Eftergymnasial utbildning Individens egna val?

Malmö högskola Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Eftergymnasial utbildning Individens egna val? Further education the individual s own choice? Emma Erlandsson Sara Jigdal Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium 2010-12- 07 Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Nils Andersson 1

Förord Tack! Vi vill tacka studie- och yrkesvägledarna som har tagit sig tid för att hjälpa oss att hitta våra intervjupersoner. Vi vill självklart ge ett stort tack till alla ungdomar som tog sig tid och ställde upp och lät sig intervjuas. Utan era berättelser hade vi inte kunnat genomföra arbetet. Vidare vill vi tacka vår handledare Nils Andersson för hans uppriktighet och professionella handledning. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett gott samarbete, där vi har stött och blött våra tankar och funderingar, där vi även har kompletterat varandra. 2

Sammanfattning Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka påverkar den enskilda individens förutsättningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vår studie är att undersöka sex gymnasieelever, som går sitt tredje år på sitt gymnasieprogram, och försöka få kännedom om dessa personers känslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vår studie ämnar vi även att undersöka om habitus, individens påverkan av uppväxtförhållanden och av familjen, påverkar människors förutsättningar för vidareutbildning. Vi ämnar även undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller växer för dessa sex ungdomar vilka går yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att på så sätt kunna förstå hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken. Vår förhoppning är att detta resulterar i en ökad förståelse för våra framtida klienter i vår yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. Genom vår studie fann vi att flertalet av de sex individerna är benägna att ansöka till vidareutbildning efter gymnasietiden. Vidare fann vi i vår studie att samtliga individer kommer ifrån familjer vars utbildningstradition sträcker sig upp till gymnasiekompetens. I vår studie ifrågasätter vi om de nya antagningsreglerna skapar mer balans, jämvikt mellan olika sorters habitus, i urvalet till högskoleutbildningarna eller om de ökar snedrekryteringen till dessa. I vår studie diskuterar vi även hur vi tror att urvalsgruppen till högskolan kommer att förändras över tid. Om det i framtiden kommer att bli individer som främst eller mestadels kommer ifrån familjer med akademisk utbildningstradition som kommer att bemanna majoriteten av antalet utbildningsplatser. Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning, nya antagningsregler, högskola, sociologi, habitus 3

4

Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND... 7 SYFTE... 8 FRÅGESTÄLLNING... 8 TIDIGARE FORSKNING... 9 SÄNKA SÖKANDET TILL KOMVUX... 9 SVERIGES MÅL ATT ERBJUDA MEDBORGARNA MÖJLIGHETEN ATT UTBILDA SIG, OAVSETT BAKGRUND... 9 BETYGENS OLIKA FUNKTIONER... 11 ARTIKLAR FRÅN HÖGSKOLEVERKETS HEMSIDA... 11 BETYGSFÖRVÄNTNINGAR KONTRA BETYGSKOMPLETTERING... 12 TEORI... 14 METOD... 18 GENOMFÖRANDE... 18 URVAL OCH AVGRÄNSNING... 19 FORSKNINGSETISKA PRINCIPER... 20 RESULTAT... 22 CECILIA, OMVÅRDNADSPROGRAMMET MED INRIKTNING SKYDD OCH SÄKERHET... 22 MATS, OMVÅRDNADSPROGRAMMET MED INRIKTNING SKYDD OCH SÄKERHET... 24 ANGELICA, LIVSMEDELSPROGRAMMET... 26 ANTON, BYGGPROGRAMMET... 28 AGNES, OMVÅRDNADSPROGRAMMET... 29 ANALYS AV RESULTATET... 30 SLUTSATSER... 33 DISKUSSION... 35 REFERENSLISTA... 38 BILAGA 1... 41 BOURDIEUS MODELL... 41 BILAGA 2... 42 INTERVJUGUIDE... 42 5

6

Inledning och bakgrund I århundraden har det svenska folket utbildat sig på olika stadier inom skolväsendet. Förr berodde det på klasstillhörighet och det ekonomiska kapitalet om en individ utbildade sig på högre nivå. På de senaste årtiondena har detta förändrats och fram tills idag har vidareutbildning varit en möjlighet för den som önskar en sådan. Från och med hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan. Dessa regler leder till att är det är ännu viktigare att eleven redan i gymnasietidens början vet vilken högskole-/ universitetsutbildning som han/hon är intresserad av efter gymnasiet. De nya antagningsreglerna innefattar olika områden. Ett område är meritpoäng (extrapoäng) som individen kan lägga till på sitt medelbetyg om individen fått godkänt betyg, eller högre, i en meritkurs. Till meritkurser räknas moderna språk, engelska, matematik och områdeskurser, vilka varierar beroende på områdesbehörigheterna. En individ kan som högst erhålla 2,5 meritpoäng (meritpoängsinfo), vilket resulterar i att det högsta jämförelsetalet en individ kan erhålla är 22,5 istället för 20,0 som det tidigare varit. Meritkurser kan t.ex. vara fördjupade kurser inom vissa ämnen, t.ex. för att bli antagen till civilingenjörsutbildningen är Kemi A ett behörighetskrav. Har man även läst Kemi B så räknas det som en meritkurs då det ämnet anses värdefullt för civilingenjörsutbildningen (Skolverket). Det är viktigt att individen redan i grundskolan och gymnasievalet tänker igenom vad han/hon vill studera efter gymnasietiden. Med tanke på att kunna få möjlighet att läsa t.ex. moderna språk i både grundskolan och fortsätta läsa moderna språk i gymnasiet och på så sätt generera högre meritpoäng. Likaså är det viktigt för individen att tidigt planera in vilka meritkurser som han/hon kommer att behöva ha i sitt framtida val av högskoleutbildning, då vissa gymnasieprogram innehåller meritkurser medan andra gymnasieprogram inte innehåller sådana. Om gymnasie- programmet inte innehåller meritkurser måste individen själv välja att läsa meritkurser samt vilka dessa meritkurser ska vara (Högskoleverket). Ett annat område är att det idag numera finns två antagningsgrupper, de med slutbetyg från gymnasiet eller Komvux och de med kompletterade betyg från Komvux (allastudier.se). Om en individ efter avslutat gymnasieprogram saknar ett betyg i en kurs som denna individ behöver för att söka till den önskade högskoleutbildningen, har denna individ inget annat val än att läsa in denna kurs på Komvux (allastudier.se). När individen sedan avklarat kursen på 7

Komvux hamnar individen automatiskt i kompletteringsgruppen, där konkurrensen är mycket hårdare för att komma in på den önskade högskoleutbildningen (allastudier.se). Enligt vår erfarenhet, vilken vi införskaffat under genomförd praktik inom skolväsendet, som blivande studie- och yrkesvägledare, är att individer har olika egenskaper som i sin tur påverkar individens studieresultat, både positivt och negativt. Konsekvenserna av dessa nya antagningsregler leder till att pressen för tonåringar ökar, t.ex. för en niondeklassare att göra ett välgrundat och möjligen ett livsavgörande gymnasieval. Syfte Syftet med vår forskningsundersökning är att, utifrån ett sociologiskt perspektiv, undersöka hur individernas habitus påverkar deras resonemang kring sitt studieval, fortsatta studier samt om individernas handlingshorisont förändras i förhållande till de nya antagningsreglerna. Syftet är även att undersöka hur deras kunskaper om de nya antagningsreglerna till högskola är, om de exempelvis erhållit meritpoäng. Slutligen syftar studien till att försöka få kännedom om vilka känslor, uppfattningar och upplevelser de har i förhållande till de nya antagningsreglerna till högskolan. Frågeställning Hur påverkade habitus intervjupersonernas studieval? Vilka kunskaper har intervjupersonerna om de nya antagningsreglerna till högskola? Hur upplever intervjupersonerna de nya antagningsreglerna till högskolan? 8

Tidigare forskning I detta kapitel kommer vi att redovisa för den tidigare forskning bl.a. ifrån SOU (statens offentliga utredning) ifrån 2003:96, olika artiklar av Cliffordson och Broady & Börjessons sociala karta. De teoretiska perspektiv som vi anser är relevanta för vår studie är Beckers humankapitalskola och Bourdieus modell. Sänka sökandet till Komvux I skolverkets granskning (2004) vill skolverket uppmuntra till att sänka sökandet till Komvux och att direktövergången från gymnasieskolan till högskolan blir så hög som möjligt. Detta främjar, ur ett samhällsperspektiv, att högskoleutbildade kommer ut i arbetslivet så snabbt som möjligt för att bemöta den efterfrågade arbetsmarknaden. Skolverkets siffror visar från år 2000 att andelen som kommer in på högskola/universitet, som har kompletterat sina betyg genom Komvuxstudier, sjunker. Sveriges mål att erbjuda medborgarna möjligheten att utbilda sig, oavsett bakgrund Enligt SOU (statens offentliga utredning) från 2003:96 framgår det att Sverige har som mål att vara ledande inom kunskap, samt att kunna erbjuda medborgarna möjligheten att utbilda sig, oavsett vilken bakgrund de innehar. Innebörden av att skapa jämlika chanser innebär att minska den sociala snedrekryteringen. Det ska vara individens egen prestation och förmåga som styr och inte den sociala bakgrunden, etnicitet, kön.m.m. som avgör individens framtidsvisioner, vilket förhoppningsvis höjer individens lön. Verkligheten visar att studenter som kommer ifrån studievana miljöer är överrepresenterade vid högskolor och universitet. Två av tre barn till högre tjänstemän börjar läsa på högskola några år efter gymnasiet, till skillnad mot de studenter vars föräldrar är arbetare där det är ca en av fem som läser vidare efter studenten. 9

Vilken betydelse kan det få om alla grupper i samhället kan delta i utbildning oavsett bakgrund? Det framkom i långtidsutredningen 1999/2000 att den demografiska utvecklingen ser ut så att färre individer ska försörja allt fler människor, detta för att vi lever längre. Därför är utbildning en viktig faktor då denna ökar sysselsättningsmöjligheterna som i sin tur ökar den arbetskraftstillgång, som då tas tillvara, på ett effektivare sätt. I SOU 2003:96 refererar man till rapporten Trender och prognoser (2002) som tar upp de faktorer som kan ses på lång sikt angående utbudet och efterfrågan på arbetskraft. På tio års sikt kommer det att bli mer balans mellan de som är högskoleutbildade och de som är gymnasieutbildade. På tjugo års sikt lutar det åt att det uppstår brist på gymnasie- och högskoleutbildad arbetskraft. Samt att det i framtiden är viktigt att skapa bra förutsättningar för att bredda grupperna som studerar på en eftergymnasial utbildning. Genom åren har befolkningens utbildningsnivå ökat. År 2003 var det fyra femtedelar av befolkningen i 25-64 års ålder som hade en gymnasial utbildning eller högre. Ett vanligt begrepp som används för att se sambandet mellan social bakgrund och val av utbildning, är social snedrekrytering. Detta begrepp innebär att barn ifrån olika samhällsklasser rekryteras till utbildning i olika hög utsträckning. Social bakgrund kan definieras efter föräldrarnas utbildningsnivå eller inkomsttillhörighet. I denna utredning har man valt att utgå ifrån samhällsklass, enligt en socioekonomisk indelningsgrund (SEI) i följande grupperingar: högre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå, lägre tjänstemän, företagare/lantbrukare, facklärda arbetare och icke facklärda arbetare. De studenter som ingår i den yngsta åldersgruppen, 21 år gamla eller yngre, som börjar läsa på högskola verkar vara den grupp som är mest skev när det gäller den sociala fördelningen. Dessa siffror visar en indikation där man undrar över om de yngre, som kommer från studieovana miljöer, behöver mer tid på sig innan de väljer att studera på högskola/universitet. I en studie från högskoleverket (2002) som omfattas av alla studenter som började studera vid högskola och universitet läsåret 1993/94, samt är 24 år eller yngre. Studerande från arbetarfamiljer har studieresultat som är likvärdigt jämfört med medelstudenters resultat. Statens syfte under 1990-talet var att satsa på vuxenutbildningen för att överbygga utbildningsklyftor både inom och mellan olika sociala grupper. Höstterminen år 1995 var det knappt 45 procent, som var 21 år eller yngre och hade en treårig gymnasieutbildning, som läste upp sina betyg mot året 2000 då ökningen var 60 procent. Slutsatsen är att de flesta inte kompletterar, läser upp sina betyg, på komvux av anledningen att de inte har godkända betyg. År 1999 och år 2000 hade ca 32 procent av dem som studerade, som var under 25 år, på 10

Komvux föräldrar med gymnasieutbildning på max två år. De unga som studerar på komvux kommer oftare ifrån studieovana miljöer jämfört med högskolestuderande i samma åldersgrupp. Betygens olika funktioner Christina Cliffordson är professor på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes stora forskningsintresse berör bl.a. urval och antagning till högskoleutbildningar. Hon forskar även kring betygens påverkan på elevernas motivation och lärande (Cliffordson, presentationssida). Den uttalade funktionen för betygen är för det första att dessa ska motivera eleverna i deras studiegång. För det andra för att påvisa elevens kunskaper och färdigheter och för det tredje för att vara en grund i urvalssituationen till fortsatt utbildning (Comp). I fokus för projektet Comp ligger frågor som berör betygens jämförbarhet mellan skolor, lärare och tidpunkter. För lärarna kan betyg te sig som ett maktinstrument, vilket stimulerar vissa elevers motivation och samtidigt missgynnar det andra elevers motivation (Gram). Detta leder i sin tur till en marginalisering och eliminering av elever. Cliffordson säger att betygsförväntningar kan påverka elevens ansträngningar i positiv riktning, men säger vidare att det är rimligt att tro att tidigare erhållna betyg kan påverka eleven i negativ riktning mot framtida erhållning att betyg (Comp). En farhåga hon beskriver i studien är att eleverna blir alltmer medvetna om vilka strategier han/hon ska använda för att generera ett så högt slutbetyg, ifrån gymnasiet, som möjligt. Detta genom att t.ex. välja till en eller flera lättare valbara kurser och på så sätt få möjlighet att reducera sitt slutbetyg, vilket leder till att eleven kan välja att ta bort sämre betyg ifrån mer avancerade kurser. Resultatet av denna strategi blir att jämförelsetalet stiger till elevens vinning (artikel 1). Artiklar från högskoleverkets hemsida En undersökning som gjorts av högskoleverket visar att kunskapen om de nya antagningsreglerna till högskolan är otillräcklig bland eleverna som planerar att läsa fortsatt utbildning efter gymnasiet (artikel 2). Resultaten visar att omkring hälften av de 742 tillfrågade ungdomarna ansåg sig vara väl pålästa om de nya antagningsreglerna (ibid). Vidare visade resultatet av undersökning att ungdomarnas sociala bakgrund spelade relativt stor roll i deras kunskap om de nya antagningsreglerna till högskolan. Ungdomar vars båda föräldrar 11

hade akademisk bakgrund hade störst kunskap om de nya antagningsreglerna till högskolan (ibid). En annan artikel (artikel 3) som publicerats på Högskoleverkets hemsida handlar om att det nya antagningssystemet är komplicerat, vilket leder till att det ställs mycket högre krav på den enskilda ungdomen. Artikeln menar att det är elever med hängivna föräldrar som främst gynnas då det är allt viktigare att i allt tidigare ålder göra rätt val inför framtida möjligheter att antas till högskolan. Vidare står det i artikeln att den grupp som drabbas hårdast av de nya antagningsreglerna är dels de som gick ur gymnasiet före år 2003, då dessa personer inte får tillgodoräkna sig meritpoäng och därmed inte kan få ett högre jämförelsetal än 20,0. De sistnämnda har tidigare innan införandet av de nya antagningsreglerna, konkurrerat med dem som gått ur gymnasieskolan med toppbetyg. Tidigare upplevde de med toppbetyg orättvisa över det dåvarande antagningssystemet, då de konkurrerade med personer som fått möjlighet att komplettera på Komvux. Idag upplever de med toppbetyg sannolikt mer rättvisa över det nya antagnings- systemet, då de numera får konkurrera med sina jämlikar (ibid). Artikeln menar att det viktigaste i nuläget är att föräldrar och elever blir väl medvetna om de nya antagningsreglerna. De positiva effekterna som artikeln belyser angående det nya antagningssystemet är att det gynnar de elever som satsar i gymnasiet samt att allt fler elever väljer att läsa kurser som matematik och moderna språk under sin gymnasietid. Slutligen säger artikeln att det är positivt att eleverna blivit mer kunskapsfokuserade samtidigt som det är tråkigt att det nya antagningssystemet är så komplicerat att det försvårar situationen för elever som kommer ifrån studieovana hem. Kritiken mot de nya reglerna har i vissa fall fått oönskade följder för sökande, för personer med äldre betyg. Enligt Regeringskansliets hemsida (publicerad 28 juli 2010, uppdaterad 20 augusti 2010) avser Regeringen att förändra antagningssystemet så att sökande med äldre betyg kompenseras och kan konkurrera på lika villkor till högskolan. Frågan bearbetas med syftet att förändringen kan gälla inför antagningen till läsåret 2011/2012. Betygsförväntningar kontra betygskomplettering Genom Högskoleverkets utvärderingar (Högskoleverket, 2006) har man funnit att studenternas förutsättningar för högskolestudier verkar bli allt sämre (Wikander m.fl., 2009). Cliffordson menar att en stor bidragande faktor till studenternas sämre förutsättningar är de sänkta kunskapskraven i gymnasieskolan. Det har även visat sig att majoriteten av individer som har jämförelsetalet 20,0 har kunnat uppnå detta genom betygskomplettering. Vidare diskuterar hon om betygskomplettering, vilket oftast sker genom tentamen på kommunal 12

vuxenutbildning, faktiskt innebär en ökning av kunskaper och färdigheter hos individen. Hon har funnit i en av sina studier att betygskomplettering innefattar så kallade tomma betygsenheter. Dessa uppstår då en person genomför betygskomplettering genom tentamen, vilket är ett tillvägagångssätt som inte betyder att personens kunskaper och färdigheter i det ämnet ökar samtidigt som betyget gör det. Detta i sin tur leder till att dessa betyg inte kan påvisa förväntningarna på individens framtida studieresultat (Wikander m.fl., 2009). Flera av hennes studier har visat att de målrelaterade betygen har bättre prognosförmåga än både högskoleprovet och de normrelaterade betygen har för de tekniska och naturvetenskapliga programmen. Däremot har de normrelaterade betygen och högskoleprovet bättre prognosförmåga för de humanistiska och samhällsvetenskapliga programmen. Hon drar därför slutsatsen att de målrelaterade betygen har minst lika god prognosförmåga som de normrelaterade betygen har, trots de tidigare påpekade problemen med betygsinflation och kompletterade betyg (ibid). Det finns olika syn på innehåll och mål mellan högskolan och gymnasieskolan. Detta kan vara en relativt stor bidragande faktor till varför prestationerna på högskoleutbildningar försämras (ibid). Idag på de svenska gymnasieskolorna är det inte en självklarhet att varje gymnasieprogram ger högskolebehörighet och ifrån rikspolitikernas håll har det skapats en plan för att man ska implementera en gymnasieskola med tre utbildningsvägar, varav endast en är direkt högskoleförberedande (ibid). En social karta över gymnasieskolan Broady och Börjesson, (2008), beskriver en social karta över utbildningssystemet, en karta som genom elevens tillgångar i bagaget visar vad han/hon kommer att utbilda sig till. Författarna skriver att egenskaper som kön, socialt ursprung och skolframgång spelar stor roll för vilken väg inom utbildningsväsendet eleven tar. Den sociala kartan binder samman elevens tillgångar/ egenskaper med vilket avstånd eleven har till andra elever. På samma sätt binder kartan samman utbildningar efter deras tillgångar/egenskaper och beräknat avstånd till andra utbildningar, ju mer lika elever och/eller utbildningar, desto närmare varandra och tvärtom. Detta betyder t.ex. att man finner ungdomar, vars föräldrar har akademisk bakgrund, i studieförberedande gymnasieprogram på den sociala kartan. Elevens sociala ursprung är indelat i 64 olika kategorier, 32 kategorier var det ursprungligen innan författarna delade in pojkar och flickor för sig i varsina kategorier. Genom ett sociologiskt perspektiv betraktar författarna gymnasieskolan som en hierarki, vilken bygger på elevernas egenskaper, tillgångar och framtidsutsikter. Författarna har funnit att en egenskap spelar mycket större roll än andra 13

och det är kön, vilket skapat mansdominerade och kvinnodominerade gymnasieprogram. Artikeln beskriver en del förändringar som skett sedan 1990-talet, vilka har mycket att göra med friskolornas framväxt. När friskolorna började uppstå i kommunerna blev de kommunala skolorna sporrade att omvandla utbildningarna så att dessa fick unika inriktningar, för att på så sätt kunna behålla sina elever och även locka till sig nya elever. Författarna drar slutsatsen att det är olika slags eliter som tjänat mest på dessa förändringar och har nu bättre möjlighet att finna utbildningsvägar för just sina barn. Andra förändringar som författarna hittat resulterar i att betygens betydelse stigit, vilket bl.a. missgynnar elever ifrån lägre sociala skikt. Slutligen nämner artikeln att olika studieval och dess faktiska konsekvenser är det främst grupperna närmast utbildningssystemet som har kunskaper om. Teori Humankapitalteori Becker har konstruerat humankapitalteorin dvs. människornas samlade arbetsförmåga och kompetens (Eklund, 2007). Han har även gjort studier om hur människor väger marginalnyttan (avkastningen) mot marginalkostnad. När individen funderar över att studera på högskola/ universitet står individen inför ett investeringsbeslut som innebär att marginalkostanden när man som student offrar tid och får försämrad ekonomi under några år (när man studerar) samt ev. studielån som ska betalas tillbaka. Individens beslut att börja studera beror på den positiva avkastningen, dvs. avkastningen är större än kostnaden. Becker skriver även att utbildning kan ses som vilken investering som helst, som är kunskapshöjande och som leder till ökning av ens inkomst och socialt dvs. individens humankapital ökar. När individer överväger att studera funderar de över vilken marginell avkastning de räknar med att få på det humankapital som de bygger upp genom utbildningen. Detta sätt att tänka påverkar även, menar Becker, människors syn på familjebildning, vem man väljer som partner och hur många barn man vill ha, alltså man överväger vad man vinner på det utifrån den uppoffring det innebär. I SOU 2003:96 som också skriver om humankapitalskolan av Becker (1964) vilken fokuserar på personens utbyte eller förtjänst av utbildning. Det innebär att utbildning utöver den obligatoriska skolan kan tolkas som ett individuellt investeringsbeslut. Dessa beslut innefattar individens bestämmande av olika val angående att utbilda sig eller att börja arbeta med en gång. Investeringskostnaden för att utbilda sig är den uteblivna lönen under 14

utbildningstiden. Efter avslutade studier höjs individens lön och utvecklade arbetsuppgifter börjar innefattas i individens arbete, vilket ökar personens livskvalitet samt höjer tillväxten i samhället. Så länge värdet är högre än kostnaden för att utbilda sig är det inget som hindrar individen att utbilda sig ytterligare. Sociala rum Viktiga begrepp som ingår i Pierre Bourdieus modell (La Distinction, 1979) är habitus, fält och kapital vilka tar sin utgångspunkt mellan objektiva (de sociala fältens, rummen, positioner) strukturer samt de förkroppsligade strukturerna dvs. habitusstrukturer (Bourdieu, 1999). Han påpekar att i varje ögonblick, i alla samhällen, stöter man på olika antal sociala positioner som är förknippade med ett antal aktiviteter och tillgångar. T.ex. att högutbildade individer oftast spelar golf, då det är en dyr sport, och har ett fritidsboende. Han vill förklara och visa förhållandet mellan de sociala positionerna samt mellan olika habitus och de val, ställningstaganden, som individerna utför i olika områden som t.ex. sport, musik, politik m.m. I det sociala rummet (bilaga1) har individerna, eller grupperna, blivit uppdelade beroende på deras position, deras olika yrkeskategorier. De är även fördelade efter de två differenteringsprinciperna: kulturellt och ekonomiskt kapital. Desto närmare individerna befinner sig, i det sociala rummet dvs. med liknade kapital, desto mer har de gemensamt och tvärtom. Det går inte att konstruera det sociala rummet utan att veta avstånden i rummet, vilket organiserar individernas handlingar och föreställningar. I modellen försöker Bourdieu visa skillnaderna/avstånden mellan olika yrken, teoretiska klasser och livsstilar men även de som ligger nära varandra. De som är högst upp i det sociala rummet har väldigt lite gemensamt med dem som är längst nere i rummet. Ju närmare individerna står varandra i rummet desto mera benägenhet har de att dras till varandra genom sina egenskaper och sin smak och vice versa. Om de skulle stöta på varandra av ren tillfällighet så skulle de inte riktigt förstå/begripa varandra och de skulle inte trivas tillsammans. Inom familjen sker det tillväxt av olika kapital vilket överförs mellan generationerna dvs. att familjen stärker sin enhet för att kunna överföra och reproducera sina kapital till kommande generationer, t.ex. som inställning till utbildning eller familjenamnet osv. Det finns även familjemedlemmar som inte vill anpassa sitt liv efter tidigare generationer. Det innebär en klyvning som står emot familjens kollektiva intressen, t.ex. inställningen till olika val som barnafödande, konsumtion, utbildning.m.m. Alltså olika typer av kapital som de 15

ekonomiska, symboliska och främst det sociala kapitalet. Det sociala kapitalet innebär en förutsättning för ett resultat av en framgångsrik förvaltning av det kapital som familjemedlemmarna innehar. Bourdieu (1999) skriver även om statens inverkan på individen vilken har en avgörande påverkan till att producera samt reproducera verktygen för att konstruera den sociala verkligheten. Staten är en instans som bl.a. har som uppgift att reglera aktörerna och har ett ständigt inflytande genom alla krav som staten påtvingar individerna. Staten grundlägger även klassificerings- principer som ålder, kön, kompetens, utbildning osv. samt den symboliska effektiviteten som påverkar instiftelseriter, t.ex. som bildar grunden för hur skolsystemet ser ut (med en vår- och hösttermin) och vilka som ingår i den. Detta leder till att staten har en roll där de visar vilka som är utvalda och vilka som står utanför systemet t.ex. de som är arbetssökande. Staten skapar förutsättningar för en samordning av olika habitus, som ligger till grund för de grundläggande valen som tillsammans skapar det som ses som självklarheter som bär upp det sunda förnuftet. Enligt Bourdieu (1999) som skriver vidare att varje social klass representerar en viss typ av habitus. Vilket i sin tur producerar sociala beteenden som kommer ifrån sociala villkor som fokuserar på olika kapital, personliga egenskaper, t.ex. kulturellt och ekonomiskt kapital. Habitus begreppet kan även beskrivas genom de tillgångar som sammanför enskilda individer eller en grupp av individer. Ex. en person som befinner sig i miljön omvandlar klasspositionen till en passande livsstil. Habitus innebär att individen handlar utifrån vad som bör/förväntas göras i en given situation, dvs. att man känner av de dolda möjligheterna som finns i det sociala rummet. Habitus är det kall, den dolda lagen, som styr individernas riktning mot en viss skola eller studieinriktning. Individen handlar omedvetet och utan att förklara handlingen för de andra i dennes närhet som har samma synsätt. Broady (1991) som har granskat Bourdieus teori skriver att båda begreppen, habitus och kapital, hänger samman men att habitus är en del av kapitalets existensform. Människors habitus skapas av olika samband med olika typer av kapital, t.ex. om man är född och uppvuxen i en familj där det kulturella kapitalet är större än det ekonomiska kapitalet. Skillnader mellan personers habitus kan därmed relateras till den sammansättningen av de medfödda eller de anskaffade kapitalen. Man kan också förklara habitus genom att människor hanterar sina kapitalinnehav på olika sätt, dvs. att människors habitus styr deras sätt att investera, lägga samman eller omvandla kapital. 16

Enligt habitusmodellen betraktas människan som en bägare av sociala normer eller strukturer där de sociala strukturerna finns lagrade inom oss. Dessa dispositioner som konstruerar habitus är inte permanenta, de är bara seglivade långsamma att förändra. Habitus påverkar individernas handlingar på grund av deras enskilda habitus som har ett visst bestämt register av olika strategier, i relation till de aktuella omständigheterna, vilket ger aktörerna ett visst bestämt handlingsutrymme. Detta innebär att individernas beteenden är ett resultat av deras vilja samt deras aktiva handlande. Individernas förmåga att leva sitt liv förklaras med hänvisning till deras habitus. I en del sociala sammanhang känner personen sig som hemma och deras habitus är lika de övrigas habitus och i andra situationer kan personen känna sig obekväm och att han/hon inte passar in. Det finns det tre alternativ till individernas handlande mellan habitus och de sociala förutsättningarna. Det första alternativet är att individen stannar kvar i det sociala rummet, dvs. att aktörens habitus är så pass starkt, och omvandlar på något sätt de givna sociala villkoren. Eller så flyr personen därifrån, dvs. att de sociala villkoren var starkast, och det sista alternativet är en förändring av individens habitus. 17

Metod I detta kapitel kommer vi att berätta om vårt tillvägagångssätt för studien med kvalitativa intervjuer, vårt urval, vår avgränsning samt forskningsetiska principer. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att få möjlighet att undersöka olika handlingsmönster hos elever som går sista året på gymnasiet (Trost, 2005). Samt för att få en djupare förståelse för hur eleven själv upplever sin tillvaro och få fram vilka känslor han/hon bär på i samband med sin studiegång (ibid). Vår undersökning syftar till att ge svar på frågor gällande förståelse samt att försöka hitta mönster. Våra kvalitativa data är baserat på ett litet urval, vilket leder till att det i statistisk mening inte är representativt för den svenska befolkningen (ibid). Vår undersökning hade lämpat sig bra för både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning, då en kvantitativ undersökning hade gett oss ett bredare och mer generellt resultat medan en kvalitativ undersökning ger oss mer förståelse för personens resonemang, handlingsmönster och personens upplevelser (ibid). Vår kvalitativa undersökning har en låg grad av standardisering, vilket bl.a. leder till att vi får möjlighet att ställa följdfrågor på intervjupersonens tidigare svar (ibid). Vidare har vi valt ut att använda oss av semistrukturerade intervjuer, vilka kommer att hjälpa oss att hålla oss till ämnet och ställa de frågor vi önskar att ställa samtidigt som det finns utrymme för oss att följa upp och ställa följdfrågor till det som eleverna säger. Vidare ger denna intervjuform stor möjlighet för eleven att beskriva sina upplevelser/känslor/handlingar med sina egna ord (Bryman, 2002). På så sätt känner vi oss tryggare i att vi kommer att få möjlighet att få det material som vi behöver för att genomföra vårt examensarbete samtidigt som vi under intervjuprocessens gång kommer att få nytt och oväntat material som kan bli mycket användbart i vårt examensarbete. Genomförande När vi frågade eleverna informerade vi dem även om de etiska aspekterna som Dalen (2008) skriver om att det är väldigt viktigt att få informanternas frivilliga samtycke, att de själva vill vara med i undersökningen. Vidare informerade vi dem om att de kommer att vara anonyma i vår undersökning och att deras samtal kommer att raderas efter att vi transkriberat 18

intervjuerna på datorn. Vi genomförde varsin provintervju (Dalen, 2008) där vi ämnade testa vår intervjuguide, hur det fungerade att spela in ljudet på mobilen och diktafonen samt att vi finslipade våra färdigheter som intervjuare. Detta gjorde vi för att därefter få möjlighet att justera intervjuguiden, ljudinspelandet o.s.v. efter behov. Vi utgick ifrån vår intervjuguide (bilaga 2) där vi kunde använda oss av områdes- principen som Dalen (2008) skriver om, vilken innebär att man börjar med stora och övergripande frågor där intervjupersonen känner sig avslappnad och där frågorna sedan specificeras och blir mera känslofrågor. Vi spelade in ljudet på mobilen och diktafonen som sedan raderades efter vi hade transkriberat dem enskilt på datorn. Under våra kvalitativa intervjuer, där vi enskilt, p.g.a. tidsbristen, intervjuade vi ungdomarna individuellt på skolorna. Intervjuerna var strukturerade i den meningen att vi höll oss till vårt specifika ämne, men inte i den meningen att intervjufrågorna hade specifika svarsalternativ (Trost, 2005). Urval och avgränsning På grund av vår strama tidsrymd för detta arbete kommer vi att begränsa vårt urval till att beröra sex stycken gymnasieelever som läser tredje året på gymnasiet. Tidigare undersökningar (Artikel 2, Högskoleverket) visade att ungdomar vars båda föräldrar hade akademisk bakgrund hade störst kunskap om de nya antagningsreglerna till högskolan. Då vi har Bourdieus habitusbegrepp som utgångspunkt för vår studie antar vi att ungdomar, vars båda föräldrar har akademisk bakgrund, går studieförberedande gymnasieprogram. Då det redan existerar tidigare forskning kring dessa individers kunskaper om de nya antagningsreglerna till högskolan valde vi att styra vårt urval av intervjupersoner till elever som går yrkesförberedande gymnasieprogram. Dalen (2008) skriver om antalet informanter inte kan vara för stort p.g.a. att det är en krävande tidsprocess, eftersom det tar tid att genomföra intervjuerna och bearbetningen av dem. Därefter kommer vi att plocka ut det som är relevant för vår undersökning och skriva löpande text i berättelseform. Vidare rekommenderar Trost (2005) att man ska planera in ett relativt litet antal intervjuer och genomföra dessa till att börja med. Märker sedan intervjuaren att intervjuerna gett allt för lite användbart material kan intervjuaren välja att planera in ytterligare ett par intervjuer för att på så sätt samla in tillräckligt med användbart material till sin studie. Vi valde att använda oss av gymnasieelever som läser tredje året på gymnasiet därför att dessa elever kommer inom en snar framtid fram till sitt ev. sökande till fortsatt utbildning. Vår hypotes är att detta leder till att de nya antagningsreglerna till högskolan påverkar 19

gymnasieeleverna i årskurs 3 mer än gymnasieeleverna i t.ex. årskurs 1. Vi kommer att ta hjälp av studie- och yrkesvägledarna på skolorna, för att spara tid, vilka hjälper oss att hitta elever och/eller fråga dessa om de frivilligt vill ställa upp på att intervjuas. Denna avgränsning har vi gjort för att annars skulle omfattningen bli allt för stor för vårt examensarbete och tidsmässigt skulle det inte vara möjligt att göra en mer omfattande forskningsundersökning. Forskningsetiska principer Vetenskapsrådet (2002) anser att samhället och dess medlemmar ställer krav på att forskning bedrivs samt att den styrs mot väsentliga frågor och slutligen att den håller en hög kvalitet. Detta kallar vetenskapsrådet för forskningskravet. För att skydda samhällets medlemmar som är delaktiga i forskning har vetenskapsrådet infört ett individskyddskrav. Detta för att förhindra att individen kan utsättas för psykisk eller fysisk skada, kränkning, förödmjukelse m.m. Vetenskapsrådet (2002) menar att individskyddskravet är den självklara utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. Forskningskravet och individskyddskravet måste alltid vägas gentemot varandra i en forskningssituation. Forskaren måste tänka på vilken nytta forskningen kan ge samhället samtidigt som han/hon måste överväga vilka konsekvenser som kan drabba forskningens deltagande individer, både på lång och kort sikt. Individskyddskravet delas i sin tur in i fyra andra slags krav vilka är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Här nedan följer utförligare beskrivningar om dessa fyra krav (Vetenskapsrådet, 2002). o Informationskravet: Undersökningens syfte samt hur undersökningen i stora drag kommer att genomföras skall redovisas för den deltagande individen, likaså skall deltagaren informeras angående på vilket sätt undersökningens resultat skall redovisas. o Samtyckeskravet: Deltagaren måste ge sitt samtycke, godkänna sitt deltagande, för medverkandet i undersökningen. En annan regel inom samtyckeskravet är att deltagaren självständigt bestämmer om, hur länge och på vilka villkor de medverkar. Likaså är det deltagarens rätt att, när helst han/hon önskar, avbryta sin medverkan 20

utan att detta beslut kan få negativa följder för deltagaren. Slutligen berör detta krav bl.a. beroendeförhållanden, vilka forskaren så långt som möjligt skall undvika. o Konfidentialitetskravet: Innefattar främst tystnadsplikt vars utgångspunkt är att forskaren beaktar det som främst den deltagande individen kan uppleva som t.ex. kränkande. Vidare innefattar konfidentialitetskravet att den deltagande individen icke skall kunna identifieras av utomstående vid t.ex. en offentlig publicering. o Nyttjandekravet: En regel som innefattas av nyttjandekravet är att allt material som samlas in under undersökningen endast får användas för forskningsändamål. De forskningsetiska principerna har fungerat som ramar i vår urvalssituation vilket bl.a. resulterat i att vi undvikit beroendeförhållanden och förvissat oss om att deltagarna deltagit av egen fri vilja utan påtryckningar ifrån utomstående. 21

Resultat I detta kapitel kommer vi att redovisa vårt insamlade resultat ifrån våra sex intervjuer, varje enskild intervju är skriven i berättelseform, med inslag av citat. Samtliga intervjupersoner har fingerade namn för att säkerställa deras anonymitet. Cecilia, omvårdnadsprogrammet med inriktning skydd och säkerhet Cecilia går sista år på omvårdnadsprogrammet med en lokal inriktning som heter skydd och säkerhet. Hon bor ca 1.5 mil utanför staden i en förort med sin mormor och morfar i en lägenhet. Släktens utbildningstradition på mammans sida är att vidareutbilda sig efter grundskolan. Mormodern utbildade sig till undersköterska och arbetade inom psykiatrin och morfadern var utbildad lärare. Hon har ingen vetskap om hennes farföräldrars utbildningsbakgrund. Min mamma är undersköterska hon har läst till kurser på kvällstid efter gymnasiet, på folkhögskola. Min pappa har jobbat på posten, han hade nog ingen vidareutbildning. Så jag går i min mammas fotspår, kan man säga! Vid tidpunkten för gymnasievalet hittade hon en ny inriktning till omvårdnadsprogrammet som hette skydd och säkerhet. Här kan jag läsa vidare till polis, ambulans, ambulanssjukvård, brandman och räddningstjänst. I detta program ingår alla ämnen för att kunna söka vidare till brandman och polis. Det var främst polis som jag valde detta program men senare när man började läsa om räddningstjänst så har jag även blivit intresserad av det. Cecilias släkt stöttade henne i hennes val av gymnasieprogram för att det främst var ett yrkesförberedande program. Cecilia ångrar inte sitt gymnasieval utan hon känner att detta program är det bästa för henne. Min mamma tyckte att jag skulle välja ett program där jag blir något på när jag är klar. Först jag var inne på att välja innebandygymnasiet för jag tycker det är det bästa som finns, men då blir man ju inget efter det, inget jag kan jobba med. Hon vill göra många olika saker efter gymnasiet, troligen kommer hon resa direkt efter studenten då hon är lite skoltrött. Efter resan funderar hon på att göra lumpen eller söka arbete 22

som undersköterska, både till vikariat och till vidareanställning. Efter det vill hon studera vidare men hon är osäker på om det blir till polis eller brandman, det får tiden utvisa. Cecilia säger först att hon inte har någon kännedom om de nya antagningsreglerna till högskola. Senare under samtalet framkommer det att hon ändå vet en del när hon får höra begreppen meritkurser och meritpoäng. Hon fick information av studie- och yrkesvägledaren i samband med sitt besök. Hon ville fråga om meritpoäng och om de valbara kurserna inför det sista året, så hon sedan kan söka vidare. Jag vet att det finns meritpoäng men jag vet inte riktigt förstått vad det innebär. Det jag förstår så har jag fått meritpoäng för att jag läst till matte b. Jag fattar det som att vi får tillräckligt med programpoäng i vårt program så jag har inte tänkt så mycket på det. Men jag antar att det är bra för man väl större chans att komma in på högskolan. Iv- valen där väljer jag hellre kurser som jag tycker är roligt, som jag vill läsa och inte något som är helt ointressant bara för att få meritpoäng. Sen är det bara att söka flera gånger till högskolan tills jag kommer in, det är väl inga problem med det. Hon hade även lite kunskaper om de nya antagningsreglerna till högskola för personer med betyg ifrån komvux. Hon tycker att den andra regeringen skulle ha vunnit för deras skolsyn var mycket bättre, för den nuvarande regeringen har minskat platserna på komvux. Cecilia anser att det kan hända mycket under gymnasietiden som påverkar livet och vardagen. Man klarar inte av att studera t.ex. när en nära anhörig går bort och man därför får svårt att fokusera på studierna. Alla förtjänar en andra chans men inte om man missköter sina studier. Anders, handels- och administrationsprogrammet Anders går sista året på handels- och administrationsprogrammet. Han bor centralt i förhållande till staden i en lägenhet tillsammans med sin mamma. Jag vet inte riktigt vad min släkt tycker om utbildning men jag vet att min mamma anser att det är bra med utbildning efter gymnasiet. Det blir lättare att hitta jobb inför framtiden. Han berättar vidare om sin mormor och morfar som han var lite osäker på om de hade någon vidareutbildning. Mormodern var hemmafru och morfadern arbetade som soldat och efter det som trädgårdsmästare. Mamman har läst lite kurser på komvux efter grundskolan och idag arbetar hon som städerska på deltid. Han har ingen vetskap om pappans utbildning eller vad han arbetar med. Under högstadietiden var Anders skoltrött och hade inte många godkända betyg. Först under det sista året började han kämpa för att höja sina betyg. När 9:an var slut hade han godkänt i 23

alla ämnen, utom i två. För att få godkända betyg läste han ett år på IV för att sedan söka igen och kom in på handels- och administrationsprogrammet. Min mamma påverkade inte mig så mycket vilket program jag skulle söka till, hon sa du får själv välja det är ditt liv. Hon hade supportat mig oavsett vilket program jag hade valt. Han valde detta gymnasieprogram främst för att det är ett brett program. Det finns mycket man kan arbeta med när man går detta program, för vi läser olika ämnen och olika yrken. Jag kan inte tänka mig något annat program som skulle passa mig bättre. Jag kände att jag gjorde ett bra val, för denna är den utbildning som känns bäst och det är mycket praktik. Hans framtidsplan är att efter studenten läsa vidare antingen på yrkeshögskola eller på högskola. Jag funderar på civilekonom den är på högskolan men på yrkeshögskolan vet jag inte riktigt än, bara det är inom ekonomi och marknadsföring. Det är mera praktik på yrkeshögskolan än på en högskoleutbildning där de samarbetar mycket med arbetslivet där de nästan garanterar jobb efter utbildningen. Det känns jobbigare på högskolan med mera plugg än på yrkeshögskolan med mera praktik men detta vet jag inte egentligen, det är bara något som jag tror, har inte fått det bekräftat. Anders är relativt upplyst om de nya antagningsreglerna för att kunna söka till högskola. Om meritpoängen är det orättvist tycker jag för de som gick ut 2009 får inte meritpoängen så de får inte de här poängen. För max poängen höjdes nu, de andra har inte det. Det tycker jag är konstigt jag vet inte varför de gjorde det. Jag har pratat med syv om vilka kurser jag behöver för att komma in på utbildningar efter gymnasiet och de kurserna ingår redan i mitt program. De iv- kurser jag har valt så bryr mig inte om de har meritpoäng eller inte. Han har också kunskaper om hur det påverkar en om man kompletterar betyg genom komvux före man söker in till högskola, dvs. hamnar i en mindre attraktiv urvalsgrupp Om man vill höja ett betyg från IG så hamnar man i ett annat urval som är betydligt lägre. Det tycker jag är dåligt för de som går på komvux. Jag tror att man missar mycket. Jag menar på gymnasiet så kanske man inte vet riktigt vad man vill och kanske inte läser en kurs som man egentligen behöver för att komma in på högskolan. Det är ganska jobbigt att det är så. Mats, omvårdnadsprogrammet med inriktning skydd och säkerhet Mats bor ca 1.7 mil utanför staden i en mindre ort, med sina föräldrar och sin bror. Familjen anser att utbildning är viktigt. 24

Det är jätteviktigt om man vill komma någonstans så behöver man utbildning. Jag tycker att de anser att de tycker att det viktigt att ha en plan på vad man vill bli i livet. Om jag inte skulle veta vad jag ville bli så finns de där som ett stort stöd. Utbildningstraditionen i hans släkt både på sin mammas - och pappas sida, är att endast farfadern som har en vidareutbildning efter grundskolan som murare. Ingen av föräldrarna har slutfört sina gymnasiestudier, därför har de läst och utbildat sig på kurser under livets gång. Mamman har läst datakurser på komvux på kvällstid samt läst kurser i design och började sedan arbeta med det. Idag arbetar mamman på ett tryckeri där hon bland annat trycker tryck på tröjor. Pappan har arbetat med lite allt möjligt och idag kör hans pappa färdtjänst. Mats berättar vidare att av hans familj är det främst pappan som påverkat/stöttat hans gymnasieval, för de delar samma intresse och dröm om att utbilda sig till polis. Klart att jag blir påverkad av mest min pappa som var inriktad av att jobba som militär och polis men han kom inte in på polisutbildningen. Vi har båda haft intresse av det så det har varit både mitt och hans mål så han har stöttat mig mest att nå mitt mål när jag blev intresserad av polis. Mats är mycket nöjd med sitt gymnasieval för han känner att han får de bästa möjligheterna och förberedelserna för att kunna söka till polis och ambulansförare inom polisen. Jag känner att jag får de bästa möjligheterna i detta program när jag vill bli polis. Denna linje har mycket mer att erbjuda i min inriktning emot andra linjer det är mycket praktiska saker där man får testa på mycket olika saker som t.ex. få se hur det är hos polisen, militären, sjukvården, ambulansen och räddningstjänsten. Mats är påläst och har fått information av bl.a. studie- och yrkesvägledaren på skolan om vad som krävs och vad som ökar hans möjligheter för att kunna nå sitt mål. Jag kan en del om vad som krävs för att jag har funderat och pratat mycket med familj och släkt, har även varit och frågat hos polisen. Även några i släkten som är poliser. Jag vet att det är ca tjugo i intagning och det är inte många som bli antagna till polisutbildningen som är under tjugofem år. Så har man bred kunskap även inom vården t.ex. som sköterska eller har ambulanskunskaper, för de söker sådana som har den kunskapen då har man större chanser att komma in. Han är målinriktad när han berättar om sina planer på att studera vidare vilket han vill göra relativt snart efter studenten. Han resonerar som så att under tiden han väntar på att komma in på sjuksköterskeutbildningen på högskolan, för att därefter sedan söka in till polishögskolan, får han jobba som undersköterska. Mats är osäker och vet inte riktigt vad de nya antagningsreglerna till högskolan innebär men han tror att det handlar om meritpoäng. Meriter är väl antal alltså poäng läst per kurs eller? Nej jag har ingen koll på det. När jag har valt mina valbara kurser så har jag kollat upp med syv- en att jag hade rätt kurser för 25

att kunna söka vidare till in till polis. För att kunna söka till sjuksköterska och ambulansförare så behövde jag välja till matte b. så den läste jag i tvåan så den är klar. Jag har valt kurser som jag vill läsa för att jag vill och som jag behöver ha för att kunna komma in på vidare utbildningar. Jag har inte haft koll på vilka kurser som ger extra meritpoäng eller inte. Han visste även lite om de nya antagningsreglerna när det gäller komvux, att man inte längre kan läsa upp ett ämne som man redan fått godkänt i, vilket man kunde göra tidigare. Jag har hört att nu får man inte läsa upp betygen utan det är det godkända betyget som gäller, så man har det betyget som man har och kan inte läsa upp det längre till VG eller MVG. Det är ju jättebra att kunna läsa upp senare om man vill kunna söka in på en utbildning för att kunna jobba med det man vill. Sen förstår jag tanken är att de vill att ungdomar ska plugga mera på gymnasiet och inte tänka att det tar jag senare på komvux. Det stämmer ju inte längre, nu studerar man nog hårdare under gymnasiet när man vet om detta. Angelica, Livsmedelsprogrammet Angelica går tredje året på Livsmedelsprogrammet. Hon bor på landsbygden utanför staden tillsammans med sina föräldrar i deras hus, storebrodern har flyttat hemifrån. Hon tycker att föräldrarna anser att det är viktigt med utbildning, i alla fall om man har läshuvud. Släkten på mammans sida har högskolestudier som utbildningstradition och släkten på pappans sida har gymnasiestudier som utbildningstradition. Pappan har även gått olika kompetensutbildningar via sin arbetsgivare, men dessa har inte ägt rum på högskola. I samband med gymnasievalet var hon väldigt skoltrött och bestämde sig för att ta ett studieuppehåll för att arbeta med travhästar under ett års tid. Efter studieuppehållet hade jag planerat att börja på gymnasiet. Men min blivande arbetsgivare ringde mig i april och meddelade att han inte hade möjlighet att ta emot mig i sitt stall. Jag fick panik och tänkte igenom mina alternativ. Jag kände behov av praktiskt lärande och tog med min skoltrötthet i mina tankar. Resultatet blev Livsmedelsprogrammet. Familjen påverkade henne i gymnasievalet genom att först vara väldigt positivt inställda till att hon faktiskt skulle söka till gymnasiet. När hon väl börjat gymnasiet visade det sig att hon hamnat i en klass där de övriga klasskamraterna hade svårt med många av de teoretiska skolämnena, hennes valmöjligheter angående fördjupningskurser var väldigt begränsade. Detta ledde till att föräldrarna blev lite skeptiska till hennes gymnasieval. Själv tror hon att det faktum att hon gick ur grundskolan med bra betyg är en bidragande faktor till varför föräldrarna reagerade på detta vis. Hon känner att föräldrarna anser att detta program inte kan stimulera henne till att prestera maximalt efter hennes förmåga. När hon beslutade att ta ett 26