Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016



Relevanta dokument
Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Ängabo förskola avd. Björnen Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Ödenäs fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Gräfsnäs förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

FÖRÄLDRASAMVERKAN STIMULERAR OCH UTVECKLAR

Systematiskt kvalitetsarbete

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

ARBETSPLAN 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Östlyckans förskola

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

KVALITETSRAPPORT 2014

Arbetsplan Stockby Förskola

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Arbetsplan för Stadsskogenskolan Ett lustfyllt och hållbart lärande

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Borgens förskola. Verksamhetsplan

ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret Normlösa förskola Mantorp

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Kvalitetssystem - förklaringar

Verksamhetsplan för förskolan

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Förskolan Trollstigen AB

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Ängabo Öppna Förskola Läsåret 2015/2016

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GLÄNTAN

Arbetsplan för Hjorten Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Kvalitetsplan. Malmöknopparnas förskola AB. Upprättad/reviderad: Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Arbetsplan Skärsätra Förskola

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

för Hemsjö fritidshem Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Kvalitetsredovisning Läsåret

Arbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad:

Verksamhetsplan 2014/2015

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Förskolan Asphagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

KVALITETSREDOVISNING 2007

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Transkript:

2015-09-10 Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016 Utvecklingsområden: Att Se och Förstå och Möta alla barn Fördjupa och ta mer hjälp av digitala verktyg, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. "Ängabo framtidstro - en resa för alla sinnen" Detta är den gemensamma visionen för Ängabo område som har vuxit fram under flera års arbete med Systematisk skolutveckling, med start 2006. Herrgården profilerar sig som en förskola med ett kreativt arbetssätt och ett lösningsinriktat förhållningssätt. Vi har valt att arbeta med barnen i både åldersindelade grupper och åldersblandade grupper för att få ut det bästa av båda modellerna. Det pedagogiska materialet, temasamlingarna och flera aktiviteter är åldersanpassade. Flera dagar i veckan under måltider, ute på gården, på gemensamma samlingar samt vid firande av högtider möts barn i alla åldrar. på Herrgårdens förskola för att barnen/eleverna ska nå sina mål Normer och värden Varje dag får alla barn möjlighet att vid samling, måltider och lek bli sedda och uppmärksammade samt få möjlighet att säga sin åsikt. Pedagogerna är goda förebilder och är genomtänkta i vad vi gör, hur vi gör, vad vi säger till varandra och barnen samt när vi säger det. Vi har ett gemensamt förhållningssätt med ett konsekvent och enhetligt ingripande från pedagogerna i konfliktsituationer då barnen behöver hjälp att lösa konflikten samt då barnen befinner sig i någon form av risksituation. Arbetet präglas av ett lösningsinriktat förhållningssätt utifrån tankar från böckerna Fina fisken, Giraffspråket och Lösningsinriktad pedagogik. Vi fokuserar på det som fungerar bra och försöker se möjligheter istället för hinder. Detta gäller mellan vuxna, mellan vuxna och barn samt barnen emellan. Pedagogerna betonar känslornas betydelse för den empatiska utvecklingen. På olika sätt får barnen träna på att bli tydliga med sina känslor och att sätta ord på sina känslor. De får lära sig att hantera sina känslor genom de olika stegen i Giraffspråket. Genom det lösningsinriktade förhållningssättet och användandet av giraffspråket får barnen verktyg på det sociala/emotionella planet, vilka är hållbara inför framtiden.

Barn och vuxna i förskolan arbetar enligt likabehandlingsplanen som upprättats för Ängabo enhet. På Herrgården förskola har vi i samarbete med barn och föräldrar utformat det som vi kallar för Bamses ha det bra regler. Dessa regler är illustrerade med bilder och sitter uppsatta både inomhus och utomhus på förskolan. Vi har återkommande rutiner för hur vi arbetar med reglerna på ett lustfyllt och fantasifullt sätt, bland annat har vi varje höst Bamses kompisfest då reglerna delas ut till alla barn under festliga former. Kunskaper, utveckling och lärande Vi arbetar tematiskt med olika teman på de båda avdelningarna utifrån effektmål som vi valt utifrån barnens intresse och behov. Temat löper oftast över ett läsår. Bamsefigurerna och vänskapsfilosofin i berättelserna om Bamse och hans vänner är något som ger inspiration till vårt arbetssätt.bamse tycker om att samla sina vänner runt sig och alla är lika viktiga för honom. Varje rum på förskolan har fått namn utifrån figurerna i Bamses sagor. Detta stimulerar barnens fantasi och språkliga utveckling. Pedagogerna använder sig av olika kreativa uttrycksformer såsom sång, instrumentspel, drama och teater, bild och form för att stimulera barnens fantasi och egen skaparlust. Pedagogerna uppmuntrar barnens spontana skapande genom att ha olika sorters material tillgängligt och lättåtkomligt för barnen. Vi tror att barn lär på ett lustfyllt sätt genom god lek. Pedagogerna stödjer och uppmuntrar barnens lek genom inspirerande och lättåtkomligt pedagogiskt lekmaterial i leklådor och genom att vara närvarande i leksituationerna och skydda barnens lek från avbrott. Grundreglerna och förutsättningen för god lek tror vi är samförstånd, ömsesidighet och turtagning.

Barns och elevers ansvar och inflytande Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta egna initiativ och uppmuntra barnens egna idéer genom att ställa öppna och utmanande frågor. Pedagogerna tar tillvara barnens egna idéer när vi planerar tema och samlingar. Barnen har ansvar och inflytande genom att de erbjuds många olika sysselsättningar och aktiviteter och får under flera tillfällen dagligen möjlighet att välja lekar, lekmaterial och lekkamrater. Pedagogerna är nyfikna på barnens tankar och reflekterar dagligen tillsammans med barnen tex över en saga eller upplevelse. Pedagogerna ger barnen tid och utrymme att få prata och samtala och lyssnar aktivt på dem, bland annat genom att dela in barnen i mindre grupper vid olika aktiviteter. Under måltiderna ges barnen möjlighet att träna självständighet och ansvar genom att få ta mat själva, välja pålägg, ställa bort sin tallrik mm samt under fruktstunden välja bland flera olika frukter. Genom att använda oss av samtalsmodellen i Giraffspråket blir både barn och vuxna på förskolan lyhörda för varandras behov och för vad som uttrycks med ord och kroppsspråk. Barnen får varje dag sätta upp sitt foto vid en känsla och blir på detta sätt respekterad av vuxna och kamrater. Lust att lära Vi arbetar tematiskt med olika teman på de båda avdelningarna utifrån effektmål som vi valt utifrån barnens intresse och behov. Temat löper oftast över ett läsår. Bamsefigurerna och vänskapsfilosofin i berättelserna om Bamse och hans vänner är något som ger inspiration till vårt arbetssätt.bamse tycker om att samla sina vänner runt sig och alla är lika viktiga för honom. Varje rum på förskolan har fått namn utifrån figurerna i Bamses sagor. Detta stimulerar barnens fantasi och språkliga utveckling.

Pedagogerna använder sig av olika kreativa uttrycksformer såsom sång, instrumentspel, drama och teater, bild och form för att stimulera barnens fantasi och egen skaparlust. Pedagogerna uppmuntrar barnens spontana skapande genom att ha olika sorters material tillgängligt och lättåtkomligt för barnen. Vi tror att barn lär på ett lustfyllt sätt genom god lek. Pedagogerna stödjer och uppmuntrar barnens lek genom inspirerande och lättåtkomligt pedagogiskt lekmaterial i leklådor och genom att vara närvarande i leksituationerna och skydda barnens lek från avbrott. Grundreglerna och förutsättningen för god lek tror vi är samförstånd, ömsesidighet och turtagning. Arbete med barn i behov av särskilt stöd Genom digital pedagogisk dokumentation i verktyget Pluttra Modersmålsstöd Handledning av specialpedagog / talpedagog Upprättande av handlingsplaner i samarbete med specialpedagog Vi använder Tecken som stöd och går fortbildning i TAKK Vi använder oss av Sociala berättelser och seriesamtal att regelbundet ha uppföljningssamtal med föräldrar samt specialpedagog / talpedagog / övrig expertis

Samverkan Vi har ett öppet och inbjudande klimat för att föräldrarna ska känna sig välkomna. Pedagogerna prioriterar den dagliga kontakten då föräldrar hämtar och lämnar barnen. Pedagogerna erbjuder och uppmuntrar föräldrarna att delta i verksamheten med barnen Herrgårdens förskola erbjuder föräldraaktiv inskolning som ger föräldrarna god insyn i förskolans verksamhet. Pedagogerna synliggör verksamheten för föräldrarna med en almanacka där veckoplaneringen och foton på barnen sätts upp. Vi gör regelbundna collage, utställningar, presentationer mm. av och med barnens arbeten och aktiviteter kopplat till målen i Lpfö-98 rev. 2010 för att synliggöra verksamheten för föräldrarna Pedagogerna skickar ut månadsbrev med information om verksamheten Genom digital pedagogisk dokumentation i verktyget Pluttra Inskolningssamtal med föräldrarna vid nyplacering / omplacering Uppföljningssamtal vid inskolning efter någon månad Utvecklingssamtal 1 gång per läsår Föräldramöte 1 gång per läsår Familjefest med aktiviteter vid tex. lucia/jul och inför sommarlovet Sommar- och juluppgift Vid övergång till förskoleklass följer vi övergångsplanen upprättad för Ängabo område

Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens Arbetsplan Beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Taktisk agenda En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan förskolechefens besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden. 2. Kunskaper, utveckling och lärande. 3. Ansvar och inflytande. Taktisk agenda Förskolans inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Likabehandlingsplan arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, tex. om man haft ett ALP-besök under läsåret Bifogade dokument Vi bifogar Utvecklingsplan för avdelning Hallonet Utvecklingsplan för avdelning Smultronet Årsplan för avdelning Hallonet Årsplan för avdelning Smultronet