Konstruktion av överkåpa till bergvärmepump

EXAMENSARBETE - MASKINTEKNIK Konstruktion av överkåpa till bergvärmepump Emilia Svensson Denise Olsen Maskiningenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad Handledare: Anna Eliasson Examinator: Bengt-Göran Rosén Halmstad den 16 maj 2012 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Box 823 301 18 Halmstad www.hh.se

Förord Den här rapporten är resultatet av vårt examensarbete som är gjort på kandidatnivå på Högskolan i Halmstad. Utbildningen leder till en maskiningenjörsexamen med inriktning på teknisk design. Arbetet har utförts i samarbete med Enertech AB. Där vi fick uppgiften att konstruera och designa en överkåpa som ska passa till tre av deras värmepumpar. Vi vill tacka vår handledare Anna Eliasson från Högskolan i Halmstad för all hjälp och support som vi fått kontinuerligt under arbetets gång. Vi vill även tacka Joachim Carlsson och Torbjörn Karlsson från Enertech AB, som gett många värdefulla tips och hjälpt oss i utvecklingen av en ny produkt. Halmstad 2012 05 16 Emilia Svensson Denise Olsen

Sammanfattning Detta examensarbete är utfört i samarbete med Enertech AB. Det är ett konstruktionsprojekt med mål att utveckla en överkåpa med justerbar höjd. Överkåpan ska passa på tre olika värmepumpar EcoHeat V3, EcoHeat 300 and EcoEl V3.0. Vi har valt att följa Fredy Olssons metoder Principkonstruktion och Primärkonstruktion. Detta är metoder vi tillämpat tidigare och de passar bra in på detta projekt. För att få en lämplig design så har vi även tillämpat många metoder enligt SVID. Det inledande arbete har bestått utav en produktdefinition, en konkurrentsanalys och designverktyg som till exempel Moodboard och Persona. Det fortsatta arbetet bestod utav Idéskisser och utveckling samt sållning i flera omgångar. Ett grovt första utkast ritades i Catia V5. Detta utkast utvärderades samt bearbetades och ledde slutligen till en fungerande prototyp och en komplett konstruktion utav en överkåpa.

Abstract This thesis is done in collaboration with Enertech. It s a construction project with the aim to develop a cover to hide the pipe installation above heat pumps. The cover is supposed to have adjustable heigt and fit three different heat pumps, EcoHeat V3, EcoHeat 300 and EcoEl V3.0. We have chosen to follow the methods according to Fredy Olssons Principkonstruktion and Primärkonstruktion. Theese methods have been used by us before and they are appropriate to use in this project. To get a good looking design we also followed lots of the design methods according to SVID. The initial work consisted of a productdefinition, a competitor analysis and design tools such as moodboard and persona. The further work was sketching, development and sorting out. A rough draft was made in Catia V5. This draft was evaluated and processed and finally led to a working prototype and a finished structure of a cover.

Innehåll Projektsammanställning... 1 1 Introduktion... 2 1.1 Projektets bakgrund... 2 1.2 Syfte och mål... 2 1.4 Avgränsningar... 3 1.5 Företagspresentation... 3 1.5.1 Företagets historia... 3 1.5.2 Företagets produkter... 3 2 Teoretisk referensram... 5 2.1 Principkonstruktion... 5 2.1.1 Produktdefinition... 6 2.1.2 Produktundersökning och kriterieuppställning... 6 2.1.3 Funktionsanalys... 6 2.1.4 Parvis jämförelse... 6 2.1.5 Kärnvärden... 6 2.1.6 Imageboard... 7 2.1.7 Wordboard... 7 2.1.8 Persona... 7 2.1.9 Framtagning av produktförslag... 7 2.1.10 Utvärdering av produktförslag... 8 2.1.11 Presentation av valt produktförslag... 8 2.2 Primärkonstruktion... 8 2.2.1 Produktutkast... 8 2.2.2 Komponentval... 8 2.2.3 Detaljkonstruktion... 9 2.2.4 Produktsammanställning... 9 2.2.5 Primärproduktens tillverkning och utprovning... 9 2.2.6 Riskanalys FMEA... 9 3 Metod... 10

3.1 Principkonstruktion... 10 3.1.1 Produktdefinition... 10 3.1.2 Produktundersökning och kriterieuppställning... 11 3.1.3 Funktionsanalys... 13 3.1.4 Parvis jämförelse... 13 3.1.5 Kärnvärden... 13 3.1.6 Imageboard... 14 3.1.7 Wordboard... 14 3.1.8 Persona... 14 3.1.9 Framtagning av produktförslag... 14 3.1.10 Utvärdering av produktförslag Primär utvärdering... 15 3.1.11 Presentation av valt produktförslag... 19 3.2 Primärkonstruktion... 19 3.2.1 Produktutkast... 19 3.2.2 Materialval och Komponentval... 21 3.2.3 Detaljkonstruktion... 21 3.2.4 Produktsammanställning... 23 3.2.5 Primärproduktens tillverkning och utprovning... 23 4 Resultat... 25 5 Slutsats... 26 5.1 Utvärdering av resultat... 26 5.2 Förslag till fortsatt arbete... 27 6 Kritisk granskning... 27 7 Referenser... 28 Bilagor Bilaga 1 Projektbeskrivning av examensarbete Bilaga 2 GANTT-schema Bilaga 3 Konkurrentsanalys Bilaga 4 Marknadsundersökning Bilaga 5 Funktionsanalys och Parvis jämförelse Bilaga 6 Moodboard

Bilaga 7 Wordboard Bilaga 8 Persona Bilaga 9 Skisskollage Bilaga 10 Förslagsskisser Bilaga 11 Första utkast i Catia Bilaga 12 Desginförslag Bilaga 13 Ritningar Bilaga 14 Monteringsbeskrivning Bilaga 15 Renderingar

Projektsammanställning Studenter Denise Olsen 900826 Maskiningenjörsprogrammet, Teknisk Design tel: 0700922393 deniseolsen90@gmail.com Emilia Svensson 891002 Maskiningenjörsprogrammet, Teknisk Design tel: 0708421625 svensson.emilia@hotmail.com Handledare Anna Eliasson anna.eliasson@hh.se Examinator Bengt-Göran Rosén bengt-goran.rosen@hh.se Uppdragsgivare Enertech AB Box 309 Näsvägen 8 34126 Ljungby Handledare Uppdragsgivare Joachim Carlsson joachim.carlsson@enertech.se Torbjörn Karlsson torbjorn.karlsson@enertech.se 1

1 Introduktion Det här examensarbetet är utfört i samarbete med CTC, som är en division av Enertech AB, i Ljungby. De tillverkar och marknadsför olika sorters värmelösningar så som brännare, bergvärmepumpar, solvärmelösningar osv. 1.1 Projektets bakgrund CTC tillverkar och säljer värmepumpar dessa monteras in i huset via ett antal kopparrör. Alla rören är nödvändiga för att värmesystemet ska fungera, det finns rör för varmvatten, kallvatten och för vätskan som ska upp och ner i berget/sjön/marken. De här rörinstallationerna gör att helhetsintrycket av värmepumpen försämras därför har CTC länge efterfrågat en överkåpa som på ett smidigt sätt täcker dessa rör. Värmepumpar placerades oftast i pannrum där man inte spenderar någon tid. Men dagens hus byggs oftast inte med källare och pannrum vilket leder till att de nya värmepumparna allt oftare placeras i tvättrum eller grovkök där de exponeras på ett helt annat sätt. Vilket i sin tur leder till att avsaknaden av en överkåpa blivit ett alltmer akut problem. För att överkåpan ska uppfylla sin funktion till fullo så krävs det att den är justerbar i höjdled och enkel att montera och flytta på. 1.2 Syfte och mål Arbetet går ut på att: Konstruera en komplett lösning för en justerbar överkåpa som passar på värmepumparna EcoEl V3.0, EcoHeat V3 och EcoHeat 300. Göra kompletta ritningar och beställa hem en prototyp för att se om det fysiska resultatet överensstämmer med det tänkta. Det här examensarbetet innefattar alla moment, från idégenerering till färdig prototyp, i skapandet av en överkåpa. CTC vill att överkåpan ska vara justerbar i höjdled, dölja rörinstallationen, passa på de tre ovan nämnda värmepumparna samt att designen ska matcha övriga produktens design. Höjden ska kunna ändras för att passa takhöjder från 2,30 till 2,60m. Överkåpan ska köpas in komplett från en av CTCs underleverantörer. Dessutom ska produkten, om möjligt, levereras till kund i ett platt paket och med lätthet kunna monteras på plats. 2

1.4 Avgränsningar Projektet omfattar konstruktion och design av en överkåpa som ska passa på EcoEl V3.0, EcoHeat V3 och EcoHeat 300. Höjden ska kunna justeras för att passa takhöjder från 2,30 till 2,60m. Materialet som används till prototypen är detsamma som används till stora delar av de tre värmepumparna, det vill säga en 0,7mm tjock plåt. Det går att, vid behov, använda vissa existerande komponenter som exempelvis skruvar och muttrar. 1.5 Företagspresentation CTC är ett företag som tillverkar och utvecklar olika sorters värmelösningar. CTC har all sin produktion och utveckling i småländska Ljungby men har försäljning till stora delar av Europa. CTC är sedan många år tillbaka en del utav Enertech AB som i sin tur är en del utav Enertech Group. Enertech Group är ett världsomfattande företag inom värmebranschen. Enertech Group består, utöver CTC, också utav Bentone som tillverkar brännare, och Osby Parca som tillverkar ångpannor och värmepumpar till större anläggningar. 1.5.1 Företagets historia På CTCs hemsida(2012) kan man läsa att CTC bildades 1923 då tre unga tekniker, från Göteborg, började tillverka produkter för uppvärmning. Namnet CTC kommer från deras initialer, Celsius, Tellander och Clarin. CTC ligger redan från början långt fram i utvecklingen utav nya värmelösningar, så som 1931 då de utvecklade en värmepanna där vatten värms upp med hjälp utav batteri och 1952 då de lanserade den första kombipannan för både olja och fast bränsle. I slutet av 50-talet så öppnar de en ny produktionslina i Ljungby och i samband med detta så flyttar all utveckling och produktion ner till Småland. Än idag ligger CTC långt fram i utvecklingen och de jobbar ständigt för att hitta mer energieffektiva värmelösningar. 1.5.2 Företagets produkter CTC tillverkar en mängd olika sorters värmelösningar. Allt från värmepumpar till brännare, de har ganska nyligen också utvecklat lösningar för att utnyttja solenergi, som ensam värmekälla eller som en dellösning. De har enligt CTCs hemsida (2012) ett system som kallas för Energyflex det ger möjlighet att kombinera olika energikällor, som till exempel solvärme med bergvärme. EcoEl V3.0 Enligt CTCs hemsida(2012) så är EcoEl en flexibel elpanna med en effekt på upp till 15kW. Den är utrustad med Energyflex. Elpannan utnyttjar shuntautomatik vilket innebär att man inte får några temperatursvängningar utan en jämn och behaglig värme. 3

EcoHeat 300 och EcoHeat V3 CTCs hemsida (2012) beskriver sina värmepumpar som effektiva, med en verkningsgrad på 5.04 COP, vilket innebär att man kan minska sina värmekostnader med upp till 80%. EcoHeat fungerar med berg-, mark- och sjövärme och är utrustat med Energyflex. Figur 1.1 CTCs EcoHeat värmepump. 4

2 Teoretisk referensram Det här är i huvudsak ett konstruktionsarbete därför har projektet följt en metod som är anpassad till detta. Det här examensarbetet följer i huvudsak Fredy Olssons(1995) metoder Principkonstruktion samt Primärkonstruktion. Då arbetet inte endast är ett konstruktionsarbete utan även behandlar området design så har författarna även tillämpat stora delar ur designprocessen enligt SVID(2012). SVID är en förkortning för Stiftelsen Svensk industridesign. De har en definierad designprocess som är en erkänd och välanvänd metod vid produktutveckling. Designverktyg har plockats från olika källor så som Jan Landqvist(1999) och Kenneth Österlins(2003) böcker. Figur 2.1 Designprocessen enligt SVID 2.1 Principkonstruktion Principkonstruktion är det inledande konstruktionsarbetet när man försöker få fram ett lösningskoncept. Enligt Fredy Olsson(1995) utgår man från en behovslösning eller produkttyp om så är möjligt, i de fall där ingen tidigare produkt finns behöver man göra en produktstudie. Målet med principkonstruktionsprojektet är att komma fram till en konkurrenskraftig och ändamålsenlig principlösning. 5

Det första som görs i ett nytt projekt är en tidsplan, enligt Fredy Olsson (1995) är det i ett konstruktionsprojekt lägligt med ett GANTT-schema. Ett slags blockschema uppdelat i veckor. 2.1.1 Produktdefinition Fredy Olsson(1995) skriver att i produktdefinitionen ska det urskiljas följande: Produktens användningsområden, benämning och omfattning Processen förklarar produktens huvuduppgift, deluppgift och behov. Vilka platser och miljöer produkten verkar inom. Människan relationer till produkten, vem är användare och vilka berörs? Ekonomiska villkor. 2.1.2 Produktundersökning och kriterieuppställning Produktundersökning eller konkurrentanalys är en undersökning av produktens bakgrund, nutid och framtid. Vad gör konkurrenterna vad kan göras bättre? Enligt Fredy Olsson(1995) är en kriterieuppställning en slags formulering av de krav och önskemål man har på den blivande produkten. Kraven ska vara entydiga så som att de ska vara lättförstådda samt att det ska vara enkelt att se om de uppfylls. 2.1.3 Funktionsanalys Enligt SVIDs hemsida (2012) står det att en funktionsanalys bör göras under steget användarstudier. I kapitel fyra i Jan Landqvists bok (1999) så står det om hur man gör en funktionsanalys. Syftet med analysen är på ett fåordigt men tydligt sätt visa upp det som produkten ska uppfylla. Listan ska delas in i områden och det ska tydligt framgå om funktionen är ett krav eller om det är ett önskemål. 2.1.4 Parvis jämförelse Det här designverktyget används för att definiera rangordningen av de krav och önskemål man har fått fram efter funktionsanalysen. Jonas Rundquist och Richard Grönevall (2004) skriver att jämförelsen görs i ett diagram där kriterierna tävlar mot varandra, den som vinner flest gånger är det viktigaste kriteriet. 2.1.5 Kärnvärden Kärnvärden är ett viktigt verktyg som ofta består av fyra ord, orden ska beskriva företagets eller produktens grundstenar. Orden beskriver vad företaget/produkten ska stå för nu och i framtiden. Man använder sig utav kärnvärden för att beskriva för sig och andra vad man har för mål att sträva efter samt hur man vill uppfattas. Detta kan man läsa mer om i S. Ekbergs(2006) bok Gerillaföretagaren. 6

2.1.6 Imageboard Imageboards används då man ska föreställa sig ett företags eller en produkts image. Detta ska enligt SVID skapa en känsla som den slutgiltiga produkten senare ska överensstämma med. J. Rundquist och R. Grönevall(2004) skriver att man ska leta efter bilder man tycker överensstämmer med känslan man vill förmedla, bilderna ska sållas och presenteras som ett kollage. 2.1.7 Wordboard Wordboard är precis som en imageboard, fast med ord istället för bilder. Man skriver ner alla ord som på något vis passar produkten eller företaget. 2.1.8 Persona En Persona, eller en användarkarikatyr är en metod för att hitta en typisk användare av den slutgiltiga produkten. När den här personen blivit definierad blir det tydligt för alla i gruppen vem produkten skapas åt. Jonas Rundquist och Richard Grönevall (2004) säger att man ska identifiera personen genom att ge den namn, ålder, kön och en bakgrund. Det är viktigt att definiera målen som Personan har för produkten, detta är för att man ska lära sig hur produkten bör utformas. 2.1.9 Framtagning av produktförslag I Fredy Olssons(1995) förslag om hur produktförslag ska tas fram står det att Ett komplett principiellt produktförslag skall visa produktens verkningssätt, uppbyggnadssätt och totalutformning (Principkonstruktion, 21, Fredy Olsson 1995). Förslagen tas fram i flera omgångar där den första omgången ofta resulterar i enklare skisser. De bästa av dessa förslag vidareutvecklas för att senare bli kompletta lösningsförslag. Brainstorming Enligt J. Rundquist och R. Grönevall(2004) så är brainstorming ett verktyg som används då man behöver generera ett stort antal lösningar på ett problem. Idégenerering sker, enligt SVID, på ett planerat och strukturerat sätt, helst i grupper om 3-6 personer. Det är viktigt att man släpper alla hämningar under den här fasen, även det galnaste idéerna kan leda till ett bättre slutresultat. Brainwriting Brainwriting är en version av brainstorming, fast idégenereringen sker individuellt så att idéerna blir så spridda som möjligt. Enligt Kenneth Österlin(2003) ska alla i gruppen sitta var för sig själv och dokumentera sina idéer på papper. Efter en viss tid samlas man för att vidareutveckla samt få inspiration från varandra. 7

2.1.10 Utvärdering av produktförslag Enligt Fredy Olsson(1995) så bör utvärdering ske i flera steg, så kallade utvärderingsomgångar. Det första steget är Primär utvärdering där man snabbt sållar bort totalt ointressanta förslag. Steg två är den mellanliggande utvärderingen, här utvärderar man de förslag som klarade sig igenom den primära utvärderingen. Dessa förslag har vidareutvecklats denna granskning är mer ingående än den primära. I den tredje och sista utvärderingen ser man vilket av de förslag, som klarat sig igenom tidigare sållningar, som bäst uppfyller alla krav efter ytterligare utveckling. Efter denna utvärdering ska det återstå endast ett eller möjligen två förslag. 2.1.11 Presentation av valt produktförslag Produktförslaget skall bearbetas till presenterbara skisser. Dessa skisser är ofta frihandsskisser eller 3D-modeller. Om så behövs kompletteras skisserna med en förklarande text, detta enligt Fredy Olssons(1995) häfte om Principkonstruktion. 2.2 Primärkonstruktion Under primärkonstruktionsarbetet ska man komma fram till en användningsriktig produkt. När man kommer till primärkonstruktionsetappen, så säger Fredy Olsson(1995) att man bör ha en principkonstruktion som grund för det fortsatta arbetet. Vilket innebär att man ska framställa produktens helhet med alla dess komponenter och delar, man ska även tillverka och sammanställa ritningar samt göra en produktsammanställning. 2.2.1 Produktutkast Enligt Fredy Olsson(1995) så ska det framgå i detta kapitel vilka väsentliga delar som ska ingår i produkten. Det ska framgå hur delarna är arrangerade samt ungefärliga mått på alla detaljer. Detta görs för att underlätta det fortsatta konstruktionsarbetet. 2.2.2 Komponentval Komponentvalet innebär att man i möjligaste mån ska finna färdiga komponenter att använda i sin konstruktion. Enligt Fredy Olsson(1995) behövs detta för att utarbeta komponentlösningar. När man hittat lämpliga komponenter kan man anpassa sin produkt utefter dessa. Med hjälp av komponentvalen försöker man uppnå de krav och önskemål som satts på produkten. 8

2.2.3 Detaljkonstruktion Fredy Olsson(1995) menar att en detaljkonstruktion innebär att man i första hand ska bestämma utformning, material och uppbyggnadssätt utav varje detalj. I detta stadie ska alla detaljer konstrueras och ritas upp. 2.2.4 Produktsammanställning Detta stadie sker då man valt alla komponenter. Meningen är att man ska få en klar bild över hur sammansättningen sedan ska se ut. Fredy Olsson(1995) säger att man ska visa hur produkten är uppbyggd och resultatet utav detta ger ett beställningsunderlag. Samtliga enheter ska märkas med positionsnummer som visas i en lista. 2.2.5 Primärproduktens tillverkning och utprovning Detta är det sista steget i konstruktionsarbetet det är nu man ska tillverka sin produkt. Man beställer de olika existerande komponenterna och ser till att tillverka de komponenter som konstruerats under arbetets gång. Fredy Olsson(1995) menar att man vid leverans också bör montera och prova så att produkten är korrekt. 2.2.6 Riskanalys FMEA För att förutspå vad som kan gå fel och hur allvarligt detta är så görs en FMEA (Failure Modes and Effects Analysis). Man gör en tabell där man tänker ut alla möjliga felorsaker dessa betygsätts, på en skala från ett till tio ju högre tal desto större effekt. Man bedömer efter hur stor skada de kan göra, hur stor risk det är att det sker samt sannolikheten för att felet ska upptäckas innan det händer. Detta gör man för att kunna åtgärda felen innan de uppstår. Detta i samband med fysiska tester ger en säker överkåpa. Detta kan man läsa om i Bergman och Klefsjös(2007) kvalitetsbok. 9

3 Metod 3.1 Principkonstruktion Det första som gjordes efter att ha fått uppgiften var att bygga upp ett tidsschema enligt GANTT-modellen. Tidsplanen är en väldigt viktig del utav arbetet och den bör följas så gott det går, för att man ska nå ett bra resultat. Vikten utav tidsplanen kan man läsa mer om i F. Zamdts artikel från 2011. Schemat modifierades och godkändes sedan av handledare Anna Eliasson, Torbjörn Karlsson och Joachim Carlsson på Enertech AB (se bilaga 2). 3.1.1 Produktdefinition Produkt Produkten i det här arbetet är en överkåpa till en bergvärmepump. Uppdraget är att skapa en överkåpa som ska uppfylla ett antal krav. Kraven är att överkåpan ska passa till EcoEl V3.0, EcoHeat V3 samt EcoHeat 300. För möjlighet till observation och anpassning så levererades en Värmepump till Högskolan. Överkåpan ska dölja rörinstallationer, den ska vara justerbar i höjdled, så att den passar till olika takhöjder. Produkten ska kunna köpas in komplett från underleverantör. Designen ska överensstämma med övriga produkten. Från en ekonomisk synvinkel så är det att föredra så få enheter som möjligt. Detta är en aspekt som processen kommer att ta hänsyn till. Produktens uppgift är att bli en naturlig förlängning på en värmepump, den ska dölja rörinstallationer som finns ovanför värmepumpen. Det är önskvärt att produkten levereras i ett platt paket. Process Produkten är en förlängning av en värmepump. Värmepumpens placering har under åren förändrats. Man bygger inte längre hus med pannrum utan placerar sin värmepump i till exempel sitt tvättrum. Detta leder till att den kommer att synas mer och därför vill man ha en produkt som ser bättre ut. Ovanför värmepumpen så finns det ett antal kopparrör som idag är helt synliga, målet med projektet är att på ett lämpligt sätt dölja dessa. 10

Figur 3.1 Bilden är ett exempel på hur en rördragning kan se ut. Omgivning Produkten skall placeras ovanför en värmepump av typ EcoEl V3.0, EcoHeat V3 eller EcoHeat 300, vilka ska användas i länder där CTC är verksamma (Sverige, Schweiz och Norge). Produkten kommer att placeras i folks hem. Människa Boende i huset = ackusativobjekt och positivt dativobjekt (för att de får en trevligare hemmiljö) CTC= positivt dativobjekt (en mer positiv bild utav värmepumpen leder till ökad försäljning) Reparatörer till värmepumpen= negativt dativobjekt (överkåpan är i vägen om man ska komma åt rören) Ekonomi Produkten kommer att finnas som ett tillval då man köper en värmepump från CTC och installeras i samband med värmepumpens installation. Det kommer inte tillkomma någon användningskostnad. 3.1.2 Produktundersökning och kriterieuppställning Produktundersökning Produktundersökning, eller konkurrentsanalys som det också kan kallas, är ett sätt att få reda på vad som finns och vad som kan förbättras. Detta verktyg används för att man ska slippa göra om arbete som redan gjorts. 11

För att få en överskådlig bild om hur marknaden ser ut idag så genomförs en konkurrentsanalys (se bilaga 3). Det inkluderas inte bara överkåpor från värmepumpar utan från helt andra områden där man använder överkåpor eller använder sig utav en teleskoplösning. För att få en bra uppskattning på vilka lösningar det finns i dagsläget så besöktes ett antal butiker i Halmstad. Framförallt butiker som säljer kök eller stora köksapparater, så som kylskåp. Bland annat besöktes Comfort, flygstaden Halmstad, där Lars Bergman jobbar. Lars arbetar som säljare och installatör, vilket innebär att han har stor erfarenhet utav monteringen av just CTCs värmepumpar. Han kom med en del tips och idéer som hjälpte oss i rätt riktning. CTCs nuvarande överkåpa I dagsläget använder CTC en decimeterhög plastkåpa som följer formspråket i den övriga produkten (se bilaga 3), men som tyvärr misslyckas med att dölja rörkonstruktionen. Att ta med från denna produkt kan vara sättet den fästs på värmepumpen, det är stabilt och enkelt. En annan fördel är att den inte stör vid installation av värmepump. Cylindas överskåp till kyl och frys Ett traditionellt överskåp till kylen och frysen. En lätt välvd, vit front som med sin enkla design passar alla kylskåp(se bilaga 3). Den är inte justerbar i höjdled men finns däremot i massa olika modeller för att det ska finnas ett alternativ till varje kök. Förutom att täcka tomrummet över kylen så finns det även utrymme för förvaring bakom skåpsluckan. Nibes överkåpa till värmepump Nibe har haft en överkåpa som gått att justera i höjd, den är numera bortplockad från sortimentet vilket innebär att den är svår att hitta. Enligt tillgänglig information(se bilaga 3) ser det ut att vara en bra lösning, det framgår tyvärr inte hur de har löst den justerbara höjden eller vilket material den tillverkats i. Den kan inte varit perfekt då de valt att plocka bort den. Gorenjes fläktkåpa Gorenje har hittat en väldigt bra lösning, den är enkel att montera och det är få fästpunkter som syns utifrån(se bilaga 3). Det blir såklart en linje där delningslinjen är, men det är inte så att det stör helhetsintrycket. Den här lösningen kan vara svår att tillämpa när det handlar om en värmepump, då det dels kan bli svåråtkomligt på grund av rörinstallationen samt att det eventuellt blir vingligt eller snett eftersom överkåpan behöver vara djupare än en fläktkåpa. 12

Asko Kylskåpskåpa Positivt med denna är att de har markerat delningslinjen genom en materialdifferens(se bilaga 3). Detta gör att det ser ut som en planerad delning och inte försökt dölja den som våra många andra gjort. Den är väldigt funktionell och går att justera från 350-660mm och ändå fungera som ett skåp. För att produkten ska vara anpassad till kunderna så har ett frågeformulär skickats ut till ägare av värmepumpar. De som svarade kom med smarta tips och idéer som hjälpte det fortsatta arbetet(bilaga 4). Så som att överkåpan bör vara lätt att plocka ner och att detta bör göras framifrån. 3.1.3 Funktionsanalys Kraven för arbetet är att överkåpan ska dölja rörinstallation, vara justerbar i höjdled, överensstämma med övriga produkten och beställas in komplett av underleverantör. Överkåpan ska anpassas efter tre olika produkter, Eco Heat V3, Eco Heat 300 samt Eco El V3.0. För att skapa oss en tydlig bild utav kåpans krav och önskemål så gjordes en funktionsanalys(se bilaga 5). Det är en lista med alla krav och önskemål kåpan i slutändan bör uppfylla. Kraven och önskemålen delas upp i 6 olika kategorier, Säkerhet, användning, ergonomi, produktion, konstruktion och marknadsföring. 3.1.4 Parvis jämförelse Funktionsanalysen resulterade i väldigt många krav och önskemål för att få en klar bild över vilka som är viktigast Så görs en parvis jämförelse. Kraven jämfördes inom sina olika funktionsgrupper, för att man enkelt ska kunna lokalisera vilka som har högst betydelse. Resultatet av jämförelsen presenteras tillsammans med funktionsanalysen (se bilaga 5). 3.1.5 Kärnvärden Fyra kärnvärden togs fram. Orden valdes för att passa in på företagets existerande produkter. Det är viktigt att överkåpan passar in i deras sortiment. De fyra orden är: Tidlös Stilren Kompletterande Miljö 13

Tidlös för att alla deras produkter är investeringar för framtiden, man byter inte ut produkten för att den blir omodern. Det är också anledningen till att produkten bör vara stilren, en stilren produkt har lättare för att passa in. Kompletterande valdes framförallt för att det passar in på överkåpan, den ska komplettera värmepumparna den ska sitta på. Men det är ett ord som också passar in i deras sortiment då alla produkter matchar varandra och numera också kan kombineras i hemmen, för de som vill använda olika värmelösningar. Miljö är också ett ord som alltid passat bra in hos CTC de arbetar ständigt för att förbättra energieffektiviteten på sina produkter, detta leder i längden till en mer hållbar utveckling. 3.1.6 Imageboard Det har i detta projekt tillverkats en imageboard som inspirerat till alla aspekter av arbetet. Imageboarden gjordes utefter kärnvärdena för att få en bra bild över produktens känsla och för att den verkligen ska matcha med företagets image. För imageboard (se bilaga 6). 3.1.7 Wordboard Det togs fram två stycken wordboards, en för företagets image och en för produkten. Detta gjordes för att skapa en känsla att ge till produkten. Det är viktigt att alla i gruppen kämpar mot samma mål och samma känsla, den beskrivs bra i en wordboard. Företagets wordboard gjordes för att få en klar bild av vad företaget har för image, det är viktigt att produkten passar in i denna profil (se bilaga 7). 3.1.8 Persona För att få en klar bild utav användaren så skapades en persona. Personen till detta arbete heter Leif och är en typisk medelålders man, för att veta mer om honom läs Personan (se bilaga 8). 3.1.9 Framtagning av produktförslag För att nå ett bra resultat har produktförslagen tagits fram i flera omgångar. Det första stadiet var brainstorming samt brainwriting för att få fram så många förslag som möjligt. Många av dessa förslag är delar av en lösning medan andra behandlar produkten i stort. Det är även blandat mellan designlösningar och konstruktionslösningar. Efter brainstormingen fortsatte idégenereringen genom att nya förslag bildades som en produkt utav nya idéer blandat med vidareutveckling av de redan existerande. Ju längre arbetet fortskred desto mer uppdelade blev idéförslagen. Indelningen bestod tillslut utav justerbara upphängningslösningar, design utav fronten, fastsättningen på värmepump samt lösningar för att kunna montera produkten på plats. 14

Sedan innan så finns det fyra piggar dessa används idag för att fästa den låga kåpan som redan finns. Den nya kåpan bör använda sig utav dessa piggar så att inte konstruktionen av värmepumparna behöver ändras. Därför har den nya kåpan anpassats för att kunna monteras på detta sätt (se bilaga 9). Figur 3.2 Det här är en av skisserna den föreställer ett designförslag. 3.1.10 Utvärdering av produktförslag Primär utvärdering Efter diskussioner mellan oss själva, handledare Anna Eliasson samt företaget, så togs det fram nya lösningar som ett resultat av de uppskissade idéerna blandat med massa nya idéer. Denna första gallring skedde muntligt och inte i en tabell, men enligt F. Zamdts artikel(2011) om projektplanering är det otroligt viktigt med kommunikation. I slutändan fanns det fyra olika lösningar (se bilaga 10) för upphängningen samt fem olika designförslag. Dessa olika grupper har utvärderats och vidareutvecklats var för sig. Produktförslag Efter den primära utvärderingen finns det fyra olika produktförslag kvar. Bilder på dessa finns i bilaga 10. 15

Förslag 1 Utnyttjar en balk som först fästs på väggen och sedan fäster man överkåpan i denna. Detta ger en kåpa som går hela vägen upp i taket. Förslag 2 Påminner om förslag 1, men i det här fallet fäster man vinklar i taket och senare skruvar man fast produkten i dessa. Även detta förslag ger en produkt som kommer tätt inpå taket. Förslag 3 Detta förslag utnyttjar 2 sorters krokar, en som fästs i nyckelhål och en som den övre delen vilar på. Förslag 4 Påminner om förslag 3 men använder bara den sortens krokar som den övre delen vilar på. Krokarna fälls ut på önskad nivå för att anpassa produkten efter takhöjden. Mellanliggande utvärdering Det har gjorts en utvärdering där man gått igenom huruvida varje förslag uppfyller kraven. Kraven har delats in efter deras olika områden. Denna första utvärdering ser till de olika teleskopslösningar som har gjorts. På två utav lösningarna har det använts metoder där man fäster utanför produkten, i taket och mot väggen. Man kan i utvärderingen se att produkten helst bör stå självständigt, därför har ovan nämnda förslag sållats bort. Utvärderingen har skett muntligt där endast resultatet har dokumenterats. I utvärderingen gick man igenom alla krav och önskemål från funktionsanalysen. Uppfyllde förslaget kravet så fick det en poäng annars noll. Användning Konstruktion Marknadsföring Ergonomi Säkerhet Produktion Förslag 1 10 12 3 3 15 7 Förslag 2 10 13 3 3 17 7 Förslag 3 11 14 3 4 16 8 Förslag 4 11 14 3 4 16 8 Max 11 15 3 4 18 8 Tabell 3.1 Utvärdering av produktförslag. 16

I samband med att det bestämdes att produkten skulle stå av sig själv och att den inte ska ha någon baksida så kom insikten om att produkten kanske inte blir tillräckligt styv. Därför behövdes en lösning för att stabilisera upp den, därmed återinfördes idéstadiet i projektet. En tanke som uppkom tidigt i arbetet har varit att utnyttja magneter, då materialet som används är magnetiskt. För att få fram en produkt som på ett vackert sätt kompletterar värmepumpen så har det tagits fram ett antal designförslag. Den design som finns att jobba med är egentligen profilen på fronten, övriga produkten ska vara en förlängning utav värmepumpen. Det genomfördes en mindre undersökning, där de fem olika designförslagen ritades för att genomgå en omröstning. Uppdraget var att rösta på det förslag som gav bäst intryck. De olika förslagen kan du se i bilaga 12, det vinnande förslaget är förslag nummer två. Figur 3.3 Det vinnande designförslaget Slutlig utvärdering och val av produktförslag Två förslag har kvalat sig vidare till denna slutgiltiga utvärdering. Det ena förslaget har profiler som kan vikas ut så de bildar krokar. Man fäller ut krokar på den nivå man önskar och därmed blir kåpan anpassad efter takhöjden. Figur 3.4 Förslag med krokar 17

Det andra alternativet är att dessa krokar finns framtill men att det i bakdelen finns nyckelhål där man kan fästa piggar, på samma sätt som kåpan fästs i värmepumpen. Detta ger en ökad stabilitet men denna stadga kanske inte behövs. Figur 3.5 Förslag med krokar och nyckehål Eftersom det är billigare om man återanvänder former så blir det billigare att använda förslag 1. Den här slutsatsen har dragits i samspel med Enertech AB och även om en lösning valts så är det mycket kvar att utveckla. Designen på fronten har varit lite problematisk. Undersökningar som gjorts och egen upplevelse visar på att fronten med uttonande linjer är den som kompletterar värmepumpen bäst. Men då företaget vill tillverka överkåpan i plåt så menar de att de inte vill investera i ett dyrt verktyg för att tillverka en prototyp. Därför väljer CTC att i nuläget tillverka prototypen med en plan front. Konstruktionen i överkåpan kommer vara samma oavsett vilken front som gäller. En balk som kan stabilisera produkten, om detta är nödvändigt, har konstruerats. Det är i själva verket en väldigt simpel konstruktion som består utav en plåt med två magneter. Figur 3.6 En skiss över hur balken ser ut. 18

3.1.11 Presentation av valt produktförslag Efter bearbetning av konceptlösningarna och konsultationer med företaget så har det utvecklats en överkåpa som uppfyller alla krav och önskemål. Designen har varit svår att bestämma, då en design blivit utvald i upplevelseundersökningen och en design tillkommit utav tillverkningstekniska samt ekonomiska skäl. Därför kommer resterande arbete att behandla båda dessa versioner. De olika kåporna använder sig utav samma konstruktion men har olika fronter. Enligt Albert C.K. Choi, Prasanthi Guda, (2000) så är det viktigt att redan tidigt i processen använda sig utav 3D visualiseringsprogram. Detta gör att alla inblandade kan se designprocessen och komma med åsikter i ett tidigt skede så att det finns gott om tid för att åtgärda brister. Figur 3.7 Ett utkast över hur baksidan av hur kåpan kan se ut. Figur 3.8 en närmre inzoomning där man ser bättre hur upphängningen kan se ut. 3.2 Primärkonstruktion 3.2.1 Produktutkast Det slutliga produktförslaget i detta arbete består utav två versioner av samma kåpa. Den ena av dessa versioner har utvecklats för att den är rent estetiskt mer attraktiv, förslag 1, den andra är utvecklad för att den är enklare att tillverka, förslag 2. Detta arbete leder till en fungerande prototyp utav förslag två, just därför att protypen inte kommer användas till något annat än utprövning. 19

Figur 3.9 Förslag 1 och 2 Rent konstruktionsmässigt, med avseende på montering, stabilitet och dylikt, så är de båda förslagen identiska. Det som skiljer dem åt är fronterna. Det första förslaget har en välvd front där de karaktäristika linjerna på värmepumparna forsätter upp på kåpan för att tona ut innan delningslinjen. Värmepumpens front är idag tillverkad i plast, för att överkåpan ska följa formspråk och färg perfekt så bör den tillverkas i plast likaså. Den lite enklare kåpan har en slät, plan front som lämpar sig för tillverkning i plåt. För att underlätta vidare konstruktion av överkåpan så identifieras och kartläggs alla de olika delarna. För att kåpan ska vara justerbar i höjdled så krävs det att den är tvådelad så man kan justera så att delarna är mer eller mindre omlott. Nästa krav är att kåpan ska levereras som ett platt paket. Därför kan kåpan inte bestå utav två bockade delar utan måste delas upp ännu mer. Detta innebär att den i slutändan kommer bestå utav 6 olika delar som fästs i varandra med skruvar och muttrar. För att en värmepump ska fungera så är den i behov av ett antal rörkopplingar som är fyllda med olika vätskor och gaser. Dessa rör ska in i väggen och oftast när man monterar en värmepump så ska rören inte rak bak utan svänger åt något håll. Därför finns det behov av att man på något sätt har en flexibel lösning där man kan dra ut rören. Ett tag funderades det över om man skulle göra en del av sidan i ett mjukare material som man med enkelhet kan skära ut efter sina behov. Den tanken gavs upp väldigt fort och istället gick funderingarna över mot knock-out plåt som enkelt klipps med hjälp av en avbitartång. Knock-out plåt används redan av CTC bland annat på andra delar av värmepumpen. Detta var därför ett naturligt sätt att lösa problemet, frågan var bara var de skulle placeras. 20

Figur 3.10 Såhär kan knock-out plåt se ut. 3.2.2 Materialval och Komponentval Huvudmaterialet som används i produkten är samma plåt som CTC använder sig utav i sina andra produkter. De använder ett galvaniserat stål, DX51D+Z. Denna stålsort används till många allmänna ändamål för att den är enkel att arbeta med så som att bocka, fräsa och valsa. För att hålla nere tillverkningskostnaderna så bör det vara så få komponenter som möjligt. Produkten består i stort sett av ett antal bockade plåtar som beställs från en företagets befintliga leverantör. Befintliga komponenter som används är: Skruv storlek M3 (6 st) Mutter storlek M3 (6 st) Bricka (12st) Magnettejp Asfaltsmatta 3.2.3 Detaljkonstruktion Överkåpan består av olika delar med olika utformning. Konstruktionen av dessa delar konstrueras upp i 3D visualiseringsprogrammet Catia V5. Alla detaljer på överkåpan ska uppfylla de krav som är ställda. Här följer en presentation av alla delar, för att se exakta ritningar med mått se bilaga 13. 21

Figur 3.11 Del 1.1, undre delen av fronten, plastversionen. Figur 3.12 Del 1.2 i plåt. Denna del är plan. Figur 3.13 Del 2, vänster sida ner. Figur 3.14 Del 3, Höger sida ner Figur 3.15 Del 4.1, övre fronten i plast Figur 3.16 Del 4.2, övre fronten i plåt Figur 3.17 Del 5 Vänster sida uppe Figur 3.18 Del 6 Höger sida uppe. 22

3.2.4 Produktsammanställning Produktsammanställningen har gjorts som ritningar, en för varje detalj samt sammanställningsritning för att se uppbyggnaden. Ritningarna presenteras som bilaga 13. Det är i det här stadiet av arbetet viktigt att välja ut en konstruktion. Denna kan väljas på grund av att den har billigare beståndsdelar, är enklare att tillverka, eller på annat sätt uppfyller kraven bättre. Detta kan man läsa om i F. Fabricius artikel från 1994. Figur 3.19 Alternativ 1 Figur 3.20 Alternativ 2 3.2.5 Primärproduktens tillverkning och utprovning Ritningarna skickades till en av CTCs underleverantörer för tillverkning av en prototyp. Protypen levererades till Enertech AB där den målades och monterades. Ett par brister upptäcktes som ledde till justeringar i konstruktionen, bland annat så var produkten inte tillräckligt stel. Detta löstes genom att vissa ytor ska bockas, se före och efter bilderna här under. 23

Figur 3.21 Den tidigare konstruktionen med färre bockade kanter. Figur 3.22 Den nya konstruktionen där man ser ytterligare två bockade kanter. Produkten upplevdes som instabil detta löstes genom att det sattes på så kallade asfaltsmattor på de olika delarna. Asfaltsmattor är en slags tjocka, tunga mattor utav bitumen som man kan klistra fast. Detta ger produkten lite extra tyngd och därmed ökad stabilitet. Om produkten utsätts för vibrationer så dämpar asfaltsmattorna dess effekt och ger en tystare överkåpa. Figur 3.23 Här ser man prototypen monterad och med asfaltsmattor. 24

Konstruktionen och ritningarna uppdaterades och resultatet ser man i bilaga 13 där ritningarna visas och bilaga 15 där man kan se slutgiltiga renderingar över båda versionerna. När prototypen beställdes så uppgick kostnaderna till 3000 kronor, i detta ingick 16 plåtar (dubbel uppsättning plus 4 extra plåtar). När produkten går till produktion så kommer priset per kåpa att ligga på cirka 1500 kronor. I detta pris ingår alla plåtar, emballage samt fästelement. 4 Resultat Efter genomfört examensarbete så har en överkåpa konstruerats och är redo för produktion. Överkåpan som har utvecklats uppfyller alla de krav som ställts på den. Den är justerbar i höjdled och passar i takhöjder från 2.30 till 2.60m. Denna teleskopslösning fungerar med hjälp av en innovativ men lättillverkad lösning. I slutändan har det här arbetet resulterat i en fungerande prototyp som testats för att hålla och inte vibrera. Denna prototyp tillverkas i plåt med en plan front och den levereras till kund i ett platt paket och monteras sedan på plats. I slutet av arbetet har även en monteringsbeskrivning tagits fram (se bilaga 14). Figur 4.1 En bild på hur överkåpan ser ut med en plan front Arbetet har även lett till en kåpa som än så länge bara existerar i teorin. Det är en kåpa med en front som måste tillverkas i plast men som av kostnadsskäl inte blivit någon prototyp än. Längre fram finns det möjlighet för Enertech AB att beställa hem denna kåpa istället. Anledningen till att kåpan måste tillverkas i plast är dess utformning. CTC har valt att inte investera i det verktyg som behövs för att forma en så stor radie för att få till kåpans välvda yta. 25

Figur 4.2 Rendering över fronten med en konkav yta. 5 Slutsats 5.1 Utvärdering av resultat Överkåpan är anpassad för att på ett säkert och stabilt sätt kunna fästas på värmepumparna EcoHeat 300, EcoHeat V3 och EcoEl v3.0. Sättet som valts för att fästas kom naturligt då det är inspirerat av den befintliga lösningen. Kåpan är tillverkad i samma plåt som används till stora delar utav värmepumpen. Denna plåt beställs in utskuren och bockad från CTCs befintliga underleverantör. Vilket också var ett krav på produkten. Enertech AB har önskemål om att produkten ska levereras i ett platt paket. Ingen del är större än 620x550x40mm, vilket ger att paketet blir förhållandevis platt i jämförelse med den färdigmonterade produkten. Detta fungerar genom att produkten är enkel att montera och detta kan därför med fördel göras på plats. 26

5.2 Förslag till fortsatt arbete I framtiden ser vi att ytterligare en slutgiltig prototyp tas fram och utprovas. Så att man sedan kan massproducera överkåpan så att den blir ett extra tillbehör till alla värmepumpar. Om Enertech får bra respons gällande överkåpan så hoppas vi att man i framtiden satsar på att beställa hem kåpan med plastfront istället, då denna följer värmepumpens formspråk bättre. Vi hoppas att överkåpan leder till merförsäljning av värmepumparna. CTCs högeffektiva värmepumpar blandat med en snyggt kompletterande överkåpa ger ett bättre helhetsintryck. 6 Kritisk granskning Vi insåg från början att vi behövde komma igång snabbt och strukturera upp arbetet tidigt för att nå ett bra resultat och hinna få hem en prototyp. Arbetet med själva överkåpan har flutit på ganska bra, vi har vissa veckor legat lite efter vår tidsplanering men detta har gått att arbeta ikapp och kåpan blev färdig i tid. Dock kunde vi satsat mer på rapporten tidigare i arbetet, det har blivit lite stressigt att sammanställa den i slutet, men tack vare att vi fört loggbok under hela processen har det gått förhållandevis enkelt att följa vårt arbete i efterhand. Vi hade från början tydliga avgränsningar men trots detta så har arbetet vuxit under projektets gång, till exempel kom vi efter ett antal veckor fram till att vi skulle ha en produkt som levereras i ett platt paket, vilket försvårade konstruktionsarbetet avsevärt. Något som vi är väldigt stolta över är att vi lyckats lära oss två nya moduler inom Catia V5. Dessa två moduler valde vi att lära oss på grund av att det skulle leda till ett bättre slutresultat. Det handlar om Sheetmetal, som används då man har bockade ytor samt att vi lärt oss att rendera produkten för att få högupplösta bilder. Vi har fått bra hjälp och mycket feedback från både handledare i skolan, Anna Eliasson, och från företagets sida, Joachim Carlsson och Torbjörn Karlsson. Utöver dessa personer har vi även fått mycket tips, hjälp och respons från alla vi har frågat. Tack för detta! 27

7 Referenser Litteratur Principkonstruktion, Fredy Olsson, Institutionen för maskinkonstruktion, Lunds tekniska högskola, 1995. Primärkonstruktion, Fredy Olsson, Institutionen för maskinkonstruktion, Lunds tekniska högskola, 1995. Vilda idéer och djuplodande analys om designmetodikens grunder, Jan Landqvist, Institutionen för industridesign, Konstfack, andra upplagan 2001, Carlsson bokförlag. Projectmanagement 101: Plan well, communicate a lot, and don t forget acceptance criteria!, Frederick Zamdt, 2011, vol 27 Kreativ produktutveckling en verktygsbok, Jonas Rundquist och Richard Grönevall, 2004. Design i fokus för produktutveckling, Kenneth Österlin, första upplagan 2003, Liber AB. Kvalitet från behov till användning, Bo Bergman och Bengt Klefsjö, 2007, Studentlitteratur AB. Product design enhancement by intergration of virtual design and assembly analysis tools, Albert C.K. Choi, Prasanthi Guda, 2000,Vol. 20 A seven step procedure for design for manufacturing, Finn Fabricius, 1994, vol 1. Gerillaföretagaren, Stefan Ekberg, 2006, Bokförlaget redaktionen i Stockholm Internetsidor Desingprocessen enligt SVID - Hämtat 2012-04-17 http://svid.se/sv/for-designer/svids-designdefinition/designprocessen-enligtoss/ Information om kylskåpsöverkåpa från Asko - Hämtat 2012-02-08 http://www.asko.se/kok/kyl-och-frys/osk350-660-justerbart-overskap-(350-660mm)-till-kyl-eller-frys/ Fläktkåpa från Gorenje - Hämtat 2012-02-08 http://www.gorenje.se/gastronomi/flaktar-spiskapor/flaktar?c=182936 Överskåp från Cylinda - Hämtat 2012-02-08 http://www.cylinda.se/vara-produkter/kok/kylskap--frysar/overskap/o-skap- OS2-400/ 28

Bilder Figur 1.1 CTCs EcoHeat värmepump. - Hämtat 2012-05-04 http://www.ctcvarme.se/web/bergvarme/helprodukter/ctc_- _varme/varmepumpar/bergvarme/ctc_ecoheat_300-443.aspx Figur 2.1 - Designprocessen enligt SVID - Hämtat 2012-04-17 http://svid.se/sv/for-designer/svids-designdefinition/designprocessen-enligtoss/ Figur 3.1 Exempel på rördragning Bilden har skickats via mail från Torbjörn Karlsson på Enertech AB. Figur 3.2 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.3 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.4 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.5 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.6 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.7 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.8 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.9 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.10 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.11 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.12 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.13 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.14 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.15 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.16 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.17 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.18 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.19 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.20 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.21 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.22 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 3.23 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 29

Figur 4.1 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Figur 4.2 Illustration: Denise Olsen och Emilia Svensson, 2012 Bilaga 2 CTCs överkåpa Hämtat 2012-02-08 http://www.ctcvarme.se/web/bergvarme/helprodukter/ctc_- _varme/varmepumpar/bergvarme/ctc_ecoheat_300-443.aspx Kylskåpsöverkåpa från Asko - Hämtat 2012-02-08 http://www.asko.se/_images/products/images/supersize/ff09007.jpg Fläktkåpa från Gorenje - Hämtat 2012-02-08 http://www.gorenje.se/showimage.asp?src=imagelib/productsmagnified/792771bd006445772f7d5fac7361fefe 0.jpg Överskåp från Cylinda - Hämtat 2012-02-08 http://www.cylinda.se/vara-produkter/kok/kylskap--frysar/overskap/o-skap- OS2-400/ 30

Bilaga 1 - Projektbeskrivning av examensarbete Överkåpa till EcoEl och EcoHeat Studenter Denise Olsen, 900826-2405, deniseolsen90@gmail.com, 0700922393 Emilia Svensson, 891002-2725, svensson.emilia@hotmail.com, 0708421625 Titel Överkåpa till EcoEl och EcoHeat Uppdragsgivare Enertech CTC AB som är en del utav Enertech group Handledare på företaget Torbjörn Karlsson och Joachim Carlsson Syfte Syftet med projektet är att ta fram ett överkåpa till tre olika produkter ( EcoEl V3.0, EcoHeat V3 samt EcoHeat 300). Överkåpan skall dölja rörinstallation, vara justerbart i höjdled, överensstämma med övriga produkten och beställas in komplett av underleverantör. Förmodad metod Projektet ska följa den metodik som vi lärt oss i kurserna om designmetodik. Arbetet kommer även följa Fredy Olssons skrifter Principkonstruktion och Primärkonstruktion. Vi kommer anpassa Fredy Olssons metod utefter våra behov. Därmed kommer vi att mixa den med den designmetodik vi fått lära oss. Litteratur Principkonstruktion av Fredy Olsson, Instutionen för maskinkonstruktion, Lund tekniska Högskola 1995 Primärkonstruktion av Fredy Olsson, Instutionen för maskinkonstruktion, Lund tekniska Högskola 1995 Teknisk Hållfasthetslära av Tore Dahlberg, studentlitteratur 2005. Materiallära av Erik Ullman, fjortonde upplagan, 2003, LIBER AB Karlebo handbok, femtonde upplagan, 2000, LIBER AB Vilda idéer och djuplodande analys om designmetodikens grunder av Jan Landqvist, Andra upplagan, 2001, Carlsson Bokförlag Design i fokus för produktutveckling av Kenneth Österlin, 2003 LIBER AB

Tillgänglig data Vi kommer att få befintliga ritningar på värmepumparna så att vi kan anpassa vår konstruktion efter dem. Vi kommer även få låna en värmepump för att kunna utgå ifrån denna. Nödvändiga faciliteter För att detta projekt ska kunna genomföras behövs: Tillgång till datorer med CATIA V5R20 och Microsoft Office paketet Yta i handverkstaden för att förvara en värmepump (vi har fått klartecken av Håkan för detta) Startdatum 2012-01-12

Vecka 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Projektbeskrivning Produktdefinition Konkurrentanalys och kriteriuppställning Framtagning av produktförslag Utvärdering av produktförslag Presentation av valt produktförslag Bilaga 2 Gantt-schema Produktutkast Komponentval Detaljkonstruktion Produktsammanställning Prototypframtagning och utprovning Sammanställa rapport Övriga hållpunkter: 20 mars ( v.12) halvtidsredovisning 16 maj (v.20) slutredovisning 24maj till 26 maj (v.21) - UTEXPO

Bilaga 3 Konkurrentsanalys CTCs befintliga överkåpa CTC använder sig idag utav en överkåpa som är cirka en decimeter i höjdled. Den är tillverkad i plast för att matcha färg och form från den övriga produkten. Bild 1 CTCs nuvarande överkåpa Cylinda överskåp till kyl och frys Cylinda använder sig av ett skåp som fyller tomrummet mellan kylen och taket. Detta skåpet är inte justerbart i höjdled. Den är tillverkad i plåt och färgad vit. Bild 2 Här är Cylindas överskåp

Nibes överkåpa Nibe har haft en överkåpa tidigare som de har plockat bort från sitt sortiment. Deras kåpa var justerbar i höjdled. Idag passar de in värmepumparna genom att höja upp dem från marken med hjälp av en förhöjningsfot. Bild 3 En bild på Nibes gamla överkåpa. Gorenjes fläktkåpa Gorenje har hittat en lösning på justerbara fläktkåpor som de använder sig av på de flesta av sina fläktar. Den är justerbar i höjd för att passa alla takhöjder samt tillverkad i rostfritt stål för att matcha deras produkter. Bild 4 Gorenjes fläkt+fläktkåpa, pilen pekar på delningslinjen mellan de två delarna i kåpan.

Asko överskåp till kyl och frys Asko har hittat en lösning på överskåp som fungerar som skåp samtidigt som den är justerbar i höjd, från 350mm till 660mm. Den är vit och tillverkad i plåt. Bild 5 Askos integrerade överkåpa/överskåp

Bilaga 4 - Marknadsundersökning En marknadsundersökning är egentligen inte giltig om färre än 30 personer svarat. För detta arbete krävdes det lite underlag för att det skulle nås ett bra slutresultat. Det är viktigt att se vad kunderna vill ha, därför har det skickats ut ett antal frågor via mail till personer som äger en värmepump. Det är 5 personer som svarat men de personerna har bidragit med många värdefulla åsikter. Fråga 1 Har ni en värmepump hemma? Samtliga har svarat Ja. Fråga 2 Vilken sort? (luft, berg, sjö etc) 2st Bergvärmepump 1st Luftvärmepump 2st Jordvärmepump Fråga 3 Vart står värmepumpen? ( pannrum, tvättrum etc) 4st Pannrum 1st Hallen Fråga 4 Tycker du att värmepumpen, rent utseendemässigt, stör sin omgivning? Samtliga har svarat Nej Fråga 5 Tror ni att det skulle se bättre ut med en överkåpa som döljer rörinstallationen? 4st Ja 1st Nej Fråga 6 Var utseendet en aspekt ni tänkte över när ni valde värmepump? 1st Ja 4st Nej Fråga 7 Har ni några andra tankar kring detta? Gör kåpan lätt att ta bort för luftnings kranar mm. Huven skall tas av framifrån, ofta saknas höjden över rören för att lyfta av uppåt Samma mått som en garderob, enklare att placera. Pris och driftekonomi kommer självklart först för en sådan här grej, men jag hade inte hängt upp något som ser ut som skit. Det gör det absolut, särskilt om den står i ett grovkök el. liknande lättare att hålla ren från damm o smuts (fråga 5) Har ett utrymme på 60 cm till vänster om pumpen där alla rörkoppel och expansionskärl sitter. Detta har jag täckt med en skiva på gångjärn så det ser ut som en garderob. Utrymmet över pumpen har jag byggt in med gipsskivor. Detta gör att inga synliga rörinstallationer finns. Utan dessa egna inbyggnader hade det sett förfärligt ut (fråga 5)

Bilaga 5 - Funktionsanalys och parvis jämförelse Funktionsanalys Område: Användning Funktion Klass Kommentar A1 Dölja Rörinstallation HF A2 Omsluta Rörinstallation Ö A3 Erbjuda Anpassning Ö för takhöjd 2,30 2,60m A4 Passa Takhöjd N A5 Passa Övrig produkt N A6 Innehålla Instruktion Ö A7 Pryda Värmepump N A8 Underlätta Höjdjustering N A9 Underlätta Rengöring Ö inga svårstädade skåror/gropar A10 Uttrycka Kvalitet Ö A11 Motverka Belastningsskador Ö på värmepump Område: Konstruktion Funktion Klass Kommentar K1 Erbjuda Utrymme N för rörinstallation K2 Tåla Läckage N av vätskor K3 Medge Montering N K4 Minimera Vikt Ö K5 Äga Hållfasthet N K6 Maximera Stabilitet N K7 Centrera Tyngdpunkt Ö K8 Maximera Hållbarhet N K9 Undvika Lösa delar Ö K10 Medge Produktion N K11 Tåla Miljö N tex tvättstuga K12 Motstå Korrosion N i fuktig miljö K13 Förhindra Missfärgning Ö K14 Erbjuda Fästmöjligheter N K15 Underlätta Reparation N av värmepump Område:Ergonomi Funktion Klass Kommentar E1 Underlätta Bärbarhet Ö E2 Minimera Påfrestning Ö vid installation E3 Undvika Oergonomiska lyft Ö vid installation

Område: Säkerhet Funktion Klass Kommentar S1 Undvika Klämningsrisk N vid installation och rengöring S2 Förhindra Skärskador N vid installation och rengöring S3 Sitta Säkert N S4 Förhindra Avglidning N Område: Produktion Funktion Klass Kommentar P1 Utnyttja Resurser Ö hos CTC P2 Maximera Produktionsvänlighet N P3 Underlätta Hanterbarhet N P4 Underlätta Bockning N av plåt P5 Underlätta Stansning N av plåt P6 Underlätta Formning N av plast P7 Underlätta Reparation Ö av värmepump P8 Utnyttja Halvfabrikat Ö P9 Utnyttja Standardkomponenter Ö P10 Utnyttja Standardmaskiner Ö P11 Utnyttja befintliga underleverantörer Ö P12 Utnyttja Produktionsstationer Ö P13 Minimera Arbetsmoment Ö P14 Minimera Produktionstid N P15 Underlätta Serieproduktion N P16 Minimera Spill Ö av material P17 Medge Emballering Ö P18 Medge Lagring Ö Område: Marknadsföring Funktion Klass Kommentar M1 Öka Försäljningsvolym Ö M2 Tilltala Målgrupp N M3 Skapa Efterfrågan Ö M4 Uttrycka Enkelhet Ö M5 Understryka Företagsimage Ö M6 Öka Köpslust O M7 Markera Identitet Ö M8 Matcha Produktfamilj Ö M9 Stressa Konkurrenter Ö M10 Underlätta Exportförsäljning Ö

Parvis jämförelse För att få en uppfattning av hur viktiga kriterierna är gentemot varandra så har vi gjort en viktning utav dessa. För att resultaten ska betyda något så har vi skapat en formel för att få fram en gräns, om kravet hamnar över gränsen så är det extra viktigt. 100 / n = G n= antal krav G= magisk gräns 100 = procent

100/11= 9.1% Område: Användning A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 Summa Viktfaktor A1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 21 17,4% A2 0 1 0 0 0 2 0 0 0 0 0 3 2,5% A3 0 2 1 0 0 2 0 2 2 2 0 11 9,1% A4 0 2 2 1 0 2 0 2 2 2 2 15 12,4% A5 0 2 2 2 1 2 2 2 2 2 2 19 15,7% A6 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 0,8% A7 0 2 2 2 0 2 1 2 2 2 2 17 14,0% A8 0 2 0 0 0 2 0 1 2 2 2 11 9,1% A9 0 2 0 0 0 2 0 0 1 0 0 5 4,1% A10 0 2 0 0 0 2 0 0 2 1 2 9 7,4% A11 0 2 2 0 0 2 0 0 2 0 1 9 7,4% 121 Viktigaste kraven: A1,A3, A4, A5, A7 och A8. 100/15=6,7% Område:Konstruktion K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 K11 K12 K13 K14 K15 Summa Viktfaktor K1 1 2 1 2 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1 2 24 11,1% K2 0 1 0 2 2 2 2 1 2 0 1 2 2 0 2 19 8,8% K3 1 0 1 2 2 2 2 2 2 1 2 0 0 1 2 20 9,2% K4 0 0 0 1 0 0 2 0 2 0 0 0 0 0 1 6 2,8% K5 0 0 0 2 1 2 2 1 2 0 1 1 1 0 0 13 6,0% K6 0 0 0 2 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 1,4% K7 0 0 0 0 0 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 3 1,4% K8 0 1 0 2 1 2 2 1 2 0 1 1 1 0 1 15 6,9% K9 0 0 0 0 0 2 2 0 1 0 0 0 0 0 0 5 2,3% K10 0 0 0 2 2 2 2 2 2 1 2 2 2 1 2 22 10,1% K11 1 1 0 2 1 2 2 1 2 0 1 1 1 0 2 17 7,8% K12 1 0 2 2 1 2 2 1 2 0 1 1 1 0 0 16 7,4% K13 1 0 2 2 1 2 2 1 2 0 1 1 1 0 1 17 7,8% K14 1 0 0 2 2 2 2 2 2 1 2 2 2 1 2 23 10,6% K15 0 0 0 1 2 2 2 1 2 0 0 2 1 0 1 14 6,5% 217 Viktigaste kraven: K1, K2, K3, K5,K8, K10, K11, K12, K13 och K14.

100/3=33,3% Område: Ergonomi E1 E2 E3 Summa Viktfaktor E1 1 2 0 3 33,3% E2 0 1 2 3 33,3% E3 2 0 1 3 33,3% 9 Viktigast krav: Alla Område Säkerhet S1 S2 S3 S4 S1 1 1 1 1 S2 1 1 1 1 S3 1 1 1 1 S4 1 1 1 1 Viktigast krav: Alla är lika viktiga, man tummar inte på säkerheten. 100/18=5,6% Område: Produktion P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 P9 P10 P11 P12 P13 P14 P15 P16 P17 P18 Summa Viktfaktor P1 1 0 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 23 6,9% P2 2 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 35 10,5% P3 2 0 1 1 1 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 12 3,6% P4 2 0 1 1 1 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 12 3,6% P5 2 0 1 1 1 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 12 3,6% P6 2 0 1 1 1 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 12 3,6% P7 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0,3% P8 1 0 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 0 2 2 2 26 7,8% P9 1 0 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 0 2 2 2 26 7,8% P10 1 0 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 0 2 2 2 26 7,8% P11 1 0 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 0 2 2 2 26 7,8% P12 1 0 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 0 2 2 2 26 7,8% P13 1 0 2 2 2 2 2 0 0 0 0 0 1 0 0 0 2 2 16 4,8% P14 1 0 2 2 2 2 2 0 0 0 0 0 2 1 0 0 2 2 18 5,4% P15 1 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 1 2 2 2 32 9,6% P16 1 0 2 2 2 2 2 0 0 0 0 0 2 2 0 1 2 2 20 6,0% P17 1 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 5 1,5% P18 1 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 5 1,5% 333 Viktigast krav: P1, P2, P8, P9, P10, P11, P12, P15 och P16.

100/10=10% Område:Marknadsföring M1 M2 M3 M4 M5 M6 M7 M8 M9 M10 Summa Viktfaktor M1 1 0 2 2 0 2 0 0 2 2 11 10,8% M2 2 1 2 2 2 2 2 0 2 2 17 16,7% M3 0 0 1 2 0 2 2 0 2 2 11 10,8% M4 0 0 0 1 0 2 0 0 0 2 5 4,9% M5 2 0 2 2 1 2 2 0 2 2 15 14,7% M6 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 1 1,0% M7 2 0 2 2 0 2 1 0 2 2 13 12,7% M8 2 2 2 2 2 2 2 1 2 2 19 18,6% M9 0 0 0 2 0 2 0 0 1 2 7 6,9% M10 0 0 0 0 0 2 0 0 0 1 3 2,9% 102 Viktigast krav: M1, M2, M3, M5, M7 och M8.

Bilaga 6 - Moodboard

Bilaga 7 Produktens Wordboard Tidlös Anpassad Kontinuerlig Enkel Stilren Kvalitet Matchande Praktisk Kompletterande Osynlig Stabil Funktionell Transportvänlig Semantisk Innovativt Smidig Neutral Passa omgivning

Bilaga 7 Företagets Wordboard Miljö Branschutvecklare Nöjda kunder Hållbar framtid Kvalitet Service Effektivitet Investering Besparing Uppvärmning Tidlös Enhetligt Långvariga kunder Teknik Användarvänlig Kunskap Hållbart Miljövänlig Innovativt Stilren

Bilaga 8 - Persona Namn: Leif Karlsson Ålder: 54 år Yrke: Montör Familj: Fru och två barn Här har vi Leif, han jobbar som montör i en produktionslina på Volvo. På fritiden tycker Leif om att pyssla med sin båt och umgås med sin familj som består utav frun Eva(51år) och barnen Niklas(22år) samt Johanna(24år). Han bor tillsammans med sin fru i en villa utanför Göteborg. Huset är byggt 1963 och nyligen så investerade familjen i en ny Bergvärmepump. En vanlig dag i Leifs liv Leif går upp väldigt tidigt på morgonen för att han ska hinna till jobbet. Han går ner i källaren in i tvättstugan för att hämta ett par rena strumpor. I tvättstugan står även den nya värmepumpen. Han reagerar knappt på att den står där. Han stannar upp och funderar över vilken fin investering han gjort. Han jämför med sin tidigare värmepanna. Den nya är mer energieffektiv, vilket var det största skälet till att byta upp sig. Han ser även andra positiva effekter med den, så som att den är väldigt tystgående samt att man slipper alla de fula rören som gick kors och tvärs genom den annars så välplanerade tvättstugan. Leif åker till jobbet. Efter en lång dag på produktionslinan ser Leif fram emot en lugn kväll framför TV:n efter en god middag med frugan. När han slått sig ner i favoritfåtöljen njuter han av den behagliga värmen i huset.

Bilaga 9 Skisskollage

Bilaga 9 Skisskollage Balk

Bilaga 10 - Förslagsskisser

Bilaga 11 Första utkast i Catia V5

Bilaga 12 - Designförslag Antal röster: 4 12 6 5 6