vidare på. Både som marknadsförare och som marknadsförening måste man vara öppen för nya idéer för att kunna hitta inspiration. Vi ville därför göra en logotyp som skulle påminna om deras gamla, fast med lite justeringar. Vi ville öppna upp logotypen, för att göra att den kändes mer välkomnande och inspirerande. MARÖ har på sin hemsida pratbubblor innehållande värdeorden. Vi kände tidigt att pratbubblan kunde vara en bra symbol för kommunikation och det utbyte MARÖ erbjuder sina medlemmar. Vi började därför fundera på hur vi kunde integrera den i själva logotypen och samtidigt öppna upp den för att visa på inspiration och nätverk. Anledningen till att vi ville ha en igenkänningsfaktor var att de redan har byggt upp varumärket MARÖ och ville därför inte göra om den helt och hållet. Se utvecklingen av logotypen i bilaga 3, figur 1-6. Främsta anledningen till att Futura kändes som ett passande teckensnitt var att det använder sig av geometriska former, vilket är bra eftersom vi ville skapa en helhet med hjälp av de cirkulära formerna. Teckensnittet har också en stark kontrast mellan det runda Ö:et och det kantiga M:et, vilket även återkopplar till logotypens kontrast mellan logotypens cirklar, runda hörn och kantig öppning. 3
2.3.2 Affisch Vi ville i första hand återkoppla till MARÖs logotyp, då vi ville att uppdragsgivaren enkelt skulle kunna plocka ut element från affischen till den grafiska profilen. Agdagalan och MARÖ är två olika saker, men eftersom det är MARÖ som bjuder in till Agdagalan ville vi skapa en helhet, att logotyp och affisch skulle kopplas ihop. Värdeorden som MARÖ står för representeras i första hand i logotypen för att kunna lägga mer fokus på just Agdagalan. Till en början var det mycket tankar som återkom till hönor och ägg, men sedan försökte vi tänka lite utanför det konceptet. En av våra första idéer var att visa på ett av MARÖ:s värdeord nätverk genom att samla streckgubbar i formen av en glödlampa [bilaga 4, figur 1]. MARÖ är för oss en plats där marknadsföringsintresserade samlas för att inspirera och dela med sig av sina kunskaper. Vi funderade även på andra sätt att använda sig av det här konceptet, att bygga upp något av streckgubbar, men kom inte fram till något passande. Det kändes inte som att känslan av gala kom fram på det sättet vi ville genom glödlampan, utan det kändes lite för stelt och tråkigt. Vi ville skapa en affisch som gav känslan av att det var gala och fest på gång. Det ledde oss in på ett annat förslag. Vi funderade över hur man kunde visa på att det var gala och fest utan att vara för tydlig, så att det inte skulle bli för redundant. Vi läste också lite om vad man gör under galakvällen och fick reda på att det bland annat var föreläsningar och middag som stod på schemat. Dessa funderingar blev till ett koncept där vi kom att tänka på origamifåglar. Vi undersökte olika exempel på vikningar och försökte efterlikna dem i olika illustrationer [bilaga 4, bild 2+3]. I och med att det skulle vara middag på galan så tänkte vi oss att origamifågeln skulle kunna få representera en servett och att man eventuellt skulle kunna använda sig av den vikningen på galan. Till en början kändes det som en väldigt bra idé som inte var för tydlig. Dock kände vi lite som i förra förslaget, att vi hade svårt att få det att kännas som en gala i och med den stela "servetten". En annan anledning till att vi släppte det här spåret var att vi hade svårt att få fram en bra origamihöna. Antingen så blev den för tydlig eller motsatsen, att ingen skulle kunna se att det var en vikt origamihöna. Vi funderade även på att de som kände till Agdagalan sedan tidigare kanske skulle börja fundera i banorna om det var ett nytt pris i år, att hönan Agda hade ersatts av en origamihöna. Tankarna fördes sedan tillbaka till agdastatyetten, som vi på något sätt ville ha med. Vi funderade på om vi skulle ha med den tillsammans med logotypen, som en avsändare eller om vi skulle ha den bredvid huvudtexten [bilaga 4, figur 4]. Det kändes dock lite plottrigt och vi visste inte hur vi skulle fortsätta arbeta med det förslaget, så vi valde att plocka bort den idén. Vi provade också en hel del olika index för höna, såsom ägg och spår, som var en tidig idé från brainstormingen [bilaga 2, figur 1]. Inte heller det kändes så relevant och vi ville inte att vår affisch skulle kunna förknippas med påsk, då den och galan ligger nära varandra i tid. Vi gick tillbaka till agdastatyetten och valde att ha den i fokus. Det kändes som att den var så pass relevant och representerade Agdagalan på ett bra sätt. Den är lätt för medlemmar och intresserade av Agdagalan att känna igen. Finns prishönan med på affischen kan vi anta att målgruppen kommer att förstå vad affischen handlar om och att det kommer vara en snabb process. 4
Vi ville bygga upp en miljö som kändes festlig, rolig och välkomnande. Vi funderade på vilka sätt vi skulle kunna visa det och kom fram till att konfetti skulle kunna vara en lösning på det. Efter det kom vi på att hönan skulle kunna stå på en scen för att man verkligen skulle få känslan av att det faktiskt var ett event på gång, en gala. Till en början försökte vi visa att det var en scen genom att ha en ridå på vänstra sidan [bilaga 4, figur 5]. Vi hade även ett streck under och ett streck över huvudtexten. Efter ett tag kände vi dock att det blev för många element. Det kändes rörigt och vi valde därför att ta bort ridån [bilaga 4, figur 6]. Senare valde vi att även ta bort strecken över och under huvudtexten. 3. Resultat Efter många idéer och efter att ha provat många förslag, kom vi fram till ett slutresultat, se bilaga 5. 3.1 Logotyp Den slutgiltliga logotypen representerar MARÖs fyra värdeord väl [bilaga 3, figur 6]. Vi har provat att ha loggans text vit, istället för beige som den är i affischen. Att använda den vita färgen till den här affischen passade dock inte, men fungerar i andra sammanhang. Vi provade också att invertera färgerna, så att texten var blågrön och bakgrunden vit. Att det skulle se bra ut ansåg vi vara en viktig sak, i och med att man ofta vill ha logotypen mot en vit bakgrund. Logotypen återges även bra i svartvitt. Teckensnittet futura används i varierande grader. Det ger ett mer levande intryck och hjälper till att skapa en tydlig hierarki, det är ordet MARÖ som ska läsas först. I den uppdaterade logotypen finns fortfarande de ursprungliga cirklarna med liknande uppbyggnad. Vi behöll det för att bevara igenkänningsfaktorn, men även för att vi ansåg att dessa på ett effektivt sätt bidrog till att visa MARÖ som samlingspunkt. Formen som omger cirklarna påminner om en pratbubbla och är tänkt att symbolisera kommunikation och inspiration. Den kan även tolkas som en öppen dörr in till MARÖ som samlingspunkt. 3.2 Affisch Den grönblåa färgen vi kom fram till att vi ville använda under idéutvecklingen har en framträdande roll i affischen. Anledningen till det är att vi vill förtydliga vårt val av färg för den nya grafiska profilen. Det är också en tydlig och stark färg som syns på långt håll och drar till sig uppmärksamhet. Den kompletterande färgen på affischen vi valde är en beige färg. Anledningen till det är att helheten känns inbjudande. Det är även en kontrast mellan den färglada blågröna färgen och den lite mer neutrala beige. Det ger en känsla av att gammalt möter nytt. Värdeorden kunskap och trender blandas i de båda färgerna. Som komplement lade vi in en röd ton på delar av konfettin. Detta för att bryta av och skapa liv i affischen. 5
Den centrala delen i vår bild, som är Agdahönan, kan tolkas på olika sätt. I boken Bild och föreställning - om visuell retorik [Waern, 2004, s.39] talar de om denotation och konnotation. Det denotativa är det påtagliga, vad vi faktiskt ser och det konnotativa är de emotionella eller kulturella tolkningarna. Då man ser Agdahönan på affischen är det denotativa en höna med människoliknande ben. Det konnotativa kommer däremot skilja sig från person till person. Om man har tidigare erfarenhet av Agdahönan och vad den står för, kommer man direkt koppla den till Agdagalan och kanske även MARÖ. Man förstår att det rör sig om ett pris som delas ut en gång per år till marknadsförare från Östergötland. För vissa kan konnotationen då bli att hönan är någonting man strävar efter och någonting ärofullt. Om man däremot inte har tidigare erfarenhet av Agdahönan kan den ses som någonting konstigt och konnotationen byggs på andra personliga erfarenheter. Personen kanske till exempel tänker på en mutation eller ett experiment som gått fel. För att minska risken för allt för spridda konnotationer är det bra att ha copyn som reglerar konnotationerna. Texten Agdagalan, tid, plats, välkommen och avsändaren hjälper mottagaren att förstå att det rör sig om en gala och att hönan har med den att göra. Prispallen som hönan står på hjälper även mottagaren att se hönan som ett pris. Med denotationen och konnotationen börjar man sakta röra sig ner mot kärnan i tecknet. Agdahönan är tecknet och som beskrivs i Seendets språk - exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori [Hansson, 2006, s.39] kan tecknets kärna avskiljas med hjälp av form och substans. Formen är det permanenta, det som ger tecknet dess identitet. Med Agdahönan blir formen att det är ett återkommande pris till bästa marknadsförare i Östergötland. Substansen i tecknet är tillfällig och utbytbar. Agdahönans substans blir då de som vinner priset byts ut varje år. Det är viktigt att vår inbjudan syns tydligt och kan tolkas på ett korrekt sätt så att mottagaren ska kunna ta del av informationen. Den yttre kontexten handlar om hur den närliggande omgivningen påverkar vår affisch. För att utformningen ska lyckas behöver affischen kunna synas i den kontexten den är tänkt att placeras i. Färg och form ska skilja sig tillräckligt från mängden för att uppfattas av förbipasserande. Mottagarkontexten påverkas av kombinationer av tecken i utformningen, hur mottagaren läser av budskapet [Hansson, 2006, s.39]. Detta kan variera, men vår kombination av Agdahönan, nästan som en oscarsstatyett och konfettin i bakgrunden ger tillsammans en bild av en gala eller prisutdelning. Detta pekar på någonting festligt där människor samlas för att ta del av framgång och roliga händelser. Det ville vi också visa genom att hönan Agda skulle verka stå på en scen. Scenen får representera ett av MARÖs värdeord nätverk, ett samlingsställe för medlemmarna. Vårt huvudsakliga mål med affischen var att vi ville skapa en inbjudande känsla, därför har vi valt att i det övre vänstra hörnet ha texten välkommen. Texten har en framträdande roll i affischen, texten har en betydande roll för förståelsen av att det är en gala och en inbjudan. Vi ville skapa en bra hierarki i affischen. Tanken är att man först ska se välkommen, varför vi placerade det elementet i det övre vänstra hörnet, i vår läsriktning. Vi valde att lägga en beige tonplatta bakom, dels för det visuella och dels för att ögat skulle dras dit trots att texten i den nedre delen har större grad. Den nedre delen av affischen kan anses vara svagare och det var en av anledningarna till att vi valde att placera huvudtexten där, för att det inte skulle bli för stor konkurrens mellan tonplattan och huvudtexten. Ögat leds sedan från ordet välkommen, längs hönan ner till själva texten Agdagalan och sedan vidare mot MARÖs logotyp. Vi har använt samma 6
färg till texten på MARÖs logotyp som till tonplattan, för att koppla ihop dem: det är MARÖ som hälsar mottagaren välkommen. Efter att ha tittat på den uppifrån och ner har man fått ta del av all den viktiga informationen. Vi bestämde tidigt i processen att vi skulle använda oss av cirkulära former eftersom detta var något som gick att förknippa med marknadsföreningen MARÖ, även i den nuvarande grafiska profilen. Cirklarna återkommer även i affischens bakgrund, i form av konfetti. Vi ville dock inte att den grafiska profilen skulle kännas allt för rund och därför passar det valda teckensnitten Futura bra, det har kontraster mellan det runda och det kantiga. De raka linjerna bidrar till den seriösa känslan som vi anser att MARÖ ska representera. Vi har i vår affisch använt oss av de retoriska tilltalen som behandlas i Bild och föreställning - om visuell retorik [Waern, 2004, s.57]. Vi spelar mest på pathos känslan. Fokus ligger på att få mottagaren att känna att det är roligt att gå på galan och att man är välkommen. Detta har vi försökt åstadkomma med hjälp av konfettin i bakgrunden i kombination med den åtråvärda statyetten på scenen. Här kommer även logos in. Vårt huvudargument i affischen är att det är roligt att gå på Agdagalan. Mottagaren måste då använda sitt förnuft för att avgöra huruvida det verkar rimligt eller inte. Vi har valt att arbeta med snabba budskap för att maximera chanserna att mottagaren finner argumentet logiskt. Ethos ligger till stor del i vilken relation mottagaren har till avsändaren i det här fallet MARÖ. Eftersom vi huvudsakligen riktar oss mot befintliga medlemmar har dessa redan en god relation till föreningen, och chanserna är goda att de tar till sig budskapet utan att ifrågasätta. Det är en anledning till att vi valt att ge MARÖs logotyp relativt stort utrymme och integrera den i själva affischen. 4. Avslutning Uppgiften att skapa en ny grafisk profil åt MARÖ har varit mycket givande. Vi har lärt oss mycket av att arbeta med en riktig kund och följa en brief. I efterhand kan vi dock se att det finns saker vi kunde gjort annorlunda. Vi hade till en början många olika idéer, men vågade inte riktigt slutföra dem då vi var rädda att mottagaren inte skulle förstå budskapet. På redovisningen fick vi positiv feedback, men också synpunkter på att vår affisch saknade det lilla extra. Det är något vi kan hålla med om, men vi tycker att vi nått vårt mål med att skapa en inbjudande affisch som representerar den nya grafiska profilen. Vi kom fram till en färg ganska tidigt i processen. Det är något som kan ha begränsat oss. Nästa gång kommer vi att hålla fler alternativ öppna längre. Vi har haft ett bra kreativt samarbete i gruppen och vi har varit duktiga på att sprida ut arbetet under en rimlig tidsplan. Detta känner vi har varit bra eftersom vi inte behövt stressa fram något resultat. 7
Referenser Waern, Y, 2004. Bild och föreställning - om visuell retorik. Upplaga 1:3. Lund: Studentlitteratur AB. Hansson, H, 2006. Seendets språk - exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Upplaga 1:5. Lund: Studentlitteratur AB. 8
Bilagor Bilaga 1 Bilaga 1 Figur 1. Figur 2. 9
Bilaga 2 Bilaga 2 Figur 1. Figur 2. 10
Bilaga 3 11
Bilaga 4 12
Bilaga 5 Bilaga 5 13